Håby Nedergård 10-1 - Versionshistorik

Lennart: Lennart flyttade sidan Håby Nedergård till Håby Nedergård 10-1 utan att lämna en omdirigering

2026-04-17T09:50:26Z

Lennart flyttade sidan Håby Nedergård till Håby Nedergård 10-1 utan att lämna en omdirigering

← Äldre version	Versionen från 17 april 2026 kl. 11.50
(Ingen skillnad)

Lennart: Länk

2026-03-28T10:22:24Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 28 mars 2026 kl. 12.22
Rad 10:		Rad 10:
	Under Gylldenlöwefejden (1675–1679) drabbades Bohuslän hårt, särskilt de som bodde längs landsvägen. 1675 stod ett slag vid Kvistrum, Ascheberg med 2700 man försvarade emot Gyldenlöwes 6000. Till tinget i Kvistrum i oktober 1675 blev folket förhindrade av krigshärarna från att ta sig dit.		Under Gylldenlöwefejden (1675–1679) drabbades Bohuslän hårt, särskilt de som bodde längs landsvägen. 1675 stod ett slag vid Kvistrum, Ascheberg med 2700 man försvarade emot Gyldenlöwes 6000. Till tinget i Kvistrum i oktober 1675 blev folket förhindrade av krigshärarna från att ta sig dit.

	Kriget medförde stor förstörelse och befolkningen tvingades gömma sig och sina värdesaker i skogen. Fiende härjade, stal och brände ned gårdarna. Många gårdar blev ödelagda och låg i flera år utan att kunna brukas. Tingsprotokollet på Kvistrum1680 visar att bönder fick skattefrihet på grund av krigets påverkan. Hans Gunnarsson, Hans Andersson och Swen Andersson, som var åbor på det hela kronohemmanet Håby, framförde att den större delen av gården legat öde, de har endast sått tre åkrar och det fanns ingen skog kvar, bara lite till ved. De behövde återställa markerna samt bygga upp nya hus, fähus och lador. De beviljades fyra års skattefrihet, vilket var mera än grannarna. <ref>Sven Rydstrand (1967) Med lag och slag </ref> Husen var små och de de bodde många tillsammans. Det var en osäker tid, den brända markens krig hade utsatt Bohuslän för fiendens angrepp flera gånger under 1600-talet. De byggde upp sina gårdar, men missväxtår och krigen som fortsatte fram till freden1720 gjorde livet svårt .		Kriget medförde stor förstörelse och befolkningen tvingades gömma sig och sina värdesaker i skogen. Fiende härjade, stal och brände ned gårdarna. Många gårdar blev ödelagda och låg i flera år utan att kunna brukas. Tingsprotokollet på Kvistrum1680 visar att bönder fick skattefrihet på grund av krigets påverkan. Hans Gunnarsson, Hans Andersson och Swen Andersson, som var åbor på det hela kronohemmanet Håby, framförde att den större delen av gården legat öde, de har endast sått tre åkrar och det fanns ingen skog kvar, bara lite till ved. De behövde återställa markerna samt bygga upp nya hus, fähus och lador. De beviljades fyra års skattefrihet, vilket var mera än grannarna. <ref>[[Sven Rydstrand]] (1967) Med lag och slag </ref> Husen var små och de de bodde många tillsammans. Det var en osäker tid, den brända markens krig hade utsatt Bohuslän för fiendens angrepp flera gånger under 1600-talet. De byggde upp sina gårdar, men missväxtår och krigen som fortsatte fram till freden1720 gjorde livet svårt .

	=== De första svenska kartorna från Håby ===		=== De första svenska kartorna från Håby ===

EvaH: Lagt till och förtydligat

2026-03-14T10:26:53Z

Lagt till och förtydligat

← Äldre version		Versionen från 14 mars 2026 kl. 12.26
Rad 1:		Rad 1:
	'''Håby Nedergård'''		== '''Håby Nedergård''' ==


Rad 5:		Rad 5:
	[[Fil:Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 .png\|miniatyr\|''Källa: Riksarkivet i Täby, Krigsarkivet: Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 ritad av Carl Gripenhielm.'']]I 1659 års jordebok står det att Håby Neder- och Övergård låg ”alldeles öde och för fäfot efter den senaste fejden”.		[[Fil:Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 .png\|miniatyr\|''Källa: Riksarkivet i Täby, Krigsarkivet: Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 ritad av Carl Gripenhielm.'']]I 1659 års jordebok står det att Håby Neder- och Övergård låg ”alldeles öde och för fäfot efter den senaste fejden”.

	I domboken för år 1680 skrevs att hela kronohemmanet Håby, som i tio år legat öde, hade tre åbor. Dessa var Hans Gunnarsson, Hans Andersson och Sven Andersson. Hemmanet spolierades av fienden eftersom det var beläget ”mitt på landsvägen”. Det fanns en lada, ett gammalt fähus och en gammal nedrutten stuga. Man hade inte sått mer än tre åkrar och det mesta av ängen låg i fäfot. Det fanns ingen skog mer än till lite ”eldebrand”. Rätten beviljade fyra års skattefrihet.		I domboken för år 1680 skrevs att hela kronohemmanet Håby, som i tio år legat öde, hade tre åbor. Dessa var Hans Gunnarsson, Hans Andersson och Sven Andersson. Hemmanet spolierades av fienden eftersom det var beläget ”mitt på landsvägen”. Det fanns en lada, ett gammalt fähus och en gammal nedrutten stuga. Man hade inte sått mer än tre åkrar och det mesta av ängen låg i fäfot. Det fanns ingen skog mer än till lite ”eldebrand”. Rätten beviljade fyra års skattefrihet.//''Lilli-Anne Sihlberg,(källanvisning saknas)''

			=== Gylldenlöwefejden ===
			Under Gylldenlöwefejden (1675–1679) drabbades Bohuslän hårt, särskilt de som bodde längs landsvägen. 1675 stod ett slag vid Kvistrum, Ascheberg med 2700 man försvarade emot Gyldenlöwes 6000. Till tinget i Kvistrum i oktober 1675 blev folket förhindrade av krigshärarna från att ta sig dit.

			Kriget medförde stor förstörelse och befolkningen tvingades gömma sig och sina värdesaker i skogen. Fiende härjade, stal och brände ned gårdarna. Många gårdar blev ödelagda och låg i flera år utan att kunna brukas. Tingsprotokollet på Kvistrum1680 visar att bönder fick skattefrihet på grund av krigets påverkan. Hans Gunnarsson, Hans Andersson och Swen Andersson, som var åbor på det hela kronohemmanet Håby, framförde att den större delen av gården legat öde, de har endast sått tre åkrar och det fanns ingen skog kvar, bara lite till ved. De behövde återställa markerna samt bygga upp nya hus, fähus och lador. De beviljades fyra års skattefrihet, vilket var mera än grannarna. <ref>Sven Rydstrand (1967) Med lag och slag </ref> Husen var små och de de bodde många tillsammans. Det var en osäker tid, den brända markens krig hade utsatt Bohuslän för fiendens angrepp flera gånger under 1600-talet. De byggde upp sina gårdar, men missväxtår och krigen som fortsatte fram till freden1720 gjorde livet svårt .

	=== De första svenska kartorna från Håby ===		=== De första svenska kartorna från Håby ===
	När Bohuslän blev svenskt 1658 behövdes kartor över Bohuslän, både för förvaltning och för militära ändamål. Detta en del av en vacker karta med många detaljer. Det var svårt att rida omkring och få allt rätt, så några mindre fel finns. Kartan var det sekretess på, den var endast för militärt bruk. På denna karta står om hur gårdarna ägdes, de var krono, frälse eller skattegårdar. Röda punkter med en krona var kronogårdar, alltså ägda av kronan. Det var många kronogårdar runt landsvägen i Håby, Bro och Svarteborg. I Ferlevfjorden var det en hamn och det gick en bro över Ferlev älv på vägen till Stångenäs.//Eva H		När Bohuslän blev svenskt 1658 behövdes kartor över Bohuslän, både för förvaltning och för militära ändamål. Detta en del av en vacker karta med många detaljer. Det var svårt att rida omkring och få allt rätt, så några mindre fel finns. Kartan var det sekretess på, den var endast för militärt bruk. På denna karta står om hur gårdarna ägdes, de var krono, frälse eller skattegårdar. Röda punkter med en krona var kronogårdar, alltså ägda av kronan. Det var många kronogårdar runt landsvägen i Håby, Bro och Svarteborg. I Ferlevfjorden var det en hamn och det gick en bro över Ferlev älv på vägen till Stångenäs.//Eva H
	[[Fil:Geometrisk avmätning 1711.png\|miniatyr\|''Källa: Lantmäteristyrelsens arkiv, 1711. Geometrisk avmätning'']]		[[Fil:Geometrisk avmätning 1711.png\|miniatyr\|''Källa: Lantmäteristyrelsens arkiv, 1711. Geometrisk avmätning'']]
	1711 kom Lantmätaren Erik Kuus och gjorde en ägobeskrivning för Lycke, Håby och Östra Gläborg. Han mätte upp marken och beskriv jorden samt vilken avkastning jorden gav. Det står inte vilka som bor på gårdarna, all mark ägdes av kronan.		1711 kom Lantmätaren Erik Kuus och gjorde en ägobeskrivning för Lycke, Håby och Östra Gläborg. Han mätte upp marken och beskriv jorden samt vilken avkastning jorden gav. De hade byggt en ny balkkvarn i bäcken. Det står inte vilka som bor på gårdarna, all mark ägdes av kronan.

	=== Taxering 1715 ===		=== Taxering 1715 ===
Rad 86:		Rad 91:
	Kronan sålde gårdar när de behövde pengar eller för att gården inte längre behövdes för militärt ändamål. Ibland delades gårdar och slogs ihop igen senare. Håby Nedergård hade två gårdar i taxeringen, men en kan ha varit utan arrendator vid detta tillfälle.		Kronan sålde gårdar när de behövde pengar eller för att gården inte längre behövdes för militärt ändamål. Ibland delades gårdar och slogs ihop igen senare. Håby Nedergård hade två gårdar i taxeringen, men en kan ha varit utan arrendator vid detta tillfälle.

	Hans Karlsson skriver i ~~sin~~ bok från mantalslängderna i Håby (Familjer i Håby socken~~, 1990):~~		Hans Karlsson skriver i en bok från mantalslängderna i Håby att det 1785 fanns följande gårdar:<ref>Hans Karlsson (1990) Familjer i Håby socken</ref>

	* Nedre Lycke, 1 Mantal krono. 3 gårdar, 1 soldattorp		* Nedre Lycke, 1 Mantal krono. 3 gårdar, 1 soldattorp
Rad 92:		Rad 97:
	* Håby Nedergård, 1 Mantal. 3 gårdar, 1 soldattorp		* Håby Nedergård, 1 Mantal. 3 gårdar, 1 soldattorp
	* D Håby Övergård, 1 Mantal. 3 gårdar, 2 torp		* D Håby Övergård, 1 Mantal. 3 gårdar, 2 torp

			=== Landsvägen ===
			Landsvägen genom Bohuslän förband många av kyrkorna och den gick igenom Håby by. Den byggdes i första hand på Berghemsmoränen som bildades när inlandsisen smälte. Det är en förhöjning i landskapet som innebär att det är torrare här<ref>Berghemsmoränen – Wikipedia</ref>. Det var mera vatten förr i tiden när vi saknade skogar. Bönderna som bodde längst med vägen hade ansvar för att underhålla den vår och höst. När Bohuslän blev svenskt 1658 var landsvägen i mycket dåligt skick, den förbättrades under slutet av 1600-talet och runt 1700 kunde man åka med häst och vagn i alla fall vid tjänligt väglag.

			På Häradstinget den 17 maj 1724 i § 8 anklagade Länsmannen Sören Hansson åborna på Håby, Lycke, Torp och Skottene uti Håby Socken och Tunge härad, för det de inte underhållit den tilldelade vägen.

			På svarandenas sida inställde sig för rätten Jacob Andersson i Håby, uppvisandes en fullmakt underskriften av de andra instämde, varuti de honom befullmäktigat på deras vägnar att svara. De beklagade sig att den svåra väderleken förhindrat dem ifrån att underhålla vägen. De lovade att vid första görliga tillfälle efterkomma orderna. De bad om förskoning denna gång för straff. Befallningsmannen Gråå gav med sig, om de nu i vår, så snart tjälen går ur jorden underhöll vägen. Om de inte gjorde det skulle de vid nästa ting plikta dubbelt.<ref>''Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIAABA:629 (1724) Bild 420 (AID: v331146.b420, NAD: SE/VALA/03825/03'')</ref>

			=== Min släkt från Håby ===
			Min allra äldsta släkt som går att hitta relativt säkra uppgifter om var från Håby, den äldsta kyrkbok är från 1688. Från dem härstammar min farmors släkt. Sven Andersson (1625–1705) och Börta Jörgensdotter (1631–1715) bodde på Håby 1693 när deras son Oluf gifte sig. I vigselnotisen är antecknat föräldrarnas namn och var de bodde. Oluf tog landsvägen norrut och bosatte sig på sin hustrus gård, Stora Dingevall. Brodern Johannes gifte sig och bosatte sig på Hvalerberget, deras son Anders flyttade tillbaka till Håby. Bröderna är båda anfäder på var sin släktgren.

			Farfarsfar var från Håby Nedergård, där var hans mormor uppväxt. Hans fars släkt hade bott på Lycke så långt bak i tiden vet.
			[[Fil:Döpta och begravda .png\|vänster\|miniatyr\|Döpta och begravda ]]
			Släkten har rört sig framför allt utefter den gamla landvägen mellan Foss kyrka och till Bullaresjön. Krigen påverkade dem mycket, soldater som rörde sig spred sjukdomar, det blev matbrist och om rent vatten. Det finns forskning från Skåne om dödligheten utifrån hur hären drog fram där. Jag har räknat antalet döpta och begravda registrerade i kyrkböckerna från Håby och Svarteborg och vi kan se liknande mönster här. Det är endast de som begravdes i vigd jord på kyrkogården som är med i kyrkböckerna. Soldater i fält och andra som dog i en annan socken är inte med.



			Jag kommer här att berätta om min släkt, den kommer att uppdateras. I min släktforskning använder jag mantalslängderna och husförhörslängderna som register, de är osäkra källor, det blev ofta fel när prästen skrev av föregående bok. De var inte heller avsedda att användas flera hundra år senare. De tar bara upp ägoförhållandena utifrån familjen, det var inte mannen som alltid ägde gården utan lika ofta kvinnan eller vanligast paret tillsammans. Ibland hade barn och syskon ärvt delar och det kan vara många ägare till en gård. Ägandet hittar vi i bouppteckningar, bodelningar, äktenskapskontrakt och domböcker. För personerna använder jag bland annat födelse/dödböcker, vigsel och död/begravningsböcker som källor, husförhörslängder för flyttningar samt domböckerna och många andra källor.

			Jag har lagt in stora delar av min släkt på GENI<ref>www.geni.com</ref> som är ett gratis världssläktträd. Det räcker att skapa ett konto och sedan lägga till några led fram till du kan haka i tidigare forskning. Trädet har fel som tidigare forskare gjort så man behöver kontrollera och inte bara tro på det man ser. Där kan du som är intresserade se mera fakta, här kommer mera av en berättelse.

			''Fortsättning följer''

	//Av Eva H		//Av Eva H


			Husförhörslängder

			''Lilli-Anne Sihlberg har skrivit av husförhörhörslängder, (källanvisningar saknas.)''
	Jag undrar var de tre åborna bodde. Alla tre var gifta och de hade tre, två respektive fem barn. Alltså var det femton personer som skulle ha mat och husrum. Kanske hade de också gamla släktingar att ta hand om och eventuellt någon piga eller dräng.		Jag undrar var de tre åborna bodde. Alla tre var gifta och de hade tre, två respektive fem barn. Alltså var det femton personer som skulle ha mat och husrum. Kanske hade de också gamla släktingar att ta hand om och eventuellt någon piga eller dräng.

Rad 119:		Rad 149:

	1857 är Olof Johansson ägare till 1/2 och nu bor han på gården. På 1850-talet byggs ett nytt bostadshus. Olof var född 18281011 i Håby socken och hans hustru Anna Christina Christiansdotter var född 18321007 i Svarteborgs socken. Paret får barnen Adolfina Paulina född 18560405 och Frans Oscar född 18571216 och dessutom har de fostersonen Elison Jacobsson som var född 18430527 i Bärfendal. Den sistnämnde flyttade 18641021 till Göteborg. I längden 1861-68 föddes sonen Johan Robert 18620109 och svärmodern och änkan Brita Maja Hansdotter kom 18641101 inflyttande från Sör Leråker i Svarteborgs socken. Brita Maja var född 17890325 i Håby socken.		1857 är Olof Johansson ägare till 1/2 och nu bor han på gården. På 1850-talet byggs ett nytt bostadshus. Olof var född 18281011 i Håby socken och hans hustru Anna Christina Christiansdotter var född 18321007 i Svarteborgs socken. Paret får barnen Adolfina Paulina född 18560405 och Frans Oscar född 18571216 och dessutom har de fostersonen Elison Jacobsson som var född 18430527 i Bärfendal. Den sistnämnde flyttade 18641021 till Göteborg. I längden 1861-68 föddes sonen Johan Robert 18620109 och svärmodern och änkan Brita Maja Hansdotter kom 18641101 inflyttande från Sör Leråker i Svarteborgs socken. Brita Maja var född 17890325 i Håby socken.



	18740414 vigdes Adolfina Paulina med hemmansägaren Gustaf Emanuel Olausson från Gläborg Öster.		18740414 vigdes Adolfina Paulina med hemmansägaren Gustaf Emanuel Olausson från Gläborg Öster.



	I längden 1876-84 anges att sonen Johan Robert har varit i Amerika sedan 3 á 4 år. Svärmodern Brita Maja dog av vänstersidig lunginflammation 18760524. Så kommer Adolfina Paulina 18831112 inflyttande med sin dotter Agnes Theresia. Denna var född 18791202 och det anges då att hennes far är arrendator. Sedan står det att han varit i Amerika sedan 1880.		I längden 1876-84 anges att sonen Johan Robert har varit i Amerika sedan 3 á 4 år. Svärmodern Brita Maja dog av vänstersidig lunginflammation 18760524. Så kommer Adolfina Paulina 18831112 inflyttande med sin dotter Agnes Theresia. Denna var född 18791202 och det anges då att hennes far är arrendator. Sedan står det att han varit i Amerika sedan 1880.

Lennart: Bildtext modifierad

2026-01-24T10:52:52Z

Bildtext modifierad

← Äldre version		Versionen från 24 januari 2026 kl. 12.52
Rad 131:		Rad 131:

	Frans Oscar vigdes 18900718 med Serafia Mathilda Johannesdotter som var född 18680915 på Bärby Östergård i Svarteborgs socken. De får dottern Agnes Evelina född 18910213 och på hösten samma år flyttade de och tar över åborätten till Bärby Östergård, i Svarteborgs socken av hennes bror. Johan Robert emigrerade 1886 till svenskstaden Rockford, Illinois, USA. Han gifte sig och arbetade på en av de många svenskägda möbelfabrikerna som fanns där. Äldsta dottern Adolfina Paulinas, kallades Fina, hennes man hade rest till Amerika och övergivit henne och dottern Agnes. Hon blev tvungen att ansöka om skilsmässa, det var en procedur som tog tid med flera steg. Det var inte ovanligt att män försvann utomlands och började ett nytt liv i Amerika utan sin gamla familj. Hennes äktenskap blev ”upplöst genom Tunge häradsrätts utslag d. 31/7 -90 och Göteborgs domkapitels skiljebref d. 17/2 -92. Mannen i Amerika. Äntligen kunde kunde de boka sin sedan länge planerade resa till brodern i Rockford, Illinois, USA. De reste med skeppet Romeo till Hull och sedan vidare till Amerika. 1894 gifte hon om sig med dansken James Jensen. Adolfina dog 1922-05-22 i Rockford och begravdes på Scandinavian Cementry.//Eva H		Frans Oscar vigdes 18900718 med Serafia Mathilda Johannesdotter som var född 18680915 på Bärby Östergård i Svarteborgs socken. De får dottern Agnes Evelina född 18910213 och på hösten samma år flyttade de och tar över åborätten till Bärby Östergård, i Svarteborgs socken av hennes bror. Johan Robert emigrerade 1886 till svenskstaden Rockford, Illinois, USA. Han gifte sig och arbetade på en av de många svenskägda möbelfabrikerna som fanns där. Äldsta dottern Adolfina Paulinas, kallades Fina, hennes man hade rest till Amerika och övergivit henne och dottern Agnes. Hon blev tvungen att ansöka om skilsmässa, det var en procedur som tog tid med flera steg. Det var inte ovanligt att män försvann utomlands och började ett nytt liv i Amerika utan sin gamla familj. Hennes äktenskap blev ”upplöst genom Tunge häradsrätts utslag d. 31/7 -90 och Göteborgs domkapitels skiljebref d. 17/2 -92. Mannen i Amerika. Äntligen kunde kunde de boka sin sedan länge planerade resa till brodern i Rockford, Illinois, USA. De reste med skeppet Romeo till Hull och sedan vidare till Amerika. 1894 gifte hon om sig med dansken James Jensen. Adolfina dog 1922-05-22 i Rockford och begravdes på Scandinavian Cementry.//Eva H
	[[Fil:Håby Nedergård 2010-1.jpg\|miniatyr\|Håby Nedergård]]		[[Fil:Håby Nedergård 2010-1.jpg\|miniatyr\|Håby Nedergård (Bild Håby NG_13)]]


	Olof och Anna Christina bodde nu på undantag. Ny ägare till gården blev bagaren Olof Andersson i Drammen i Norge men det blev nog inte så långvarigt för hans namn är överstruket och nu är Carl August Andreasson i Bäckevall Mellangård ny ägare. Han var född 18440522 i Håby socken och vigdes 18820630 med Amalia Charlotta Carlsdotter som var född 18541212 – även hon i Håby socken. Vid vigseln var hon piga från Skottene. Paret fick barnen Axel Edvin född 18820430, Carl Oskar född 18830704, tvillingarna Frida Viktoria och Anny Debora födda 18840702, Agda Elvira född 18850922, Einar Richard född 18870324, John Rutger född 18890122 och Gerda Charlotta född 18901210. Frida Viktoria dog 18850601 av kikhosta och Einar Richard dog 18940303 av difteri. Carl August dog 18980112 av hjärnsjukdom och förlamning. Änkan drev gården vidare.		Olof och Anna Christina bodde nu på undantag. Ny ägare till gården blev bagaren Olof Andersson i Drammen i Norge men det blev nog inte så långvarigt för hans namn är överstruket och nu är Carl August Andreasson i Bäckevall Mellangård ny ägare. Han var född 18440522 i Håby socken och vigdes 18820630 med Amalia Charlotta Carlsdotter som var född 18541212 – även hon i Håby socken. Vid vigseln var hon piga från Skottene. Paret fick barnen Axel Edvin född 18820430, Carl Oskar född 18830704, tvillingarna Frida Viktoria och Anny Debora födda 18840702, Agda Elvira född 18850922, Einar Richard född 18870324, John Rutger född 18890122 och Gerda Charlotta född 18901210. Frida Viktoria dog 18850601 av kikhosta och Einar Richard dog 18940303 av difteri. Carl August dog 18980112 av hjärnsjukdom och förlamning. Änkan drev gården vidare.
	[[Fil:Amalia Charlotta Carlsdotter 2010-1.jpg\|miniatyr\|Amalia Charlotta Carlsdotter]]		[[Fil:Amalia Charlotta Carlsdotter 2010-1.jpg\|miniatyr\|Amalia Charlotta Carlsdotter (Bild Håby NG_8)]]


Rad 146:		Rad 146:

	Anny Debora dog 19181116 av vattensot och hjärtfel och är begravd i grav nummer 20 på Håby kyrkogård. Carl Oskars mor bodde kvar men gården arrenderas ut till John Paulsson på Harska.		Anny Debora dog 19181116 av vattensot och hjärtfel och är begravd i grav nummer 20 på Håby kyrkogård. Carl Oskars mor bodde kvar men gården arrenderas ut till John Paulsson på Harska.
	[[Fil:Oscar och Ruth Persson 2010-1.jpg\|miniatyr\|Oscar och Ruth med barnen Olle, Margit, Eje (Ejnar) och Sune]]		[[Fil:Oscar och Ruth Persson 2010-1.jpg\|miniatyr\|Oscar och Ruth med barnen Olle, Margit, Eje (Ejnar) och Sune (Bild Håby NG_12)]]


Rad 159:		Rad 159:
	I boken Bohusläns bygd och folk från 1959 kan man läsa följande om Håby Nedergård: ”49 ha varav 26 åker, lera, barrskog. Tax.v. 76 000, 1 häst, 12 kor, 7-8 ungdjur, 8 modersuggor, 1 avelsgalt, 80 höns. Mangårdsbyggn. från 1850-talet, mod. och tillbyggt 1948, timmer under tegeltak, 5 rum, kök, 2 hallar, alla bekväml. utom bad, ladugård från 1947, timmer under eternittak, magasin m.m.” Efter att Mats Georg Nohle dog blev det sterbhus och det var sonen Inge som blev boende på gården. Efter Inges död har gården bytt ägare. Först köpte Vägverket fastigheten och sålde den till [[Munkedals kommun]]. Kommunen avverkade skogen och hade därefter som avsikt att sälja gården till ett norskt bolag. I februari 2010 står ännu Vägverket som lagfaren ägare då kommunen ännu inte fått lagfart. Innan det norska bolaget kan köpa fastigheten bör det hända något med visionen och planen för marken på östra sidan om E6:an. Framtiden för gården är därför i skrivande stund okänd.		I boken Bohusläns bygd och folk från 1959 kan man läsa följande om Håby Nedergård: ”49 ha varav 26 åker, lera, barrskog. Tax.v. 76 000, 1 häst, 12 kor, 7-8 ungdjur, 8 modersuggor, 1 avelsgalt, 80 höns. Mangårdsbyggn. från 1850-talet, mod. och tillbyggt 1948, timmer under tegeltak, 5 rum, kök, 2 hallar, alla bekväml. utom bad, ladugård från 1947, timmer under eternittak, magasin m.m.” Efter att Mats Georg Nohle dog blev det sterbhus och det var sonen Inge som blev boende på gården. Efter Inges död har gården bytt ägare. Först köpte Vägverket fastigheten och sålde den till [[Munkedals kommun]]. Kommunen avverkade skogen och hade därefter som avsikt att sälja gården till ett norskt bolag. I februari 2010 står ännu Vägverket som lagfaren ägare då kommunen ännu inte fått lagfart. Innan det norska bolaget kan köpa fastigheten bör det hända något med visionen och planen för marken på östra sidan om E6:an. Framtiden för gården är därför i skrivande stund okänd.

	Fotografier och uppgifter har Owe Scotting bidragit med. Uppgifter har också lämnats av Tobias Cederholm von Schmalensee.		Fotografier (Bild Håby NG_13, 8, 12) och uppgifter har Owe Scotting bidragit med. Uppgifter har också lämnats av Tobias Cederholm von Schmalensee.

			''Text: Lilli-Anne Sihlberg, uppdaterat av Eva Österlund Hjort''
	''Text: Lilli-Anne Sihlberg, uppdaterat av Eva Österlund Hjort''


	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 10-1]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 10-1]]

Lennart: Bild infogad

2026-01-24T10:49:29Z

Bild infogad

← Äldre version		Versionen från 24 januari 2026 kl. 12.49
Rad 119:		Rad 119:

	1857 är Olof Johansson ägare till 1/2 och nu bor han på gården. På 1850-talet byggs ett nytt bostadshus. Olof var född 18281011 i Håby socken och hans hustru Anna Christina Christiansdotter var född 18321007 i Svarteborgs socken. Paret får barnen Adolfina Paulina född 18560405 och Frans Oscar född 18571216 och dessutom har de fostersonen Elison Jacobsson som var född 18430527 i Bärfendal. Den sistnämnde flyttade 18641021 till Göteborg. I längden 1861-68 föddes sonen Johan Robert 18620109 och svärmodern och änkan Brita Maja Hansdotter kom 18641101 inflyttande från Sör Leråker i Svarteborgs socken. Brita Maja var född 17890325 i Håby socken.		1857 är Olof Johansson ägare till 1/2 och nu bor han på gården. På 1850-talet byggs ett nytt bostadshus. Olof var född 18281011 i Håby socken och hans hustru Anna Christina Christiansdotter var född 18321007 i Svarteborgs socken. Paret får barnen Adolfina Paulina född 18560405 och Frans Oscar född 18571216 och dessutom har de fostersonen Elison Jacobsson som var född 18430527 i Bärfendal. Den sistnämnde flyttade 18641021 till Göteborg. I längden 1861-68 föddes sonen Johan Robert 18620109 och svärmodern och änkan Brita Maja Hansdotter kom 18641101 inflyttande från Sör Leråker i Svarteborgs socken. Brita Maja var född 17890325 i Håby socken.



	18740414 vigdes Adolfina Paulina med hemmansägaren Gustaf Emanuel Olausson från Gläborg Öster.		18740414 vigdes Adolfina Paulina med hemmansägaren Gustaf Emanuel Olausson från Gläborg Öster.



	I längden 1876-84 anges att sonen Johan Robert har varit i Amerika sedan 3 á 4 år. Svärmodern Brita Maja dog av vänstersidig lunginflammation 18760524. Så kommer Adolfina Paulina 18831112 inflyttande med sin dotter Agnes Theresia. Denna var född 18791202 och det anges då att hennes far är arrendator. Sedan står det att han varit i Amerika sedan 1880.		I längden 1876-84 anges att sonen Johan Robert har varit i Amerika sedan 3 á 4 år. Svärmodern Brita Maja dog av vänstersidig lunginflammation 18760524. Så kommer Adolfina Paulina 18831112 inflyttande med sin dotter Agnes Theresia. Denna var född 18791202 och det anges då att hennes far är arrendator. Sedan står det att han varit i Amerika sedan 1880.


	I längden 1885-89 står att Johan Robert uppgives vara gift i Amerika. Han skrevs upp på särskilda förteckningen 18891120. Adolfina Paulinas make står på samma förteckning sedan 18861119. Frans Oscar var befriad från att bevista beväringsmöte.		I längden 1885-89 står att Johan Robert uppgives vara gift i Amerika. Han skrevs upp på särskilda förteckningen 18891120. Adolfina Paulinas make står på samma förteckning sedan 18861119. Frans Oscar var befriad från att bevista beväringsmöte.

			Frans Oscar vigdes 18900718 med Serafia Mathilda Johannesdotter som var född 18680915 på Bärby Östergård i Svarteborgs socken. De får dottern Agnes Evelina född 18910213 och på hösten samma år flyttade de och tar över åborätten till Bärby Östergård, i Svarteborgs socken av hennes bror. Johan Robert emigrerade 1886 till svenskstaden Rockford, Illinois, USA. Han gifte sig och arbetade på en av de många svenskägda möbelfabrikerna som fanns där. Äldsta dottern Adolfina Paulinas, kallades Fina, hennes man hade rest till Amerika och övergivit henne och dottern Agnes. Hon blev tvungen att ansöka om skilsmässa, det var en procedur som tog tid med flera steg. Det var inte ovanligt att män försvann utomlands och började ett nytt liv i Amerika utan sin gamla familj. Hennes äktenskap blev ”upplöst genom Tunge häradsrätts utslag d. 31/7 -90 och Göteborgs domkapitels skiljebref d. 17/2 -92. Mannen i Amerika. Äntligen kunde kunde de boka sin sedan länge planerade resa till brodern i Rockford, Illinois, USA. De reste med skeppet Romeo till Hull och sedan vidare till Amerika. 1894 gifte hon om sig med dansken James Jensen. Adolfina dog 1922-05-22 i Rockford och begravdes på Scandinavian Cementry.//Eva H
			[[Fil:Håby Nedergård 2010-1.jpg\|miniatyr\|Håby Nedergård]]
	Frans Oscar vigdes 18900718 med Serafia Mathilda Johannesdotter som var född 18680915 på Bärby Östergård i Svarteborgs socken. De får dottern Agnes Evelina född 18910213 och på hösten samma år flyttade de och tar över åborätten till Bärby Östergård, i Svarteborgs socken av hennes bror. Johan Robert emigrerade 1886 till svenskstaden Rockford, Illinois, USA. Han gifte sig och arbetade på en av de många svenskägda möbelfabrikerna som fanns där. Äldsta dottern Adolfina Paulinas, kallades Fina, hennes man hade rest till Amerika och övergivit henne och dottern Agnes. Hon blev tvungen att ansöka om skilsmässa, det var en procedur som tog tid med flera steg. Det var inte ovanligt att män försvann utomlands och började ett nytt liv i Amerika utan sin gamla familj. Hennes äktenskap blev ”upplöst genom Tunge häradsrätts utslag d. 31/7 -90 och Göteborgs domkapitels skiljebref d. 17/2 -92. Mannen i Amerika. Äntligen kunde kunde de boka sin sedan länge planerade resa till brodern i Rockford, Illinois, USA. De reste med skeppet Romeo till Hull och sedan vidare till Amerika. 1894 gifte hon om sig med dansken James Jensen. Adolfina dog 1922-05-22 i Rockford och begravdes på Scandinavian Cementry.//Eva H



	~~Bild~~ Håby ~~NG_13~~



	Olof och Anna Christina bodde nu på undantag. Ny ägare till gården blev bagaren Olof Andersson i Drammen i Norge men det blev nog inte så långvarigt för hans namn är överstruket och nu är Carl August Andreasson i Bäckevall Mellangård ny ägare. Han var född 18440522 i Håby socken och vigdes 18820630 med Amalia Charlotta Carlsdotter som var född 18541212 – även hon i Håby socken. Vid vigseln var hon piga från Skottene. Paret fick barnen Axel Edvin född 18820430, Carl Oskar född 18830704, tvillingarna Frida Viktoria och Anny Debora födda 18840702, Agda Elvira född 18850922, Einar Richard född 18870324, John Rutger född 18890122 och Gerda Charlotta född 18901210. Frida Viktoria dog 18850601 av kikhosta och Einar Richard dog 18940303 av difteri. Carl August dog 18980112 av hjärnsjukdom och förlamning. Änkan drev gården vidare.		Olof och Anna Christina bodde nu på undantag. Ny ägare till gården blev bagaren Olof Andersson i Drammen i Norge men det blev nog inte så långvarigt för hans namn är överstruket och nu är Carl August Andreasson i Bäckevall Mellangård ny ägare. Han var född 18440522 i Håby socken och vigdes 18820630 med Amalia Charlotta Carlsdotter som var född 18541212 – även hon i Håby socken. Vid vigseln var hon piga från Skottene. Paret fick barnen Axel Edvin född 18820430, Carl Oskar född 18830704, tvillingarna Frida Viktoria och Anny Debora födda 18840702, Agda Elvira född 18850922, Einar Richard född 18870324, John Rutger född 18890122 och Gerda Charlotta född 18901210. Frida Viktoria dog 18850601 av kikhosta och Einar Richard dog 18940303 av difteri. Carl August dog 18980112 av hjärnsjukdom och förlamning. Änkan drev gården vidare.
			[[Fil:Amalia Charlotta Carlsdotter 2010-1.jpg\|miniatyr\|Amalia Charlotta Carlsdotter]]

	Amalia Charlotta Carlsdotter ~~(bild Håby NG_8)~~


Rad 153:		Rad 146:

	Anny Debora dog 19181116 av vattensot och hjärtfel och är begravd i grav nummer 20 på Håby kyrkogård. Carl Oskars mor bodde kvar men gården arrenderas ut till John Paulsson på Harska.		Anny Debora dog 19181116 av vattensot och hjärtfel och är begravd i grav nummer 20 på Håby kyrkogård. Carl Oskars mor bodde kvar men gården arrenderas ut till John Paulsson på Harska.
			[[Fil:Oscar och Ruth Persson 2010-1.jpg\|miniatyr\|Oscar och Ruth med barnen Olle, Margit, Eje (Ejnar) och Sune]]


	Oscar och Ruth med barnen Olle, Margit, Eje (Ejnar) och Sune ~~(bild Håby NG_12)~~


Rad 166:		Rad 156:

	I boken Gods och gårdar från 1943 står följande: ”48,5 ha varav 26,5 ha åker, tax.v 36 300, ek. byggn uppf i slutet av 1800-talet, 4 hästar, 1-2 ungh., 10 kor, 6-7 ungdjur, 6 svin.” Ny ladugård byggdes 1947.		I boken Gods och gårdar från 1943 står följande: ”48,5 ha varav 26,5 ha åker, tax.v 36 300, ek. byggn uppf i slutet av 1800-talet, 4 hästar, 1-2 ungh., 10 kor, 6-7 ungdjur, 6 svin.” Ny ladugård byggdes 1947.



	I boken Bohusläns bygd och folk från 1959 kan man läsa följande om Håby Nedergård: ”49 ha varav 26 åker, lera, barrskog. Tax.v. 76 000, 1 häst, 12 kor, 7-8 ungdjur, 8 modersuggor, 1 avelsgalt, 80 höns. Mangårdsbyggn. från 1850-talet, mod. och tillbyggt 1948, timmer under tegeltak, 5 rum, kök, 2 hallar, alla bekväml. utom bad, ladugård från 1947, timmer under eternittak, magasin m.m.” Efter att Mats Georg Nohle dog blev det sterbhus och det var sonen Inge som blev boende på gården. Efter Inges död har gården bytt ägare. Först köpte Vägverket fastigheten och sålde den till [[Munkedals kommun]]. Kommunen avverkade skogen och hade därefter som avsikt att sälja gården till ett norskt bolag. I februari 2010 står ännu Vägverket som lagfaren ägare då kommunen ännu inte fått lagfart. Innan det norska bolaget kan köpa fastigheten bör det hända något med visionen och planen för marken på östra sidan om E6:an. Framtiden för gården är därför i skrivande stund okänd.		I boken Bohusläns bygd och folk från 1959 kan man läsa följande om Håby Nedergård: ”49 ha varav 26 åker, lera, barrskog. Tax.v. 76 000, 1 häst, 12 kor, 7-8 ungdjur, 8 modersuggor, 1 avelsgalt, 80 höns. Mangårdsbyggn. från 1850-talet, mod. och tillbyggt 1948, timmer under tegeltak, 5 rum, kök, 2 hallar, alla bekväml. utom bad, ladugård från 1947, timmer under eternittak, magasin m.m.” Efter att Mats Georg Nohle dog blev det sterbhus och det var sonen Inge som blev boende på gården. Efter Inges död har gården bytt ägare. Först köpte Vägverket fastigheten och sålde den till [[Munkedals kommun]]. Kommunen avverkade skogen och hade därefter som avsikt att sälja gården till ett norskt bolag. I februari 2010 står ännu Vägverket som lagfaren ägare då kommunen ännu inte fått lagfart. Innan det norska bolaget kan köpa fastigheten bör det hända något med visionen och planen för marken på östra sidan om E6:an. Framtiden för gården är därför i skrivande stund okänd.


	Fotografier och uppgifter har Owe Scotting bidragit med. Uppgifter har också lämnats av Tobias Cederholm von Schmalensee.		Fotografier och uppgifter har Owe Scotting bidragit med. Uppgifter har också lämnats av Tobias Cederholm von Schmalensee.


	''Text: Lilli-Anne Sihlberg, uppdaterat av Eva Österlund Hjort''		''Text: Lilli-Anne Sihlberg, uppdaterat av Eva Österlund Hjort''


	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 10-1]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 10-1]]

EvaH: Lagt till om 1700-talet

2026-01-23T12:15:23Z

Lagt till om 1700-talet

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 '''''Håby står just nu inför stora förändringar när planerna på ett köpcenter sätts i verket. En av de gårdar som blir mest påverkade är Håby Nedergård. Husen ligger väster om E6 och mitt för platsen för köpcentrat. Det kan därför vara på sin plats att berätta lite mera om människorna som bott där under gångna tider fram tills nu.'''''
-[[Fil:Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 .png|miniatyr|''Källa: Riksarkivet i Täby, Krigsarkivet: Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 ritad av Carl Gripenhielm.'']]
+[[Fil:Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 .png|miniatyr|''Källa: Riksarkivet i Täby, Krigsarkivet: Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 ritad av Carl Gripenhielm.'']]I 1659 års jordebok står det att Håby Neder- och Övergård låg ”alldeles öde och för fäfot efter den senaste fejden”.
-I 1659 års jordebok står det att Håby Neder- och Övergård låg ”alldeles öde och för fäfot efter den senaste fejden”.
+Tabellen nedan är hämtad från en  längd som har beteckningen "Kontributionsränteriet för år 1715, Skattningslängd för Göteborg och Bohuslän, volym G 38". Den är upprättad i slutet av år 1714 enligt underskrifterna i längden. Längden är tolkad av Rolf Berlin, 1995. <ref>Taxeringslängden år 1715</ref>
-I domboken för år 1680 skrevs att hela kronohemmanet Håby, som i tio år legat öde, hade tre åbor. Dessa var Hans Gunnarsson, Hans Andersson och Sven Andersson. Hemmanet spolierades av fienden eftersom det var beläget ”mitt på landsvägen”. Det fanns en lada, ett gammalt fähus och en gammal nedrutten stuga. Man hade inte sått mer än tre åkrar och det mesta av ängen låg i fäfot. Det fanns ingen skog mer än till lite ”eldebrand”. Rätten beviljade fyra års skattefrihet.
+Hans Karlsson skriver i sin bok från mantalslängderna i Håby (Familjer i Håby socken, 1990):
-När Bohuslän blev svenskt 1658 behövdes kartor över Bohuslän, både för förvaltning och för militära ändamål. Detta en del av en vacker karta med många detaljer. Det var svårt att rida omkring och få allt rätt, så några mindre fel finns. Kartan var det sekretess på, den var endast för militärt bruk. På denna karta står om hur gårdarna ägdes, de var krono, frälse eller skattegårdar. Röda punkter med en krona var kronogårdar, alltså ägda av kronan. Det var många kronogårdar runt landsvägen i Håby, Bro och Svarteborg. I Ferlevfjorden var det en hamn och det gick en bro över Ferlev älv på vägen till Stångenäs.//Eva H
+* Nedre Lycke, 1 Mantal krono. 3 gårdar, 1 soldattorp
-[[Fil:Geometrisk avmätning 1711.png|miniatyr|''Källa: Lantmäteristyrelsens arkiv, 1711. Geometrisk avmätning'']]
+* Övre Lycke, 1 Mantal krono. 4 gårdar, 1 soldattorp
-kom Lantmätaren Erik Kuus och gjorde en ägobeskrivning för Lycke, Håby och Östra Gläborg. Han mätte upp marken och beskriv jorden samt vilken avkastning jorden gav. Det står inte vilka som bor på gårdarna, all mark ägdes av kronan.//Eva H
+* Håby Nedergård, 1 Mantal. 3 gårdar, 1 soldattorp
-Jag undrar var de tre åborna bodde. Alla tre var gifta och de hade tre, två respektive fem barn. Alltså var det femton personer som skulle ha mat och husrum. Kanske hade de också gamla släktingar att ta hand om och eventuellt någon piga eller dräng.
+//Av Eva H
 Jag väljer nu att följa Hans Gunnarsson. Han var född 1643, står som skräddare och bodde inte i Håby 1872. Hans hustru var Astri Andersdotter. Paret hade barnen Kari, Kirstin (Kirsti) och Pär. Astri dog 17161007 och Hans dog 17230609.
@@ Rad 96: / Rad 175: @@
-                                                                                      ''Text: Lilli-Anne Sihlberg''
+                                                                                      ''Text: Lilli-Anne Sihlberg, uppdaterat av Eva Österlund Hjort''
 [[Kategori:Munkedalsbygden]]
 [[Kategori:Munkedalsbygden 10-1]]

EvaH: Jag har ändrat informationen om Robert, Oskar och Adolfina Olofsson, lag till två kartor och information om dessa.

2026-01-20T21:07:45Z

Jag har ändrat informationen om Robert, Oskar och Adolfina Olofsson, lag till två kartor och information om dessa.

← Äldre version		Versionen från 20 januari 2026 kl. 23.07
Rad 3:		Rad 3:

	'''''Håby står just nu inför stora förändringar när planerna på ett köpcenter sätts i verket. En av de gårdar som blir mest påverkade är Håby Nedergård. Husen ligger väster om E6 och mitt för platsen för köpcentrat. Det kan därför vara på sin plats att berätta lite mera om människorna som bott där under gångna tider fram tills nu.'''''		'''''Håby står just nu inför stora förändringar när planerna på ett köpcenter sätts i verket. En av de gårdar som blir mest påverkade är Håby Nedergård. Husen ligger väster om E6 och mitt för platsen för köpcentrat. Det kan därför vara på sin plats att berätta lite mera om människorna som bott där under gångna tider fram tills nu.'''''
			[[Fil:Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 .png\|miniatyr\|''Källa: Riksarkivet i Täby, Krigsarkivet: Geographisk Carta öfver Bahuus Lähn, 1688 ritad av Carl Gripenhielm.'']]



Rad 9:		Rad 11:
	I domboken för år 1680 skrevs att hela kronohemmanet Håby, som i tio år legat öde, hade tre åbor. Dessa var Hans Gunnarsson, Hans Andersson och Sven Andersson. Hemmanet spolierades av fienden eftersom det var beläget ”mitt på landsvägen”. Det fanns en lada, ett gammalt fähus och en gammal nedrutten stuga. Man hade inte sått mer än tre åkrar och det mesta av ängen låg i fäfot. Det fanns ingen skog mer än till lite ”eldebrand”. Rätten beviljade fyra års skattefrihet.		I domboken för år 1680 skrevs att hela kronohemmanet Håby, som i tio år legat öde, hade tre åbor. Dessa var Hans Gunnarsson, Hans Andersson och Sven Andersson. Hemmanet spolierades av fienden eftersom det var beläget ”mitt på landsvägen”. Det fanns en lada, ett gammalt fähus och en gammal nedrutten stuga. Man hade inte sått mer än tre åkrar och det mesta av ängen låg i fäfot. Det fanns ingen skog mer än till lite ”eldebrand”. Rätten beviljade fyra års skattefrihet.

			När Bohuslän blev svenskt 1658 behövdes kartor över Bohuslän, både för förvaltning och för militära ändamål. Detta en del av en vacker karta med många detaljer. Det var svårt att rida omkring och få allt rätt, så några mindre fel finns. Kartan var det sekretess på, den var endast för militärt bruk. På denna karta står om hur gårdarna ägdes, de var krono, frälse eller skattegårdar. Röda punkter med en krona var kronogårdar, alltså ägda av kronan. Det var många kronogårdar runt landsvägen i Håby, Bro och Svarteborg. I Ferlevfjorden var det en hamn och det gick en bro över Ferlev älv på vägen till Stångenäs.//Eva H
			[[Fil:Geometrisk avmätning 1711.png\|miniatyr\|''Källa: Lantmäteristyrelsens arkiv, 1711. Geometrisk avmätning'']]
			1711 kom Lantmätaren Erik Kuus och gjorde en ägobeskrivning för Lycke, Håby och Östra Gläborg. Han mätte upp marken och beskriv jorden samt vilken avkastning jorden gav. Det står inte vilka som bor på gårdarna, all mark ägdes av kronan.//Eva H

	Jag undrar var de tre åborna bodde. Alla tre var gifta och de hade tre, två respektive fem barn. Alltså var det femton personer som skulle ha mat och husrum. Kanske hade de också gamla släktingar att ta hand om och eventuellt någon piga eller dräng.		Jag undrar var de tre åborna bodde. Alla tre var gifta och de hade tre, två respektive fem barn. Alltså var det femton personer som skulle ha mat och husrum. Kanske hade de också gamla släktingar att ta hand om och eventuellt någon piga eller dräng.



	Jag väljer nu att följa Hans Gunnarsson. Han var född 1643, står som skräddare och bodde inte i Håby 1872. Hans hustru var Astri Andersdotter. Paret hade barnen Kari, Kirstin (Kirsti) och Pär. Astri dog 17161007 och Hans dog 17230609.		Jag väljer nu att följa Hans Gunnarsson. Han var född 1643, står som skräddare och bodde inte i Håby 1872. Hans hustru var Astri Andersdotter. Paret hade barnen Kari, Kirstin (Kirsti) och Pär. Astri dog 17161007 och Hans dog 17230609.



	Dottern Kirstin vigdes tre gånger: 17050813, 17130101 och 17200113. Hon födde i äkten-skapen två, tre och fem barn. Hennes förste make var Christen Pärsson född 1679 på Hult i [[Foss socken]]. Han var son till Pär Olsson och Marta Olsdotter. Christen dog 17120107. Kirstins andre make var Pär Andersson född 1679 på Smedberg i [[Foss socken]]. Han var son till Anders Jörgensson och Ingrid Andersdotter. Pär dog 17190315. Den tredje maken var Jacob Andersson född 1688 och han var son till Anders Bryngelsson och Börta Pärsdotter. Eventuellt var Jacob från Svarteborg. Han dog 17330318. Kirstin dog 1747, antingen 23 oktober eller 23 november.		Dottern Kirstin vigdes tre gånger: 17050813, 17130101 och 17200113. Hon födde i äkten-skapen två, tre och fem barn. Hennes förste make var Christen Pärsson född 1679 på Hult i [[Foss socken]]. Han var son till Pär Olsson och Marta Olsdotter. Christen dog 17120107. Kirstins andre make var Pär Andersson född 1679 på Smedberg i [[Foss socken]]. Han var son till Anders Jörgensson och Ingrid Andersdotter. Pär dog 17190315. Den tredje maken var Jacob Andersson född 1688 och han var son till Anders Bryngelsson och Börta Pärsdotter. Eventuellt var Jacob från Svarteborg. Han dog 17330318. Kirstin dog 1747, antingen 23 oktober eller 23 november.
Rad 47:		Rad 51:


	~~I längden 1890-96 står det att~~ Frans Oscar vigdes 18900718 med Serafia Mathilda ~~Johannis-dotter~~ som var född 18680915 i Svarteborgs socken. De får dottern Agnes Evelina född 18910213 och på hösten samma år flyttade de till Svarteborgs socken. Adolfina Paulinas äktenskap blev ”upplöst genom Tunge häradsrätts utslag d. 31/7 -90 och Göteborgs domkapitels skiljebref d. 17/2 -92. Mannen i Amerika.~~” Och vad gör den skilda hustrun~~ och ~~hennes dotter nu? Jo, 18920429 flyttade de~~ till ~~Nord~~ Amerika!
			Frans Oscar vigdes 18900718 med Serafia Mathilda Johannesdotter som var född 18680915 på Bärby Östergård i Svarteborgs socken. De får dottern Agnes Evelina född 18910213 och på hösten samma år flyttade de och tar över åborätten till Bärby Östergård, i Svarteborgs socken av hennes bror. Johan Robert emigrerade 1886 till svenskstaden Rockford, Illinois, USA. Han gifte sig och arbetade på en av de många svenskägda möbelfabrikerna som fanns där. Äldsta dottern Adolfina Paulinas, kallades Fina, hennes man hade rest till Amerika och övergivit henne och dottern Agnes. Hon blev tvungen att ansöka om skilsmässa, det var en procedur som tog tid med flera steg. Det var inte ovanligt att män försvann utomlands och började ett nytt liv i Amerika utan sin gamla familj. Hennes äktenskap blev ”upplöst genom Tunge häradsrätts utslag d. 31/7 -90 och Göteborgs domkapitels skiljebref d. 17/2 -92. Mannen i Amerika. Äntligen kunde kunde de boka sin sedan länge planerade resa till brodern i Rockford, Illinois, USA. De reste med skeppet Romeo till Hull och sedan vidare till Amerika. 1894 gifte hon om sig med dansken James Jensen. Adolfina dog 1922-05-22 i Rockford och begravdes på Scandinavian Cementry.//Eva H

Lennart: Länk

2025-09-12T08:00:08Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 12 september 2025 kl. 10.00
Rad 83:		Rad 83:


	I boken Bohusläns bygd och folk från 1959 kan man läsa följande om Håby Nedergård: ”49 ha varav 26 åker, lera, barrskog. Tax.v. 76 000, 1 häst, 12 kor, 7-8 ungdjur, 8 modersuggor, 1 avelsgalt, 80 höns. Mangårdsbyggn. från 1850-talet, mod. och tillbyggt 1948, timmer under tegeltak, 5 rum, kök, 2 hallar, alla bekväml. utom bad, ladugård från 1947, timmer under eternittak, magasin m.m.” Efter att Mats Georg Nohle dog blev det sterbhus och det var sonen Inge som blev boende på gården. Efter Inges död har gården bytt ägare. Först köpte Vägverket fastigheten och sålde den till Munkedals kommun. Kommunen avverkade skogen och hade därefter som avsikt att sälja gården till ett norskt bolag. I februari 2010 står ännu Vägverket som lagfaren ägare då kommunen ännu inte fått lagfart. Innan det norska bolaget kan köpa fastigheten bör det hända något med visionen och planen för marken på östra sidan om E6:an. Framtiden för gården är därför i skrivande stund okänd.
			I boken Bohusläns bygd och folk från 1959 kan man läsa följande om Håby Nedergård: ”49 ha varav 26 åker, lera, barrskog. Tax.v. 76 000, 1 häst, 12 kor, 7-8 ungdjur, 8 modersuggor, 1 avelsgalt, 80 höns. Mangårdsbyggn. från 1850-talet, mod. och tillbyggt 1948, timmer under tegeltak, 5 rum, kök, 2 hallar, alla bekväml. utom bad, ladugård från 1947, timmer under eternittak, magasin m.m.” Efter att Mats Georg Nohle dog blev det sterbhus och det var sonen Inge som blev boende på gården. Efter Inges död har gården bytt ägare. Först köpte Vägverket fastigheten och sålde den till [[Munkedals kommun]]. Kommunen avverkade skogen och hade därefter som avsikt att sälja gården till ett norskt bolag. I februari 2010 står ännu Vägverket som lagfaren ägare då kommunen ännu inte fått lagfart. Innan det norska bolaget kan köpa fastigheten bör det hända något med visionen och planen för marken på östra sidan om E6:an. Framtiden för gården är därför i skrivande stund okänd.

Lennart: Länk

2023-04-07T14:22:58Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 7 april 2023 kl. 16.22
Rad 17:		Rad 17:


	Dottern Kirstin vigdes tre gånger: 17050813, 17130101 och 17200113. Hon födde i äkten-skapen två, tre och fem barn. Hennes förste make var Christen Pärsson född 1679 på Hult i [[Foss socken]]. Han var son till Pär Olsson och Marta Olsdotter. Christen dog 17120107. Kirstins andre make var Pär Andersson född 1679 på Smedberg i Foss socken. Han var son till Anders Jörgensson och Ingrid Andersdotter. Pär dog 17190315. Den tredje maken var Jacob Andersson född 1688 och han var son till Anders Bryngelsson och Börta Pärsdotter. Eventuellt var Jacob från Svarteborg. Han dog 17330318. Kirstin dog 1747, antingen 23 oktober eller 23 november.		Dottern Kirstin vigdes tre gånger: 17050813, 17130101 och 17200113. Hon födde i äkten-skapen två, tre och fem barn. Hennes förste make var Christen Pärsson född 1679 på Hult i [[Foss socken]]. Han var son till Pär Olsson och Marta Olsdotter. Christen dog 17120107. Kirstins andre make var Pär Andersson född 1679 på Smedberg i [[Foss socken]]. Han var son till Anders Jörgensson och Ingrid Andersdotter. Pär dog 17190315. Den tredje maken var Jacob Andersson född 1688 och han var son till Anders Bryngelsson och Börta Pärsdotter. Eventuellt var Jacob från Svarteborg. Han dog 17330318. Kirstin dog 1747, antingen 23 oktober eller 23 november.

Lennart: Länk

2023-03-21T16:51:33Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 21 mars 2023 kl. 18.51
Rad 16:		Rad 16:


	Dottern Kirstin vigdes tre gånger: 17050813, 17130101 och 17200113. Hon födde i äkten-skapen två, tre och fem barn. Hennes förste make var Christen Pärsson född 1679 på Hult i Foss socken. Han var son till Pär Olsson och Marta Olsdotter. Christen dog 17120107. Kirstins andre make var Pär Andersson född 1679 på Smedberg i Foss socken. Han var son till Anders Jörgensson och Ingrid Andersdotter. Pär dog 17190315. Den tredje maken var Jacob Andersson född 1688 och han var son till Anders Bryngelsson och Börta Pärsdotter. Eventuellt var Jacob från Svarteborg. Han dog 17330318. Kirstin dog 1747, antingen 23 oktober eller 23 november.
			Dottern Kirstin vigdes tre gånger: 17050813, 17130101 och 17200113. Hon födde i äkten-skapen två, tre och fem barn. Hennes förste make var Christen Pärsson född 1679 på Hult i [[Foss socken]]. Han var son till Pär Olsson och Marta Olsdotter. Christen dog 17120107. Kirstins andre make var Pär Andersson född 1679 på Smedberg i Foss socken. Han var son till Anders Jörgensson och Ingrid Andersdotter. Pär dog 17190315. Den tredje maken var Jacob Andersson född 1688 och han var son till Anders Bryngelsson och Börta Pärsdotter. Eventuellt var Jacob från Svarteborg. Han dog 17330318. Kirstin dog 1747, antingen 23 oktober eller 23 november.