Munkepedia - Senaste ändringarna [sv]

Munkedals omkring i 1890-talet 84-1

Lennart — Sat, 07 Nov 2026 17:03:24 GMT

Stavfel rättade

← Äldre version		Versionen från 7 november 2026 kl. 18.03
Rad 15:		Rad 15:
	Skyttegillet i Munkedal fanns även 1890 och gillet erhöll ett anslag året innan på 32 kr. Styrelsen bestod av C. E. Lignell, ordförande, J. Almqvist, skattmästare och 0. A. Engelbrektsson, skjutschef.		Skyttegillet i Munkedal fanns även 1890 och gillet erhöll ett anslag året innan på 32 kr. Styrelsen bestod av C. E. Lignell, ordförande, J. Almqvist, skattmästare och 0. A. Engelbrektsson, skjutschef.

	~~Tunge härads brandstodsbolag~~, ~~med ordförande~~, ~~majoren m~~.m. A. ~~von~~ Proschwitz i Svarteborg och med ledamöter i Foss: Gustaf		Tunge härads brandstodsbolag, med ordförande, majoren m.m. A. von Proschwitz i Svarteborg och med ledamöter i Foss: Gustaf Sifversson, Alveden, Nils Foss, Skree och Fredrik Hansson, Närestad.

	Sifversson, Alveden, Nils Foss, ~~skree~~ och Fredrik Hansson, Närestad.

	Pappersbruket i Munkedal (som påbörjades 1871) och var redan då ett aktiebolag med säte i Uddevalla, Fabrikerna var taxerade till 600.000 kr. Disponent var Alb. Carlander, pappersmästare C. H. Littorin.		Pappersbruket i Munkedal (som påbörjades 1871) och var redan då ett aktiebolag med säte i Uddevalla, Fabrikerna var taxerade till 600.000 kr. Disponent var Alb. Carlander, pappersmästare C. H. Littorin.

	~~Handlanden vax~~ J. G. Andersson på ~~Onnebacka~~, Lindbom & Kompani, ~~Lycke Nedre~~, Underås, F. Hj. Nordström, Qwiström, J. J. Landberg, Hoga, Handelsföreningen i ~~onnebacka~~, L. E. Jensson, ~~Pilegå'rd~~, J. H. Johnsson, Småröd.		Handlanden var J. G. Andersson på Önnebacka, Lindbom & Kompani, Lycke Nedre, Underås, F. Hj. Nordström, Qwiström, J. J. Landberg, Hoga, Handelsföreningen i Önnebacka, L. E. Jensson, Pilegård, J. H. Johnsson, Småröd.

	Kvarnar fanns vid Bråland, Torp och Gamla fallet.		Kvarnar fanns vid Bråland, Torp och Gamla fallet.

Svarteborg dödsbok 1690 - 1699

Lennart — Sat, 07 Nov 2026 16:59:43 GMT

ANNO 1699: Mellanslag borttagna

← Äldre version		Versionen från 7 november 2026 kl. 17.59
Rad 482:		Rad 482:

	== ANNO 1699 ==		== ANNO 1699 ==
	1-1 bgr Fr Wälleskogen u Påstigen Dordi Hindriksdr 56 år.		1-1 bgr Fr Wälleskogen u Påstigen Dordi Hindriksdr 56 år.
	1-1 bgr en kvinna fr Gässjö Borta Halfvarsdr 60 år.		1-1 bgr en kvinna fr Gässjö Borta Halfvarsdr 60 år.
	1-1 bgr en gl Kvinna fr Sds Wassändan Kirsti Gunnarssdr 74 år		1-1 bgr en gl Kvinna fr Sds Wassändan Kirsti Gunnarssdr 74 år
	22-1 bgr en gift htr fr Toröd Boel Christensdr 40 år		22-1 bgr en gift htr fr Toröd Boel Christensdr 40 år
	22-1 bgr ett barn fr Dromelseröd Jon Ifvarsson Joalt 6 år 3 m		22-1 bgr ett barn fr Dromelseröd Jon Ifvarsson Joalt 6 år 3 m
	22-1 bgr en gift man fr Dingle Hans Gullbrandsson 60 år		22-1 bgr en gift man fr Dingle Hans Gullbrandsson 60 år
	24-1 bgr ett barn fr Påstigen Måns Jacobsson 1 år 10 vecker.		24-1 bgr ett barn fr Påstigen Måns Jacobsson 1 år 10 vecker.

Huvudsida

Lennart — Sat, 07 Nov 2026 10:14:31 GMT

Driftmeddelande borttaget

← Äldre version		Versionen från 7 november 2026 kl. 11.14
Rad 3:		Rad 3:
	[[Fil:Museet.jpg\|miniatyr\|Föreningens [[Munkedals hembygdsmuseum\|hembygdsmuseum]] på [[Önnebacka]]\|382x382px]]		[[Fil:Museet.jpg\|miniatyr\|Föreningens [[Munkedals hembygdsmuseum\|hembygdsmuseum]] på [[Önnebacka]]\|382x382px]]

	~~'''''Meddelande:'''''~~		Vi har sedan augusti 2025 bytt namn från MHF-Wiki till Munkepedia. Skälet är att det ligger lättare till att uttala och att det undviker sammanblandning med andra föreningar som förkortas MHF. De flesta länkar på wikin är uppdaterade till det nya namnet med det kan finnas några kvar som vi inte upptäckt än. Har du problem med länkar som inte fungerar är det bara att höra av dig.

	~~'''''Tyvärr har det varit avbrott på Munkepedia på grund av strömavbrott. Hembygdsföreningen beklagar detta. Alla användare är välkomna tillbaka nu igen när det fungerar.'''''~~

	Vi har sedan augusti 2025 bytt namn från MHF-Wiki till Munkepedia. Skälet är att det ligger lättare till att uttala och att det undviker sammanblandning med andra föreningar som förkortas MHF. De flesta länkar på wikin är uppdaterade till det nya namnet med det kan finnas några kvar som vi inte upptäckt än. Har du problem med länkar som inte fungerar är det bara att höra av dig.

	Detta är en wiki för Munkedals Hembygdsförening. Här kan man finna mycket att läsa om Munkedals då och nu. Munkepedia är öppen för registrerade användare att bidra i, att lägga upp [[Artiklar att skapa\|artiklar]] och bilder och även att komplettera befintliga artiklar med information både i artikeln och i diskussionsfältet.		Detta är en wiki för Munkedals Hembygdsförening. Här kan man finna mycket att läsa om Munkedals då och nu. Munkepedia är öppen för registrerade användare att bidra i, att lägga upp [[Artiklar att skapa\|artiklar]] och bilder och även att komplettera befintliga artiklar med information både i artikeln och i diskussionsfältet.

Svarteborg dödsbok 1690 - 1699

Lennart — Sat, 07 Nov 2026 10:13:43 GMT

ANNO 1698: Mellanslag borttagna

Familjer Håby Nedergård och Övergård 1700-talet

EvaH — Thu, 05 Nov 2026 20:14:02 GMT

Testa att lägga en tabell

Visa ändringar

Huvudsida

Lennart — Thu, 05 Nov 2026 18:47:42 GMT

Meddelande

← Äldre version		Versionen från 5 november 2026 kl. 19.47
Rad 2:		Rad 2:

	[[Fil:Museet.jpg\|miniatyr\|Föreningens [[Munkedals hembygdsmuseum\|hembygdsmuseum]] på [[Önnebacka]]\|382x382px]]		[[Fil:Museet.jpg\|miniatyr\|Föreningens [[Munkedals hembygdsmuseum\|hembygdsmuseum]] på [[Önnebacka]]\|382x382px]]

			'''''Meddelande:'''''

			'''''Tyvärr har det varit avbrott på Munkepedia på grund av strömavbrott. Hembygdsföreningen beklagar detta. Alla användare är välkomna tillbaka nu igen när det fungerar.'''''

	Vi har sedan augusti 2025 bytt namn från MHF-Wiki till Munkepedia. Skälet är att det ligger lättare till att uttala och att det undviker sammanblandning med andra föreningar som förkortas MHF. De flesta länkar på wikin är uppdaterade till det nya namnet med det kan finnas några kvar som vi inte upptäckt än. Har du problem med länkar som inte fungerar är det bara att höra av dig.		Vi har sedan augusti 2025 bytt namn från MHF-Wiki till Munkepedia. Skälet är att det ligger lättare till att uttala och att det undviker sammanblandning med andra föreningar som förkortas MHF. De flesta länkar på wikin är uppdaterade till det nya namnet med det kan finnas några kvar som vi inte upptäckt än. Har du problem med länkar som inte fungerar är det bara att höra av dig.

Familjer Håby Nedergård och Övergård 1700-talet

EvaH — Wed, 04 Nov 2026 18:06:58 GMT

← Äldre version		Versionen från 4 november 2026 kl. 19.06
Rad 43:		Rad 43:
	\|Pär F. G. 1707 i Foss sn.		\|Pär F. G. 1707 i Foss sn.
	\|-		\|-
	\|		\|Barn:
	\|		\|
	\|		\|

Familjer Håby Nedergård och Övergård 1700-talet

Lennart — Wed, 04 Nov 2026 12:33:21 GMT

← Äldre version		Versionen från 4 november 2026 kl. 13.33
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1:		Rad 1:
	Länk till listan i PDF-format		[[:Fil:Håby Mantalslängd-1-kort.pdf\|Länk till listan i PDF-format]]

	Länk till listan i Word-format		[[:Fil:Word-Håby Mantalslängd-1-kort.docx\|Länk till listan i Word-format]]
	{\| class="wikitable"		{\| class="wikitable"
	\|'''Håby Nedergård och Övergård 1700-talet'''		\|'''Håby Nedergård och Övergård 1700-talet'''
	\|		\|Tom kolumn
	\|		\|Nästa kolumn
	\|-		\|-
	\|Från Familjer i Håby av Hans Karlsson.		\|Från Familjer i Håby av Hans Karlsson.
Rad 15:		Rad 15:
	\|		\|
	\|-		\|-
	\|		\|..
	\|		\|
	\|		\|

Fil:Word-Håby Mantalslängd-1-kort.docx

Lennart — Wed, 04 Nov 2026 10:22:00 GMT

Lennart laddade upp Fil:Word-Håby Mantalslängd-1-kort.docx

Ny sida

Fil:Håby Mantalslängd-1-kort.pdf

Lennart — Wed, 04 Nov 2026 10:21:24 GMT

Lennart laddade upp Fil:Håby Mantalslängd-1-kort.pdf

Ny sida

Familjer Håby Nedergård och Övergård 1700-talet

Lennart — Wed, 04 Nov 2026 10:21:02 GMT

← Äldre version		Versionen från 4 november 2026 kl. 11.21
Rad 1:		Rad 1:
			Länk till listan i PDF-format

			Länk till listan i Word-format
	{\| class="wikitable"		{\| class="wikitable"
	\|'''Håby Nedergård och Övergård 1700-talet'''		\|'''Håby Nedergård och Övergård 1700-talet'''

Familjer Håby Nedergård och Övergård 1700-talet

Lennart — Wed, 04 Nov 2026 09:57:08 GMT

Ny sida

Ny sida

{| class="wikitable"
|'''Håby Nedergård och Övergård 1700-talet'''
|
|
|-
|Från Familjer i Håby av Hans Karlsson.
|
|
|-
|Sid 41
|
|
|-
|
|
|
|-
|'''Sven Andersson Bonde'''
|
|'''Astri Andersdotter'''
|-
|F. Ug. 1625
|
|F.
|-
|D. 12-2-1705
|
|D. 7-10-1716 81 år
|-
|Börta Jörgensdotter
|
|Kari F. (Håby) G. 1703
|-
|F. 1631
|
|Kirstin F. 1681 G. 1705
|-
|D. 26-5-1715
|
|Pär F. G. 1707 i Foss sn.
|-
|
|
|
|-
|Johannes F. 1655 G. på Valeberg
|
|Hans Andersson
|-
|Anders F. G. 1693
|
|Anna Halfwarsdotter Se ovan
|-
|Oluf F. G. 1693
|
|
|-
|Stifwer F. G. 1700
|
|Ingri F. 2-2-1689
|-
|Nils F. 1673 G. på Håby
|
|
|-
|
|
|
|-
|'''Hans Andersson Bonde'''
|
|'''Engebret Olsson Bonde'''
|-
|F. 1645
|
|F. 1649 Håby
|-
|D. 1-7-1701
|
|D. 5-6-1710
|-
|
|
|G. 11-9-1692
|-
|'''Anna Halfwardsdotter'''
|
|
|-
|F. 1650
|
|'''Eli Jonsdotter'''
|-
|D. 23-5-1700
|
|F. 1670 Liveröd Mo sn.
|-
|
|
|D. 12-4-1699
|-
|Sigrid F. G. 1701
|
|
|-
|Sören F. 1687 G. 1711
|
|Olle F. 5-1-1693
|-
|
|
|Två yngre barn dog som små.
|-
|
|
|Omg. 11-3-1700 med
|-
|
|
|Karin Jacobsdotter
|-
|'''Oluf Mårtensson Bonde'''
|
|F. 1663 Svenseröd Skredsvik sn.
|-
|'''Kari Olufsdotter'''
|
|
|-
|
|
|
|-
|Engebret F. 1649 (Håby) G. 2:a g. 1692
|
|Håby
|-
|
|
|D. 10-1-1743
|-
|
|
|Dot.till Jacob o. Börta Bodde i Håby 1700
|-
|'''Hans Gunnarsson Skräddare (Bonde)'''
|
|Börta F. 1710
|-
|F. 1643
|
|
|-
|D. 9-6-1723
|
|
|-
|
|
|
|-
|Bodde ej i Håby sn. 1672
|
|
|-
|'''Astri Andersdotter'''
|
|
|-
|F.
|
|
|-
|D. 7-10-1716 81 år
|
|
|-
|Kari F. (Håby) G. 1703
|
|
|-
|Kirstin F. 1681 G. 1705
|
|
|-
|Pär F. G. 1707 i Foss sn.
|
|
|-
|
|
|
|-
|
|
|
|-
|'''Hans Andersson'''
|
|
|-
|'''Anna Halfwarsdotter Se ovan'''
|
|
|-
|
|
|
|-
|Ingri F. 2-2-1689
|
|
|-
|
|
|
|-
|
|
|
|-
|Engebret Olsson Bonde
|
|
|-
|F. 1649 Håby
|
|
|-
|D. 5-6-1710
|
|
|-
|G. 11-9-1692
|
|
|-
|
|
|
|-
|Eli Jonsdotter
|
|
|-
|F. 1670 Liveröd Mo sn.
|
|
|-
|D. 12-4-1699
|
|
|-
|
|
|
|-
|Olle F. 5-1-1693
|
|
|-
|Två yngre barn dog som små.
|
|
|-
|Omg. 11-3-1700 med
|
|
|-
|Karin Jacobsdotter
|
|
|-
|F. 1663 Svenseröd Skredsvik sn.
|
|
|-
|
|
|
|-
|
|
|
|-
|Håby
|
|
|-
|D. 10-1-1743
|
|
|-
|Dot.till Jacob o. Börta Bodde i Håby 1700
|
|
|-
|Börta F. 1710
|
|Sigrid Hansdotter
|-
|Fyra äldre barn dog som små.
|
|F. Håby
|-
|Omg. 9-4-1711 med
|
|D.
|-
|Sören Hansson Se denne på Håby
|
|Markus F. 29-11-1703
|-
|
|
|Hans F. 27-5-1706
|-
|
|
|Johannes F. 1709 D. 1709
|-
|Oluf Andersson Bok Dragon
|
|Maria F. 1714 D. 1716
|-
|Son till Anders Bok o. Anna Nilsdotter
|
|Kirstin F. 5-1-1718
|-
|
|
|Anna F. 2-7-1724 Harska mark
|-
|Kari Hansdotter
|
|
|-
|Dot.till Hans o. Ingri Hultgränsen S-b.
|
|
|-
|
|
|Anders Johansson Bonde
|-
|Hans F. 20-1-1702 Holmens mark
|
|F. 1679 Se Valeberg
|-
|Pär F. 23-10-1704 u. Håby
|
|F. 22-4-1764
|-
|
|
|
|-
|
|
|G. 6-6-1704
|-
|
|
|Gunilla Hansdotter
|-
|Nils Svensson Bonde
|
|F. Kvarnbäcken u. Ekenäs
|-
|F. 1673 Håby
|
|
|-
|D. 1-1-1723
|
|
|-
|
|
|
|-
|G.
|
|
|-
|Kari Tollesdotter
|
|
|-
|F. 1678
|
|
|-
|D. 18-8-1723
|
|
|-
|Karin F. 1703 D. 1706
|
|
|-
|Anna F. 1704 D. 1706
|
|
|-
|Sven F. 20-8-1706
|
|
|-
|Karin F. 27-1-1708
|
|
|-
|Börta F. 1712 D. 1717
|
|
|-
|Tolle F. 1716 D. 1717
|
|
|-
|Tolle F. 17-5-1720
|
|
|-
|Oluf F. 1718 D. 1720
|
|
|-
|Oluf F. 1721 D. 1723
|
|
|-
|
|
|
|-
|
|
|
|-
|Anders Markusson Bonde
|
|
|-
|F. Barhult Hede sn.
|
|
|-
|
|
|
|-
|Son till
|
|
|-
|Markus Hindriksson o. Karin Simonsdotter
|
|
|-
|
|
|
|-
|G. 3-11-1701
|
|
|}

Innehållsförteckning 26-2

Lennart — Tue, 03 Nov 2026 16:42:59 GMT

Länk redigerad

← Äldre version		Versionen från 3 november 2026 kl. 17.42
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 1:		Rad 1:
	* [[David Arill 26-2]]		[[David Arill 26-2]]

	* [[Ett halvt sekel med skog 26-2]]		[[Ett halvt sekel med skog 26-2]]

	* [[Ångloket igång igen 26-2]]		[[Ångloket igång igen 26-2]]

	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 26-2]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 26-2]]

Innehållsförteckning 26-2

Lennart — Tue, 03 Nov 2026 16:40:39 GMT

Ny sida

Ny sida

* [[David Arill 26-2]]

* [[Ett halvt sekel med skog 26-2]]

* [[Ångloket igång igen 26-2]]

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 26-2]]

Kategori:Munkedalsbygden 26-2

Lennart — Tue, 03 Nov 2026 16:38:17 GMT

Ny sida

Ny sida

[[Munkedalsbygden]] 26 nummer 2 utkommer i november/december 2026.

Tidningen delas ut till medlemmarna som en medlemsförmån. Därför är inte alla artiklarna tillgängliga online just nu. Vi låter tidningen vila ett år innan vi publicerar artiklarna online. Under hösten 2027 kommer det att gå att läsa artiklarna från denna tidning.

Vissa artiklar har av utrymmesskäl kortats ned och finns redan nu tillgängliga i sin helhet här på Munkepedia.

[[Kategori:Munkedalsbygden]]

Svarteborg dödsbok 1690 - 1699

Lennart — Tue, 03 Nov 2026 16:33:02 GMT

ANNO 1698: Mellanslag borttagna

Ett halvt sekel med skog 26-2

Lennart — Sat, 31 Oct 2026 10:45:35 GMT

← Äldre version		Versionen från 31 oktober 2026 kl. 11.45
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 1:		Rad 1:
	= Ett halvt sekel med skog mellan 1926 och 1980 - en berättelse av Ivar Jakobsson =		=== Ett halvt sekel med skog mellan 1926 och 1980 - en berättelse av Ivar Jakobsson ===
	'''''Ivar Jakobsson levde hela livet med skogen som sitt levebröd och intresse. Han arbetade först som skogshuggare men bytte till att vara skogsförman. Han var en man med mycken kunskap om skogen och dess växter och djur. Han hade dessutom en filosofisk ådra. Följande artikel är hämtad från hans bok som kom ut 1986 .'''''		'''''Ivar Jakobsson levde hela livet med skogen som sitt levebröd och intresse. Han arbetade först som skogshuggare men bytte till att vara skogsförman. Han var en man med mycken kunskap om skogen och dess växter och djur. Han hade dessutom en filosofisk ådra. Följande artikel är hämtad från hans bok som kom ut 1986 .'''''

	~~'''~~Min första arbetsdag i skogen, april 1926.~~'''~~		==== Min första arbetsdag i skogen, april 1926. ====

	Det är oktober månad 1980.Utanför mitt fönster sliter stormen hårt i den stora björkens krona, som allt mera skrudar sig i höstdräkt. Regnet piskar och slår mot rutan, det porlar i takrännor och stuprör, det är höstens egen melodi som spelar upp med full styrka. De gula löven lossar av vindens kraft för att efter kortare eller längre luftfärd göra sin första bekantskap med moder jord. Det är höst i naturen både i färg och form, lönn, asp och rönn tävlar med varandra i färgrikedom och prakt, medan björk, hassel och bok mera trevande börjar att byta till sig höstdräkten. Eken som är störst och mäktigast av alla våra svenska träd har nästan sin gröna sommarklädsel i fullgott skick, även alen står ofta fortfarande grön, men den brukar vi gömma några bra av skruden kvar tills i början av november där alla hennes grannar står avklädda och nakna.		Det är oktober månad 1980.Utanför mitt fönster sliter stormen hårt i den stora björkens krona, som allt mera skrudar sig i höstdräkt. Regnet piskar och slår mot rutan, det porlar i takrännor och stuprör, det är höstens egen melodi som spelar upp med full styrka. De gula löven lossar av vindens kraft för att efter kortare eller längre luftfärd göra sin första bekantskap med moder jord. Det är höst i naturen både i färg och form, lönn, asp och rönn tävlar med varandra i färgrikedom och prakt, medan björk, hassel och bok mera trevande börjar att byta till sig höstdräkten. Eken som är störst och mäktigast av alla våra svenska träd har nästan sin gröna sommarklädsel i fullgott skick, även alen står ofta fortfarande grön, men den brukar vi gömma några bra av skruden kvar tills i början av november där alla hennes grannar står avklädda och nakna.

Rad 12:		Rad 11:
	Så tillbaka till Harska. Planteringshackorna på den tiden var både klumpiga och tunga det var sådana som kunde väga drygt 3 kg. Det var kanske i något sånär skick när man började, men blev snart runda och slöa efter bekantskap med jord och otaliga stenar. Sättarna hade plantorna i små plåtburkar med en ståltråd till handtag. Särskilt noga var att i burken skulle det finnas fuktig mossa.		Så tillbaka till Harska. Planteringshackorna på den tiden var både klumpiga och tunga det var sådana som kunde väga drygt 3 kg. Det var kanske i något sånär skick när man började, men blev snart runda och slöa efter bekantskap med jord och otaliga stenar. Sättarna hade plantorna i små plåtburkar med en ståltråd till handtag. Särskilt noga var att i burken skulle det finnas fuktig mossa.

	~~'''~~Om plantorna~~'''~~		==== Om plantorna ====

	Vad plantorna beträffar var det i allmänhet små 1,0 plantor från bolagets plantskola i Munkedal, vid enstaka tillfällen förekom 2/1 plantor om dessa var från något annat ställe vet jag ej. Vad 1/0 plantorna beträffar var de så små att två stycken sattes i samma grop. Jag har senare kunnat konstatera att två plantor vuxit samman till dubbelstam. Plantorna skulle stå så hårt fast om man drog i dem skulle det förr gå av än att dra ur dras ur jorden. När man nu långt efteråt tänker på detta, så dumt det var att klappa jorden så hårt kring rötterna på dessa småplantor, det blev ofta skadade innan de hunnit att växa. Jag minns en pojke som var ett par år äldre än jag, som kunde den konsten att rulla rötterna runt en träpinne och på så vis få plantorna att sitta hårt fast. Det gick bra länge för honom men till slut fick vår förman syn på detta. Detta enformiga arbete att krypa på knä och bland rötter och stenar söka efter jord att fylla gropen med var inte något lätt arbete för små barnahänder. Många gånger frös man i så fingrarna blev stela. Men jag kan inte påstå att arbetstakten var så hög, mellan 250 och 300 gropar per dag, för de som skulle sätta det dubbla antalet plantor kunde det bliva arbetsamt. Förmannen kanske satte någon planta ibland men det var nog flickorna som fick den hjälpen. Mellan kl. 12 och kl. 13 var det matrast och sedan började den oändligt långa eftermiddagen, som nästan aldrig ville ta slut. Den första planteringsdagen gick väl någorlunda att uthärda, men sedan kom det enformiga arbetet att kännas som en mardröm, man bara frågade de äldre vad mycket är klockan. Två hålor efter hackaren skulle sättaren vara, för annars var risken stor att få jord och grus i ögonen. Om det var vackert väder och solsken fick det väl gå, men vad man frös om händer och fingrar när det regnade eller gräset var vitt och nattfrost på morgonen. Det var ljud av hackor, som ofta träffade stenar och rötter. En svordom kunde ibland höras av sättarnas rop här finns ingen jord, var ska jag taga jord? När planteringsraden var kort, det gillade man bäst kunde det bli någon extra minut varje gång man började på en ny plantrad. Men någon gång kunde raderna bli långa och då brukade de yngre sättarna bli på efterkälken. Om förmannen satte någon planta för mig kommer jag inte ihåg, försökte nog att hänga med så gott man kunde. Det var inte lönt att försöka fuska, då stod mannen med de lindade benen strax bredvid. Han hade en underlig förmåga att kunna se åt två håll på samma gång, möjligen att skelögdheten bidrog härtill.		Vad plantorna beträffar var det i allmänhet små 1,0 plantor från bolagets plantskola i Munkedal, vid enstaka tillfällen förekom 2/1 plantor om dessa var från något annat ställe vet jag ej. Vad 1/0 plantorna beträffar var de så små att två stycken sattes i samma grop. Jag har senare kunnat konstatera att två plantor vuxit samman till dubbelstam. Plantorna skulle stå så hårt fast om man drog i dem skulle det förr gå av än att dra ur dras ur jorden. När man nu långt efteråt tänker på detta, så dumt det var att klappa jorden så hårt kring rötterna på dessa småplantor, det blev ofta skadade innan de hunnit att växa. Jag minns en pojke som var ett par år äldre än jag, som kunde den konsten att rulla rötterna runt en träpinne och på så vis få plantorna att sitta hårt fast. Det gick bra länge för honom men till slut fick vår förman syn på detta. Detta enformiga arbete att krypa på knä och bland rötter och stenar söka efter jord att fylla gropen med var inte något lätt arbete för små barnahänder. Många gånger frös man i så fingrarna blev stela. Men jag kan inte påstå att arbetstakten var så hög, mellan 250 och 300 gropar per dag, för de som skulle sätta det dubbla antalet plantor kunde det bliva arbetsamt. Förmannen kanske satte någon planta ibland men det var nog flickorna som fick den hjälpen. Mellan kl. 12 och kl. 13 var det matrast och sedan började den oändligt långa eftermiddagen, som nästan aldrig ville ta slut. Den första planteringsdagen gick väl någorlunda att uthärda, men sedan kom det enformiga arbetet att kännas som en mardröm, man bara frågade de äldre vad mycket är klockan. Två hålor efter hackaren skulle sättaren vara, för annars var risken stor att få jord och grus i ögonen. Om det var vackert väder och solsken fick det väl gå, men vad man frös om händer och fingrar när det regnade eller gräset var vitt och nattfrost på morgonen. Det var ljud av hackor, som ofta träffade stenar och rötter. En svordom kunde ibland höras av sättarnas rop här finns ingen jord, var ska jag taga jord? När planteringsraden var kort, det gillade man bäst kunde det bli någon extra minut varje gång man började på en ny plantrad. Men någon gång kunde raderna bli långa och då brukade de yngre sättarna bli på efterkälken. Om förmannen satte någon planta för mig kommer jag inte ihåg, försökte nog att hänga med så gott man kunde. Det var inte lönt att försöka fuska, då stod mannen med de lindade benen strax bredvid. Han hade en underlig förmåga att kunna se åt två håll på samma gång, möjligen att skelögdheten bidrog härtill.

	Någon gång då det var segt gräs att hacka i kunde det hända att man fick tillfälle att rätta på ryggen och beskåda omgivningen. Jag hade nog redan då ett spirande intresse för fåglar och blommor. Efter någon dag hade man väl gjort sig lite bekant med de övriga, det var nog mest skolan och lärare som han diskuterade. Så råkade min far ut för en olycka, han fick en grankvist i ena ögat han måste uppsöka doktorn och bli sjukskriven några dagar här för. Mor var fundersam om hon skulle våga att skicka en tioårig pojke till skogen med främmande människor, allra helst nu som vi skulle ro ett stycke på Kärnsjön för att få närmare väg till arbetet, vi skulle plantera på Ekenäs på östra sidan om sjön. Men Ivar var envis och mor fick ge med sig kommer nu var planteringslagret betydligt större, ett par äldre skogsarbetare egentligen skara yngre pojkar och flickor från torp och Munkedal. Denna plantering blev min första bekantskap med skogen mellan Vahlberg och Ekenäs, men inte anar jag då att man skulle bli nästan fastväxt i detta område. Planteringen här bestod till stor del av hjälpplantering. XRXXX kommer gräsväxten hade varit rikligt och de små plantorna hade lätt för att duka under hade man tur kunde man råka på sådana rader där kanske hälften av plantorna överlevt, men på nästa rad kanske oturen grinade mot den. Men i planter XX vi planterade också på områden som var nyröjda kommer och även på den öde Wahlbergsgården. (Denna låg på östra sidan av Kärnsjön.) En gång kom vi till ett mycket stenigt område, här lät förmannen en halvvuxen pojke och en rätt mullig flicka bära jord i hinkar men där eftermiddagen lät både förmannen och jorden väntar på sig, det kvinnliga intresset var nog större än de jordbundna? Pojkarna i ålder 16 till 18 år som hackade hade inte full tidlön men brukade som regel följa de äldre i planteringslaget, förmannen hade lovat att hos skogvaktaren utverka något större timlön än 30 öre. En dag stod de långa skogvaktaren och plötsligt på arbetsplatsen kommer samtalet i planteringslaget blir mindre och arbetstakten ökade, de yngre som hackade lade sig på efterkälken, möjligheten för förmånen att utverka högre timlön var därvid borta jag har jag har ett svagt XX sex x. Jag har ett svagt minne av att några av det yngre lade av och slutade men då jag bara deltog i arbetet varannan dag kan mitt minne svika. Planteringen avslutades med ett par dagars frösådd av tallfrö nära Valbergsflåget. Jag vill minnas nu dryga 50 år efteråt att jag planterade sammanlagt åtta dagar och tjänade den stora summan av 19,20 kr. Men man fick inte använda pengarna som man tjänade till fickpengar nej det skulle vara till kläder, eller böcker och annat skolmaterial, sådant fick man bekosta själv på den tiden. Men vilken skillnad var det inte på den tiden och i denna dag-när barn får det som de önskar sig , och inte behöver arbeta för penningars skull, till att tidigt börja arbeta och förstå pengars värde var nog ett en del i vår uppfostran under tjugotalet. Har köpt en kostym kläder till mig i Uddevalla, det kostade 16 kr, förresten det första fabriksida kläder som jag har ägt. Det som nu var över 3,20 kr, som var fick själv disponera över över blev 40 öre om dagen för åtta timmars slit. Men Ivar nog var nog ganska stolt över den nya kostymen som han själv betalt med sitt arbete, och den invigdes första gången till examen i skolan 1926. Av någon anledning kommer jag inte med i planteringen under följande år, möjligen var planteringen ringa år 1929 har jag dock med även denna gång på aska. Det hjälper planterare då på torpet Orrekas plantorna var inte längre från Munkedals egen plantskola, det var 2/2 plantor omskolade gräsväxten var här betydande, planteringsförman var nu Hagberg. Även planterade vi några dagar i Ekenäs i trakten av domarringen men det var en sen vår detta år och vi var i månadsskiftet maj, juli. Detta var några rader om skogsplantering under tjugotalet då planteringen följde gamla väl utstakade mönster.		Någon gång då det var segt gräs att hacka i kunde det hända att man fick tillfälle att rätta på ryggen och beskåda omgivningen. Jag hade nog redan då ett spirande intresse för fåglar och blommor. Efter någon dag hade man väl gjort sig lite bekant med de övriga, det var nog mest skolan och lärare som han diskuterade. Så råkade min far ut för en olycka, han fick en grankvist i ena ögat han måste uppsöka doktorn och bli sjukskriven några dagar här för. Mor var fundersam om hon skulle våga att skicka en tioårig pojke till skogen med främmande människor, allra helst nu som vi skulle ro ett stycke på Kärnsjön för att få närmare väg till arbetet, vi skulle plantera på Ekenäs på östra sidan om sjön. Men Ivar var envis och mor fick ge med sig kommer nu var planteringslagret betydligt större, ett par äldre skogsarbetare egentligen skara yngre pojkar och flickor från torp och Munkedal. Denna plantering blev min första bekantskap med skogen mellan Vahlberg och Ekenäs, men inte anar jag då att man skulle bli nästan fastväxt i detta område. Planteringen här bestod till stor del av hjälpplantering. XRXXX kommer gräsväxten hade varit rikligt och de små plantorna hade lätt för att duka under hade man tur kunde man råka på sådana rader där kanske hälften av plantorna överlevt, men på nästa rad kanske oturen grinade mot den. Men i planter XX vi planterade också på områden som var nyröjda kommer och även på den öde Wahlbergsgården. (Denna låg på östra sidan av Kärnsjön.) En gång kom vi till ett mycket stenigt område, här lät förmannen en halvvuxen pojke och en rätt mullig flicka bära jord i hinkar men där eftermiddagen lät både förmannen och jorden väntar på sig, det kvinnliga intresset var nog större än de jordbundna? Pojkarna i ålder 16 till 18 år som hackade hade inte full tidlön men brukade som regel följa de äldre i planteringslaget, förmannen hade lovat att hos skogvaktaren utverka något större timlön än 30 öre. En dag stod de långa skogvaktaren och plötsligt på arbetsplatsen kommer samtalet i planteringslaget blir mindre och arbetstakten ökade, de yngre som hackade lade sig på efterkälken, möjligheten för förmånen att utverka högre timlön var därvid borta jag har jag har ett svagt XX sex x. Jag har ett svagt minne av att några av det yngre lade av och slutade men då jag bara deltog i arbetet varannan dag kan mitt minne svika. Planteringen avslutades med ett par dagars frösådd av tallfrö nära Valbergsflåget. Jag vill minnas nu dryga 50 år efteråt att jag planterade sammanlagt åtta dagar och tjänade den stora summan av 19,20 kr. Men man fick inte använda pengarna som man tjänade till fickpengar nej det skulle vara till kläder, eller böcker och annat skolmaterial, sådant fick man bekosta själv på den tiden. Men vilken skillnad var det inte på den tiden och i denna dag-när barn får det som de önskar sig , och inte behöver arbeta för penningars skull, till att tidigt börja arbeta och förstå pengars värde var nog ett en del i vår uppfostran under tjugotalet. Har köpt en kostym kläder till mig i Uddevalla, det kostade 16 kr, förresten det första fabriksida kläder som jag har ägt. Det som nu var över 3,20 kr, som var fick själv disponera över över blev 40 öre om dagen för åtta timmars slit. Men Ivar nog var nog ganska stolt över den nya kostymen som han själv betalt med sitt arbete, och den invigdes första gången till examen i skolan 1926. Av någon anledning kommer jag inte med i planteringen under följande år, möjligen var planteringen ringa år 1929 har jag dock med även denna gång på aska. Det hjälper planterare då på torpet Orrekas plantorna var inte längre från Munkedals egen plantskola, det var 2/2 plantor omskolade gräsväxten var här betydande, planteringsförman var nu Hagberg. Även planterade vi några dagar i Ekenäs i trakten av domarringen men det var en sen vår detta år och vi var i månadsskiftet maj, juli. Detta var några rader om skogsplantering under tjugotalet då planteringen följde gamla väl utstakade mönster.

	= Flera tankar om skogsvård =		==== Flera tankar om skogsvård ====
	Nu är jag mina tankar långt borta från plantor och skog, låt oss därför vända tillbaka till ytterligare några rader om skogsodling. Åren har gått sedan dess drygt 50, plantering med öppna gropar är en föråldrad metod och den har nu ersatts med jordborr och blivit enmansjobb. Som lagarbetare förekommer skogsodligen numera sällan. Frösådd förekommer i min barndom men har nu fullständigt upphört vad det gäller Munkedals skogsmarker. När man står och betraktar planteringsarbetet med dessa jordborr i stenig mark, ser hur plantören har svårt att få ner roten av den stora plantan i det lilla hålet då har man svårt att förstå att arbetet går att utföra på detta enkla sätt. Jämförelse med den noggrannhet som vi en gång fick lära oss , om skogsodlingsarbete i en tidig barndom, men det kanske bara skulle vara ett led i undervisningen om arbetets utförande på ett riktigt vis. Men det troligaste är att plantmaterialet spelar den största rollen för ett bra resultat och skogsodlingsarbete när det gäller plantering på gammal odlad mark och Mera öppna platser har jag sett en grobarhet av 90 %, på stenbunden mark betydligt mindre, helst och marken ligger i ett sluttande söderläge.		Nu är jag mina tankar långt borta från plantor och skog, låt oss därför vända tillbaka till ytterligare några rader om skogsodling. Åren har gått sedan dess drygt 50, plantering med öppna gropar är en föråldrad metod och den har nu ersatts med jordborr och blivit enmansjobb. Som lagarbetare förekommer skogsodligen numera sällan. Frösådd förekommer i min barndom men har nu fullständigt upphört vad det gäller Munkedals skogsmarker. När man står och betraktar planteringsarbetet med dessa jordborr i stenig mark, ser hur plantören har svårt att få ner roten av den stora plantan i det lilla hålet då har man svårt att förstå att arbetet går att utföra på detta enkla sätt. Jämförelse med den noggrannhet som vi en gång fick lära oss , om skogsodlingsarbete i en tidig barndom, men det kanske bara skulle vara ett led i undervisningen om arbetets utförande på ett riktigt vis. Men det troligaste är att plantmaterialet spelar den största rollen för ett bra resultat och skogsodlingsarbete när det gäller plantering på gammal odlad mark och Mera öppna platser har jag sett en grobarhet av 90 %, på stenbunden mark betydligt mindre, helst och marken ligger i ett sluttande söderläge.

Svarteborg dödsbok 1690 - 1699

Lennart — Sat, 31 Oct 2026 10:43:21 GMT

ANNO 1698: Mellanslag borttagna

Ett halvt sekel med skog 26-2

Lennart — Mon, 26 Oct 2026 14:56:46 GMT

Stavfel rättade

← Äldre version		Versionen från 26 oktober 2026 kl. 15.56
Rad 8:		Rad 8:
	Även för mig lider det mot höst, efter 49 års arbete för Munkedals AB har jag denna sommar sällat mig till pensionärernas talrika skara. Det kan vara skönt att efter ett lång och ofta slitsamt liv känna sig fri från arbete och ansvar, men på samma gång förstår man att även vår höst nalkas när ingen återvänd då mera finns. Naturen och träden går en ny vår till mötes. Hösten är bara en förberedelse för ett fortsatt liv, redan i de små knapparna på hösten på trädens grenar börjar ett nytt liv att födas. För oss däremot blev varje höst bara en början till ålderns verkliga höst från vilken ingen återvändo mera finns. Vårt jordeliv är det som ett rullande hjul, det rullar varv efter varv efter varv för att till sist när det är utslitet stanna för alltid. Någon gång stoppar det i tidig ålder men för de flesta efter ett strävsamt liv så går mina tankar tillbaka i minnets värld drygt 50 år i tiden, till min första arbetsdag vid detta bolag. Jag minns en kylig morgon i april månad år 1926 då jag var med och planterade gran på Harska i sluttningen mot Kärnsjön.		Även för mig lider det mot höst, efter 49 års arbete för Munkedals AB har jag denna sommar sällat mig till pensionärernas talrika skara. Det kan vara skönt att efter ett lång och ofta slitsamt liv känna sig fri från arbete och ansvar, men på samma gång förstår man att även vår höst nalkas när ingen återvänd då mera finns. Naturen och träden går en ny vår till mötes. Hösten är bara en förberedelse för ett fortsatt liv, redan i de små knapparna på hösten på trädens grenar börjar ett nytt liv att födas. För oss däremot blev varje höst bara en början till ålderns verkliga höst från vilken ingen återvändo mera finns. Vårt jordeliv är det som ett rullande hjul, det rullar varv efter varv efter varv för att till sist när det är utslitet stanna för alltid. Någon gång stoppar det i tidig ålder men för de flesta efter ett strävsamt liv så går mina tankar tillbaka i minnets värld drygt 50 år i tiden, till min första arbetsdag vid detta bolag. Jag minns en kylig morgon i april månad år 1926 då jag var med och planterade gran på Harska i sluttningen mot Kärnsjön.

	En septemberdag för ett par år sedan besökte jag denna plats , granskogen står nu hög och reslig med stammar på drygt 20 m i höjd och en diameter i brösthöjd på 25 - 35 cm p.b. Det vittnade idag om ett väl utfört skogsodlingsarbete, och bör väl få växa ytterligare 20 år innan de är mogna för slutavverkning. ~~Man färjelanda~~ sågverks aptit på råvara bara stiger och stiger så man vet inte var timmerbehovet ska fyllas till sist, dessutom gör det för varje år alltmer höga timmerpriser, så att skogen kan , att avverkas tidigare än beräknat. Så ska jag nu försöka att beskriva mitt första arbete för Munkedals AB med att plantera skog. Ur minnets dunkla gömmor drygt ett halvt sekel sedan med en första arbetsdag i skogen med betalning för utfört arbete enligt den tidens regler och förhållande som inte på något vis kan jämföras med plantering i vår tid det var den aprildag 1926 , som vi började att plantera på Harska väster om Kärnsjön i en sluttning mot sjön. Det var ett gammalt torpställe, jag vill minnas att det kallades för skomakarhagen, troligen hade väl en skomakare bott där för länge sedan husen var för länge sedan rivna och torpet igen växt med sly och risgranar, vilket var bortröjt före planteringen. Vädret var mulet och kyligt, som det i regel brukar vara i mitten av april. Eftersom jag är född år 1915 var jag denna vår inte fyllda elva år. Arbetstiden var från klockan 8.00 till klockan 5.00. Det moderna uttrycket att dela upp ett dygn i 24 timmar var inte påtänkt då den nya tideräkningen infördes först under trettiotalet. Hela planterings laget på Harska bestod av tolv stycken, sex som skulle hacka gropar och lika många att sätta plantor de som hackade var förutom min far, en soldat med namnet Hagberg samt hans son Johan, dessutom Johannes Olofsson från Sågkas, Verner Thorén från Tångenäbbet samt Evald Karlsson från Maden. Sättare var Agda och Astrid Hagberg, Elsa Jonsson Verner Thorén och Ivar. Namnet på den sjätte plantören har jag beklagligt nog glömt bort men det är möjligt att det var förmannens dotter. Det som var skolpliktiga kunder får lov från skolan i högst tre dagar per termin enligt den tidens stol skolstadga. Dessa tre lovdagar utnyttjade jag för att kunna tjäna några behövliga slantar. Med en äldre bror som gick och läste var också med, när jag skulle ersätta honom när han var hos prästen, men hans läsdagar stämde inte alltid med mina lovdagar, vi hade varannan dagsläsning i Håby på den tiden. Dom som hackade och var fyllda 18 år fick 50 öre per timme, mellan 15 och 18 år 30 öre, sättare under 15 år 25 öre och över 15 år 30 öre. Var sättaren bara tolv år kunde han få nöja sig med 20 öre, men fick sätta samma antal plantor som de äldre. Plantörer var på den tiden mest kvinnor, ofta hemmadöttrar samt skolbarn som hade skolplikt tre dagar i veckan, någon hade kanske friår från skolan. Den som var äldst i laget gick i allmänhet först och var riktkarl för de övriga, avstånd mellan plantorna i regel 1,5 m. När man arbetade i två timmar så var en gammal regel att det skulle vara tio minuters rast, likaså efter två timmars arbete på eftermiddagen. Någon av de yngre tog kanske en smörgås på förmiddagen men ej de äldre. Det brukliga var att någon i laget bjöd sina vuxna kamrater på en pris snus, man diskuterade väl de senaste händelserna som stått att läsa i ortstidningen, radion var i mitten av tjugotalet sällsynt på bondlandet. Jag har förut berättat om lovdagar från skolan, på den tiden brukade skolbarn plantera skog hos bönderna i Håby, tre dagar under våren. Då jag nu planterade fick jag en extra lovdag av magister Mogarth. Före Mogarth fanns en lärare i Håby med namn Lindkvist, denna hade stort intresse för skogsodlingen, många vackra skogsdungar i Håby vittnade denna dag härom.		En septemberdag för ett par år sedan besökte jag denna plats , granskogen står nu hög och reslig med stammar på drygt 20 m i höjd och en diameter i brösthöjd på 25 - 35 cm p.b. Det vittnade idag om ett väl utfört skogsodlingsarbete, och bör väl få växa ytterligare 20 år innan de är mogna för slutavverkning. Men Färgelanda sågverks aptit på råvara bara stiger och stiger så man vet inte var timmerbehovet ska fyllas till sist, dessutom gör det för varje år alltmer höga timmerpriser, så att skogen kan komma att avverkas tidigare än beräknat. Så ska jag nu försöka att beskriva mitt första arbete för Munkedals AB med att plantera skog. Ur minnets dunkla gömmor drygt ett halvt sekel sedan med en första arbetsdag i skogen med betalning för utfört arbete enligt den tidens regler och förhållande som inte på något vis kan jämföras med plantering i vår tid det var den aprildag 1926 , som vi började att plantera på Harska väster om Kärnsjön i en sluttning mot sjön. Det var ett gammalt torpställe, jag vill minnas att det kallades för skomakarhagen, troligen hade väl en skomakare bott där för länge sedan husen var för länge sedan rivna och torpet igen växt med sly och risgranar, vilket var bortröjt före planteringen. Vädret var mulet och kyligt, som det i regel brukar vara i mitten av april. Eftersom jag är född år 1915 var jag denna vår inte fyllda elva år. Arbetstiden var från klockan 8.00 till klockan 5.00. Det moderna uttrycket att dela upp ett dygn i 24 timmar var inte påtänkt då den nya tideräkningen infördes först under trettiotalet. Hela planterings laget på Harska bestod av tolv stycken, sex som skulle hacka gropar och lika många att sätta plantor de som hackade var förutom min far, en soldat med namnet Hagberg samt hans son Johan, dessutom Johannes Olofsson från Sågkas, Verner Thorén från Tångenäbbet samt Evald Karlsson från Maden. Sättare var Agda och Astrid Hagberg, Elsa Jonsson Verner Thorén och Ivar. Namnet på den sjätte plantören har jag beklagligt nog glömt bort men det är möjligt att det var förmannens dotter. Det som var skolpliktiga kunder får lov från skolan i högst tre dagar per termin enligt den tidens stol skolstadga. Dessa tre lovdagar utnyttjade jag för att kunna tjäna några behövliga slantar. Med en äldre bror som gick och läste var också med, när jag skulle ersätta honom när han var hos prästen, men hans läsdagar stämde inte alltid med mina lovdagar, vi hade varannan dagsläsning i Håby på den tiden. Dom som hackade och var fyllda 18 år fick 50 öre per timme, mellan 15 och 18 år 30 öre, sättare under 15 år 25 öre och över 15 år 30 öre. Var sättaren bara tolv år kunde han få nöja sig med 20 öre, men fick sätta samma antal plantor som de äldre. Plantörer var på den tiden mest kvinnor, ofta hemmadöttrar samt skolbarn som hade skolplikt tre dagar i veckan, någon hade kanske friår från skolan. Den som var äldst i laget gick i allmänhet först och var riktkarl för de övriga, avstånd mellan plantorna i regel 1,5 m. När man arbetade i två timmar så var en gammal regel att det skulle vara tio minuters rast, likaså efter två timmars arbete på eftermiddagen. Någon av de yngre tog kanske en smörgås på förmiddagen men ej de äldre. Det brukliga var att någon i laget bjöd sina vuxna kamrater på en pris snus, man diskuterade väl de senaste händelserna som stått att läsa i ortstidningen, radion var i mitten av tjugotalet sällsynt på bondlandet. Jag har förut berättat om lovdagar från skolan, på den tiden brukade skolbarn plantera skog hos bönderna i Håby, tre dagar under våren. Då jag nu planterade fick jag en extra lovdag av magister Mogarth. Före Mogarth fanns en lärare i Håby med namn Lindkvist, denna hade stort intresse för skogsodlingen, många vackra skogsdungar i Håby vittnade denna dag härom.

	Så tillbaka till Harska. Planteringshackorna på den tiden var både klumpiga och tunga det var sådana som kunde väga drygt 3 kg. Det var kanske i något sånär skick när man började, men blev snart runda och slöa efter bekantskap med jord och otaliga stenar. Sättarna hade plantorna i små plåtburkar med en ståltråd till handtag. Särskilt noga var att i burken skulle det finnas fuktig mossa.		Så tillbaka till Harska. Planteringshackorna på den tiden var både klumpiga och tunga det var sådana som kunde väga drygt 3 kg. Det var kanske i något sånär skick när man började, men blev snart runda och slöa efter bekantskap med jord och otaliga stenar. Sättarna hade plantorna i små plåtburkar med en ståltråd till handtag. Särskilt noga var att i burken skulle det finnas fuktig mossa.

Ett halvt sekel med skog 26-2

Lennart — Mon, 26 Oct 2026 14:54:08 GMT

Ny sida

Ny sida

= Ett halvt sekel med skog mellan 1926 och 1980 - en berättelse av Ivar Jakobsson =
'''''Ivar Jakobsson levde hela livet med skogen som sitt levebröd och intresse. Han arbetade först som skogshuggare men bytte till att vara skogsförman. Han var en man med mycken kunskap om skogen och dess växter och djur. Han hade dessutom en filosofisk ådra. Följande artikel är hämtad från hans bok som kom ut 1986 .'''''

'''Min första arbetsdag i skogen, april 1926.'''

Det är oktober månad 1980.Utanför mitt fönster sliter stormen hårt i den stora björkens krona, som allt mera skrudar sig i höstdräkt. Regnet piskar och slår mot rutan, det porlar i takrännor och stuprör, det är höstens egen melodi som spelar upp med full styrka. De gula löven lossar av vindens kraft för att efter kortare eller längre luftfärd göra sin första bekantskap med moder jord. Det är höst i naturen både i färg och form, lönn, asp och rönn tävlar med varandra i färgrikedom och prakt, medan björk, hassel och bok mera trevande börjar att byta till sig höstdräkten. Eken som är störst och mäktigast av alla våra svenska träd har nästan sin gröna sommarklädsel i fullgott skick, även alen står ofta fortfarande grön, men den brukar vi gömma några bra av skruden kvar tills i början av november där alla hennes grannar står avklädda och nakna.

Även för mig lider det mot höst, efter 49 års arbete för Munkedals AB har jag denna sommar sällat mig till pensionärernas talrika skara. Det kan vara skönt att efter ett lång och ofta slitsamt liv känna sig fri från arbete och ansvar, men på samma gång förstår man att även vår höst nalkas när ingen återvänd då mera finns. Naturen och träden går en ny vår till mötes. Hösten är bara en förberedelse för ett fortsatt liv, redan i de små knapparna på hösten på trädens grenar börjar ett nytt liv att födas. För oss däremot blev varje höst bara en början till ålderns verkliga höst från vilken ingen återvändo mera finns. Vårt jordeliv är det som ett rullande hjul, det rullar varv efter varv efter varv för att till sist när det är utslitet stanna för alltid. Någon gång stoppar det i tidig ålder men för de flesta efter ett strävsamt liv så går mina tankar tillbaka i minnets värld drygt 50 år i tiden, till min första arbetsdag vid detta bolag. Jag minns en kylig morgon i april månad år 1926 då jag var med och planterade gran på Harska i sluttningen mot Kärnsjön.

En septemberdag för ett par år sedan besökte jag denna plats , granskogen står nu hög och reslig med stammar på drygt 20 m i höjd och en diameter i brösthöjd på 25 - 35 cm p.b. Det vittnade idag om ett väl utfört skogsodlingsarbete, och bör väl få växa ytterligare 20 år innan de är mogna för slutavverkning. Man färjelanda sågverks aptit på råvara bara stiger och stiger så man vet inte var timmerbehovet ska fyllas till sist, dessutom gör det för varje år alltmer höga timmerpriser, så att skogen kan , att avverkas tidigare än beräknat. Så ska jag nu försöka att beskriva mitt första arbete för Munkedals AB med att plantera skog. Ur minnets dunkla gömmor drygt ett halvt sekel sedan med en första arbetsdag i skogen med betalning för utfört arbete enligt den tidens regler och förhållande som inte på något vis kan jämföras med plantering i vår tid det var den aprildag 1926 , som vi började att plantera på Harska väster om Kärnsjön i en sluttning mot sjön. Det var ett gammalt torpställe, jag vill minnas att det kallades för skomakarhagen, troligen hade väl en skomakare bott där för länge sedan husen var för länge sedan rivna och torpet igen växt med sly och risgranar, vilket var bortröjt före planteringen. Vädret var mulet och kyligt, som det i regel brukar vara i mitten av april. Eftersom jag är född år 1915 var jag denna vår inte fyllda elva år. Arbetstiden var från klockan 8.00 till klockan 5.00. Det moderna uttrycket att dela upp ett dygn i 24 timmar var inte påtänkt då den nya tideräkningen infördes först under trettiotalet. Hela planterings laget på Harska bestod av tolv stycken, sex som skulle hacka gropar och lika många att sätta plantor de som hackade var förutom min far, en soldat med namnet Hagberg samt hans son Johan, dessutom Johannes Olofsson från Sågkas, Verner Thorén från Tångenäbbet samt Evald Karlsson från Maden. Sättare var Agda och Astrid Hagberg, Elsa Jonsson Verner Thorén och Ivar. Namnet på den sjätte plantören har jag beklagligt nog glömt bort men det är möjligt att det var förmannens dotter. Det som var skolpliktiga kunder får lov från skolan i högst tre dagar per termin enligt den tidens stol skolstadga. Dessa tre lovdagar utnyttjade jag för att kunna tjäna några behövliga slantar. Med en äldre bror som gick och läste var också med, när jag skulle ersätta honom när han var hos prästen, men hans läsdagar stämde inte alltid med mina lovdagar, vi hade varannan dagsläsning i Håby på den tiden. Dom som hackade och var fyllda 18 år fick 50 öre per timme, mellan 15 och 18 år 30 öre, sättare under 15 år 25 öre och över 15 år 30 öre. Var sättaren bara tolv år kunde han få nöja sig med 20 öre, men fick sätta samma antal plantor som de äldre. Plantörer var på den tiden mest kvinnor, ofta hemmadöttrar samt skolbarn som hade skolplikt tre dagar i veckan, någon hade kanske friår från skolan. Den som var äldst i laget gick i allmänhet först och var riktkarl för de övriga, avstånd mellan plantorna i regel 1,5 m. När man arbetade i två timmar så var en gammal regel att det skulle vara tio minuters rast, likaså efter två timmars arbete på eftermiddagen. Någon av de yngre tog kanske en smörgås på förmiddagen men ej de äldre. Det brukliga var att någon i laget bjöd sina vuxna kamrater på en pris snus, man diskuterade väl de senaste händelserna som stått att läsa i ortstidningen, radion var i mitten av tjugotalet sällsynt på bondlandet. Jag har förut berättat om lovdagar från skolan, på den tiden brukade skolbarn plantera skog hos bönderna i Håby, tre dagar under våren. Då jag nu planterade fick jag en extra lovdag av magister Mogarth. Före Mogarth fanns en lärare i Håby med namn Lindkvist, denna hade stort intresse för skogsodlingen, många vackra skogsdungar i Håby vittnade denna dag härom.

Så tillbaka till Harska. Planteringshackorna på den tiden var både klumpiga och tunga det var sådana som kunde väga drygt 3 kg. Det var kanske i något sånär skick när man började, men blev snart runda och slöa efter bekantskap med jord och otaliga stenar. Sättarna hade plantorna i små plåtburkar med en ståltråd till handtag. Särskilt noga var att i burken skulle det finnas fuktig mossa.

'''Om plantorna'''

Vad plantorna beträffar var det i allmänhet små 1,0 plantor från bolagets plantskola i Munkedal, vid enstaka tillfällen förekom 2/1 plantor om dessa var från något annat ställe vet jag ej. Vad 1/0 plantorna beträffar var de så små att två stycken sattes i samma grop. Jag har senare kunnat konstatera att två plantor vuxit samman till dubbelstam. Plantorna skulle stå så hårt fast om man drog i dem skulle det förr gå av än att dra ur dras ur jorden. När man nu långt efteråt tänker på detta, så dumt det var att klappa jorden så hårt kring rötterna på dessa småplantor, det blev ofta skadade innan de hunnit att växa. Jag minns en pojke som var ett par år äldre än jag, som kunde den konsten att rulla rötterna runt en träpinne och på så vis få plantorna att sitta hårt fast. Det gick bra länge för honom men till slut fick vår förman syn på detta. Detta enformiga arbete att krypa på knä och bland rötter och stenar söka efter jord att fylla gropen med var inte något lätt arbete för små barnahänder. Många gånger frös man i så fingrarna blev stela. Men jag kan inte påstå att arbetstakten var så hög, mellan 250 och 300 gropar per dag, för de som skulle sätta det dubbla antalet plantor kunde det bliva arbetsamt. Förmannen kanske satte någon planta ibland men det var nog flickorna som fick den hjälpen. Mellan kl. 12 och kl. 13 var det matrast och sedan började den oändligt långa eftermiddagen, som nästan aldrig ville ta slut. Den första planteringsdagen gick väl någorlunda att uthärda, men sedan kom det enformiga arbetet att kännas som en mardröm, man bara frågade de äldre vad mycket är klockan. Två hålor efter hackaren skulle sättaren vara, för annars var risken stor att få jord och grus i ögonen. Om det var vackert väder och solsken fick det väl gå, men vad man frös om händer och fingrar när det regnade eller gräset var vitt och nattfrost på morgonen. Det var ljud av hackor, som ofta träffade stenar och rötter. En svordom kunde ibland höras av sättarnas rop här finns ingen jord, var ska jag taga jord? När planteringsraden var kort, det gillade man bäst kunde det bli någon extra minut varje gång man började på en ny plantrad. Men någon gång kunde raderna bli långa och då brukade de yngre sättarna bli på efterkälken. Om förmannen satte någon planta för mig kommer jag inte ihåg, försökte nog att hänga med så gott man kunde. Det var inte lönt att försöka fuska, då stod mannen med de lindade benen strax bredvid. Han hade en underlig förmåga att kunna se åt två håll på samma gång, möjligen att skelögdheten bidrog härtill.

Någon gång då det var segt gräs att hacka i kunde det hända att man fick tillfälle att rätta på ryggen och beskåda omgivningen. Jag hade nog redan då ett spirande intresse för fåglar och blommor. Efter någon dag hade man väl gjort sig lite bekant med de övriga, det var nog mest skolan och lärare som han diskuterade. Så råkade min far ut för en olycka, han fick en grankvist i ena ögat han måste uppsöka doktorn och bli sjukskriven några dagar här för. Mor var fundersam om hon skulle våga att skicka en tioårig pojke till skogen med främmande människor, allra helst nu som vi skulle ro ett stycke på Kärnsjön för att få närmare väg till arbetet, vi skulle plantera på Ekenäs på östra sidan om sjön. Men Ivar var envis och mor fick ge med sig kommer nu var planteringslagret betydligt större, ett par äldre skogsarbetare egentligen skara yngre pojkar och flickor från torp och Munkedal. Denna plantering blev min första bekantskap med skogen mellan Vahlberg och Ekenäs, men inte anar jag då att man skulle bli nästan fastväxt i detta område. Planteringen här bestod till stor del av hjälpplantering. XRXXX kommer gräsväxten hade varit rikligt och de små plantorna hade lätt för att duka under hade man tur kunde man råka på sådana rader där kanske hälften av plantorna överlevt, men på nästa rad kanske oturen grinade mot den. Men i planter XX vi planterade också på områden som var nyröjda kommer och även på den öde Wahlbergsgården. (Denna låg på östra sidan av Kärnsjön.) En gång kom vi till ett mycket stenigt område, här lät förmannen en halvvuxen pojke och en rätt mullig flicka bära jord i hinkar men där eftermiddagen lät både förmannen och jorden väntar på sig, det kvinnliga intresset var nog större än de jordbundna? Pojkarna i ålder 16 till 18 år som hackade hade inte full tidlön men brukade som regel följa de äldre i planteringslaget, förmannen hade lovat att hos skogvaktaren utverka något större timlön än 30 öre. En dag stod de långa skogvaktaren och plötsligt på arbetsplatsen kommer samtalet i planteringslaget blir mindre och arbetstakten ökade, de yngre som hackade lade sig på efterkälken, möjligheten för förmånen att utverka högre timlön var därvid borta jag har jag har ett svagt XX sex x. Jag har ett svagt minne av att några av det yngre lade av och slutade men då jag bara deltog i arbetet varannan dag kan mitt minne svika. Planteringen avslutades med ett par dagars frösådd av tallfrö nära Valbergsflåget. Jag vill minnas nu dryga 50 år efteråt att jag planterade sammanlagt åtta dagar och tjänade den stora summan av 19,20 kr. Men man fick inte använda pengarna som man tjänade till fickpengar nej det skulle vara till kläder, eller böcker och annat skolmaterial, sådant fick man bekosta själv på den tiden. Men vilken skillnad var det inte på den tiden och i denna dag-när barn får det som de önskar sig , och inte behöver arbeta för penningars skull, till att tidigt börja arbeta och förstå pengars värde var nog ett en del i vår uppfostran under tjugotalet. Har köpt en kostym kläder till mig i Uddevalla, det kostade 16 kr, förresten det första fabriksida kläder som jag har ägt. Det som nu var över 3,20 kr, som var fick själv disponera över över blev 40 öre om dagen för åtta timmars slit. Men Ivar nog var nog ganska stolt över den nya kostymen som han själv betalt med sitt arbete, och den invigdes första gången till examen i skolan 1926. Av någon anledning kommer jag inte med i planteringen under följande år, möjligen var planteringen ringa år 1929 har jag dock med även denna gång på aska. Det hjälper planterare då på torpet Orrekas plantorna var inte längre från Munkedals egen plantskola, det var 2/2 plantor omskolade gräsväxten var här betydande, planteringsförman var nu Hagberg. Även planterade vi några dagar i Ekenäs i trakten av domarringen men det var en sen vår detta år och vi var i månadsskiftet maj, juli. Detta var några rader om skogsplantering under tjugotalet då planteringen följde gamla väl utstakade mönster.

= Flera tankar om skogsvård =
Nu är jag mina tankar långt borta från plantor och skog, låt oss därför vända tillbaka till ytterligare några rader om skogsodling. Åren har gått sedan dess drygt 50, plantering med öppna gropar är en föråldrad metod och den har nu ersatts med jordborr och blivit enmansjobb. Som lagarbetare förekommer skogsodligen numera sällan. Frösådd förekommer i min barndom men har nu fullständigt upphört vad det gäller Munkedals skogsmarker. När man står och betraktar planteringsarbetet med dessa jordborr i stenig mark, ser hur plantören har svårt att få ner roten av den stora plantan i det lilla hålet då har man svårt att förstå att arbetet går att utföra på detta enkla sätt. Jämförelse med den noggrannhet som vi en gång fick lära oss , om skogsodlingsarbete i en tidig barndom, men det kanske bara skulle vara ett led i undervisningen om arbetets utförande på ett riktigt vis. Men det troligaste är att plantmaterialet spelar den största rollen för ett bra resultat och skogsodlingsarbete när det gäller plantering på gammal odlad mark och Mera öppna platser har jag sett en grobarhet av 90 %, på stenbunden mark betydligt mindre, helst och marken ligger i ett sluttande söderläge.

Men inget är problemfritt, de stora 2/2 plantorna har många gånger alldeles för långa rötter för att sättas med planteringsspår, men det går mycket bra att, karta av roten ett stycke, ett sätt som då måste göras med stor urskillnad mycket viktigt är dock hur plantorna behandlas inom de kommer på sin plats, jordslagning eller lagring får inte ske på torr plats är ju heller rinnande vatten, bäst är i fuktig mossa. Så återvände jag till mitt senaste besök en höstdag på Harska där jag utförde min första arbetsdag. Så långt efteråt är det svårt att minnas utseendet på denna plats. Den röjning som var gjord före skogsodlingen hade kvarlämnat rätt många höga enebuskar av dessa finns nu inga spår, fortfarande kan någon enstaka påträffas man nu förtorkade. Granarna har nu en ansenlig höjd och grovlek kommer en gallring utfördes där i ett tidigt 60-tal en viss skogsröta förekommer dock, flera stammar och smärre skador av älg och rådjur. Kubikmassan på ett på ett hektar överstiger säkert 220 kubikmeter skogskubik, men fjärran från bilväg och dålig terräng för drivning, gränsande mot främmande mark gör att gallringen nu är eftersatt. Jag har dock gjort det undantaget att någon som gallring skall utföras här kommer skall Ivar göra utstämplingen om hälsan står mig bi, då kan en sista arbetsdag för Munkedal bliva på samma plats där den första gjordes. Då är cirkeln sluten fullständigt. Ett mindre område på själva torpet sattes med lärkträd det blev ej lyckat risiga och krokiga samt dessutom nedtryckta av blötsnö och därigenom helt spolierat, varför jag röjde bort allt och planterade gran även här försök utfördes på flera ställen med lärkträd men med samma resultat på grund av svag planteringsmaterial blev man tvungen att utföra hjälpplantering på många ställen, men tyvärr gjordes det för lång tid efteråt. Det senare satta kom för långt efter och ibland var luckan så liten att det bara var bortkastat kostnader att plantera där. Dessutom begick man ofta det felet att inte redan vid planteringen lämna plats för kommande basvägar liksom även det planterades för nära den växande skogen på många ställen har planteringen skadats vid den kommande skogsavverkningen, både vid fällning och utkörning. Men jag kan försvara både skogvaktare och plantörer från den tiden. Munkedals AB hade nämligen en liten katekes, kallad skogsordning. Denna bok fick skogsarbetaren med sin namnteckning utkvittera, det fanns många goda regler och bra råd i densamma. Skogsordningen vår under skriven av VD själv Olof Bildt, när direktören var ute och jagade hade han även ett vakande öga på det som skedde i skog och flottleder. Om inte allt då var utförd efter skogsordningens bestämmelser, fick säkert både skogsförvaltare och sedan skogvaktaren varma fiskar, men det var ordning på den tiden.

Det som göms i snö

kommer fram i tö

''Texten är Ivar Jakobssons egna ord från hans bok''
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 26-2]]

Svarteborg dödsbok 1690 - 1699

Lennart — Mon, 26 Oct 2026 09:09:30 GMT

ANNO 1698: Mellanslag borttagna

Användare:EvaH

Lennart — Fri, 23 Oct 2026 09:32:28 GMT

Ny sida

Ny sida

Eva bidrar med artiklar om släkt- och gårdsforskning

Svarteborg dödsbok 1690 - 1699

Lennart — Fri, 23 Oct 2026 09:30:35 GMT

ANNO 1697: Mellanslag borttagna

← Äldre version		Versionen från 23 oktober 2026 kl. 10.30
Rad 338:		Rad 338:

	== ANNO 1697 ==		== ANNO 1697 ==
	10-1 bgr. en gift man fr Råröd Nils Christensson Hvilken från en olycklig händelse blev ihiälslagen av ett träd 56 år gl.		10-1 bgr. en gift man fr Råröd Nils Christensson Hvilken från en olycklig händelse blev ihiälslagen av ett träd 56 år gl.
	10-1 bgr. en ung piga fr Julseröd Anna Eriksdotter 17 år		10-1 bgr. en ung piga fr Julseröd Anna Eriksdotter 17 år
	l0-1-1697 bgr.ett barn fr Glås u Gregeröd Karl ~~Pärsdo ter~~ 1 år 2 m.		l0-1-1697 bgr. ett barn fr Glås u Gregeröd Karl Pärsdotter 1 år 2 m.
	24-1 bgr. en fattig man fr.Rom Gunnar Nilsson 80 år,		24-1 bgr. en fattig man fr. Rom Gunnar Nilsson 80 år,
	2-2 bgr. ett pigeb.fr Buråsen u.Rom Marta Andersdr. 5 dag.gl.		2-2 bgr. ett pigeb. fr Buråsen u. Rom Marta Andersdr. 5 dag.gl.
	2-2 bgr. ett drängeb.fr Gåssjö Torsten Andersson 11 dag.		2-2 bgr. ett drängeb.fr Gåssjö Torsten Andersson 11 dag.
	14-2 bgr. ett pigeb.fr Bön (KariISiri Hansdr.15 dag.		14-2 bgr. ett pigeb. fr Bön (KariISiri Hansdr. 15 dag.
	14-2 bgr, en gl.blind htr.fr Blåsupp Hillebor Börgesdr,86 år.		14-2 bgr, en gl. blind htr. fr Blåsupp Hillebor Börgesdr,86 år.
	14-2 bgr. ett fattigt tiggarebarn fr Slaängen Kirsti Olsdr 3 år.		14-2 bgr. ett fattigt tiggarebarn fr Slaängen Kirsti Olsdr 3 år.
	28-2 bgr. ett barn fr Wålleskogen u.Påstigen Ingebor Jacobsdr.4 år		28-2 bgr. ett barn fr Wålleskogen u. Påstigen Ingebor Jacobsdr.4 år
	28-2 bgr. en gift htr.fr Klåfvene Elsa Nilsdr.84 år.		28-2 bgr. en gift htr. fr Klåfvene Elsa Nilsdr. 84 år.
	28-2 bgr. en gammal tiggare fr Bygden Wåttle Hansson 80 år.		28-2 bgr. en gammal tiggare fr Bygden Wåttle Hansson 80 år.
	21-3 bgr. ett drängebarn fr e? Oluf Aslagsson 6 veck.3 dag.		21-3 bgr. ett drängebarn fr e? Oluf Aslagsson 6 veck. 3 dag.
	21-3 bgr. ett drängebarn fr Stenehed Erik Olufsson 4 mån.		21-3 bgr. ett drängebarn fr Stenehed Erik Olufsson 4 mån.
	5-4 Bgr. en änkem.fr Bäck Ola Nilsson 73 år.		5-4 Bgr. en änkem. fr Bäck Ola Nilsson 73 år.
	5-4 Begr en gift hustru fr Aspång Dorthe Alfsdotter 55 år.		5-4 Begr en gift hustru fr Aspång Dorthe Alfsdotter 55 år.
	5-4 bgr. ett drängeb.fr Stenere Jon Rasmusson 3 dag.		5-4 bgr. ett drängeb. fr Stenere Jon Rasmusson 3 dag.
	5-4 bgr. ett pigeb.fr Klafossen Elin Eriksdr 1 år 2 m.		5-4 bgr. ett pigeb. fr Klafossen Elin Eriksdr 1 år 2 m.
	5-4 bgr. ett pigeb.fr Roms Vatten Börta Simonsdotter 15 veckor.		5-4 bgr. ett pigeb. fr Roms Vatten Börta Simonsdotter 15 veckor.
	5-4 bgr. ett drängeb.fr Högeskogen e? Dagar gl.Erik Pedersson.		5-4 bgr. ett drängeb. fr Högeskogen e? Dagar gl. Erik Pedersson.
	5-4 bgr. ett dödfött barn fr Fiskebo.		5-4 bgr. ett dödfött barn fr Fiskebo.
	18-4 bgr. en gl.man fr Osteby Mauritz Knutsson 80 år		18-4 bgr. en gl.man fr Osteby Mauritz Knutsson 80 år
	18-4 bgr. ett drängeb.fr Råröd Ola Pärsson 1 år 1 m.		18-4 bgr. ett drängeb.fr Råröd Ola Pärsson 1 år 1 m.

Kategori:Släktforska och gårdsforska

Lennart — Thu, 22 Oct 2026 16:58:56 GMT

Ny text

Ny sida

Släktforskning och gårdsforskning använder samma metoder, i ena fallet släkten som flyttar runt på olika gårdar eller så följer man gården och skriver om familjerna som bott där.

Släktforska Namnskick

Lennart — Thu, 22 Oct 2026 16:55:28 GMT

Kategori tillagd

← Äldre version		Versionen från 22 oktober 2026 kl. 17.55
Rad 577:		Rad 577:
	\|Smekform för Torlef; vanligast i Bohuslän.		\|Smekform för Torlef; vanligast i Bohuslän.
	\|}		\|}
	[[Kategori:Släktforska]]		[[Kategori:Släktforska och gårdsforska]]
	~~[[Kategori:Gårdsforska~~]]

Börja släktforska och gårdsforska

Lennart — Thu, 22 Oct 2026 16:54:55 GMT

Kategori tillagd

← Äldre version		Versionen från 22 oktober 2026 kl. 17.54
Rad 58:		Rad 58:
	Det finns många olika sätt att forska på beroende på vad det gäller. Exempelvis: Soldater, sjömän, emigranter och gårdar. För att hitta personer i städer behöver man ofta		Det finns många olika sätt att forska på beroende på vad det gäller. Exempelvis: Soldater, sjömän, emigranter och gårdar. För att hitta personer i städer behöver man ofta
	Uppdaterat 2026-10-21 eva.hjort@gmail.com		Uppdaterat 2026-10-21 eva.hjort@gmail.com
			[[Kategori:Släktforska och gårdsforska]]

Släktforska Namnskick

Lennart — Thu, 22 Oct 2026 16:53:31 GMT

Kategori tillagd

← Äldre version		Versionen från 22 oktober 2026 kl. 17.53
Rad 577:		Rad 577:
	\|Smekform för Torlef; vanligast i Bohuslän.		\|Smekform för Torlef; vanligast i Bohuslän.
	\|}		\|}
			[[Kategori:Släktforska]]
			[[Kategori:Gårdsforska]]

David Arill 26-2

Lennart — Wed, 21 Oct 2026 16:33:41 GMT

Kategori tillagd

← Äldre version		Versionen från 21 oktober 2026 kl. 17.33
Rad 93:		Rad 93:
	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 26-2]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 26-2]]
			[[Kategori:Personer]]

Släktforska Namnskick

EvaH — Wed, 21 Oct 2026 13:10:48 GMT

Visa ändringar

Släktforska Namnskick

EvaH — Wed, 21 Oct 2026 12:55:41 GMT

Skapat ny sida

Ny sida

== Personnamn och stavning ==

=== Inledning ===
I släktforskning stöter man på att en persons namn skrivs på olika sätt i dokumentationen. Man frågar sig först: Är det samma person? Verkar det vara det, vilket namn ska man välja i sitt släktträd? Som släktforskare kan man välja att bestämma sig för en variant av stavning/namn. Det gjorde man förr i tiden, även för de namn som vi idag uppfattar som olika namn. Andra liknande namn kan ha olika ursprung och är inte utbytbara, med det visste inte alltid den som skrev i förr i tiden heller.

==== Vilket namn kallade de sig själva för? ====
Det vet vi ju inte, finns det dokument de själva skrivit eller skrivit under så är det nog det de hette. Men de kallades kanske ett smeknamn/öknamn eller till exempel Tilda i Berg i stället för Matilda Andersdotter från gården Berg. Hade de ett yrke som smed kunde de kallas Sven Smen. De visste inte själva vad det stod för namn i kyrkböcker eller domböcker. Det händer att det är olika namn i husförhörslängden vid tiden för dödsfallet, död och begravningsboken samt bouppteckningen. Finns det en gravsten eller en dödsannons är det de själva som valt namn och stavning.

Svårast är runt sekelskiftena:

1700 Norska namn har blivit svenska

1800 Ny skrivstil, stavning och nya namn

1900 Dubbla förnamn och fasta efternamn

Det blev ofta fel vid flyttar, speciellt när de bott i Göteborg eller i Kville när kyrkböckerna brunnit.

'''Förnamn'''

Namn stavades olika beroende på vem som skrev, det fanns inga stavningsregler. Det är olika skrivstil och stavning innan och efter ca 1800.

Bokstaven J kan fortfarande skrivas ibland G. Exempel: Alla dessa namn är en variant på Georgius: Jörgen, Görgen, Giörgen, Göran, Jöran, Örjan, Jörn, Georg.

C och K kan man variera mellan och ett H kan man sätta in i namnet. Exempel Mathias Carlsson.

Förr gav de gärna (döda) far-och morföräldrarnas namn vidare till barnen eller så valde de namn från avlidna släktingar. Dog barnet som fått ett släktnamn så fick nästa barn samma namn.

Bunden namngivning förkom framför allt på 1700-talet. Det betydde att äldsta sonen fick namn efter farfar och andra sonen efter morfar. Äldsta dottern fick mormors och nästa dotter farmors namn. Hade morfar och farfar samma namn kunde det bli två pojkar med samma namn, om möjligt med två variationer som Anders och Andreas. En son som föddes efter att fadern avlidit fick faderns förnamn och en dotter som döptes efter sin mors bortgång fick hennes förnamn. Om en änkling gifte om sig så var regeln att förstfödda dottern i nya äktenskapet döptes efter faderns första hustru.

Under 1900-talet kunde lärarna tvinga barnen att byta namn. Var det flera barn i klassen med samma förnamn tvingades några att byta till ett annat namn. Det kunde även gälla efternamn, men då mera acceptabelt till pappans namn+son. Det finns exempel på detta i norra Bohuslän in på 1960-talet.

'''Efternamn'''

I slutet av 1800-talet började man med fasta efternamn som slutade med son. De kunde fortfarande välja patronymikon; faderns namn + dotter eller son. Det var en oreda med efternamnen i början av 1900-talet. Det var vanligt med två förnamn och syskon kunde tilldelas olika efternamn. De kunde bytas vid flyttar. De flesta trodde inte att de kunde ändra utan godtog det de fått.

Alla kunde ta ett eget släktnamn, det behövde de göra i städer. Det var många med samma namn och man saknade ett gårdsnamn att kombinera med förnamnet. Detta gällde även kvinnor som ibland valde att ha samma efternamn som sin man. 1920 – 1963 var makarna tvungna att ha samma efternamn. Patronymikon blev förbjudet först i namnlagen1963.

Soldaterna fick efternamn efter vilken tjänst de hade, bytte de soldattorp så byttes namnet. Soldatnamn som man gillade lever kvar i generationer.

=== '''Namnlista''' ===
Ett urval av vanliga namn i Bohuslän. Hela listan finns på [https://www.rotter.se/faktabanken/personnamn/ Rotter.se Personnamn]. Jag har lagt till några varianter som jag har i mitt släktträd och som är vanliga i Bohuslän
{| class="wikitable"
|A
|
|
|-
|Adolfina
|Tyskt
|Bildning av Adolf. Kortform Fina.
|-
|Amund
|Nordiskt
|
|-
|Anders
|Fornsvenskt
|Svensk form av Andreas; mycket vanligt i hela Sverige.
|-
|Anna
|Hebreiskt
|Mycket vanligt. Variationer Anne, Annetta och Annika.
|-
|Asmund
|Nordiskt
|Vanligast i Skåne och Västsverige.
|-
|Alma
|Spanskt
|I bruk i Sverige sedan 1720-talet.
|-
|B
|
|
|-
|Bernhard
|Tyskt
|Varianter Benal och Bernt.
|-
|Bernhardina
|Tyskt
|Feminin form av Bernhard. I bruk i Sverige sedan början av 1700-talet. kortform Dina.
|-
|Betty
|Hebreiskt
|Engelsk smekform för Elisabet; ibland skrivet Betti. I bruk i Sverige sedan 1670-talet.
|-
|Bolla
|Nordiskt
|Dialektal smekform för Ingeborg (och ibland Botilla); vanligast i Västergötland.
|-
|Bothild
|Nordiskt
|Varianter Botilda, Bolla, Boel (danskt ursprung)
|-
|Brita, Britta, Börta (Västsverige)
|Keltiskt
|Kortformer av Birgitta (äldre Brigitta); ett av de vanligaste namnen i Sverige
|-
|C
|
|
|-
|Cecilia
|Latinskt
|Jfr Sissa och Sissela.
|-
|D
|
|
|-
|Didrik
|Tyskt
|Förekommer också som Tidrik och Tidik.
|-
|Dordi
|Grekiskt
|Svensk form av Dorotea; vanligast i mellersta Norrland (och i Bohuslän)
|-
|E
|
|
|-
|Elin
|Grekiskt
|Försvenskad form av Helena.
|-
|Elisabet
|Hebreiskt
|Jfr Lisa, Lisbet, Lisbeta, Lisken.
|-
|Erik
|Fornsvenskt
|Mycket vanligt i hela Sverige.
|-
|Erika
|Fornsvenskt
|Feminin form av Erik.
|-
|Ester
|Persiskt
|Bibliskt, troligen av persiskt ursprung.
|-
|Estrid
|Nordiskt
|
|-
|F
|
|
|-
|Frans
|Latinskt
|Tysk form av latinets Franciskus.
|-
|Fredrik
|Tyskt
|
|-
|Georg
|Grekiskt
|Av latinets Georgius, ursprungligen grekiskt. Jfr Jurgen, Jörgen och Örjan.
|-
|G
|
|
|-
|Gisle
|Nordiskt
|
|-
|Greta
|Grekiskt
|Kortform av Margareta; vanligt på 1700-talet.
|-
|Gude
|Nordiskt
|Kortform av namn med förleden Gud-; förekom i Bohuslän.
|-
|Gullbrand
|Fornsvenskt
|Vanligast i Västsverige.
|-
|Gunilla
|Nordiskt
|Latinisering av Gunhild.
|-
|Gunnar
|Nordiskt
|
|-
|Gustav
|Fornsvenskt
|
|-
|H
|
|
|-
|Hanna
|Hebreiskt
|Men vanligare kortform för Johanna.
|-
|Hans
|Tyskt
|Ursprungligen tysk kortform av Johannes.
|-
|Hedvig
|Tyskt
|Jfr Hedda.
|-
|Helena
|Grekiskt
|Jfr Elin, Eljena, Elna, Lena.
|-
|Helga
|Nordiskt
|Feminin form av Helge.
|-
|Helge
|Nordiskt
|Dialektala varianter som Helle, Hälje, etc.
|-
|Hemming
|Nordiskt
|
|-
|Henning
|Tyskt
|
|-
|Hilda
|Nordiskt
|
|-
|Hilma
|Fornsvenskt
|Troligen feminin form av Hilmar.
|-
|Hindrik
|Tyskt
|Se Henrik
|-
|Hulda
|Nordiskt
|
|-
|I
|
|
|-
|Inga
|Fornsvenskt
|Kortform av fornsvenska namn på Inge-.
|-
|Ingar
|Nordiskt
|Antingen yngre variant av Ingi(w)ara eller av Ing(e)gard, en sidoform till Ingegerd.
|-
|Ingeborg
|Nordiskt
|Jfr Bolla. (I Bohuslän Ingebor)
|-
|Ingegärd
|Nordiskt
|Dialektala varianter: Ingerd, Ingiärd, Inger, Inggiäl, Ingiel, Ingel, etc.
|-
|Ingel
|Nordiskt
|Yngre form för Ingjald och Ingolf.
|-
|Inger
|Nordiskt
|I södra Sverige en ombildning av Ingegerd, i östra och norra Sverige en talspråksform för Ingrid.
|-
|Ingrid
|Nordiskt
|Sammandragning av Ingefrid (I Bohuslän ofta Ingri)
|-
|Ivar
|Nordiskt
|Stavas Ifwar
|-
|J
|
|
|-
|Jakob
|Hebreiskt
|
|-
|Joel
|Hebreiskt
|I bruk i Sverige sedan slutet av 1500-talet.
|-
|Joen
|Hebreiskt
|Sidoform till Johan (möjligen ibland också till Jon); vanligast på 1500- och 1600-talet.
|-
|Johan
|Hebreiskt
|Svensk form av Johannes, vanligt namn i hela Sverige.
|-
|Johanna
|Hebreiskt
|Feminin form av Johannes. Jfr Hanna, Janna.
|-
|Johannes
|Hebreiskt
|Grekisk form av ett hebreiskt namn (Jochanan); många namn har sitt ursprung i detta namn: Johan, Jöns, Hans, John, Joen, Jan och Ivan (se dessa). Jfr även Jonas. Kan stavas Johannis.
|-
|Jon
|Hebreiskt
|För det mesta en kortform av Jonas, men kan under 1500- och 1600-talet ibland vara en sidoform till Johan (Joan, Joen).
|-
|Jonas
|Hebreiskt
|Grekisk form av ett hebreiskt namn (Jona). I äldre tid förekom det mest i kortformen Jon, som lätt förväxlas med Joen (av Johan). Sådana förväxlingar gjordes redan i samtiden, vilket ytterligare förvillar för forskaren. - Jfr Jon.
|-
|Jöns
|Hebreiskt
|Svensk form av Johannes.
|-
|Jörgen
|Grekiskt
|Dansk form av Georg.
|-
|K
|
|
|-
|Kajsa
|Grekiskt
|Smekform för Karin.
|-
|Karin
|Grekiskt
|Svensk form av Katarina.
|-
|Karl
|Nordiskt
|
|-
|Kerstin
|Latinskt
|Nysvensk form av Kristina.
|-
|Kerstina
|Latinskt
|Skånsk form av Kristina. I Bohuslän stavades det Cherstina
|-
|Klemet
|Latinskt
|Av Klemens
|-
|Kristen
|Latinskt
|Sidoform till Kristian; vanligt i Bohuslän och Skåne.
|-
|Kristian
|Latinskt
|Av latinets Christianus. Jfr Kersten, Kristen, (Christena)
|-
|Kristina
|Latinskt
|Av äldre Kristiana. Jfr Kerstin, Kerstina, Stina. (Christena) I Bohuslän ofta Kirsti.
|-
|Kristofer
|Grekiskt
|
|-
|L
|
|
|-
|Lars
|Latinskt
|Svensk form av latinets Laurentius. Lasse är en variant.
|-
|Lena
|Grekiskt
|Kortform av Magdalena och Helena.
|-
|Lina
|Tyskt
|Kortform av namn som Adelina, Evelina, Karolina, Nikolina.
|-
|Lisa
|Hebreiskt
|Kortform för Elisabet och Lisbeta.
|-
|Lisbet
|Hebreiskt
|Försvenskning av Elisabet.
|-
|Lisbeta
|Hebreiskt
|Försvenskning av Elisabet.
|-
|Lisette
|Hebreiskt
|Fransk diminutiv till Elisabet.
|-
|Lisken
|Hebreiskt
|Lågtyskt, diminutiv till Elisabet.
|-
|
|
|
|-
|M
|
|
|-
|Magdalena
|Hebreiskt
|Jfr Malena, Malin, Lena.
|-
|Magnus
|Latinskt
|Jfr Måns. I Bohuslän även Mogens (danskt)
|-
|Maja
|Hebreiskt
|Svensk smekform för Maria.
|-
|Malena
|Hebreiskt
|Svensk form av Magdalena
|-
|Malin
|Hebreiskt
|Svensk form av Magdalena.
|-
|Maren
|Latinskt
|Dansk form av Marina. (Vanlig i Bohuslän)
|-
|Margareta
|Persiskt
|Sengrekiskt namn, bildat av ett persiskt ord. Jfr Greta, Marit, Märet, Märta.
|-
|Marianne
|Franskt
|Diminutiv till Maria.
|-
|Marina
|Latinskt
|Bildat till mare (hav). Jfr Maren, Marna.
|-
|Marta
|Oklart
|Bibliskt namn, men kan också vara en kortform för Margareta (via Margta, Mareta, Marita) och Martina.
|-
|Martin
|Latinskt
|Av latinets Martinus.
|-
|Martina
|Latinskt
|Feminin form av Martin.
|-
|Matilda
|Tyskt
|Latinsk form av forntyska Mahthilt. Jfr Mektild. Kortform Tilda.
|-
|Mats
|Hebreiskt
|Svensk form av Mattias.
|-
|Måns
|Latinskt
|Svensk form av Magnus.
|-
|N
|
|
|-
|Nils
|Grekiskt
|Svensk form av Nikolaus. Niklas är en variant.
|-
|O
|
|
|-
|Ola
|Nordiskt
|Skånsk och västsvensk form av Olof.
|-
|Olaus
|Nordiskt
|Latinsk form av Olof.
|-
|Ole
|Nordiskt
|Dansk-norsk form för Olof; vanligast i Bohuslän.
|-
|Olena
|Nordiskt
|Feminin form av västsvenska Ole (= Olof). Även Oleana.
|-
|Olof
|Nordiskt
|Mycket vanligt i hela Sverige. I Bohuslän Oluf och Olle. Efternamnet kunde bli Olsson.
|-
|P
|
|
|-
|Per, Pehr, Pär Pähr
|Grekiskt
|Svensk form av Petrus.
|-
|Petter
|Grekiskt
|Nysvenska former av Petrus; varianterna Petter och Peter är dialektala skillnader.
|-
|R
|
|
|-
|Rangela
|Fornsvenskt
|Yngre form av Ragnhild; vanligast i Västsverige; varianter: Ragnil, Ragnila, Rangel, etc.
|-
|Rasmus
|Grekiskt
|Vanligast på Gotland och i Bohuslän.
|-
|Rear
|Norskt
|Västsvensk variant av norska Reidar; variant: Reer.
|-
|Rebecka
|Hebreiskt
|
|-
|Regina
|Latinskt
|
|-
|Reinhold
|Tyskt
|Variant: Renholt.
|-
|S
|
|
|-
|Sissa
|Latinskt
|Smekform för Cecilia. Vanligast i Sydsverige.
|-
|Sissela
|Latinskt
|Försvenskad form av Cecilia.
|-
|Sivert
|Nordiskt
|Sidoform till Sigvard; vanligast i Bohuslän och Dalsland i många varianter: Sivar, Sivard, Siver.
|-
|T
|
|
|-
|Tolf
|Fornsvenskt
|Av äldre Torulf.
|-
|Tolla
|Fornsvenskt
|Kortform av fornsvenska Torlof. Vanligast i Sydsverige.
|-
|Tolle
|Fornsvenskt
|Smekform för Torlef; vanligast i Bohuslän.
|}

Börja släktforska och gårdsforska

EvaH — Wed, 21 Oct 2026 12:00:50 GMT

Hjälp på Facebook

← Äldre version		Versionen från 21 oktober 2026 kl. 13.00
(6 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 4:		Rad 4:
	* Ta fram och se på gamla foton, dokumentera vem det är på fotot, var de är och historier som du vet. Skanna gärna in foton och dokument.		* Ta fram och se på gamla foton, dokumentera vem det är på fotot, var de är och historier som du vet. Skanna gärna in foton och dokument.
	* Prata med de äldsta i släkten och andra som kan vara intresserade. Är det någon som släktforskat tidigare?		* Prata med de äldsta i släkten och andra som kan vara intresserade. Är det någon som släktforskat tidigare?
	* Vad är du mest nyfiken på? Var vill du börja? Begränsa dig och starta ~~på ett ställe~~		* Vad är du mest nyfiken på? Var vill du börja? Begränsa dig och starta med det du kan hitta eller du är mest intresserad av.[[Fil:Sida ur kyrkbok från Håby 1836 .jpg\|miniatyr\|Döda och vad de dog av.]]

	=== '''Lär dig mera''' ===		=== '''Lär dig mera''' ===
Rad 12:		Rad 12:
	* Se på filmer på Youtube.		* Se på filmer på Youtube.
	* Gå en kurs. Uddevalla Släktforskare har släktforskningskurser och kurser om släktforskningsprogram.		* Gå en kurs. Uddevalla Släktforskare har släktforskningskurser och kurser om släktforskningsprogram.
	* Möt andra släkt- och gårdsforskare. Släktforskarföreningarna har aktiviteter där man kan få hjälp och där man släktforskar tillsammans. De har lokalt material för sitt område. Hembygdsföreningarna har material om platser, gårdar, foto och om livet förr i tiden		* Möt andra släkt- och gårdsforskare. Släktforskarföreningarna har aktiviteter där man kan få hjälp och där man släktforskar tillsammans. De har lokalt material för sitt område. Hembygdsföreningarna har material om platser, gårdar, foto och om livet förr i tiden.
			* Träna på att läsa handstil. Det finns böcker och sidor på internet till hjälp. Det är svårt i början, några skribenter är svåra, andra är lättare att förstå. Det går att använda AI som assistent.

	=== '''Sök i arkiven''' ===		=== '''Sök i arkiven''' ===
Rad 27:		Rad 28:
	'''Gravar''' kan ge information om personen och familjen. Det finns flera olika se på Svenska kyrkan – hitta gravplatsen. På Rötters hemsida finns gravstensinventeringen. Sidan Find a grave är bra för att hitta amerikanska gravar, det finns även lite svenska gravar här.		'''Gravar''' kan ge information om personen och familjen. Det finns flera olika se på Svenska kyrkan – hitta gravplatsen. På Rötters hemsida finns gravstensinventeringen. Sidan Find a grave är bra för att hitta amerikanska gravar, det finns även lite svenska gravar här.

			=== '''Hjälp på Facebook''' ===
			Det finns flera bra Facebook grupper där du kan lära dig genom att följa. Kör du fast kan du fråga och få hjälp. Släktforskning för noviser, släktforskning i Bohuslän, släktforskning på silverfat, vi som läser äldre handstil är några.
	=== Dokumentera ===		=== Dokumentera ===
	Dokumentera vad du kom fram till noga och spara en länk till var du hittade det. Du kommer att behöva gå tillbaka. Du kan börja med papper och penna eller i ett dokument på datorn, men snart vill du ha bättre ordning.		Dokumentera vad du kom fram till noga och spara en länk till var du hittade det. Du kommer att behöva gå tillbaka. Du kan börja med papper och penna eller i ett dokument på datorn, men snart vill du ha bättre ordning.
Rad 34:		Rad 37:
	==== 1. Program på datorn ====		==== 1. Program på datorn ====
	De lokala programmen är bra på olika sätt och några fungerar bara på Windows eller bara på Mac. Är du intresserad av gårdsforskning så behöver det finnas funktioner för att söka på gårdar.		De lokala programmen är bra på olika sätt och några fungerar bara på Windows eller bara på Mac. Är du intresserad av gårdsforskning så behöver det finnas funktioner för att söka på gårdar.
			[[Fil:Släktträd från Håby Nedergård.jpg\|miniatyr\|Tre generationer från ett släktforskingsprogram. Hans Jörgen, Brita Maja, Anna Christina och Olof har bott på Håby Nedergård.]]

	==== 2. Släktforskningsföretag med släktträd ====		==== 2. Släktforskningsföretag med släktträd ====
Rad 51:		Rad 55:
	'''Geni''' Ägs av My Heritage. Gratis. Det finns en betalversion, behövs inte för egen forskning. Det kan vara bra att få hjälp av någon som kan systemet för att komma i gång. Det finns några svenska släktforskare som jobbar aktivt för att sprida släktforskning, exempelvis från Stångenäs. ''Varning:'' Någon har lagt in anor långt tillbaka utifrån Stångenäsbor, det stämmer inte. Systemet är stort i Finland.		'''Geni''' Ägs av My Heritage. Gratis. Det finns en betalversion, behövs inte för egen forskning. Det kan vara bra att få hjälp av någon som kan systemet för att komma i gång. Det finns några svenska släktforskare som jobbar aktivt för att sprida släktforskning, exempelvis från Stångenäs. ''Varning:'' Någon har lagt in anor långt tillbaka utifrån Stångenäsbor, det stämmer inte. Systemet är stort i Finland.

	==== '''~~Hjälp på Facebook~~''' ====		=== '''Specialområden''' ===
	Det finns ~~flera bra Facebook grupper där du kan lära dig genom~~ att ~~följa~~. ~~Kör du fast kan du fråga~~ och ~~få hjälp~~. ~~Släktforskning för noviser, släktforskning~~ i ~~Bohuslän, släktforskning på silverfat, vi som läser äldre handstil är några.~~		Det finns många olika sätt att forska på beroende på vad det gäller. Exempelvis: Soldater, sjömän, emigranter och gårdar. För att hitta personer i städer behöver man ofta

	Uppdaterat 2026-10-21 eva.hjort@gmail.com		Uppdaterat 2026-10-21 eva.hjort@gmail.com

Fil:Släktträd från Håby Nedergård.jpg

EvaH — Wed, 21 Oct 2026 10:54:21 GMT

EvaH laddade upp Fil:Släktträd från Håby Nedergård.jpg

Ny sida

Tre generationer som bott på Håby Nedergård. Släktträdet är hämtat från ett lokalt släktforskningsprogram.

Fil:Sida ur kyrkbok från Håby 1836 .jpg

EvaH — Wed, 21 Oct 2026 10:50:31 GMT

EvaH laddade upp Fil:Sida ur kyrkbok från Håby 1836 .jpg

Ny sida

Döda och vad de dog av.

← Äldre version		Versionen från 7 november 2026 kl. 11.13
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 448:		Rad 448:
	2-10 bgr en man fr Skärvhem Oluf Börgesson 63 år		2-10 bgr en man fr Skärvhem Oluf Börgesson 63 år
	9-10 bgr ett barn fr Studerås Anna Amundsdotter 4 år		9-10 bgr ett barn fr Studerås Anna Amundsdotter 4 år
	9-10 bgr en man fr St.Aspång Oluf Andersson 18 år		9-10 bgr en man fr St.Aspång Oluf Andersson 18 år
	16-10 bgr en man fr Romn? Gullbrand Halvarsson 72 år		16-10 bgr en man fr Romn? Gullbrand Halvarsson 72 år
	16-10 bgr ett barn fr Haga Barbro Biörnsdr 2 år 6 m.		16-10 bgr ett barn fr Haga Barbro Biörnsdr 2 år 6 m.
	16-10 bgr ett barn fr Store Backa u L.Aspång Karl ~~0lufsdr~~.8 år.		16-10 bgr ett barn fr Store Backa u L. Aspång Karl Olufsdr. 8 år.
	23-10 bgr en man fr Studerås Oluf Jonsson 76 ~~år0~~?		23-10 bgr en man fr Studerås Oluf Jonsson 76 år?
	23-10 bgr ett barn fr Hult Erik Engebertson 14 vecker.		23-10 bgr ett barn fr Hult Erik Engebertson 14 vecker.
	21-10 Bgr Medela gl. Hustru		21-10 Bgr Medela gl. Hustru
	30-10 bgr en Htr fr Stenehed Ingebor Torstensdr 32 år		30-10 bgr en Htr fr Stenehed Ingebor Torstensdr 32 år
	30-10 bgr en dräng fr Krappsätt u Stackekärr		30-10 bgr en dräng fr Krappsätt u Stackekärr
	30-10 bgr en htr.fr Hee .... ...,. 90 år		30-10 bgr en htr. fr Hee .... ...,. 90 år
	30-10 bgr ett barn .... Dingevall n?		30-10 bgr ett barn .... Dingevall n?
	30-10 bgr 3 st andra fattiga barn		30-10 bgr 3 st andra fattiga barn
	6-11 bgr ett barn fr Dingle Hindrik Eriksson 10 dag.		6-11 bgr ett barn fr Dingle Hindrik Eriksson 10 dag.
	20-11 bgr en man fr Böhn Hans Amundsson 68 år		20-11 bgr en man fr Böhn Hans Amundsson 68 år
	20-11 bgr en kvinna fr Gadderöd Johanna Amundsdr 70 år		20-11 bgr en kvinna fr Gadderöd Johanna Amundsdr 70 år
	20-11 bgr en man fr Gunghult Anders Engelbrektsson 46 år.		20-11 bgr en man fr Gunghult Anders Engelbrektsson 46 år.
	27-11 bgr en man fr Staxängen ~~Jon~~ 60 år		27-11 bgr en man fr Staxängen Jon 60 år
	27-11 bgr en man fr Torfve Anders Börgesson 70(78) år.		27-11 bgr en man fr Torfve Anders Börgesson 70(78) år.
	27-11 Bgr en man fr Store Dalen Oluf Amundsson 56 år		27-11 Bgr en man fr Store Dalen Oluf Amundsson 56 år
	30-11 Bgr ett barn fr Odsmåls mark i Håby Ingiri Olsdotter 2 år 2m.		30-11 Bgr ett barn fr Odsmåls mark i Håby Ingiri Olsdotter 2 år 2m.
	30-11 bgr man och Kvinna Jöns Olufsson 50 år och Hälgia Pärsdr. 45 år samt 2 st.fattiga barn.		30-11 bgr man och Kvinna Jöns Olufsson 50 år och Hälgia Pärsdr. 45 år samt 2 st. fattiga barn.
	4-12 bgr en piga fr Råröd Börta Biörnsdr 20 år.		4-12 bgr en piga fr Råröd Börta Biörnsdr 20 år.
	11-12 bgr ett barn fr Dingevall Ingebor Olufsdr 9 vecker		11-12 bgr ett barn fr Dingevall Ingebor Olufsdr 9 vecker
	11-12 bgr ett barn fr Kålstorp Anders Olufsson 1 år 9 m.		11-12 bgr ett barn fr Kålstorp Anders Olufsson 1 år 9 m.
	18-12 bgr en man fr St.Dalen Oluf Johannesson 85 år.		18-12 bgr en man fr St. Dalen Oluf Johannesson 85 år.
	18-12 bgr ett barn fr Råröd Hindrik Bengtsson 6 m.		18-12 bgr ett barn fr Råröd Hindrik Bengtsson 6 m.
	26-12 bgr en gosse fr Hee Ingvall Hansson 12 år		26-12 bgr en gosse fr Hee Ingvall Hansson 12 år
	26-12 bgr en Kvinna fr Åsteröd Anna Hindriksdr 70 år		26-12 bgr en Kvinna fr Åsteröd Anna Hindriksdr 70 år
	28-12 Bgr ett barn fr Klåfvene Marta Olufsdotter 4 år		28-12 Bgr ett barn fr Klåfvene Marta Olufsdotter 4 år
	28-12 II • II Elsa 18 vecker.		28-12 II • II Elsa 18 vecker.
	28-12 bgr en kvinna fr Mögärde Karl Hansdr 44 år 6 m.		28-12 bgr en kvinna fr Mögärde Karl Hansdr 44 år 6 m.
	Andreas Seth Präst		Andreas Seth Präst

	== ANNO 1699 ==		== ANNO 1699 ==

← Äldre version		Versionen från 3 november 2026 kl. 17.33
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 427:		Rad 427:
	22-5-1698 bgr en gift htr.fr Dalen Anna Tolfsdotter 45 år		22-5-1698 bgr en gift htr.fr Dalen Anna Tolfsdotter 45 år
	22-5 bgr. en dräng fr Helgebo Tolle UTeffientsson 40 år		22-5 bgr. en dräng fr Helgebo Tolle UTeffientsson 40 år
	29-5 bgr en gl. man fr Kyrkoryr Nils Olsson 70 år		29-5 bgr en gl. man fr Kyrkoryr Nils Olsson 70 år
	29-5 bgr ett barn fr Dromelseröd Mårten Olsson 15 vecker.		29-5 bgr ett barn fr Dromelseröd Mårten Olsson 15 vecker.
	29-5 bgr ett barn fr Dalen Lars Olufsson 1 år 6 m.		29-5 bgr ett barn fr Dalen Lars Olufsson 1 år 6 m.
	2-6 bgr en fattig man fr 2? år.		2-6 bgr en fattig man fr 2? år.
	5-6 bgr ett barn fr Folkesberg Jöns Mattson 1 år		5-6 bgr ett barn fr Folkesberg Jöns Mattson 1 år
	5-6 bgr en fattig Htr fr Skrapeland Anna Svensdotter 60 år.		5-6 bgr en fattig Htr fr Skrapeland Anna Svensdotter 60 år.
	13-6 bgr ett barn fr Gässjö Sten Andersson, 2 ar		13-6 bgr ett barn fr Gässjö Sten Andersson, 2 ar
	16-6 bgr ett barn fr Stackekärrs mark Borta Gunnarsdotter 9 år 6 m.		16-6 bgr ett barn fr Stackekärrs mark Borta Gunnarsdotter 9 år 6 m.
	16-6 bgr en man fr Östebys mark Hans Nilsson 70 år.		16-6 bgr en man fr Östebys mark Hans Nilsson 70 år.
	16-6 bgr ett barn fr Dalen Karl Asmusdotter 1 år och 6 mån.		16-6 bgr ett barn fr Dalen Karl Asmusdotter 1 år och 6 mån.
	16-6 bgr ett barn fr Bingarna u Stackekärr Borta Gunnarsdr 9 år		16-6 bgr ett barn fr Bingarna u Stackekärr Borta Gunnarsdr 9 år
	16-6 bgr ett pigebarn fr Västersäter Kirsti Nilsdotter 14 år		16-6 bgr ett pigebarn fr Västersäter Kirsti Nilsdotter 14 år
	15-7 bgr ett barn fr Dryp Karl Torsdotter 3 år 9 m.		15-7 bgr ett barn fr Dryp Karl Torsdotter 3 år 9 m.
	15-7 bgr en man fr Solleröd Oluf Rasmusson 60 år		15-7 bgr en man fr Solleröd Oluf Rasmusson 60 år
	24-7 bgr ett barn fr Wassändan Karl Jonsdotter (Hansdr) 1 år 6 m		24-7 bgr ett barn fr Wassändan Karl Jonsdotter (Hansdr) 1 år 6 m
	21-8 bgr en man fr Klafossen Oluf Eriksson 85 år		21-8 bgr en man fr Klafossen Oluf Eriksson 85 år
	24-8 bgr en htr. fr Begs by Johanna Olufsdotter 46 år		24-8 bgr en htr. fr Begs by Johanna Olufsdotter 46 år
	11-9 bgr en man fr Fibendal Nils Aslagsson 44 år		11-9 bgr en man fr Fibendal Nils Aslagsson 44 år
	25-9 bgr ett barn fr Dingle Marta Olufsdotter 2 år 7 vecker		25-9 bgr ett barn fr Dingle Marta Olufsdotter 2 år 7 vecker
	2-10 bgr en man fr Skärvhem Oluf Börgesson 63 år		2-10 bgr en man fr Skärvhem Oluf Börgesson 63 år
	9-10 bgr ett barn fr Studerås Anna Amundsdotter 4 år		9-10 bgr ett barn fr Studerås Anna Amundsdotter 4 år
	9-10 bgr en man fr St.Aspång Oluf Andersson 18 år		9-10 bgr en man fr St.Aspång Oluf Andersson 18 år
	16-10 bgr en man fr Romn? Gullbrand Halvarsson 72 år		16-10 bgr en man fr Romn? Gullbrand Halvarsson 72 år
Rad 578:		Rad 578:
	17-9 bgr Mårten Olsson i Grinås 72 år		17-9 bgr Mårten Olsson i Grinås 72 år
	31-9 bgr en piga fr St.Aspång Gunna Nilsdr 36 år		31-9 bgr en piga fr St.Aspång Gunna Nilsdr 36 år
	12-9 bgr Oluf Hansson i Sösdalens Anna 4 år 6 m.		12-9 bgr Oluf Hansson i Sösdalens Anna 4 år 6 m.
	15-10 Bgr ett barn fr Dingle Johanna Sifversdr 8 m 8 dag.		15-10 Bgr ett barn fr Dingle Johanna Sifversdr 8 m 8 dag.
	22-10 bgr ett barn fr Torfve Anders Jörgensson 3 veckor.		22-10 bgr ett barn fr Torfve Anders Jörgensson 3 veckor.
	29-10 bgr en gift man fr Huegärdet Anders Nilsson 55 år		29-10 bgr en gift man fr Huegärdet Anders Nilsson 55 år
	6-11 bgr en fattig pilt fr Gässjö Anders Andersson 12 år.		6-11 bgr en fattig pilt fr Gässjö Anders Andersson 12 år.
	13-11 bgr enb gl.änka fr St.Dalen Karin Bengtsdr 60 ar.		13-11 bgr enb gl.änka fr St.Dalen Karin Bengtsdr 60 ar.

← Äldre version		Versionen från 31 oktober 2026 kl. 11.43
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 400:		Rad 400:
	27-3 bgr. en man fr Transkär Hlfvar Simonsson 58 år		27-3 bgr. en man fr Transkär Hlfvar Simonsson 58 år
	27-3 bgr. en fattig piga fr Skärvhem Berty Andersdr 5 år		27-3 bgr. en fattig piga fr Skärvhem Berty Andersdr 5 år
	3-4 bgr en htr.fr Haga Anna Amundsdotter 70 år.		3-4 bgr. en htr. fr Haga Anna Amundsdotter 70 år.
	3-4 bgr en htr fr Haga Karl Pärsdotter 47 år.		3-4 bgr. en htr. fr Haga Karl Pärsdotter 47 år.
	3-4 bgr ett barn fr Haga Pär Hemmingsson 6 m.		3-4 bgr. ett barn fr Haga Pär Hemmingsson 6 m.
	3-4 bgr. en man fr Steneröd (Hällevad) Oluf Olufsson 40 år.		3-4 bgr. en man fr Steneröd (Hällevad) Oluf Olufsson 40 år.
	6-4 bgr ett barn fr Ramberg Jens Ifvarsson 2 dagar.		6-4 bgr. ett barn fr Ramberg Jens Ifvarsson 2 dagar.
	6-4 bgr ett barn fr ~~akogen~~ Tolf Hansson 2 dagar		6-4 bgr. ett barn fr Skogen Tolf Hansson 2 dagar
	20-4 bgr en flicka fr Bäck Gunnhild Olufsdr. 4 år.		20-4 bgr. en flicka fr Bäck Gunnhild Olufsdr. 4 år.
	20-4 bgr en gl.man fr Sördalen Hans Olufsson 80 år.		20-4 bgr. en gl. man fr Sördalen Hans Olufsson 80 år.
	20-4 bgr Dragonen Pär Olufssons Änka Malin Svensdotter Haga 50 år		20-4 bgr. Dragonen Pär Olufssons Änka Malin Svensdotter Haga 50 år
	17-4 bgr en gift man fr Långevall Håkan Jobsson 47 år		17-4 bgr. en gift man fr Långevall Håkan Jobsson 47 år
	22-4 bgr en man fr Julseröd Peder Erikssonf? 76 år		22-4 bgr. en man fr Julseröd Peder Erikssonf? 76 år
	25-4 bgr en kvinna fr Torp Borta Hansdotter 87 år.		25-4 bgr. en kvinna fr Torp Borta Hansdotter 87 år.
	25-4 bgr en gl.man fr Långevall Oluf Hafvarssonr? 90 år		25-4 bgr. en gl. man fr Långevall Oluf Hafvarssonr? 90 år
	25-4 bgr en htr.fr Långevall Borta Hindriksdotter 68 år		25-4 bgr. en htr. fr Långevall Borta Hindriksdotter 68 år
	25-4 bgr en gl.gift Htr.fr St.Aspång Astri Torsdotter 80 år		25-4 bgr. en gl. gift Htr. fr St. Aspång Astri Torsdotter 80 år
	1-5 bgr en gift man fr Dingevall Aslak Fredriksson 24 år		1-5 bgr. en gift man fr Dingevall Aslak Fredriksson 24 år
	1-5 bgr ett barn fr Dingle Mari Jonsdr(Hindriksdr) 23 m.		1-5 bgr. ett barn fr Dingle Mari Jonsdr (Hindriksdr) 23 m.
	1-5 bgr en gl.htr.fr Anna Olsdotter 80 år.		1-5 bgr. en gl. htr. fr ...... Anna Olsdotter 80 år.
	8-5 bgr en barn .fr 0? Anders Jonsson 11 m 14 dagar.		8-5 bgr. en barn fr 0? Anders Jonsson 11 m 14 dagar.
	8-5 Begr en htr fr Västersäter Tora Tollesdotter 70 år		8-5 Begr en htr fr Västersäter Tora Tollesdotter 70 år
	15-5 bgr en fattig gift man fr Backas mark Harald Olufsson Sinkar 50 år.		15-5 bgr. en fattig gift man fr Backas mark Harald Olufsson Sinkar 50 år.
	15-5 bgr en gl.piga fr Långevall Karl Rasmusdotter 65 år		15-5 bgr. en gl. piga fr Långevall Karl Rasmusdotter 65 år
	15-5 bgr ett barn fr Klåfvene Marta Bengtsdr 10 år		15-5 bgr. ett barn fr Klåfvene Marta Bengtsdr 10 år
	15-5 bgr. en htr.fr Skogen Anna Tolfsdotter 45 år		15-5 bgr. en htr. fr Skogen Anna Tolfsdotter 45 år
	15-5 bgr en piga fr Ähs 9 24 år 6 m.		15-5 bgr. en piga fr Ähs 9 24 år 6 m.
	22-5-1698 bgr en gift htr.fr Dalen Anna Tolfsdotter 45 år		22-5-1698 bgr en gift htr.fr Dalen Anna Tolfsdotter 45 år
	22-5 bgr. en dräng fr Helgebo Tolle UTeffientsson 40 år		22-5 bgr. en dräng fr Helgebo Tolle UTeffientsson 40 år
	29-5 bgr en gl.man fr Kyrkoryr Nils Olsson 70 år		29-5 bgr en gl. man fr Kyrkoryr Nils Olsson 70 år
	29-5 bgr ett barn fr Dromelseröd Mårten Olsson 15 vecker.		29-5 bgr ett barn fr Dromelseröd Mårten Olsson 15 vecker.
	29-5 bgr ett barn fr Dalen Lars Olufsson 1 år 6 m.		29-5 bgr ett barn fr Dalen Lars Olufsson 1 år 6 m.
	2-6 bgr en fattig man fr 2? år.		2-6 bgr en fattig man fr 2? år.
	5-6 bgr ett barn fr Folkesberg Jöns Mattson 1 år		5-6 bgr ett barn fr Folkesberg Jöns Mattson 1 år
	5-6 bgr en fattig Htr fr Skrapeland Anna Svensdotter 60 år.		5-6 bgr en fattig Htr fr Skrapeland Anna Svensdotter 60 år.
	13-6 bgr ett barn fr Gässjö Sten Andersson, 2 ar		13-6 bgr ett barn fr Gässjö Sten Andersson, 2 ar
	16-6 bgr ett barn fr Stackekärrs mark Borta Gunnarsdotter 9 år 6 m.		16-6 bgr ett barn fr Stackekärrs mark Borta Gunnarsdotter 9 år 6 m.
	16-6 bgr en man fr Östebys mark Hans Nilsson 70 år.		16-6 bgr en man fr Östebys mark Hans Nilsson 70 år.
	16-6 bgr ett barn fr Dalen Karl Asmusdotter 1 år och 6 mån.		16-6 bgr ett barn fr Dalen Karl Asmusdotter 1 år och 6 mån.
	16-6 bgr ett barn fr Bingarna u Stackekärr Borta Gunnarsdr 9 år		16-6 bgr ett barn fr Bingarna u Stackekärr Borta Gunnarsdr 9 år
	16-6 bgr ett pigebarn fr Västersäter Kirsti Nilsdotter 14 år		16-6 bgr ett pigebarn fr Västersäter Kirsti Nilsdotter 14 år
	15-7 bgr ett barn fr Dryp Karl Torsdotter 3 år 9 m.		15-7 bgr ett barn fr Dryp Karl Torsdotter 3 år 9 m.
	15-7 bgr en man fr Solleröd Oluf Rasmusson 60 år		15-7 bgr en man fr Solleröd Oluf Rasmusson 60 år
	24-7 bgr ett barn fr Wassändan Karl Jonsdotter (Hansdr)1 år 6 m		24-7 bgr ett barn fr Wassändan Karl Jonsdotter (Hansdr) 1 år 6 m
	21-8 bgr en man fr Klafossen Oluf Eriksson 85 år		21-8 bgr en man fr Klafossen Oluf Eriksson 85 år
	24-8 bgr en htr.fr Begs by Johanna Olufsdotter 46 år		24-8 bgr en htr. fr Begs by Johanna Olufsdotter 46 år
	11-9 bgr en man fr Fibendal Nils Aslagsson 44 år		11-9 bgr en man fr Fibendal Nils Aslagsson 44 år
	25-9 bgr ett barn fr Dingle Marta Olufsdotter 2 år 7 vecker		25-9 bgr ett barn fr Dingle Marta Olufsdotter 2 år 7 vecker

← Äldre version		Versionen från 26 oktober 2026 kl. 10.09
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 359:		Rad 359:
	5-4 bgr. ett drängeb. fr Högeskogen e? Dagar gl. Erik Pedersson.		5-4 bgr. ett drängeb. fr Högeskogen e? Dagar gl. Erik Pedersson.
	5-4 bgr. ett dödfött barn fr Fiskebo.		5-4 bgr. ett dödfött barn fr Fiskebo.
	18-4 bgr. en gl.man fr Osteby Mauritz Knutsson 80 år		18-4 bgr. en gl. man fr Osteby Mauritz Knutsson 80 år
	18-4 bgr. ett drängeb.fr Råröd Ola Pärsson 1 år 1 m.		18-4 bgr. ett drängeb. fr Råröd Ola Pärsson 1 år 1 m.
	18-4 bgr. en gl.fattig htr.fr Skrapeland Mari Mårtensdr 60 år.		18-4 bgr. en gl. fattig htr. fr Skrapeland Mari Mårtensdr 60 år.
	18-4 bgr. en gl.fattig änka fr Skärvhem Kan i Gullbrandsdr. h?:		18-4 bgr. en gl. fattig änka fr Skärvhem Kan i Gullbrandsdr. h?:
	2-5 bgr en kvinna fr Östeby Ingebor Jacobsdr 33 år.		2-5 bgr. en kvinna fr Östeby Ingebor Jacobsdr 33 år.
	16-5 Bgr. Pistolsmedens barn fr Bäck Mari Gottfridsdr 8		16-5 Bgr. Pistolsmedens barn fr Bäck Mari Gottfridsdr 8
	24-5 bgr, fr Stenarna Oluf Eriksson 1 år 3 vecker.		24-5 bgr, fr Stenarna Oluf Eriksson 1 år 3 vecker.
	24-5 bgr. en piga fr Gregeröd Ingebor Hansdotter 30 år		24-5 bgr. en piga fr Gregeröd Ingebor Hansdotter 30 år
	6-6 ~~bgr.~~ bgr.ett drängb.fr Wålleskogen Rasmus Jacobsson 12 vecker.		6-6 bgr. ett drängb. fr Wålleskogen Rasmus Jacobsson 12 vecker.
	6-6 bgr. en dragons htr.fr Fibendal Syn i Börgesdr. .? År.		6-6 bgr. en dragons htr. fr Fibendal Syn i Börgesdr. .? År.
	24-6 bgr. en piga fr Suttene Kan i Eriksdr p? år.		24-6 bgr. en piga fr Suttene Kan i Eriksdr p? år.
	20-8 bgr. en gammal gifter man fr Stenehed Torsten Ormsson 84 år.		20-8 bgr. en gammal gifter man fr Stenehed Torsten Ormsson 84 år.
	29-8 bgr. ett piltebarn fr Åhs called Oluf Larsson 11 vecker 3 dag.		29-8 bgr. ett piltebarn fr Åhs called Oluf Larsson 11 vecker 3 dag.
	29-8 ett pigeb.fr Gässjö Anna Stensdr 20 vecker.		29-8 bgr. ett pigeb. fr Gässjö Anna Stensdr 20 vecker.
	3-10 bgr. en gift man fr Råhed Oluf Jonsson 56 år.		3-10 bgr. en gift man fr Råhed Oluf Jonsson 56 år.
	10-10 bgr. en htr.fr Kvarnskogen Gunnilla Mårtensdr,60 år		10-10 bgr. en htr. fr Kvarnskogen Gunnilla Mårtensdr, 60 år
	28-10 bgr en fattig man fr Skrapeland Hans Andersson 80 år		28-10 bgr. en fattig man fr Skrapeland Hans Andersson 80 år
	7-11 bgr. ett barn fr Skulestad Peder Svensson 5 vecker 4 dag,		7-11 bgr. ett barn fr Skulestad Peder Svensson 5 vecker 4 dag,
	14-11 bgr. ett barn fr Råhed Marta 14 vecker.		14-11 bgr. ett barn fr Råhed Marta 14 vecker.
	19-12 bgr. en man fr Påstigen Biörn Olufsson 27 år.		19-12 bgr. en man fr Påstigen Biörn Olufsson 27 år.
	Andreas Seth Präst.		Andreas Seth Präst.

	== ANNO 1698 ==		== ANNO 1698 ==
	16-1 bgr. ett barn fr Hökärr Anna Jonsdotter 11 vecker.		16-1 bgr. ett barn fr Hökärr Anna Jonsdotter 11 vecker.
	25-1-1698 bgr.ett barn fr Wälleskogen u Påstigen Jon Jonsson 1 år		25-1-1698 bgr. ett barn fr Wälleskogen u Påstigen Jon Jonsson 1 år
	2-2 bgr. ett barn fr östeby Dårdy Asbiörnsdotter 1 år 11 veck,		2-2 bgr. ett barn fr östeby Dårdy Asbiörnsdotter 1 år 11 veck,
	6-2 bgr. en gift man fr Gadderöd Lars Jacobsson 67 år		6-2 bgr. en gift man fr Gadderöd Lars Jacobsson 67 år
	6-2 bgr en htr. fr Wassändan Borta Olufsdr.24 år.		6-2 bgr en htr. fr Wassändan Borta Olufsdr.24 år.
	2-2 bgr. Dragon av andra Overste Weinholts Compani Peder Ottosen 54 år.		2-2 bgr. Dragon av andra Overste Weinholts Compani Peder Ottosen 54 år.
	13-2 bgr. en man fr Torp Erik Andersson 60 år		13-2 bgr. en man fr Torp Erik Andersson 60 år
	27-2 bgr. en gift htr fr Tyft Karin Ormsdotter t? år.		27-2 bgr. en gift htr fr Tyft Karin Ormsdotter t? år.
	27-2 bgr. ett barn fr Dingle Elin Sifversdotter 1 år 3 veckor.		27-2 bgr. ett barn fr Dingle Elin Sifversdotter 1 år 3 veckor.
	6-3 bgr en man fr .... Jöns Tolfsson 53 år		6-3 bgr en man fr .... Jöns Tolfsson 53 år
	6-3 bgr. en man fr Kyrkorir Hans Jacobsson 60 år		6-3 bgr. en man fr Kyrkorir Hans Jacobsson 60 år
	6-3 bgr en piga fr Långevall Gunnilla 14 år		6-3 bgr. en piga fr Långevall Gunnilla 14 år
	13-3 bgr ett barn fr Leråker Borta Jönsdotter 5 år 2 vecker.		13-3 bgr. ett barn fr Leråker Borta Jönsdotter 5 år 2 vecker.
	13-3 bgr en gl.man fr Råröd Peter Bengtsson 54 år		13-3 bgr. en gl. man fr Råröd Peter Bengtsson 54 år
	13-3 bgr en gosse fr Råröd Oluf Olufsson 16 år.		13-3 bgr. en gosse fr Råröd Oluf Olufsson 16 år.
	16-3 bgr. ett barn fr Dingevall Oluf Svensson 1 år 5 dag.		16-3 bgr. ett barn fr Dingevall Oluf Svensson 1 år 5 dag.
	27-3 bgr en man fr Transkär Hlfvar Simonsson 58 år		27-3 bgr. en man fr Transkär Hlfvar Simonsson 58 år
	27-3 bgr en fattig piga fr Skärvhem Berty Andersdr 5 år		27-3 bgr. en fattig piga fr Skärvhem Berty Andersdr 5 år
	3-4 bgr en htr.fr Haga Anna Amundsdotter 70 år.		3-4 bgr en htr.fr Haga Anna Amundsdotter 70 år.
	3-4 bgr en htr fr Haga Karl Pärsdotter 47 år.		3-4 bgr en htr fr Haga Karl Pärsdotter 47 år.