Hembygden i Munkedal 89-1 - Versionshistorik

Lennart: mellanslag borttagna

2025-10-30T10:03:28Z

mellanslag borttagna

← Äldre version		Versionen från 30 oktober 2025 kl. 12.03
Rad 1:		Rad 1:
	Hembygden i Munkedal		Hembygden i Munkedal

	Tidigt under 1200-talet, kom bygden kring [[Kviström]] att få ett namn, som skulle bli bestående långt fram i tiden, och som fortfarande har stor aktivitet ~~inom orten~~. Det som ~~föranledde namnet Munkedal var de~~ grupper av munkar, som från klostret i Dragsmark, sökte sig åt skilda väderstreck, för att känna den bygd och de omgivningar dit munkarna kunde färdas. Det är troligt, att munkarna från Marieskog — som klostret i Dragsmark kallas — sjöledes färdades till Kviströmsdalen. Syftet var att fånga lax, och som det även heter idka ett fromt sinneslag. Munkarna lärde sig även att mala sin säd, som de fraktade upp till farleden nära herrgården. I berget ovanför herrgården, finns en höjdpunkt, en stenmur som benämnes för Örtagården. Så uppkom namnet Munkedal, som på munkarnas tid kallades för "Munkedalen".		Tidigt under 1200-talet, kom bygden kring [[Kviström]] att få ett namn, som skulle bli bestående långt fram i tiden, och som fortfarande har stor aktivitet inom orten. Det som föranledde namnet Munkedal var de grupper av munkar, som från klostret i Dragsmark, sökte sig åt skilda väderstreck, för att känna den bygd och de omgivningar dit munkarna kunde färdas. Det är troligt, att munkarna från Marieskog — som klostret i Dragsmark kallas — sjöledes färdades till Kviströmsdalen. Syftet var att fånga lax, och som det även heter idka ett fromt sinneslag. Munkarna lärde sig även att mala sin säd, som de fraktade upp till farleden nära herrgården. I berget ovanför herrgården, finns en höjdpunkt, en stenmur som benämnes för Örtagården. Så uppkom namnet Munkedal, som på munkarnas tid kallades för "Munkedalen".

	~~Ortsnamnet förkortades under~~ seklernas lopp till Munkedal, genom att avkorta ändelsen "en", ~~så kom~~ namnet till medan sockennamnet alltjämt heter Foss, uppkommet genom fallen vid Bråland och av norskt ursprung. Då Bohuslän under många sekler tillhörde Norge, ~~hade namnet Foss uppkommit~~, motsvarande.norskarnas foss istället för fors. Men efter 1658 då Bohuslän ~~återbördades till~~ Sverige fick Foss kvarstå som benämning på sockennamnet, ~~och kommer alltjämt~~ att så förbli.		Ortsnamnet förkortades under seklernas lopp till Munkedal, genom att avkorta ändelsen "en", så kom namnet till medan sockennamnet alltjämt heter Foss, uppkommet genom fallen vid Bråland och av norskt ursprung. Då Bohuslän under många sekler tillhörde Norge, hade namnet Foss uppkommit, motsvarande. norskarnas foss istället för fors. Men efter 1658 då Bohuslän återbördades till Sverige fick Foss kvarstå som benämning på sockennamnet, och kommer alltjämt att så förbli.

	För dem som har Munkedal till sin hembygd är åtskilligt som vittnar om gamla tider, våra fornlämningar i en historisk trakt; livaktiga industrier i bygden, varav flera har anor .från 180-talet. Ett rikt föreningsliv blomstrar inom socknens gränser, så många att det ar svart att nämna alla vid namn, det måste gälla såväl ortsbetonade föreningar, som sådana på det kulturella planet. Alla har de sin uppgift att fylla.		För dem som har Munkedal till sin hembygd är åtskilligt som vittnar om gamla tider, våra fornlämningar i en historisk trakt; livaktiga industrier i bygden, varav flera har anor .från 180-talet. Ett rikt föreningsliv blomstrar inom socknens gränser, så många att det ar svart att nämna alla vid namn, det måste gälla såväl ortsbetonade föreningar, som sådana på det kulturella planet. Alla har de sin uppgift att fylla.
Rad 23:		Rad 23:
	Älvdanser tala de gamla mycket på. Det var älvor, de skulle bo under gräset. De kom upp och dansade om nätterna. Det var som en ring med små vita varelser änna som en dimma: De snodde runt, och där de höll till blev gräset nedtrampat i en ring. Mor hade sett detta nere vid tjärnet här. Som en såg älvorna kunde de bli borta som ett skott. Det gick inte att komma inpå dem.		Älvdanser tala de gamla mycket på. Det var älvor, de skulle bo under gräset. De kom upp och dansade om nätterna. Det var som en ring med små vita varelser änna som en dimma: De snodde runt, och där de höll till blev gräset nedtrampat i en ring. Mor hade sett detta nere vid tjärnet här. Som en såg älvorna kunde de bli borta som ett skott. Det gick inte att komma inpå dem.

	Det kom en grann svart herre in till August i Gläborg. Han ville köpa all spannmål som fanns. De köpslog och August fick bra betalt och kontant på hand. När August kom ned, så tala han om, att han hade fått så mycket pengar. "Nej", sa pigan, "ni har inga pengar". Men gubben svor på att han hade så och så mycket. "Den som gick uppför trappan hade horn på knäna", sa pigan. "Ni såg inte, ~~vem~~ ni ~~handlade med~~. ~~Det är~~ bäst att se efter i byrålådan." När ~~August såg~~ efter så fanns inte enda skärv.		Det kom en grann svart herre in till August i Gläborg. Han ville köpa all spannmål som fanns. De köpslog och August fick bra betalt och kontant på hand. När August kom ned, så tala han om, att han hade fått så mycket pengar. "Nej", sa pigan, "ni har inga pengar". Men gubben svor på att han hade så och så mycket. "Den som gick uppför trappan hade horn på knäna", sa pigan. "Ni såg inte, vem ni handlade med. Det är bäst att se efter i byrålådan." När August såg efter så fanns inte enda skärv.

	R.N.		R.N.
	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 89-1]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 89-1]]

81.226.32.192 den 10 mars 2025 kl. 12.57

2025-03-10T12:57:36Z

← Äldre version		Versionen från 10 mars 2025 kl. 14.57
Rad 9:		Rad 9:
	Samhället Munkedal är spritt på flera områden, t ex stationen [[Kviström]], Stale och centrum kring pappersbruket. Tätbebyggelsen är sådan, att den knappast är sammanhängande men i bilismens tidevarv torde avstånden mellan olika samhälles delar ej ha avgörande .betydelse.		Samhället Munkedal är spritt på flera områden, t ex stationen [[Kviström]], Stale och centrum kring pappersbruket. Tätbebyggelsen är sådan, att den knappast är sammanhängande men i bilismens tidevarv torde avstånden mellan olika samhälles delar ej ha avgörande .betydelse.

	Kviströmsdalen, som munkarna så ivrigt eftersökte på grund av riklig förekomst av lax och andra fiskarter är bekant för sin skönhet. 'Här har såväl järnväg som landsväg,. trängt samman mellan [[Kviströmsberget]] (ibland kallat for "gråstensberget") och åt andra sidan älven det stora sammanhängande berg, som omger den ostligaste delen av Tungenäset . I [[Kviströmsberget]] finns rester efter fornborgar och liknande befästningsanläggningar finns också bevarade vid Jermunneröd och Skree. Boplatser från stenåldern finns på många historiska platser i landskapet, ett sådant finns Vid Hensbacka, där många föremål kommit i dagen men som förvaras i.Göteborgs.museum. Andra historiska minnesmärken finns vid Lökeberg, Med dess intressanta hällristning på gråberg. Ej långt därifrån finns. en naturlig urholkning i en bergsplatå dar istiden bar urholkat. en gryta, som inte stannat därvid utan fortsatt genom stenarten, och trängt genom densarnma, Fenomenet är delvis		Kviströmsdalen, som munkarna så ivrigt eftersökte på grund av riklig förekomst av lax och andra fiskarter är bekant för sin skönhet. 'Här har såväl järnväg som landsväg,. trängt samman mellan [[Kviströmsberget]] (ibland kallat for "gråstensberget") och åt andra sidan älven det stora sammanhängande berg, som omger den ostligaste delen av Tungenäset . I [[Kviströmsberget]] finns rester efter fornborgar och liknande befästningsanläggningar finns också bevarade vid Jermunneröd och Skree. Boplatser från stenåldern finns på många historiska platser i landskapet, ett sådant finns Vid Hensbacka, där många föremål kommit i dagen men som förvaras i.Göteborgs.museum. Andra historiska minnesmärken finns vid Lökeberg, Med dess intressanta hällristning på gråberg. Ej långt därifrån finns. en naturlig urholkning i en bergsplatå dar istiden bar urholkat. en gryta, som inte stannat därvid utan fortsatt genom stenarten, och trängt genom densarnma, Fenomenet är delvis svårtillgängligt -- men säreget.

	svårtillgängligt -- men säreget.

	Vid Skälleröd finns rester av en stenåldersboplats. Här finns även små grytor, inhuggna i berg och på. ett gärde syns tvenne stenar, i bygden kallat for "kämpesteriarna", minnen från ett slag som rasade här sedan många seklet tillbaka. I stridens hetta lär ett par konungar fått sätta livet till. Här vid Skälleröd har en gång i tiden saltvattnet trängt ända upp till sjön Vassbotten.		Vid Skälleröd finns rester av en stenåldersboplats. Här finns även små grytor, inhuggna i berg och på. ett gärde syns tvenne stenar, i bygden kallat for "kämpesteriarna", minnen från ett slag som rasade här sedan många seklet tillbaka. I stridens hetta lär ett par konungar fått sätta livet till. Här vid Skälleröd har en gång i tiden saltvattnet trängt ända upp till sjön Vassbotten.

Lennart den 9 mars 2025 kl. 11.53

2025-03-09T11:53:38Z

← Äldre version		Versionen från 9 mars 2025 kl. 13.53
Rad 23:		Rad 23:


	Älvdanser tala de gamla mycket på. Det var älvor, de skulle bo under gräset. De kom upp och dansade om nätterna. Det var som en ring med små vita varelser änna som en dimma: De snodde runt, och där de höll till blev gräset nedtrampat i en ring. Mor hade sett detta nere vid tjärnet här. Som en såg älvorna kunde de bli borta som ett skott. Det gick inte att komma inpå dem.		Älvdanser tala de gamla mycket på. Det var älvor, de skulle bo under gräset. De kom upp och dansade om nätterna. Det var som en ring med små vita varelser änna som en dimma: De snodde runt, och där de höll till blev gräset nedtrampat i en ring. Mor hade sett detta nere vid tjärnet här. Som en såg älvorna kunde de bli borta som ett skott. Det gick inte att komma inpå dem.

	Det kom en grann svart herre in till August i Gläborg. Han ville köpa all spannmål som fanns. De köpslog och August fick bra betalt och kontant på hand. När August kom ned, så tala han om, att han hade fått så mycket pengar. "Nej", sa pigan, "ni har inga pengar". Men gubben svor på att han hade så och så mycket. "Den som gick uppför trappan hade horn på knäna", sa pigan. "Ni såg inte, vem ni handlade med. Det är bäst att se efter i byrålådan." När August såg efter så fanns inte enda skärv.		Det kom en grann svart herre in till August i Gläborg. Han ville köpa all spannmål som fanns. De köpslog och August fick bra betalt och kontant på hand. När August kom ned, så tala han om, att han hade fått så mycket pengar. "Nej", sa pigan, "ni har inga pengar". Men gubben svor på att han hade så och så mycket. "Den som gick uppför trappan hade horn på knäna", sa pigan. "Ni såg inte, vem ni handlade med. Det är bäst att se efter i byrålådan." När August såg efter så fanns inte enda skärv.

Lennart: mellanslag borttagna

2025-03-09T11:53:15Z

mellanslag borttagna

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 Tidigt under 1200-talet, kom bygden kring [[Kviström]] att få ett namn, som skulle bli bestående långt fram i tiden, och som fortfarande har stor aktivitet inom  orten. Det som föranledde namnet  Munkedal var  de grupper av munkar, som från klostret i Dragsmark, sökte sig åt skilda väderstreck, för att känna den bygd och de omgivningar dit munkarna kunde färdas. Det är troligt, att munkarna från Marieskog — som klostret i Dragsmark kallas — sjöledes färdades till Kviströmsdalen. Syftet var att fånga lax, och som det även heter idka ett fromt sinneslag. Munkarna lärde sig även att mala sin säd, som de  fraktade upp till farleden nära herrgården. I berget ovanför herrgården, finns en höjdpunkt, en stenmur som benämnes för Örtagården. Så uppkom namnet Munkedal, som på munkarnas tid kallades  för   "Munkedalen".
-Ortsnamnet förkortades  under seklernas lopp till Munkedal, genom att avkorta ändelsen  "en", så  kom namnet till medan sockennamnet alltjämt heter Foss, uppkommet genom fallen vid Bråland och av norskt ursprung. Då Bohuslän under många sekler tillhörde Norge, hade  namnet Foss uppkommit, motsvarande.norskarnas foss istället för fors. Men efter 1658 då Bohuslän återbördades  till 'Sverige fick Foss kvarstå som benämning på sockennamnet,  och kommer   alltjämt att så förbli.
+Ortsnamnet förkortades  under seklernas lopp till Munkedal, genom att avkorta ändelsen "en", så  kom namnet till medan sockennamnet alltjämt heter Foss, uppkommet genom fallen vid Bråland och av norskt ursprung. Då Bohuslän under många sekler tillhörde Norge, hade  namnet Foss uppkommit, motsvarande.norskarnas foss istället för fors. Men efter 1658 då Bohuslän återbördades  till Sverige fick Foss kvarstå som benämning på sockennamnet,  och kommer   alltjämt att så förbli.
    För dem som har Munkedal till sin hembygd är åtskilligt som vittnar om gamla tider, våra fornlämningar i en historisk trakt; livaktiga industrier i bygden, varav flera har anor .från 180-talet. Ett rikt föreningsliv blomstrar inom socknens gränser, så många att det ar svart att nämna alla vid namn, det måste gälla såväl ortsbetonade föreningar, som sådana på  det kulturella planet. Alla har de sin uppgift att fylla.
@@ Rad 9: / Rad 9: @@
    Samhället Munkedal är spritt på flera områden, t ex stationen [[Kviström]], Stale och centrum kring  pappersbruket. Tätbebyggelsen är sådan, att den knappast är sammanhängande men i bilismens tidevarv torde avstånden mellan olika  samhälles delar ej ha avgörande .betydelse.
-  Kviströmsdalen, som munkarna så ivrigt eftersökte på grund av riklig förekomst av lax och andra fiskarter är bekant för sin skönhet. 'Här har såväl järnväg  som landsväg,. trängt samman mellan  [[Kviströmsberget]] (ibland kallat for   "gråstensberget") och åt andra sidan älven det stora sammanhängande berg, som omger den ostligaste delen av Tungenäset . I [[Kviströmsberget]] finns rester efter fornborgar och liknande befästningsanläggningar finns också bevarade vid Jermunneröd och Skree. Boplatser från stenåldern finns på många historiska platser i landskapet, ett sådant finns Vid Hensbacka,- där
+  Kviströmsdalen, som munkarna så ivrigt eftersökte på grund av riklig förekomst av lax och andra fiskarter är bekant för sin skönhet. 'Här har såväl järnväg  som landsväg,. trängt samman mellan  [[Kviströmsberget]] (ibland kallat for   "gråstensberget") och åt andra sidan älven det stora sammanhängande berg, som omger den ostligaste delen av Tungenäset . I [[Kviströmsberget]] finns rester efter fornborgar och liknande befästningsanläggningar finns också bevarade vid Jermunneröd och Skree. Boplatser från stenåldern finns på många historiska platser i landskapet, ett sådant finns Vid Hensbacka, där många föremål kommit i dagen men som förvaras i.Göteborgs.museum.   Andra historiska minnesmärken  finns vid  Lökeberg, Med  dess intressanta hällristning på gråberg. Ej långt därifrån finns. en naturlig urholkning i en bergsplatå  dar istiden bar urholkat. en gryta, som inte stannat därvid utan fortsatt  genom stenarten, och trängt genom densarnma, Fenomenet är delvis
 svårtillgängligt -- men säreget.
+   Vid Skälleröd finns rester av en stenåldersboplats. Här finns även små grytor, inhuggna i berg och på. ett gärde syns tvenne stenar, i bygden kallat for "kämpesteriarna", minnen från ett slag som rasade här sedan många seklet tillbaka. I stridens hetta lär ett par konungar fått sätta livet till. Här vid Skälleröd har en gång i tiden saltvattnet trängt ända upp till sjön Vassbotten.
-   Vid Skälleröd firms rester av en stenålderShoplats. Här finns även små
+  Oändligt mycket mer, kan berättas från bygden kring Munkedal. En av våra föreningar är fornminnes- och hembygdsföreningen i Munkedal,  som slår vakt om allt historiskt i form av gamla föremål och antika saker. Hembygdsföreningen har  också utökat sitt medlemsantal under senare tid. Låt oss sluta där vi började, vid den sköna Kviströmsdalen. Det är en rofylld trakt, väl värd att studera. Numera kanske störd av stress från alla bilar och andra  tafikfordon, som både dag och natt susar förbi. Men utvecklingen står aldrig stilla, det är bara att hänga med.
                                                                    A.C.
-Förr i tiden hände det ofta att man satt s k "kvällshuk" (kvälug), Det var
+Förr i tiden hände det ofta att man satt s k "kvällshuk" (kvälug), Det var när det började skymma  på kvällen men ännu inte var så pass mörkt att man ansåg  det lönt att tända lyset. I sådana skymningsstunder satt man och berättade historier för varann. Ofta handlade dessa om kända personer, doktorer, präster, länsmän och ibland till och med om kungar. Här är ett exempel på hur det kunde låta.
-och så mycket.  "Den som  gick uppför trappan hade horn på knäna", sa pi-
-gan.   "Ni  såg inte,  vem ni handlade  med.  Det  är bäst att se efter i
+Älvdanser  tala de gamla mycket på. Det var älvor, de skulle bo under gräset. De  kom upp och dansade om nätterna. Det var som en ring med små vita varelser änna som en  dimma: De  snodde runt, och där de höll till blev gräset nedtrampat i en ring. Mor hade sett detta nere vid tjärnet här. Som en såg älvorna  kunde de bli borta som ett skott. Det gick inte att komma inpå dem.
-byrålådan."  När August  såg efter så fanns inte enda skärv.
+Det kom en grann svart herre in till August i Gläborg. Han ville köpa all spannmål som fanns. De köpslog och August fick bra betalt och kontant på hand.  När August kom ned, så tala han om, att han hade fått så mycket pengar. "Nej", sa pigan, "ni har inga pengar". Men gubben svor på att han hade så och så mycket.  "Den som  gick uppför trappan hade horn på knäna", sa pigan.   "Ni  såg inte,  vem ni handlade  med.  Det  är bäst att se efter i byrålådan."  När August  såg efter så fanns inte enda skärv.
                                                                    R.N.
 [[Kategori:Munkedalsbygden]]
 [[Kategori:Munkedalsbygden 89-1]]

Lennart: mellanslag borttagna

2025-03-09T10:57:48Z

mellanslag borttagna

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 Hembygden i Munkedal
-.Tidigt under .12004alet, kom bygden  kring   [[Kviström]] att få -ett namn, som .
+Tidigt under 1200-talet, kom bygden kring [[Kviström]] att få ett namn, som skulle bli bestående långt fram i tiden, och som fortfarande har stor aktivitet inom  orten. Det som föranledde namnet  Munkedal var  de grupper av munkar, som från klostret i Dragsmark, sökte sig åt skilda väderstreck, för att känna den bygd och de omgivningar dit munkarna kunde färdas. Det är troligt, att munkarna från Marieskog — som klostret i Dragsmark kallas — sjöledes färdades till Kviströmsdalen. Syftet var att fånga lax, och som det även heter idka ett fromt sinneslag. Munkarna lärde sig även att mala sin säd, som de  fraktade upp till farleden nära herrgården. I berget ovanför herrgården, finns en höjdpunkt, en stenmur som benämnes för Örtagården. Så uppkom namnet Munkedal, som på munkarnas tid kallades  för   "Munkedalen".
-skulle bli bestående långt framt 'Aden, och som fortfarande nar stor aktivitet
+Ortsnamnet förkortades  under seklernas lopp till Munkedal, genom att avkorta ändelsen  "en", så  kom namnet till medan sockennamnet alltjämt heter Foss, uppkommet genom fallen vid Bråland och av norskt ursprung. Då Bohuslän under många sekler tillhörde Norge, hade  namnet Foss uppkommit, motsvarande.norskarnas foss istället för fors. Men efter 1658 då Bohuslän återbördades  till 'Sverige fick Foss kvarstå som benämning på sockennamnet,  och kommer   alltjämt att så förbli.
-inom  orten. Det som föranledde  namnet  Månkedal  Var  de grupper -ay  mun
+   För dem som har Munkedal till sin hembygd är åtskilligt som vittnar om gamla tider, våra fornlämningar i en historisk trakt; livaktiga industrier i bygden, varav flera har anor .från 180-talet. Ett rikt föreningsliv blomstrar inom socknens gränser, så många att det ar svart att nämna alla vid namn, det måste gälla såväl ortsbetonade föreningar, som sådana på  det kulturella planet. Alla har de sin uppgift att fylla.
-kar,  som från klostret i Dragsmark,  sökte sig åt skilda vädersteck, för att
+   Samhället Munkedal är spritt på flera områden, t ex stationen [[Kviström]], Stale och centrum kring  pappersbruket. Tätbebyggelsen är sådan, att den knappast är sammanhängande men i bilismens tidevarv torde avstånden mellan olika  samhälles delar ej ha avgörande .betydelse.
-känna  den bygd  och de omgivningar dit munkarna  kunde  färdas.  Det är tro-
+  Kviströmsdalen, som munkarna så ivrigt eftersökte på grund av riklig förekomst av lax och andra fiskarter är bekant för sin skönhet. 'Här har såväl järnväg  som landsväg,. trängt samman mellan  [[Kviströmsberget]] (ibland kallat for   "gråstensberget") och åt andra sidan älven det stora sammanhängande berg, som omger den ostligaste delen av Tungenäset . I [[Kviströmsberget]] finns rester efter fornborgar och liknande befästningsanläggningar finns också bevarade vid Jermunneröd och Skree. Boplatser från stenåldern finns på många historiska platser i landskapet, ett sådant finns Vid Hensbacka,- där
 många. -föremål  kommit idagen men  OM   förvaras i.Göteborgs.mnseum.   An-

Lennart: Länk

2024-08-13T12:08:44Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 13 augusti 2024 kl. 14.08
Rad 51:		Rad 51:
	Samhället Munkedal är spritt pa flera områden, t ex stationen [[Kviström]], Stale och centrum -kring pappersbruket. Tätbebyggelsen är sådan, att den knappast -år sammanhängande;. Men bilismens tidevarv torde avstånden mellan olika samhälles delar ej ha 'avgörande .betydelse.		Samhället Munkedal är spritt pa flera områden, t ex stationen [[Kviström]], Stale och centrum -kring pappersbruket. Tätbebyggelsen är sådan, att den knappast -år sammanhängande;. Men bilismens tidevarv torde avstånden mellan olika samhälles delar ej ha 'avgörande .betydelse.

	Kviströmsdalen, som Munkarna så ivrigt eftersökte på grund av riklig förekomst av lax och andra fiskarter är bekant för sin skönhet. 'Här har såväl järnväg som landsväg,. trängt samman Mellan ~~Kviströrnsberget~~ (ibland kallat for "gråstensbergen och åt andra sidan älven det stora sammanhängande bug, som omger den Ostligaste delen av Tungenaset I Kviströmsberget finns rester efter fornborgar. och liknande. befästningsanläggningar finns också bevarade Vid, Sermunneröd 'och' Skree: Boplatser från stenåldern finns på många .historiska platser i landskapet, ett sådant finns Vid l-lensbacka,- där		Kviströmsdalen, som Munkarna så ivrigt eftersökte på grund av riklig förekomst av lax och andra fiskarter är bekant för sin skönhet. 'Här har såväl järnväg som landsväg,. trängt samman Mellan [[Kviströmsberget]] (ibland kallat for "gråstensbergen och åt andra sidan älven det stora sammanhängande bug, som omger den Ostligaste delen av Tungenaset I [[Kviströmsberget]] finns rester efter fornborgar. och liknande. befästningsanläggningar finns också bevarade Vid, Sermunneröd 'och' Skree: Boplatser från stenåldern finns på många .historiska platser i landskapet, ett sådant finns Vid l-lensbacka,- där

	många. -föremål kommit idagen men OM förvaras i.Göteborgs.mnseum. An-		många. -föremål kommit idagen men OM förvaras i.Göteborgs.mnseum. An-

Lennart: Länk

2023-11-22T10:35:30Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 22 november 2023 kl. 12.35
Rad 1:		Rad 1:
	Hembygden i Munkedal		Hembygden i Munkedal

	.Tidigt under .12004alet, kom bygden kring ~~Kvistrom~~ att få -ett namn, som .		.Tidigt under .12004alet, kom bygden kring [[Kviström]] att få -ett namn, som .

	skulle bli bestående långt framt 'Aden, och som fortfarande nar stor aktivitet		skulle bli bestående långt framt 'Aden, och som fortfarande nar stor aktivitet

Lennart: lä

2023-11-22T10:34:51Z

lä

@@ Rad 49: / Rad 49: @@
 planet. Alla har de sin :uppgift 'att fYlln.
-   Samhället   Munkedal är spritt pa flera områden, t ex stationen Kvistrom,
+   Samhället   Munkedal är spritt pa flera områden, t ex stationen [[Kviström]], Stale och centrum -kring  pappersbruket. Tätbebyggelsen   är sådan, att den knappast -år sammanhängande;.     Men   bilismens tidevarv torde  avstånden mellan olika  samhälles delar ej ha 'avgörande .betydelse.
-Stale och centrum -kring  pappersbruket. Tätbebyggelsen   är sådan, aft den
+  Kviströmsdalen, som   Munkarna så ivrigt eftersökte på grund av riklig förekomst   av lax och andra fiskarter är bekant för sin skönhet. 'Här har såväl järnväg  som landsväg,. trängt samman Mellan  Kviströrnsberget (ibland kallat for   "gråstensbergen och  åt andra sidan älven det stora sammanhängande bug,  som omger  den Ostligaste delen av Tungenaset  I Kviströmsberget finns rester efter fornborgar. och liknande. befästningsanläggningar finns också bevarade  Vid, Sermunneröd   'och' Skree: Boplatser från stenåldern finns på många  .historiska platser i landskapet, ett sådant finns Vid l-lensbacka,- där
 många. -föremål  kommit idagen men  OM   förvaras i.Göteborgs.mnseum.   An-

Lennart: Skapade sidan med 'Hembygden i Munkedal .Tidigt under .12004alet, kom bygden kring Kvistrom att få -ett namn, som . skulle bli bestående långt framt 'Aden, och som fortfarande nar stor aktivitet inom orten. Det som föranledde namnet Månkedal Var de grupper -ay mun kar, som från klostret i Dragsmark, sökte sig åt skilda vädersteck, för att känna den bygd och de omgivningar dit munkarna kunde färdas. Det är tro- ligt, att munkarna frå...'

2023-11-21T15:50:07Z

Skapade sidan med 'Hembygden i Munkedal .Tidigt under .12004alet, kom bygden kring Kvistrom att få -ett namn, som . skulle bli bestående långt framt 'Aden, och som fortfarande nar stor aktivitet inom orten. Det som föranledde namnet Månkedal Var de grupper -ay mun kar, som från klostret i Dragsmark, sökte sig åt skilda vädersteck, för att känna den bygd och de omgivningar dit munkarna kunde färdas. Det är tro- ligt, att munkarna frå...'

Ny sida

Hembygden i Munkedal

.Tidigt under .12004alet, kom bygden kring Kvistrom att få -ett namn, som .

skulle bli bestående långt framt 'Aden, och som fortfarande nar stor aktivitet

inom orten. Det som föranledde namnet Månkedal Var de grupper -ay mun

kar, som från klostret i Dragsmark, sökte sig åt skilda vädersteck, för att

känna den bygd och de omgivningar dit munkarna kunde färdas. Det är tro-

ligt, att munkarna från Marieskog — som klostret i Dragsmark kallas — sjö-

ledes färdades till Kviströmsdalen. Syftet var att fånga lax, och som det även

heter idka ett fromt sinneslag. Munkarna lärde sig även att mala sin säd, som

de fraktade upp till farleden nära herrgården. I berget ovanför herrgården,

finns en höjdpunkt, en stenmur som benämnes för Örtagården. Så uppkom

namnet Munkedal, som på munkarnas titt kallades för "Munkedalen".

Ortsnamnet förkortades under seklernas lopp till Munkedal, genom att av-

korta ändelsen "en", så kom namnet till medan sockennamnet alltjämt he-

ter Foss, uppkommet genom fallen vid Bråland och av norskt ursprung. Då

Bohuslän under många sekler tillhörde Norge, hade namnet Foss uppkom-

mit, Motsvarande.norskarrias foss istället för fors. Men efter 1658 då Bonus-

län återbördades till 'Sverige fick Foss kvarstå shirr benämning på socken-

namnet, öch kommer alltjämt att sa: förbli.

För dem Som.har•Munkedal till sin hembygd är åtskilligt som vittnar om

gamla tider, våra fornlämningar i en historisk trakt; livaktiga industrier i

bygden, varav flera har anor .från 180-talet. Ett rikt föreningsliv blomstrar

inom. socknens gränser, så rriåriga att det ar svart aft nämna alla vid namn,

det måste gälla såväl orishetonacie föreningar, som sådana på det kulturella

planet. Alla har de sin :uppgift 'att fYlln.

Samhället Munkedal är spritt pa flera områden, t ex stationen Kvistrom,

Stale och centrum -kring pappersbruket. Tätbebyggelsen är sådan, aft den

knappast -år sammanhängande;. Men bilismens tidevarv torde avstånden

mellan olika samhälles delar ej ha 'avgörande .betydelse.. • -

Kviströmsdalen, som Munkarna så ivrigt 'eftersökte på grund av riklig fö-

rekomst av lax och andra fiskarter är bekant för sin skönhet. 'Här har såväl

järnväg som landsväg,. trängt samman Mellan Kviströrnsberget (ibland kallåt

for "gråstensbergen och åt andra tidan älven det stora sammanhängande

bug, som omger den Ostligaste delen av Tungenaset I Kvistrotnåberget-finns

rester' efter fornborgarl. och liknande. befästningsanläggningar fiinns också

bevarade Vid, Sermunneröd 'och' Skree: Boplatser från stenåldern finns pa

många .historiska platser i landskapet, ett sådant finns Vid l-lensbacka,- där

många. -föremål kommit idagen men OM förvaras i.Göteborgs.mnseum. An-

dra historiska minnesmarken finns vid Lökeberg, Med dess intressanta hall-

ristning pa; Gråberg : Ej långt därifrån firms. en naturlig utholkning i en

bergsplatå dar istiden bar utholkat. en gryta, som fine' stannat därvid utan

fortsatt genöm stenarten, och trängt genomt denSarnma, Fenomenet är delvis

svårtillgängligt -- men säreget.

14

Vid Skälleröd firms rester av en stenålderShoplats. Här finns även små

grytor, inhuggna i berg och på. ett gärde syns tvenne stenar, i bygden kallat

for "kämpesteriarna", minnen fran ett • slag som rasade hår sodan itanga

seklet tillbaka. I sttidens .hetta lär ett par komingar fått sätta livet till.'Här

vid Skälleröd har en gång i tiden saltvattnet trängt ända upp till sjön Vass-

botten.

Oändligt mycket mer, kan berättas från bygden kring Munkedal. En av

våra föreningar är fornminnes- och hembygdsföreningen i Munkedal, som

slår vakt om allt historiskt i form av gamla föremål och antika saker. Hem-

bygdsföreningen har också utökat sitt medlemsantal under senare tid. Låt

oss sluta där vi började, vid den sköna Kviströmsdalen. Det är en rofylld

trakt, väl värd att studera. Numera kanske störd av stress från alla bilar och

andra tafikfordon, som både dag och natt susar förbi. Men utvecklingen står

aldrig stilla, det är bara att hänga med.

A.C.

Förr i tiden hände det ofta att man satt s k "kvällshuk" (kvälug), Det var

när det började Skymma på kvällen men ännu inte var så pass mörkt att man

ansåg det lönt att tända lyset. I sådana skymningsstunder satt man och be-

rättade historier för varann. Ofta handlade dessa om kända personer, dok-

torer, präster, länsmän och ibland till och med om kungar. Här är ett exem-

pel på hur det kunde låta.

;kW

Älvdanser tala de gamla mycket på. Det var älvor, de skulle bo under gräset.

De kom imp och dansade om nåtterna. Det var som en ring med små vita va-

relser änna som en dimma: De snodde runt, och där de höll till blev gråset

nedtrampat i en ring. Mor hade sett detta nere vid tjärnet här. Som en Såg äl-

vorna kunde de bli borta som ett skott. Det gick inte att komma inpå dem.

Det kom en grann svart herre in till August i Gläborg. Han ville köpa all

spannmål, som fanns. De köpslog och August fick bra betalt och kontant på

hand. När August kom ned, så tala han om, att han hade fått så mycket pengar.

"Nej", sa pigan, "ni har inga pengar". Men gubben svor på att han hade så

och så mycket. "Den som gick uppför trappan hade horn på knäna", sa pi-

gan. "Ni såg inte, vem ni handlade med. Det är bäst att se efter i

byrålådan." När August såg efter så fanns inte enda skärv.

R.N.
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 89-1]]