Holmen under Elseröd 19-1 - Versionshistorik

Lennart: Lennart flyttade sidan Holmen under Elseröd till Holmen under Elseröd 19-1 utan att lämna en omdirigering

2026-04-08T09:51:00Z

Lennart flyttade sidan Holmen under Elseröd till Holmen under Elseröd 19-1 utan att lämna en omdirigering

← Äldre version	Versionen från 8 april 2026 kl. 11.51
(Ingen skillnad)

Lennart: Länk

2023-09-21T15:55:32Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 21 september 2023 kl. 17.55
Rad 9:		Rad 9:
	”F.d. dragontorp vid Wassbåtten (sjö) 1727 (Dragonetorpet) Wassbotten 1779, Lh. 1870 Ml (Soldat Erick Ståhl), Vass- (sjö och bebott) EK(B), BK, TK. Vid norra änden av den nu s.k. Vassbottensjön, avser den norra ändan av sjön där torpet ligger.”		”F.d. dragontorp vid Wassbåtten (sjö) 1727 (Dragonetorpet) Wassbotten 1779, Lh. 1870 Ml (Soldat Erick Ståhl), Vass- (sjö och bebott) EK(B), BK, TK. Vid norra änden av den nu s.k. Vassbottensjön, avser den norra ändan av sjön där torpet ligger.”

	Marken utmed sjön tillhörde bönderna fram till 1880-talet då Munkedals Aktiebolag köpte upp den mesta marken. De använde sjön till virkeslager.		Marken utmed sjön tillhörde bönderna fram till 1880-talet då [[Munkedals AB\|Munkedals Aktiebolag]] köpte upp den mesta marken. De använde sjön till virkeslager.

	Holmen var inget soldattorp. Det står som fattigstuga under Elseröd. Jag har letat i husförhörslängder från 1876 och framåt. Perioder bodde det många personer i denna lilla stuga med ett kök som också var enda rummet. Andra delen av stugan var till för djur.		Holmen var inget soldattorp. Det står som fattigstuga under Elseröd. Jag har letat i husförhörslängder från 1876 och framåt. Perioder bodde det många personer i denna lilla stuga med ett kök som också var enda rummet. Andra delen av stugan var till för djur.

Lennart: styckebrytning

2022-08-23T15:06:47Z

styckebrytning

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Holmen under Elseröd Officiella namn på platser är inte alltid desamma som de namn ortsbor känner till. När jag växte upp fanns det fortfarande en stenmur som visade att det legat en stuga på platsen. Nu kan man ana att här legat något som personer bott i. Jag har alltid varit fascinerad av berättelserna om folket som bodde där. Jag växte upp hos mormor och morfar. Deras gård gränsade till ett område vi kallade Holmen. Det var ingen stor plats. Bara en liten äng i kanten av skogen. Ängen tillhörde inte morfar, men han fick ha sina kor på bete där. Han hade också tillgång till fiskerätt i viken, vilket betydde att han varje vår satte ut en ryssja för att fånga gäddor. Vattnet i viken gick högre upp på åkrarna när snön smält. Hans eka låg förtöjd invid stranden. Många år senare fick jag se att viken kallades Perreviken. Viken skulle heta så i ”folkmun”. Det var inte riktigt så jag hört tidigare. De som kallade viken detta namn visste egentligen inte varför detta namn användes. Jag visste ju att Per och Petronella hette det par som bott där tidigare.
+Officiella namn på platser är inte alltid desamma som de namn ortsbor känner till.
-Därför kallades viken Päreviken eller Pärenelleviken efter dem. Vad den officiellt heter kan man läsa t.ex. i boken Fem socknar i Munkedal (Berfendal, Foss, Håby, Svarteborg och Valboryr). Morfars gård hade varit soldattorp tidigare. Detta upphörde 1906, då torpet övergick till civilt bruk. Den siste soldat som bodde där var Johan Fredrik Eriksson Östlund med hustru Augusta Mathilda Sohlberg. ”F.d. dragontorp vid Wassbåtten (sjö) 1727 (Dragonetorpet) Wassbotten 1779, Lh. 1870 Ml (Soldat Erick Ståhl), Vass- (sjö och bebott) EK(B), BK, TK. Vid norra änden av den nu s.k. Vassbottensjön, avser den norra ändan av sjön där torpet ligger.” Marken utmed sjön tillhörde bönderna fram till 1880-talet då Munkedals Aktiebolag köpte upp den mesta marken. De använde sjön till virkeslager. Holmen var inget soldattorp. Det står som fattigstuga under Elseröd. Jag har letat i husförhörslängder från 1876 och framåt. Perioder bodde det många personer i denna lilla stuga med ett kök som också var enda rummet. Andra delen av stugan var till för djur. Enligt husförhörslängen tiden 1884 - 1896 bodde Per Johansson född 1825 och hans hustru Petronella Persdotter född 1828 i stugan med döttrarna Emilia Fredrika, Anna Ottilia, Tekla Maria och Hulda Elisabeth. Sonen Patrik Julius hade flyttat till Moss i Norge 1885. Han var då 27 år. Hemmavarande döttrar var yngre. I prästens anteckningar står det att Per var utfattig skräddare. Utöver denna familj bodde också i samma stuga fattighjonen änkan Magdalena Johansdotter född 1827 och hennes son Carl Otto född 1865, samt pigan Anna Lisa Holm född 1830. Alla hjonen flyttades vidare till nästa ”hyseställe” 1886. Alltså nio personer samtidigt. Per Johansson dog 1890. Änkan Petronella bodde kvar. Dottern Tekla Maria flyttade till Norge 1890 och systern Hulda Elisabeth flyttade 1892. Dottern Emilia Fredrika hade flyttat 1887. Hon flyttade tillbaks och hade då en egen dotter med sig, Anna Ottilia född 1890. I församlingsboken för tiden 1908-1920 är noterat att Petronella och dottern Emilia Fredrika bor i stugan. Emilia kallades Emma. Hennes dotter Anna Ottilia hade fått dottern Alfhild Ottilia Ingeborg född 1910. Alltså bor fyra generationer i stugan. Sista anteckningen för backstugan på Holmen är tiden 1921-1929. Emilia Fredrika Persdotter dog 1923. Efter den tiden rivs stugan och området blir betesmark.
+När jag växte upp fanns det fortfarande en stenmur som visade att det legat en stuga på platsen. Nu kan man ana att här legat något som personer bott i. Jag har alltid varit fascinerad av berättelserna om folket som bodde där. Jag växte upp hos mormor och morfar. Deras gård gränsade till ett område vi kallade Holmen. Det var ingen stor plats. Bara en liten äng i kanten av skogen. Ängen tillhörde inte morfar, men han fick ha sina kor på bete där. Han hade också tillgång till fiskerätt i viken, vilket betydde att han varje vår satte ut en ryssja för att fånga gäddor. Vattnet i viken gick högre upp på åkrarna när snön smält. Hans eka låg förtöjd invid stranden.
-Text: Gunnel Åkesson
+Många år senare fick jag se att viken kallades Perreviken. Viken skulle heta så i ”folkmun”. Det var inte riktigt så jag hört tidigare. De som kallade viken detta namn visste egentligen inte varför detta namn användes. Jag visste ju att Per och Petronella hette det par som bott där tidigare. Därför kallades viken Päreviken eller Pärenelleviken efter dem. Vad den officiellt heter kan man läsa t.ex. i boken Fem socknar i Munkedal (Berfendal, Foss, Håby, Svarteborg och Valboryr).
 [[Kategori:Munkedalsbygden]]
 [[Kategori:Munkedalsbygden 19-1]]

Lennart: Ny sida

2022-08-23T08:44:41Z

Ny sida

Ny sida

Holmen under Elseröd Officiella namn på platser är inte alltid desamma som de namn ortsbor känner till. När jag växte upp fanns det fortfarande en stenmur som visade att det legat en stuga på platsen. Nu kan man ana att här legat något som personer bott i. Jag har alltid varit fascinerad av berättelserna om folket som bodde där. Jag växte upp hos mormor och morfar. Deras gård gränsade till ett område vi kallade Holmen. Det var ingen stor plats. Bara en liten äng i kanten av skogen. Ängen tillhörde inte morfar, men han fick ha sina kor på bete där. Han hade också tillgång till fiskerätt i viken, vilket betydde att han varje vår satte ut en ryssja för att fånga gäddor. Vattnet i viken gick högre upp på åkrarna när snön smält. Hans eka låg förtöjd invid stranden. Många år senare fick jag se att viken kallades Perreviken. Viken skulle heta så i ”folkmun”. Det var inte riktigt så jag hört tidigare. De som kallade viken detta namn visste egentligen inte varför detta namn användes. Jag visste ju att Per och Petronella hette det par som bott där tidigare.

Därför kallades viken Päreviken eller Pärenelleviken efter dem. Vad den officiellt heter kan man läsa t.ex. i boken Fem socknar i Munkedal (Berfendal, Foss, Håby, Svarteborg och Valboryr). Morfars gård hade varit soldattorp tidigare. Detta upphörde 1906, då torpet övergick till civilt bruk. Den siste soldat som bodde där var Johan Fredrik Eriksson Östlund med hustru Augusta Mathilda Sohlberg. ”F.d. dragontorp vid Wassbåtten (sjö) 1727 (Dragonetorpet) Wassbotten 1779, Lh. 1870 Ml (Soldat Erick Ståhl), Vass- (sjö och bebott) EK(B), BK, TK. Vid norra änden av den nu s.k. Vassbottensjön, avser den norra ändan av sjön där torpet ligger.” Marken utmed sjön tillhörde bönderna fram till 1880-talet då Munkedals Aktiebolag köpte upp den mesta marken. De använde sjön till virkeslager. Holmen var inget soldattorp. Det står som fattigstuga under Elseröd. Jag har letat i husförhörslängder från 1876 och framåt. Perioder bodde det många personer i denna lilla stuga med ett kök som också var enda rummet. Andra delen av stugan var till för djur. Enligt husförhörslängen tiden 1884 - 1896 bodde Per Johansson född 1825 och hans hustru Petronella Persdotter född 1828 i stugan med döttrarna Emilia Fredrika, Anna Ottilia, Tekla Maria och Hulda Elisabeth. Sonen Patrik Julius hade flyttat till Moss i Norge 1885. Han var då 27 år. Hemmavarande döttrar var yngre. I prästens anteckningar står det att Per var utfattig skräddare. Utöver denna familj bodde också i samma stuga fattighjonen änkan Magdalena Johansdotter född 1827 och hennes son Carl Otto född 1865, samt pigan Anna Lisa Holm född 1830. Alla hjonen flyttades vidare till nästa ”hyseställe” 1886. Alltså nio personer samtidigt. Per Johansson dog 1890. Änkan Petronella bodde kvar. Dottern Tekla Maria flyttade till Norge 1890 och systern Hulda Elisabeth flyttade 1892. Dottern Emilia Fredrika hade flyttat 1887. Hon flyttade tillbaks och hade då en egen dotter med sig, Anna Ottilia född 1890. I församlingsboken för tiden 1908-1920 är noterat att Petronella och dottern Emilia Fredrika bor i stugan. Emilia kallades Emma. Hennes dotter Anna Ottilia hade fått dottern Alfhild Ottilia Ingeborg född 1910. Alltså bor fyra generationer i stugan. Sista anteckningen för backstugan på Holmen är tiden 1921-1929. Emilia Fredrika Persdotter dog 1923. Efter den tiden rivs stugan och området blir betesmark.

Text: Gunnel Åkesson
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 19-1]]