Borgmästarbruket – Industrisamhället vid Örekilsälven 12-1 - Versionshistorik

Lennart: Lennart flyttade sidan Borgmästarbruket – Industrisamhället vid Örekilsälven till Borgmästarbruket – Industrisamhället vid Örekilsälven 12-1

2026-04-15T09:20:06Z

Lennart flyttade sidan Borgmästarbruket – Industrisamhället vid Örekilsälven till Borgmästarbruket – Industrisamhället vid Örekilsälven 12-1

← Äldre version	Versionen från 15 april 2026 kl. 11.20
(Ingen skillnad)

Lennart: Länk

2025-09-12T07:37:45Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 12 september 2025 kl. 09.37
Rad 30:		Rad 30:
	Idag finns ett antal grundmurar efter såg, kontor och bostäder kvar medan kvarnen är en hög tegelsten.		Idag finns ett antal grundmurar efter såg, kontor och bostäder kvar medan kvarnen är en hög tegelsten.

	Munkedals kommun har genom beredskapsarbete för några år sedan gjort en uppsnyggning och skyltning på området för att ge karaktär av industriminne.		[[Munkedals kommun]] har genom beredskapsarbete för några år sedan gjort en uppsnyggning och skyltning på området för att ge karaktär av industriminne.

	För framtiden är det en utmaning att dels vårda de återstående lämningarna och dels fortsätta forskningen kring det ”lilla samhället” Borgmästarbruket som är ett exempel på tidig industrihistoria i Bohuslän.		För framtiden är det en utmaning att dels vårda de återstående lämningarna och dels fortsätta forskningen kring det ”lilla samhället” Borgmästarbruket som är ett exempel på tidig industrihistoria i Bohuslän.

Lennart: Länk

2025-05-10T09:53:10Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 10 maj 2025 kl. 11.53
Rad 14:		Rad 14:
	Uppförandet av de första industribyggnaderna påbörjades 1668. Till minne av detta inhöggs årtalet med kung Carl XI:s namnchiffer och kunglig krona i en slät bergvägg vid Kloveströmmen.		Uppförandet av de första industribyggnaderna påbörjades 1668. Till minne av detta inhöggs årtalet med kung Carl XI:s namnchiffer och kunglig krona i en slät bergvägg vid Kloveströmmen.

	Det byggdes anläggningar på flera platser mellan [[Kärnsjön]] och [[Bråland]] men den största blev Borgmästarbruket. På älvens västra sida uppfördes själva sågverket, en byggnad i fyra våningar. Här byggdes också brukskontor och ett antal arbetarbostäder samt byggnader för ”kringservice”, bl. a smedja. Här placerades också den stora vällingklockan på sin stapel. Arbetarbostäderna bestod av några mindre hus och ett större med flera lägenheter på rad, liknande en statarlänga. Detta hus kallades allmänt för Leken, troligen beroende på att där förekom sammankomster, bl. a lek och danstillställningar.		Det byggdes anläggningar på flera platser mellan [[Kärnsjön]] och [[Brålands gård\|Bråland]] men den största blev Borgmästarbruket. På älvens västra sida uppfördes själva sågverket, en byggnad i fyra våningar. Här byggdes också brukskontor och ett antal arbetarbostäder samt byggnader för ”kringservice”, bl. a smedja. Här placerades också den stora vällingklockan på sin stapel. Arbetarbostäderna bestod av några mindre hus och ett större med flera lägenheter på rad, liknande en statarlänga. Detta hus kallades allmänt för Leken, troligen beroende på att där förekom sammankomster, bl. a lek och danstillställningar.

	På älvens östra sida uppfördes kvarnbyggnad med tillhörande biutrymmen samt bostäder för kvarnanställda.		På älvens östra sida uppfördes kvarnbyggnad med tillhörande biutrymmen samt bostäder för kvarnanställda.

Lennart: länkar

2023-05-16T09:38:55Z

länkar

← Äldre version		Versionen från 16 maj 2023 kl. 11.38
Rad 3:		Rad 3:


	Utmed de bägge älvarna Örekilsälven och Munkedalsälven fick Munkedalstrakten tidigt sina första industrier.
			Utmed de bägge älvarna [[Örekilsälven]] och [[Munkedalsälven]] fick Munkedalstrakten tidigt sina första industrier.

	[[Borgmästarebruket\|Borgmästarbruket]] har en intressant historia av olika skäl. Dels är etableringen tidig och dels var bruket ett litet slutet samhälle, i stort sett självförsörjande.		[[Borgmästarebruket\|Borgmästarbruket]] har en intressant historia av olika skäl. Dels är etableringen tidig och dels var bruket ett litet slutet samhälle, i stort sett självförsörjande.
Rad 13:		Rad 14:
	Uppförandet av de första industribyggnaderna påbörjades 1668. Till minne av detta inhöggs årtalet med kung Carl XI:s namnchiffer och kunglig krona i en slät bergvägg vid Kloveströmmen.		Uppförandet av de första industribyggnaderna påbörjades 1668. Till minne av detta inhöggs årtalet med kung Carl XI:s namnchiffer och kunglig krona i en slät bergvägg vid Kloveströmmen.

	Det byggdes anläggningar på flera platser mellan Kärnsjön och Bråland men den största blev Borgmästarbruket. På älvens västra sida uppfördes själva sågverket, en byggnad i fyra våningar. Här byggdes också brukskontor och ett antal arbetarbostäder samt byggnader för ”kringservice”, bl. a smedja. Här placerades också den stora vällingklockan på sin stapel. Arbetarbostäderna bestod av några mindre hus och ett större med flera lägenheter på rad, liknande en statarlänga. Detta hus kallades allmänt för Leken, troligen beroende på att där förekom sammankomster, bl. a lek och danstillställningar.		Det byggdes anläggningar på flera platser mellan [[Kärnsjön]] och [[Bråland]] men den största blev Borgmästarbruket. På älvens västra sida uppfördes själva sågverket, en byggnad i fyra våningar. Här byggdes också brukskontor och ett antal arbetarbostäder samt byggnader för ”kringservice”, bl. a smedja. Här placerades också den stora vällingklockan på sin stapel. Arbetarbostäderna bestod av några mindre hus och ett större med flera lägenheter på rad, liknande en statarlänga. Detta hus kallades allmänt för Leken, troligen beroende på att där förekom sammankomster, bl. a lek och danstillställningar.

	På älvens östra sida uppfördes kvarnbyggnad med tillhörande biutrymmen samt bostäder för kvarnanställda.		På älvens östra sida uppfördes kvarnbyggnad med tillhörande biutrymmen samt bostäder för kvarnanställda.
Rad 32:		Rad 33:

	För framtiden är det en utmaning att dels vårda de återstående lämningarna och dels fortsätta forskningen kring det ”lilla samhället” Borgmästarbruket som är ett exempel på tidig industrihistoria i Bohuslän.		För framtiden är det en utmaning att dels vårda de återstående lämningarna och dels fortsätta forskningen kring det ”lilla samhället” Borgmästarbruket som är ett exempel på tidig industrihistoria i Bohuslän.


	''Text: [[Björn Jacobson]]''		''Text: [[Björn Jacobson]]''

Lennart den 8 september 2022 kl. 12.32

2022-09-08T12:32:28Z

← Äldre version		Versionen från 8 september 2022 kl. 14.32
Rad 37:		Rad 37:
	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 12-1]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 12-1]]
			[[Kategori:Borgmästarebruket]]

Lennart: länkar

2022-09-06T10:19:19Z

länkar

← Äldre version		Versionen från 6 september 2022 kl. 12.19
Rad 5:		Rad 5:
	Utmed de bägge älvarna Örekilsälven och Munkedalsälven fick Munkedalstrakten tidigt sina första industrier.		Utmed de bägge älvarna Örekilsälven och Munkedalsälven fick Munkedalstrakten tidigt sina första industrier.

	Borgmästarbruket har en intressant historia av olika skäl. Dels är etableringen tidig och dels var bruket ett litet slutet samhälle, i stort sett självförsörjande.		[[Borgmästarebruket\|Borgmästarbruket]] har en intressant historia av olika skäl. Dels är etableringen tidig och dels var bruket ett litet slutet samhälle, i stort sett självförsörjande.

	Brukets historia är dokumenterad, framförallt i Artur M Kochs arkiv som förvaras på Landsarkivet i Göteborg. Handlanden Hjalmar Karlsson, Öbbön skrev elva artiklar i tidningen Kuriren 1957- 1958 där han beskrev historiken kronologiskt. Mycket av det skrivna var baserat på muntlig berättartradition blandat med egna upplevelser då han själv varit anställd på bruket. Själv har jag ”forskat” i arkiv, intervjuat personer och skrivit en del inför en uppsats i etnologi på Göteborgs Universitet.		Brukets historia är dokumenterad, framförallt i Artur M Kochs arkiv som förvaras på Landsarkivet i Göteborg. Handlanden Hjalmar Karlsson, Öbbön skrev elva artiklar i tidningen Kuriren 1957- 1958 där han beskrev historiken kronologiskt. Mycket av det skrivna var baserat på muntlig berättartradition blandat med egna upplevelser då han själv varit anställd på bruket. Själv har jag ”forskat” i arkiv, intervjuat personer och skrivit en del inför en uppsats i etnologi på Göteborgs Universitet.
Rad 13:		Rad 13:
	Uppförandet av de första industribyggnaderna påbörjades 1668. Till minne av detta inhöggs årtalet med kung Carl XI:s namnchiffer och kunglig krona i en slät bergvägg vid Kloveströmmen.		Uppförandet av de första industribyggnaderna påbörjades 1668. Till minne av detta inhöggs årtalet med kung Carl XI:s namnchiffer och kunglig krona i en slät bergvägg vid Kloveströmmen.

	Det byggdes anläggningar på flera platser mellan Kärnsjön och Bråland men den största blev Borgmästarbruket. På älvens västra sida uppfördes själva sågverket, en byggnad i fyra våningar. Här byggdes också brukskontor och ett antal ~~arbetarebostäder~~ samt byggnader för ”kringservice”, bl. a smedja. Här placerades också den stora vällingklockan på sin stapel. ~~Arbetarebostäderna~~ bestod av några mindre hus och ett större med flera lägenheter på rad, liknande en statarlänga. Detta hus kallades allmänt för Leken, troligen beroende på att där förekom sammankomster, bl. a lek och danstillställningar.		Det byggdes anläggningar på flera platser mellan Kärnsjön och Bråland men den största blev Borgmästarbruket. På älvens västra sida uppfördes själva sågverket, en byggnad i fyra våningar. Här byggdes också brukskontor och ett antal arbetarbostäder samt byggnader för ”kringservice”, bl. a smedja. Här placerades också den stora vällingklockan på sin stapel. Arbetarbostäderna bestod av några mindre hus och ett större med flera lägenheter på rad, liknande en statarlänga. Detta hus kallades allmänt för Leken, troligen beroende på att där förekom sammankomster, bl. a lek och danstillställningar.

	På älvens östra sida uppfördes kvarnbyggnad med tillhörande biutrymmen samt bostäder för kvarnanställda.		På älvens östra sida uppfördes kvarnbyggnad med tillhörande biutrymmen samt bostäder för kvarnanställda.

Lennart: Ny sida

2022-08-30T17:02:35Z

Ny sida

Ny sida

[[Fil:Karta över Borgmästarbruket.png|miniatyr]]
'''Borgmästarbruket – Industrisamhället vid Örekilsälven'''

Utmed de bägge älvarna Örekilsälven och Munkedalsälven fick Munkedalstrakten tidigt sina första industrier.

Borgmästarbruket har en intressant historia av olika skäl. Dels är etableringen tidig och dels var bruket ett litet slutet samhälle, i stort sett självförsörjande.

Brukets historia är dokumenterad, framförallt i Artur M Kochs arkiv som förvaras på Landsarkivet i Göteborg. Handlanden Hjalmar Karlsson, Öbbön skrev elva artiklar i tidningen Kuriren 1957- 1958 där han beskrev historiken kronologiskt. Mycket av det skrivna var baserat på muntlig berättartradition blandat med egna upplevelser då han själv varit anställd på bruket. Själv har jag ”forskat” i arkiv, intervjuat personer och skrivit en del inför en uppsats i etnologi på Göteborgs Universitet.

År 1667 bildades Uddevalla Sågbruksintressenter. ”Bolaget” erhöll kungligt privilegium för sågverksrörelse i Örekilsälven och rätt till export från hamnen vid Saltkällan.

Uppförandet av de första industribyggnaderna påbörjades 1668. Till minne av detta inhöggs årtalet med kung Carl XI:s namnchiffer och kunglig krona i en slät bergvägg vid Kloveströmmen.

Det byggdes anläggningar på flera platser mellan Kärnsjön och Bråland men den största blev Borgmästarbruket. På älvens västra sida uppfördes själva sågverket, en byggnad i fyra våningar. Här byggdes också brukskontor och ett antal arbetarebostäder samt byggnader för ”kringservice”, bl. a smedja. Här placerades också den stora vällingklockan på sin stapel. Arbetarebostäderna bestod av några mindre hus och ett större med flera lägenheter på rad, liknande en statarlänga. Detta hus kallades allmänt för Leken, troligen beroende på att där förekom sammankomster, bl. a lek och danstillställningar.

På älvens östra sida uppfördes kvarnbyggnad med tillhörande biutrymmen samt bostäder för kvarnanställda.

Transporter av brukets sågade trävaror skedde med hästforor till Åtorps Sunning vid Kvistrumsälven för vidare transport till hamnen vid Saltkällan.

Sågverksrörelsen drevs i egen regi medan kvarnrörelsen ofta var utarrenderad.

Ägarförhållandet till bruket var fram till 1817 något diffust då Sågbruksintressenterne var en s.k. lös association. Just 1817 bildades ett bolag med majoren på Vågsäter, Mikael Koch som ledande person. I början av 1860-talet hade han aktiemajoriteten och köpte sedan hela anläggningen inklusive Torps bruk med tillhörande herrgård.

Det Kochska sterbhuset sålde egendomen till den Christensonska koncernen och Munkedals Aktiebolag 1918.

Munkedalskoncernen fortsatte driften några år tills den upphörde succesivt under 1920-1930-talen. Kvarnrörelsen fortsatte till omkring 1945.

Idag finns ett antal grundmurar efter såg, kontor och bostäder kvar medan kvarnen är en hög tegelsten.

Munkedals kommun har genom beredskapsarbete för några år sedan gjort en uppsnyggning och skyltning på området för att ge karaktär av industriminne.

För framtiden är det en utmaning att dels vårda de återstående lämningarna och dels fortsätta forskningen kring det ”lilla samhället” Borgmästarbruket som är ett exempel på tidig industrihistoria i Bohuslän.

''Text: [[Björn Jacobson]]''
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 12-1]]