Folkskoleväsendets utveckling i Foss socken - Versionshistorik

Lennart: Länk

2026-04-02T16:31:29Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 2 april 2026 kl. 18.31
Rad 67:		Rad 67:
	Vid en sockenstämma i början av är 1833 behandlades skolfrågan ånyo. Men nu kommo sockenborna med många invändningar mot de vid föregående sockenstämma fattade besluten. Särskilt var det beslutet om skollärarens underhåll, som de ville ha upphävt. De ansågo, att om de själva undervisade sina barn, och dessa därför inte behövde besöka skolan, borde de inte vara skyldiga att underhålla läraren. De ville inte heller upplåta skollokaler. Prosten Ekman framhöll det ohållbara i denna uppfattning. Det kunde ju gå så, att läraren finge vandra från gård till gård utan att bliva mottagen någonstans. Dessutom påpekade han, att barnen visst inte undervisades på ett tillfredsställande sätt av sina föräldrar. Årligen måste ett stort antal barn avvisas från konfirmations-undervisningen, emedan de inte ens kunde läsa innantill. Trots detta förklarade församlingen, att den på sockenstämman inte ville antaga någon lärare, »utan att den kunde honom antaga, som honom behöfde».		Vid en sockenstämma i början av är 1833 behandlades skolfrågan ånyo. Men nu kommo sockenborna med många invändningar mot de vid föregående sockenstämma fattade besluten. Särskilt var det beslutet om skollärarens underhåll, som de ville ha upphävt. De ansågo, att om de själva undervisade sina barn, och dessa därför inte behövde besöka skolan, borde de inte vara skyldiga att underhålla läraren. De ville inte heller upplåta skollokaler. Prosten Ekman framhöll det ohållbara i denna uppfattning. Det kunde ju gå så, att läraren finge vandra från gård till gård utan att bliva mottagen någonstans. Dessutom påpekade han, att barnen visst inte undervisades på ett tillfredsställande sätt av sina föräldrar. Årligen måste ett stort antal barn avvisas från konfirmations-undervisningen, emedan de inte ens kunde läsa innantill. Trots detta förklarade församlingen, att den på sockenstämman inte ville antaga någon lärare, »utan att den kunde honom antaga, som honom behöfde».
	Kyrkorådet beslutade då att själv ordna skolfrågan utan att vidare tillfråga församlingen. Nu tillsattes en skolmästare, förre studeranden Peter Skoglund, som förut sysslat med privatundervisning i socknen. Han skulle under fyra månader under sommaren undervisa de fattigare barnen mot en lön av markegångsvärdet av tre tunnor råg och tre tunnor korn, och skulle då hålla sig med mat och bostad själv. Den lön, som Peter Skoglund första året utkvitterade, belöpte sig till 36 rdr b:co.		Kyrkorådet beslutade då att själv ordna skolfrågan utan att vidare tillfråga församlingen. Nu tillsattes en skolmästare, förre studeranden Peter Skoglund, som förut sysslat med privatundervisning i socknen. Han skulle under fyra månader under sommaren undervisa de fattigare barnen mot en lön av markegångsvärdet av tre tunnor råg och tre tunnor korn, och skulle då hålla sig med mat och bostad själv. Den lön, som Peter Skoglund första året utkvitterade, belöpte sig till 36 rdr b:co.
	Socknen indelades i fyra undervisningsdistrikt. I vart och ett av dessa pågick skolan en månad. - Barn från Småröd, Svinebacka, Sanden, Saltkällan, Sommartorn, Hensbacka, Kviström, Sör Kleva, Hede och Stale undervisades på Sanden, barn frän Önnebacka, Ödsmål, Hult, Övre Lycke, Elseröd, Nedre Lycke, Munkedal, Möe, Skaveröd, Jermunneröd, Kaserna och Björid på Björid, barn från Bråland och Öbbön och hemmanen där omkring på Kamstorp, samt barnen i den s.k. Fosskroken på någon gård där. Efter husförhörslängderna uppgjordes en noggrann förteckning över de barn, drängar och pigor, tjänstegossar och tjänsteflickor, som hade rätt att åtnjuta undervisning i denna fattigfriskola. I varje undervisningsdistrikt blev det mellan 40 och 50 lärjungar. Vidare inköptes 15 ABC-böcker och 15 katekeser till de allra fattigaste barnen samt tabeller för innanläsningen. Foss första skola kunde så börja sin verksamhet. Det var på sommaren år 1834.		Socknen indelades i fyra undervisningsdistrikt. I vart och ett av dessa pågick skolan en månad. - Barn från Småröd, Svinebacka, Sanden, Saltkällan, Sommartorn, Hensbacka, Kviström, Sör Kleva, Hede och Stale undervisades på Sanden, barn frän Önnebacka, Ödsmål, Hult, Övre Lycke, Elseröd, Nedre Lycke, Munkedal, Möe, Skaveröd, Jermunneröd, Kaserna och Björid på Björid, barn från Bråland och Öbbön och hemmanen där omkring på [[Foss Kamstorp (trakt)\|Kamstorp]], samt barnen i den s.k. Fosskroken på någon gård där. Efter husförhörslängderna uppgjordes en noggrann förteckning över de barn, drängar och pigor, tjänstegossar och tjänsteflickor, som hade rätt att åtnjuta undervisning i denna fattigfriskola. I varje undervisningsdistrikt blev det mellan 40 och 50 lärjungar. Vidare inköptes 15 ABC-böcker och 15 katekeser till de allra fattigaste barnen samt tabeller för innanläsningen. Foss första skola kunde så börja sin verksamhet. Det var på sommaren år 1834.
	Peter Skoglund var en mycket nitisk lärare och skötte undervisningen under åren 1834-1836. Skolmästare Broman var lärare under åren 1837-1839, Lesche är 1840 och Hans Winberg från Röstorp åren 1841-1846. Alla åtnjöto lön efter samma beräkningsgrund, som gällt för Peter Skoglund. Endast är 1843 översteg lönen 50 rår b:co. -		Peter Skoglund var en mycket nitisk lärare och skötte undervisningen under åren 1834-1836. Skolmästare Broman var lärare under åren 1837-1839, Lesche är 1840 och Hans Winberg från Röstorp åren 1841-1846. Alla åtnjöto lön efter samma beräkningsgrund, som gällt för Peter Skoglund. Endast är 1843 översteg lönen 50 rår b:co. -
	Några få barn erhöllo understöd under den månad de bevistade skolan. Denna fattigfriskola var under tretton är Foss församlings enda skola. Visserligen var den en mycket ofullkomlig sådan, den var så kort och lärjungarnas antal så stort, att man har skäl att anta, att resultatet blev skäligen klent. Men då man vet, vilken avog inställning allmogen i många fall hyste mot all undervisning, och då man sett alla de fruktlösa försök, som under de föregående årtiondena gjorts för att ordna barnundervisningen i Foss, förstår man det betydelsefulla, som skedde, då denna församlingens första skola kom till.		Några få barn erhöllo understöd under den månad de bevistade skolan. Denna fattigfriskola var under tretton är Foss församlings enda skola. Visserligen var den en mycket ofullkomlig sådan, den var så kort och lärjungarnas antal så stort, att man har skäl att anta, att resultatet blev skäligen klent. Men då man vet, vilken avog inställning allmogen i många fall hyste mot all undervisning, och då man sett alla de fruktlösa försök, som under de föregående årtiondena gjorts för att ordna barnundervisningen i Foss, förstår man det betydelsefulla, som skedde, då denna församlingens första skola kom till.
Rad 378:		Rad 378:

	=== Ny småskola i Foss. ===		=== Ny småskola i Foss. ===
	Även i Foss var barnantalet så stort, att en ny fast småskola måste inrättas. Det var år 1911. Under ett är		Även i Foss var barnantalet så stort, att en ny fast småskola måste inrättas. Det var år 1911. Under ett år hyrdes lokal på Kamstorp, och under tiden v. t. 1912 — v. t. 1929 hölls skolan i kyrkvaktare G. Alfredssons hus vid Foss kyrka.
	hyrdes lokal pä Kamstorp, och under tiden v. t. ~~1912—v~~. t. 1929 hölls skolan i kyrkvaktare G. Alfredssons hus vid Foss kyrka.
	Förändringar beträffande skolformerna. Fr. o. m. år 1913 beslöt man införa Litt. a i småskolorna i önnebacka och fabriksskolan, d. v. s. lärarinnan hade endast en klass att undervisa. Litt. b, då två klasser undervisas samtidigt, skulle fortfarande bibehållas i Lycke och Hede småskolor.		Förändringar beträffande skolformerna. Fr. o. m. år 1913 beslöt man införa Litt. a i småskolorna i önnebacka och fabriksskolan, d. v. s. lärarinnan hade endast en klass att undervisa. Litt. b, då två klasser undervisas samtidigt, skulle fortfarande bibehållas i Lycke och Hede småskolor.
	I folkskolorna upphörde man under de närmast följande åren med de s. it. sommar- och vinterskolorna, och varannandagsläsning infördes i alla skolor utom dem i Munkedal, där man fortfarande skulle läsa enligt Litt. A-formen. I Jermunneröds mindre folkskola var det dock periodläsning t. o. m. v. t. 1930. Den förändrades till B: 3-skola h. t. 1934.		I folkskolorna upphörde man under de närmast följande åren med de s. it. sommar- och vinterskolorna, och varannandagsläsning infördes i alla skolor utom dem i Munkedal, där man fortfarande skulle läsa enligt Litt. A-formen. I Jermunneröds mindre folkskola var det dock periodläsning t. o. m. v. t. 1930. Den förändrades till B: 3-skola h. t. 1934.

Lennart: /* Folkskolan i Foss under 1900-talet */ Länk

2026-03-29T10:31:18Z

Folkskolan i Foss under 1900-talet: Länk

← Äldre version		Versionen från 29 mars 2026 kl. 12.31
Rad 369:		Rad 369:
	Eftersom barnantalet i Lycke folk- och småskola var alltför stort, beslöt man år 1906 att anställa ytterligare en folkskollärare och en småskollärarinna i Munkedal. Så tillkom den tredje fasta småskolan där fr. o. m. v. t. 1907, och skolan hölls först i ett av lärarens bostadsrum i Lycke skola. För folkskolan måste emellertid en ny byggnad uppföras. Munkedals Aktiebolag upplät kostnadsfritt tomt för Önnebacka skola, som kom att innehålla två skolsalar samt bostäder åt		Eftersom barnantalet i Lycke folk- och småskola var alltför stort, beslöt man år 1906 att anställa ytterligare en folkskollärare och en småskollärarinna i Munkedal. Så tillkom den tredje fasta småskolan där fr. o. m. v. t. 1907, och skolan hölls först i ett av lärarens bostadsrum i Lycke skola. För folkskolan måste emellertid en ny byggnad uppföras. Munkedals Aktiebolag upplät kostnadsfritt tomt för Önnebacka skola, som kom att innehålla två skolsalar samt bostäder åt
	två lärare. Lärosalarna togos i bruk v. t. 1908.		två lärare. Lärosalarna togos i bruk v. t. 1908.
	Torreby enskilda skola. År 1901 inrättade grosshandlare N. G. Sörenson på Torreby en enskild skola på Vässby för sina underhavandes barn. Särskilt intresserad av skolan var hans hustru, född friherrinna af Ugglas. Lärarinnan hette Laura Sandström, som tjänstgjorde hela den tid skolan upprätthölls, d. v_ s. t. o. m. år 1923. Skolan var mycket välskött, och där funnos S. k. ensambänkar för barnen, vilket var ovanligt på den tiden.		Torreby enskilda skola. År 1901 inrättade grosshandlare [[Niels Georg Sörensen\|N. G. Sörenson]] på Torreby en enskild skola på Vässby för sina underhavandes barn. Särskilt intresserad av skolan var hans hustru, född friherrinna af Ugglas. Lärarinnan hette Laura Sandström, som tjänstgjorde hela den tid skolan upprätthölls, d. v_ s. t. o. m. år 1923. Skolan var mycket välskött, och där funnos S. k. ensambänkar för barnen, vilket var ovanligt på den tiden.
	Heltidsläsning införes i Munkedal. I samband med överlåtelsen på församlingen av [[fabriksskolan]] föreslogs införandet av heltidsläsning för samtliga skolor i Munkedal. Skolrådet ställde sig emellertid avvisande till förslaget. Kyrkoherde Cajander utlyste ett föräldramöte i Lycke skola, där frågan skulle diskuteras. Skolrådet lät utdela några fä skrivna lappar för att kalla: folk till mötet Direktör Carlander lät emellertid trycka liknande lappar, vilka sedan spredos överallt i socknen. Följden blev den, att skolsalen var fylld med folk, då kyrkoherden öppnade mötet, vid vilket även folkskolinspektör		Heltidsläsning införes i Munkedal. I samband med överlåtelsen på församlingen av [[fabriksskolan]] föreslogs införandet av heltidsläsning för samtliga skolor i Munkedal. Skolrådet ställde sig emellertid avvisande till förslaget. Kyrkoherde Cajander utlyste ett föräldramöte i Lycke skola, där frågan skulle diskuteras. Skolrådet lät utdela några fä skrivna lappar för att kalla: folk till mötet Direktör Carlander lät emellertid trycka liknande lappar, vilka sedan spredos överallt i socknen. Följden blev den, att skolsalen var fylld med folk, då kyrkoherden öppnade mötet, vid vilket även folkskolinspektör
	Torbjörnson och direktör Carlander voro närvarande. Diskussionen fördes under något tryckt stämning, och det blev inte den opinion mot heltidsläsningen, som skolrådet väntat.		Torbjörnson och direktör Carlander voro närvarande. Diskussionen fördes under något tryckt stämning, och det blev inte den opinion mot heltidsläsningen, som skolrådet väntat.

Lennart: Länkar

2026-02-03T15:51:26Z

Länkar

← Äldre version		Versionen från 3 februari 2026 kl. 17.51
Rad 20:		Rad 20:

	== Förord. ==		== Förord. ==
	Vid det gemensamma sammanträdet med folkskolestyrelsen och lärarkåren i Foss skoldistrikt på våren år 1941 föreslog folkskolestyrelsens ordförande, riksdagsman Gustaf Karlsson, att en historik över skolväsendet i Foss skulle utgivas med anledning av den obligatoriska folkskolans hundraåriga tillvaro år 1942. Sedermera fick undertecknad i uppdrag att söka utarbeta denna historik.		Vid det gemensamma sammanträdet med folkskolestyrelsen och lärarkåren i Foss skoldistrikt på våren år 1941 föreslog folkskolestyrelsens ordförande, riksdagsman [[Gustaf Karlsson]], att en historik över skolväsendet i Foss skulle utgivas med anledning av den obligatoriska folkskolans hundraåriga tillvaro år 1942. Sedermera fick undertecknad i uppdrag att söka utarbeta denna historik.
	Ur protokoll och andra tillgängliga handlingar har jag försökt att få fram den huvudsakliga utvecklingen av skolväsendet i Foss under det gångna skolseklet. Av den svenska folkskolans allmänna utveckling har endast medtagits det som varit nödvändigt för att sätta vår skola i samband med folkskolan i övrigt.		Ur protokoll och andra tillgängliga handlingar har jag försökt att få fram den huvudsakliga utvecklingen av skolväsendet i Foss under det gångna skolseklet. Av den svenska folkskolans allmänna utveckling har endast medtagits det som varit nödvändigt för att sätta vår skola i samband med folkskolan i övrigt.
	Jag är fullt medveten om att brister i olika avseenden vidlåda denna lilla historik och är därför tacksam för rättelser och för sådana upplysningar som kunna komplettera densamma.		Jag är fullt medveten om att brister i olika avseenden vidlåda denna lilla historik och är därför tacksam för rättelser och för sådana upplysningar som kunna komplettera densamma.
Rad 413:		Rad 413:

	=== Folkskoleärendena till den borgerliga kommunen. ===		=== Folkskoleärendena till den borgerliga kommunen. ===
	Från och med år 1932 ha folkskoleärendena i de flesta landskommuner överflyttats från den kyrkliga till den borgerliga kommunen. I Foss är det sedan denna tid kommunalfullmäktige, som besluta i folkskolans ekonomiska angelägenheter. Folkskolestyrelsen är verkställande myndighet för folkskolan och fortsättningsskolestyrelsen för fortsättningsskolan. Folkskolestyrelsen tillsätter också ordinarie lärare. Ordförande i dessa båda styrelser är sedan år 1932 riksdagsman Gustaf Karlsson.		Från och med år 1932 ha folkskoleärendena i de flesta landskommuner överflyttats från den kyrkliga till den borgerliga kommunen. I Foss är det sedan denna tid kommunalfullmäktige, som besluta i folkskolans ekonomiska angelägenheter. Folkskolestyrelsen är verkställande myndighet för folkskolan och fortsättningsskolestyrelsen för fortsättningsskolan. Folkskolestyrelsen tillsätter också ordinarie lärare. Ordförande i dessa båda styrelser är sedan år 1932 riksdagsman [[Gustaf Karlsson]].

	=== Strid om längre årlig Lästid. ===		=== Strid om längre årlig Lästid. ===
	År 1937 gjorde lärarkåren framställning till folkskolestyrelsen om förlängning av den årliga lästiden från dåvarande 344 veckor till 36% eller 39 veckor. Då folkskolestyrelsen emellertid inte ville fatta beslut i frågan, förrän målsmännens mening inhämtats, utlystes tvenne föräldramöten, ett i Folkets hus och ett i kommunalrummet. Båda voro talrikt besökta. På båda ställena möttes lärarkårens framställning av kompakt motstånd från föräldrarnas sida. I Folkets hus var diskussionen stund-		År 1937 gjorde lärarkåren framställning till folkskolestyrelsen om förlängning av den årliga lästiden från dåvarande 344 veckor till 36% eller 39 veckor. Då folkskolestyrelsen emellertid inte ville fatta beslut i frågan, förrän målsmännens mening inhämtats, utlystes tvenne föräldramöten, ett i Folkets hus och ett i kommunalrummet. Båda voro talrikt besökta. På båda ställena möttes lärarkårens framställning av kompakt motstånd från föräldrarnas sida. I Folkets hus var diskussionen stund-
	tals ganska hetsig. Den riktade sig delvis mot lärarkåren och mot riksdagsman Gustaf Karlsson, som varmt talade för lärarkårens förslag. Båda föräldramötena avstyrkte den längre lästiden, men folkskolestyrelsens majoritet föreslog dock kommunalfullmäktige att införa 36 ½ veckors lästid. Då frågan behandlades i kommunalfullmäktige, var utgången emellertid på förhand given. Med 12 röster mot 6 beslöt man bibehålla den kortare lästiden.		tals ganska hetsig. Den riktade sig delvis mot lärarkåren och mot riksdagsman [[Gustaf Karlsson]], som varmt talade för lärarkårens förslag. Båda föräldramötena avstyrkte den längre lästiden, men folkskolestyrelsens majoritet föreslog dock kommunalfullmäktige att införa 36 ½ veckors lästid. Då frågan behandlades i kommunalfullmäktige, var utgången emellertid på förhand given. Med 12 röster mot 6 beslöt man bibehålla den kortare lästiden.
	År 1940 togs frågan ånyo upp, och utan debatt beslutade kommunalfullmäktige att införa 361/2 veckors årlig lästid vid kommunens samtliga folk- och småskolor fr. o. m. h. t. 1940.		År 1940 togs frågan ånyo upp, och utan debatt beslutade kommunalfullmäktige att införa 361/2 veckors årlig lästid vid kommunens samtliga folk- och småskolor fr. o. m. h. t. 1940.

Lennart: Länk

2025-04-29T09:56:58Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 29 april 2025 kl. 11.56
Rad 221:		Rad 221:
	fall med god aptit.		fall med god aptit.
	Hemmansägaren Johannes Jakobsson i Småröd och hans hustru Maria Bryngelsdotter hade genom testamente den 15 maj 1868 förordnat, att efter deras död 1100 rdr rmt skulle tillfalla Foss församlings fattiga skolbarn. Mannen dog strax därefter, och hustrun dog år 1870. Då emellertid testamentet överklagades av arvingarna, dröjde det ända till är 1875, innan det trädde i laga kraft och fonden kunde användas till fattiga skolbarns beklädnad.		Hemmansägaren Johannes Jakobsson i Småröd och hans hustru Maria Bryngelsdotter hade genom testamente den 15 maj 1868 förordnat, att efter deras död 1100 rdr rmt skulle tillfalla Foss församlings fattiga skolbarn. Mannen dog strax därefter, och hustrun dog år 1870. Då emellertid testamentet överklagades av arvingarna, dröjde det ända till är 1875, innan det trädde i laga kraft och fonden kunde användas till fattiga skolbarns beklädnad.
	År 1881 utdelades för första gången medel ur den s. k. Nordbergska donationen. En del av räntan anslogs till premier å 2 kr till barn, som flitigt besökt skolan. Många erhöllo också skodon ur denna fond, som donerats av framlidne befattningsman Nordberg.		År 1881 utdelades för första gången medel ur den s. k. [[Nordbergska stiftelsen\|Nordbergska donationen]]. En del av räntan anslogs till premier å 2 kr till barn, som flitigt besökt skolan. Många erhöllo också skodon ur denna fond, som donerats av framlidne befattningsman Nordberg.

	=== De första blyertspennorna. ===		=== De första blyertspennorna. ===

Lennart: /* Gällstämman den 4 dec. 1842. */ mellanslag borttagna

2025-01-30T11:13:53Z

Gällstämman den 4 dec. 1842.: mellanslag borttagna

← Äldre version		Versionen från 30 januari 2025 kl. 13.13
Rad 83:		Rad 83:

	=== Gällstämman den 4 dec. 1842. ===		=== Gällstämman den 4 dec. 1842. ===
	Den 4 dec. 1842 hade prosten Ekman sammankallat Foss, Håby och Svarteborgs församlingar till allmän gällstärmna i Foss kyrka. Han höll därvid ett anförande och yttrade bl.a.: »Jag har i dag sammankallat detta Pastorats Församlingar till öfverläggning om ett ämne, som i vigt öfvergär alla dem, hvilka allt sedan mitt tillträde af Pastoratet utgjort föremål för mina rådplägningar med Församlingarne, nemligen tillvägabringandet af en ändamålsenlig-undervisning för allmogens barn». Han yrkade på inrättandet av fasta skolor, emedan han ansåg, att församlingarna hade räd till detta. De allmänna utskylderna voro på den tiden nämligen ganska låga i Foss. Han framhöll också de fasta skolornas företräden framför de ambulerande. Han berörde bl. a. Lancastermetoden, som gick ut pä att läraren vid undervisningen till sin hjälp hade några av de äldre eleverna. Dessa kallades monitörer. Läraren instruerade monitörerna, examinerade de högsta klasserna och höll allmän tillsyn över skolan. En lärare, som använde sig av denna metod, kunde på en gäng sköta undervisningen av ett par hundra barn. Detta blev naturligtvis omöjligt i en flyttande skola, emedan lokalerna, som måste anskaffas ute i rotarna, voro alltför små. Ur denna synpunkt var en fast skola att föredraga. Undervisningen blev också mera jämn och sammanhängande i en sådan än i en ambulerande, och den blev också lättare att inspektera.		Den 4 dec. 1842 hade prosten Ekman sammankallat Foss, Håby och Svarteborgs församlingar till allmän gällstärmna i Foss kyrka. Han höll därvid ett anförande och yttrade bl.a.: »Jag har i dag sammankallat detta Pastorats Församlingar till öfverläggning om ett ämne, som i vigt öfvergär alla dem, hvilka allt sedan mitt tillträde af Pastoratet utgjort föremål för mina rådplägningar med Församlingarne, nemligen tillvägabringandet af en ändamålsenlig-undervisning för allmogens barn». Han yrkade på inrättandet av fasta skolor, emedan han ansåg, att församlingarna hade räd till detta. De allmänna utskylderna voro på den tiden nämligen ganska låga i Foss. Han framhöll också de fasta skolornas företräden framför de ambulerande. Han berörde bl. a. Lancastermetoden, som gick ut pä att läraren vid undervisningen till sin hjälp hade några av de äldre eleverna. Dessa kallades monitörer. Läraren instruerade monitörerna, examinerade de högsta klasserna och höll allmän tillsyn över skolan. En lärare, som använde sig av denna metod, kunde på en gäng sköta undervisningen av ett par hundra barn. Detta blev naturligtvis omöjligt i en flyttande skola, emedan lokalerna, som måste anskaffas ute i rotarna, voro alltför små. Ur denna synpunkt var en fast skola att föredraga. Undervisningen blev också mera jämn och sammanhängande i en sådan än i en ambulerande, och den blev också lättare att inspektera.
	Om församlingarna villa besluta uppföra fasta skolor, vore prosten Ekman villig att hos länsstyrelsen och domkapitlet begära tillstånd att för all framtid och utan ersättning för Foss fasta skola fä avstå ett stycke av prästgårdens mark samt för Svarteborgs fasta skola en del av torpet Stenane i närheten av komministerbostället		Om församlingarna villa besluta uppföra fasta skolor, vore prosten Ekman villig att hos länsstyrelsen och domkapitlet begära tillstånd att för all framtid och utan ersättning för Foss fasta skola få avstå ett stycke av prästgårdens mark samt för Svarteborgs fasta skola en del av torpet Stenane i närheten av komministerbostället
	Antalet barn mellan 8 och 15 år var är 1840 i Foss 474, i Håby 274, I Svarteborg 326 och i Tose 94<ref>Tose var förr en mindre socken, som numera gått upp i Svarteborg</ref>. Nu räknade prosten Ekman med, att inte dessa barn på långt när skulle kunna besöka skolan på grund av lång väg, fattigdom eller bristande fattnings-förmåga. Dessutom kunde säkerligen många barn erhålla avgångsbetyg före fyllda 15 år, och en del voro kanske så oumbärliga hemma på gårdarna, att de måste befrias från skolgång. På grund härav borde en fast skola för Foss och Håby vara tillräckligt stor, om den rymde 300 barn, och en för Svarteborg och Tose, om den rymde 200 barn.		Antalet barn mellan 8 och 15 år var är 1840 i Foss 474, i Håby 274, I Svarteborg 326 och i Tose 94<ref>Tose var förr en mindre socken, som numera gått upp i Svarteborg</ref>. Nu räknade prosten Ekman med, att inte dessa barn på långt när skulle kunna besöka skolan på grund av lång väg, fattigdom eller bristande fattnings-förmåga. Dessutom kunde säkerligen många barn erhålla avgångsbetyg före fyllda 15 år, och en del voro kanske så oumbärliga hemma på gårdarna, att de måste befrias från skolgång. På grund härav borde en fast skola för Foss och Håby vara tillräckligt stor, om den rymde 300 barn, och en för Svarteborg och Tose, om den rymde 200 barn.
	Vid gällstämman fattades emellertid inget beslut om inrättandet av fasta eller ambulerande skolor, men man beslutade dela upp pastoratet i två skoldistrikt. Foss och Håby bildade ett och Svarteborg och Tose ett.		Vid gällstämman fattades emellertid inget beslut om inrättandet av fasta eller ambulerande skolor, men man beslutade dela upp pastoratet i två skoldistrikt. Foss och Håby bildade ett och Svarteborg och Tose ett.
	Förberedande diskussioner och besZut. Vid sockenstämman med Foss och Håby församlingar den 12 febr. 1843 valdes den första skolstyrelsen. Denna bestod av nio ledamöter, en från var och en av socknarnas nio rotar, samt nio suppleanter. Mandattiden fastställdes till två år. Prosten Ekman var självskriven ordförande. Valda blew från Foss, suppleanterna inöm parentes: baron Akerhjelm, Saltkällan, (kommissarie Bårström, Kviström), Olof Dahlqvist, Möe (Andreas Pehrsson, ödsmål), Sliver Andersson, Alveden (Nils Amundsson, Skaveröd), Olaus Johansson, Skree (Andreas Nilsson, Frötorp), befallningsman Nordberg för Berg (Hans Andreasson, Närestad) och Hans Jacobsson, Röstorp (Olof Nilston, ltöstorp) samt för Håby: mönsterskrivare Rathe, Gläborg (Peter Andersson, Dale), assessor Koch, Torp (Andreas Petersson, Lycke) och Jacob Andersson, ödsmål (Lars Andersson, Hällungsbacka).		Förberedande diskussioner och besZut. Vid sockenstämman med Foss och Håby församlingar den 12 febr. 1843 valdes den första skolstyrelsen. Denna bestod av nio ledamöter, en från var och en av socknarnas nio rotar, samt nio suppleanter. Mandattiden fastställdes till två år. Prosten Ekman var självskriven ordförande. Valda blew från Foss, suppleanterna inöm parentes: baron Akerhjelm, Saltkällan, (kommissarie Bårström, Kviström), Olof Dahlqvist, Möe (Andreas Pehrsson, ödsmål), Sliver Andersson, Alveden (Nils Amundsson, Skaveröd), Olaus Johansson, Skree (Andreas Nilsson, Frötorp), befallningsman Nordberg för Berg (Hans Andreasson, Närestad) och Hans Jacobsson, Röstorp (Olof Nilston, ltöstorp) samt för Håby: mönsterskrivare Rathe, Gläborg (Peter Andersson, Dale), assessor Koch, Torp (Andreas Petersson, Lycke) och Jacob Andersson, ödsmål (Lars Andersson, Hällungsbacka).
	Skolstyrelsen höll sitt första sammanträde den 14 juni 1843. Prosten Ekman hade skaffat upplysningar från »3ne Lancaster-Schollärare I Uddevalla, Mölndal och Majorna vid Götheborg» angående de skolhus, som funnos där. Han föreslog, att en skola liknande den i Majorna skulle byggas på prästgårdens mark för en kostnad av 2153 rdr b:co ( = 3,230 kr.) samt att därjämte två ambulerande skolor skulle inrättas. Förslaget diskuterades, men styrelsen kunde ej enas om något gemensamt beslut, och hela frågan hänsköts därför utan yttrande till sockenstämmans avgörande.		Skolstyrelsen höll sitt första sammanträde den 14 juni 1843. Prosten Ekman hade skaffat upplysningar från »3ne Lancaster-Schollärare I Uddevalla, Mölndal och Majorna vid Götheborg» angående de skolhus, som funnos där. Han föreslog, att en skola liknande den i Majorna skulle byggas på prästgårdens mark för en kostnad av 2153 rdr b:co ( = 3,230 kr.) samt att därjämte två ambulerande skolor skulle inrättas. Förslaget diskuterades, men styrelsen kunde ej enas om något gemensamt beslut, och hela frågan hänsköts därför utan yttrande till sockenstämmans avgörande.

81.226.32.192: /* Rättelser */

2025-01-28T11:24:19Z

Rättelser

Visa ändringar

81.226.32.192: /* Den dansk-norska tiden. */

2024-12-29T19:12:02Z

Den dansk-norska tiden.

Lennart: /* Rättelser */ mellanslag borttagna

2024-12-10T09:01:03Z

Rättelser: mellanslag borttagna

← Äldre version		Versionen från 10 december 2024 kl. 11.01
Rad 16:		Rad 16:
	» 58 » 16 nedifrån står h. t. 1925, skall vara v. t. 1926.		» 58 » 16 nedifrån står h. t. 1925, skall vara v. t. 1926.
	» 59 » 8 uppifrån tillägges (utom v. t. 1926).		» 59 » 8 uppifrån tillägges (utom v. t. 1926).
	» 59 mellan rad 8 och 9 uppifrån tillägges Kerstin Lundgren v. t. 1926.		» 59 mellan rad 8 och 9 uppifrån tillägges Kerstin Lundgren v. t. 1926.
	HISTORIK utgiven med anledning av folkskolans ~~1 00~~-årsjubileum år 1942 av ERLAND FORSHULT		HISTORIK utgiven med anledning av folkskolans 100-årsjubileum år 1942 av ERLAND FORSHULT på uppdrag av Foss folkskolestyrelse
	På uppdrag av Foss folkskolestyrelse

	== Förord. ==		== Förord. ==

Lennart: /* Ett misslyckat »skolproject». */ mellanslag borttagna

2024-12-09T17:59:39Z

Ett misslyckat »skolproject».: mellanslag borttagna

← Äldre version		Versionen från 9 december 2024 kl. 19.59
Rad 48:		Rad 48:
	=== Ett misslyckat »skolproject». ===		=== Ett misslyckat »skolproject». ===
	Ar 1814 höll Foss på att få ett gemensamt skol- och fattighus. Det var lagmannen och riddaren Werlin på Åtorp, som kom upp med förslaget. Han inlämnade på sockenstämman den 2 januari 1814 ett noggrant utarbetat förslag för byggandet av nämnda hus. Detta skulle vara 20 alnar långt, 14 alnar brett och 5 alnar högt, d.v.s. omkring 12, 8½ och 3 m. Det skulle finnas »en stufva och kammare på hvardera ändan, samt förstufva och kök midt på. Scholtemästaren bor på den ena, samt de fattige på andra sidan om förstufvan». Det var meningen, att byggnaden skulle uppföras på »Prästegårdens utmark vid Landsvägen vid sidan (midtemot) om Ahlbergs Torp». Tydligen var det någon plats i närheten av Pålhuset, som avsågs. Lagman Werlin hade också räknat ut, på vilket sätt huset skulle finansieras. En del av kostnaderna skulle sockenborna frivilligt tillskjuta. Resten skulle dels erhållas från de andelar I sakören (böter), som de fattiga hade rättighet att uppbära, dels uttaxeras på hemmanen. Skolmästaren skulle få lika stor lön som klockaren. Varje »Michaeli» skulle han sålunda av varje 1/4-dels hemman erhålla »5 sätting <ref>Sätting var ett speciellt bohuslänskt rymdmått. 1 sätting skäppa 1/8 tunna.</ref>stridt korn»'. För denna lön skulle han lära barnen läsa samt undervisa i katekes och biblisk historia. Onsdagar och lördagar skulle han vara ledig för att då mot särskild betalning lära de förmögnares barn skriva och räkna.		Ar 1814 höll Foss på att få ett gemensamt skol- och fattighus. Det var lagmannen och riddaren Werlin på Åtorp, som kom upp med förslaget. Han inlämnade på sockenstämman den 2 januari 1814 ett noggrant utarbetat förslag för byggandet av nämnda hus. Detta skulle vara 20 alnar långt, 14 alnar brett och 5 alnar högt, d.v.s. omkring 12, 8½ och 3 m. Det skulle finnas »en stufva och kammare på hvardera ändan, samt förstufva och kök midt på. Scholtemästaren bor på den ena, samt de fattige på andra sidan om förstufvan». Det var meningen, att byggnaden skulle uppföras på »Prästegårdens utmark vid Landsvägen vid sidan (midtemot) om Ahlbergs Torp». Tydligen var det någon plats i närheten av Pålhuset, som avsågs. Lagman Werlin hade också räknat ut, på vilket sätt huset skulle finansieras. En del av kostnaderna skulle sockenborna frivilligt tillskjuta. Resten skulle dels erhållas från de andelar I sakören (böter), som de fattiga hade rättighet att uppbära, dels uttaxeras på hemmanen. Skolmästaren skulle få lika stor lön som klockaren. Varje »Michaeli» skulle han sålunda av varje 1/4-dels hemman erhålla »5 sätting <ref>Sätting var ett speciellt bohuslänskt rymdmått. 1 sätting skäppa 1/8 tunna.</ref>stridt korn»'. För denna lön skulle han lära barnen läsa samt undervisa i katekes och biblisk historia. Onsdagar och lördagar skulle han vara ledig för att då mot särskild betalning lära de förmögnares barn skriva och räkna.
	Sedan lagman Werlin redogjort för detta förslag, yttrade sig översten och riddaren Bonde på Torreby, häradshövding Unger, ägare av Saltkällan, och landssekreterare Natt och Dag på Smedberg. Alla tre instämde med många vackra ord i lagman Werlins förslag. De lovade också att skänka tegel, bräder och timmer till byggnaden samt vardera 10 rdr b:co<ref>Riksdaler banco. 1 riksdaler = 48 skilling (sk.)</ref> årligen. Prosten Lönberg lovade också att skänka 10 rclr b:co till de fattigas underhåll samt årligen bidraga med säd		Sedan lagman Werlin redogjort för detta förslag, yttrade sig översten och riddaren Bonde på Torreby, häradshövding Unger, ägare av Saltkällan, och landssekreterare Natt och Dag på Smedberg. Alla tre instämde med många vackra ord i lagman Werlins förslag. De lovade också att skänka tegel, bräder och timmer till byggnaden samt vardera 10 rdr b:co<ref>Riksdaler banco. 1 riksdaler = 48 skilling (sk.)</ref> årligen. Prosten Lönberg lovade också att skänka 10 rclr b:co till de fattigas underhåll samt årligen bidraga med säd eller något av sitt matskott<ref>Matskott var ett sammanskott av matvaror, oftast smör, som sockenborna på bestämda dagar lämnade prästen och klockaren. Sedan år 1862 förekommer matskott ej någonstans i Sverige utan har utbytts mot bestämda penningbelopp.</ref>.
	eller något av sitt matskott<ref>Matskott var ett sammanskott av matvaror, oftast smör, som sockenborna på bestämda dagar lämnade prästen och klockaren. Sedan år 1862 förekommer matskott ej någonstans i Sverige utan har utbytts mot bestämda penningbelopp.</ref>.
	»Församlingens hederwärde Ledamöter af Allmogen» yttrade sig också. En del voro mycket betänksamma, men de flesta förklarade sig nöjda med förslaget. Man beslutade därför bygga skol- och fattighuset enligt lagman Werlins »project». Herr Bergström på Holmen fick i uppdrag att utöva tillsyn vid husets byggande, vilket uppdrogs åt åboen Isaack Jacobsson på Skulevik.		»Församlingens hederwärde Ledamöter af Allmogen» yttrade sig också. En del voro mycket betänksamma, men de flesta förklarade sig nöjda med förslaget. Man beslutade därför bygga skol- och fattighuset enligt lagman Werlins »project». Herr Bergström på Holmen fick i uppdrag att utöva tillsyn vid husets byggande, vilket uppdrogs åt åboen Isaack Jacobsson på Skulevik.
	Man hade nu väntat, att Foss skulle ha fått sin första skola inom en inte alltför avlägsen framtid. Men det blev inte så. Det visade sig t.o.m. omöjligt att få någon som justerade ovannämnda sockenstämmas protokoll, trots att ingen ändring i detsamma påfordrades.		Man hade nu väntat, att Foss skulle ha fått sin första skola inom en inte alltför avlägsen framtid. Men det blev inte så. Det visade sig t.o.m. omöjligt att få någon som justerade ovannämnda sockenstämmas protokoll, trots att ingen ändring i detsamma påfordrades.

Lennart: /* Den dansk-norska tiden. */

2024-12-09T17:56:02Z

Den dansk-norska tiden.

← Äldre version		Versionen från 9 december 2024 kl. 19.56
Rad 30:		Rad 30:

	=== Den dansk-norska tiden. ===		=== Den dansk-norska tiden. ===
	Folkundervisningens utveckling i Sverige, Danmark och Norge följde på 1500-1600-talen i stort sett samma linje. Man kan dock märka vissa särdrag i denna utveckling.		Folkundervisningens utveckling i Sverige, Danmark och Norge följde på 1500-1600-talen i stort sett samma linje. Man kan dock märka vissa särdrag i denna utveckling.
	Detta gäller bl. a. Bohuslän, som före är 1658 tillhörde Danmark— Norge. På denna tid förekom endast katekesundervisning. I Danmark hade man redan under reformationstiden börjat använda klockaren som biträde åt prästen vid barnundervisningen, och i Danmarks kyrkoordning av år 1537 funnos också föreskrifter om hans skyldigheter i detta hänseende. Denna kyrkoordning gällde även i Norge, som först år 1607 fick en egen kyrkolag. Den svenska kyrkoordningen av år 1571 innehåller inga motsvarande bestämmelser om barnundervisningen.		Detta gäller bl. a. Bohuslän, som före är 1658 tillhörde Danmark— Norge. På denna tid förekom endast katekesundervisning. I Danmark hade man redan under reformationstiden börjat använda klockaren som biträde åt prästen vid barnundervisningen, och i Danmarks kyrkoordning av år 1537 funnos också föreskrifter om hans skyldigheter i detta hänseende. Denna kyrkoordning gällde även i Norge, som först år 1607 fick en egen kyrkolag. Den svenska kyrkoordningen av år 1571 innehåller inga motsvarande bestämmelser om barnundervisningen.
	Enligt den norska kyrkoordningen, som ju även gällde Bohuslän, vore klockarna skyldiga att en dag i veckan undervisa ungdomen i katekesen. En klockare, som inte själv kunde katekesen, måste avgå från klockartjänsten. I Norge var det på grund av den mycket låga lönen ofta svårt att få tjänsterna besatta med dugliga innehavare. I många församlingar i Bohuslän funnos därför tidvis inga klockare.		Enligt den norska kyrkoordningen, som ju även gällde Bohuslän, vore klockarna skyldiga att en dag i veckan undervisa ungdomen i katekesen. En klockare, som inte själv kunde katekesen, måste avgå från klockartjänsten. I Norge var det på grund av den mycket låga lönen ofta svårt att få tjänsterna besatta med dugliga innehavare. I många församlingar i Bohuslän funnos därför tidvis inga klockare.
	Den norske biskopen över Oslo och Hamar, Nils Glostrup, gjorde under åren 1620-1635 flera visitationsresor i Bohuslän. För varje besökt församling skrev han ned några ord på latin om resultatet av katekesförhöret med ungdomen: År 1620 besökte han bl. a. Foss och Krokstad. Hans betyg åt dessa församlingar är inte särdeles smickrande. Ty där fann han ungdomen mycket okunnig, och församlingarnas präster fingo allvarliga förmaningar att visa större nit. I de övriga socknar, som han då besökte, kunde de unga i allmänhet de fem huvudstyckena i Luthers lilla katekes utantill. Då Glostrup är 1635 gjorde sin sista visitationsresa i Bohuslän kunde ungdomen på de flesta ställen även Luthers förklaring till de fem huvudstyckena.		Den norske biskopen över Oslo och Hamar, Nils Glostrup, gjorde under åren 1620-1635 flera visitationsresor i Bohuslän. För varje besökt församling skrev han ned några ord på latin om resultatet av katekesförhöret med ungdomen: År 1620 besökte han bl. a. Foss och Krokstad. Hans betyg åt dessa församlingar är inte särdeles smickrande. Ty där fann han ungdomen mycket okunnig, och församlingarnas präster fingo allvarliga förmaningar att visa större nit. I de övriga socknar, som han då besökte, kunde de unga i allmänhet de fem huvudstyckena i Luthers lilla katekes utantill. Då Glostrup är 1635 gjorde sin sista visitationsresa i Bohuslän kunde ungdomen på de flesta ställen även Luthers förklaring till de fem huvudstyckena.

← Äldre version		Versionen från 29 december 2024 kl. 21.12
Rad 30:		Rad 30:
	=== Den dansk-norska tiden. ===		=== Den dansk-norska tiden. ===
	Folkundervisningens utveckling i Sverige, Danmark och Norge följde på 1500-1600-talen i stort sett samma linje. Man kan dock märka vissa särdrag i denna utveckling.		Folkundervisningens utveckling i Sverige, Danmark och Norge följde på 1500-1600-talen i stort sett samma linje. Man kan dock märka vissa särdrag i denna utveckling.
	Detta gäller bl. a. Bohuslän, som före är 1658 tillhörde Danmark— Norge. På denna tid förekom endast katekesundervisning. I Danmark hade man redan under reformationstiden börjat använda klockaren som biträde åt prästen vid barnundervisningen, och i Danmarks kyrkoordning av år 1537 funnos också föreskrifter om hans skyldigheter i detta hänseende. Denna kyrkoordning gällde även i Norge, som först år 1607 fick en egen kyrkolag. Den svenska kyrkoordningen av år 1571 innehåller inga motsvarande bestämmelser om barnundervisningen.		Detta gäller bl. a. Bohuslän, som före är 1658 tillhörde Danmark— Norge. På denna tid förekom endast katekesundervisning. I Danmark hade man redan under reformationstiden börjat använda klockaren som biträde åt prästen vid barnundervisningen, och i Danmarks kyrkoordning av år 1537 funnos också föreskrifter om hans skyldigheter i detta hänseende. Denna kyrkoordning gällde även i Norge, som först år 1607 fick en egen kyrkolag. Den svenska kyrkoordningen av år 1571 innehåller inga motsvarande bestämmelser om barnundervisningen.
	Enligt den norska kyrkoordningen, som ju även gällde Bohuslän, vore klockarna skyldiga att en dag i veckan undervisa ungdomen i katekesen. En klockare, som inte själv kunde katekesen, måste avgå från klockartjänsten. I Norge var det på grund av den mycket låga lönen ofta svårt att få tjänsterna besatta med dugliga innehavare. I många församlingar i Bohuslän funnos därför tidvis inga klockare.		Enligt den norska kyrkoordningen, som ju även gällde Bohuslän, vore klockarna skyldiga att en dag i veckan undervisa ungdomen i katekesen. En klockare, som inte själv kunde katekesen, måste avgå från klockartjänsten. I Norge var det på grund av den mycket låga lönen ofta svårt att få tjänsterna besatta med dugliga innehavare. I många församlingar i Bohuslän funnos därför tidvis inga klockare.
	Den norske biskopen över Oslo och Hamar, Nils Glostrup, gjorde under åren 1620-1635 flera visitationsresor i Bohuslän. För varje besökt församling skrev han ned några ord på latin om resultatet av katekesförhöret med ungdomen: År 1620 besökte han bl. a. Foss och Krokstad. Hans betyg åt dessa församlingar är inte särdeles smickrande. Ty där fann han ungdomen mycket okunnig, och församlingarnas präster fingo allvarliga förmaningar att visa större nit. I de övriga socknar, som han då besökte, kunde de unga i allmänhet de fem huvudstyckena i Luthers lilla katekes utantill. Då Glostrup är 1635 gjorde sin sista visitationsresa i Bohuslän kunde ungdomen på de flesta ställen även Luthers förklaring till de fem huvudstyckena.		Den norske biskopen över Oslo och Hamar, Nils Glostrup, gjorde under åren 1620-1635 flera visitationsresor i Bohuslän. För varje besökt församling skrev han ned några ord på latin om resultatet av katekesförhöret med ungdomen: År 1620 besökte han bl. a. Foss och Krokstad. Hans betyg åt dessa församlingar är inte särdeles smickrande. Ty där fann han ungdomen mycket okunnig, och församlingarnas präster fingo allvarliga förmaningar att visa större nit. I de övriga socknar, som han då besökte, kunde de unga i allmänhet de fem huvudstyckena i Luthers lilla katekes utantill. Då Glostrup är 1635 gjorde sin sista visitationsresa i Bohuslän kunde ungdomen på de flesta ställen även Luthers förklaring till de fem huvudstyckena.

	=== Tiden 1658-1800. ===		=== Tiden 1658-1800. ===
	Den kyrkliga försvenskningen av Bohuslän, som vidtog efter dess införlivning med Sverige år 1658, genomfördes med kraft trots allmogens motstånd. Foss pastorat inom Vikornas kontrakt tillhörde vid denna tid Karlstads stift. Barnen undervisades i svenska språket, genom att klockaren lärde dem den svenska katekesen vid s. k. läsemöten, till vilka barn frän sex till tolv eller fjorton är vore skyldiga att infinna sig. Varje socken var indelad 1 ett visst antal rotar: Prästen kungjorde vid gudstjänsterna vilken eller vilka rotar, som under veckan skulle förhöras av klockaren. På söndagarna måste barnen infinna sig i kyrkan, och de placerades då framme i koret. Efter predikan kontrollerade prästen, vad de lärt sig på »läsemötena».		Den kyrkliga försvenskningen av Bohuslän, som vidtog efter dess införlivning med Sverige år 1658, genomfördes med kraft trots allmogens motstånd. Foss pastorat inom Vikornas kontrakt tillhörde vid denna tid Karlstads stift. Barnen undervisades i svenska språket, genom att klockaren lärde dem den svenska katekesen vid s.k. läsemöten, till vilka barn frän sex till tolv eller fjorton är vore skyldiga att infinna sig. Varje socken var indelad 1 ett visst antal rotar: Prästen kungjorde vid gudstjänsterna vilken eller vilka rotar, som under veckan skulle förhöras av klockaren. På söndagarna måste barnen infinna sig i kyrkan, och de placerades då framme i koret. Efter predikan kontrollerade prästen, vad de lärt sig på »läsemötena».
	Genom 1686 års kyrkolag påbjöds, att prästerna skulle »med all flit driva därpå, att barn, drängar och pigor lära läsa i bok och se med egna ögon, vad Gud i sitt heliga ord bjuder och befaller». I vilken utsträckning klockarna skulle vara skyldiga att sköta denna undervisning var emellertid oklart. Deras avlöningsförmåner voro mycket skiftande i olika delar av landet. I Bohuslän voro klockarna i fråga om boställsjord sämre ställda än i det övriga Sverige. De måste själva söka sig boställen bäst de kunde, och komnmo därför ofta att bo långt frän kyrkorna. Detta bidrog inte till att öka deras intresse för skolundervisningen, och prästernas intresse för denna var ofta minimalt.		Genom 1686 års kyrkolag påbjöds, att prästerna skulle »med all flit driva därpå, att barn, drängar och pigor lära läsa i bok och se med egna ögon, vad Gud i sitt heliga ord bjuder och befaller». I vilken utsträckning klockarna skulle vara skyldiga att sköta denna undervisning var emellertid oklart. Deras avlöningsförmåner voro mycket skiftande i olika delar av landet. I Bohuslän voro klockarna i fråga om boställsjord sämre ställda än i det övriga Sverige. De måste själva söka sig boställen bäst de kunde, och komnmo därför ofta att bo långt frän kyrkorna. Detta bidrog inte till att öka deras intresse för skolundervisningen, och prästernas intresse för denna var ofta minimalt.
	Allt bidrog till att det i de flesta församlingar på Bohusläns landsbygd inte fanns någon barnundervisning alls. Klockarna i Foss hade emellertid bättre ställt än sina kolleger i de flesta pastorat i Bohuslän.		Allt bidrog till att det i de flesta församlingar på Bohusläns landsbygd inte fanns någon barnundervisning alls. Klockarna i Foss hade emellertid bättre ställt än sina kolleger i de flesta pastorat i Bohuslän.
Rad 41:		Rad 41:

	=== Den första läraren i Foss. ===		=== Den första läraren i Foss. ===
	Utom den undervisning, som klockarna nödtorftigt meddelade ungdomen, fanns säkerligen ingen barnundervisning i Foss under gångna tider. I de bevarade sockenstämmoprotokollen frän 1600-1700-talen finns i varje fall ingenting, som tyder på en sådan undervisning. På sockenstämman den 4 augusti 1799 inlämnades emellertid »en Skrift av Herr Studiosus Ahlberg, i hvilken Han anhöll om Sexton Skillingar på Hvarje helt hemman i Foss socken till beqvämlige Scholarums uprättande. Denna begäran beviljades också. Vid samma sockenstämma var den nyutnämnde kyrkoherden Magnus Lönberg ordförande för första gången. Han var kyrkoherde i Foss till sin död är 1830. Hela tiden visade han ett varmt intresse för folkundervisningen men fick tyvärr inte se sina ansträngningar krönas med någon större framgång.		Utom den undervisning, som klockarna nödtorftigt meddelade ungdomen, fanns säkerligen ingen barnundervisning i Foss under gångna tider. I de bevarade sockenstämmoprotokollen frän 1600-1700-talen finns i varje fall ingenting, som tyder på en sådan undervisning. På sockenstämman den 4 augusti 1799 inlämnades emellertid »en Skrift av Herr Studiosus Ahlberg, i hvilken Han anhöll om Sexton Skillingar på Hvarje helt hemman i Foss socken till beqvämlige Scholarums uprättande. Denna begäran beviljades också. Vid samma sockenstämma var den nyutnämnde kyrkoherden Magnus Lönberg ordförande för första gången. Han var kyrkoherde i Foss till sin död år 1830. Hela tiden visade han ett varmt intresse för folkundervisningen men fick tyvärr inte se sina ansträngningar krönas med någon större framgång.
	I oktober år 1802 fick »fattiga Mannen Ahlberg» tillåtelse att »gå ikring på Gårdarne i Pastoratet i höstas till wintern i synnerhet i Foss sokn, där så behöfwdes at efter öfwerenskomelse få börja, med at lära unga barn läsa i och utan bok, samt skrifwa, de som åstunda». Säkerligen var »Herr Studiosus Ahlberg» och »fattiga Mannen Ahlberg» samma person. Tydligen har han haft någon slags högre skolbildning, men hans ekonomi var, som man kan förstå, inte lysande.		I oktober år 1802 fick »fattiga Mannen Ahlberg» tillåtelse att »gå ikring på Gårdarne i Pastoratet i höstas till wintern i synnerhet i Foss sokn, där så behöfwdes at efter öfwerenskomelse få börja, med at lära unga barn läsa i och utan bok, samt skrifwa, de som åstunda». Säkerligen var »Herr Studiosus Ahlberg» och »fattiga Mannen Ahlberg» samma person. Tydligen har han haft någon slags högre skolbildning, men hans ekonomi var, som man kan förstå, inte lysande.
	Han var alltså Foss församlings förste kände skolmästare. Hur han skötte sin undervisning, och hur länge han höll på med den, framgår inte av några protokoll, men det är tydligt, att hans arbete inte kunde vara tillräckligt. År 1805 bestämdes också på förslag av prosten Lönberg, att pastoratets ungdom »nödwändigt må skickas till Soknarnas skickelige Klockare, at lära läsa i bok, och den lilla Catechesen». För detta arbete skulle klockarna få särskild ersättning utom av de allra fattigaste. Den som inte kunde läsa kunde inte bli konfirmerad.		Han var alltså Foss församlings förste kände skolmästare. Hur han skötte sin undervisning, och hur länge han höll på med den, framgår inte av några protokoll, men det är tydligt, att hans arbete inte kunde vara tillräckligt. År 1805 bestämdes också på förslag av prosten Lönberg, att pastoratets ungdom »nödwändigt må skickas till Soknarnas skickelige Klockare, at lära läsa i bok, och den lilla Catechesen». För detta arbete skulle klockarna få särskild ersättning utom av de allra fattigaste. Den som inte kunde läsa kunde inte bli konfirmerad.