I Hembygdens tjänst 25-1 - Versionshistorik

Lennart: Länkar

2026-04-22T15:47:13Z

Länkar

Lennart: Ny sida

2026-04-18T19:06:42Z

Ny sida

Ny sida

'''I Hembygdens tjänst'''

''Det är dags att som ordförande ta ett steg tillbaka och låta Lennart Sennung ta ett steg fram som ny ordförande. Det är med stor glädje jag nu kan se tillbaka på tiden från 1990 då jag började och tänker nu på alla fantastiska »medarbetare« jag har haft och fortfarande har. Det sociala umgänget är den viktigaste ingrediensen med att vara med i en hembygdsförening. Låt mig blicka tillbaka.''

Året var 1990 och jag hade bytt jobb till Televerket. Detta medförde att det fanns tid till annat än bara arbete. Jag hade redan året innan talat med en av de aktiva i Hembygdsföreningen »Erik på Möe« om att det saknades en förteckning över alla gamla torp i Munkedal dvs Foss socken. Jag föreslog att föreningen skull göra en byggnadsinventering medan det fanns många medlemmar som visste mycket om gamla ställen. Precis som det brukar vara när man föreslår något så kommer det en fråga tillbaka »kan du driva detta då« Så blev det. Yngve Carlsson var då ordförande och en mycket viktig person i sammanhanget. Vi ser en bit av det första protokollet nedan. Detta projekt koncentrerades på Foss socken men har förra året utökats med att göra samma sak med Håby. Vi följer fortfarande samma mallar som när vi började. En del av materialet har scannats och är tillgängligt via vår hemsida.
[[Fil:Torpinventering protokoll nr 1.png|miniatyr]]
När jag började skedde all bokföring med papper och penna, men vi bytte ganska snart till Hogia bokföringsprogram och nu heter det Visma. Arbetet med alla medlemslistor, inbetalningskort och annat som hade med medlemshanteringen att göra skedde för hand. Det var inte lika många medlemmar som i dag men det var ju arbetskrävande i alla fall. Ganska snart hade vi skaffat den första datorn och gått över till en enkel databas, som jag utvecklade i Microsoft Access. I utvecklad form använder vi samma system än i dag. Vi undersökte om det fanns något färdigt system att köpa men hittade inget lämpligt. Detta skedde nog 1991. Jag resonerade som så att bara för att vi värnar om det gamla, måste vi inte använda gamla hjälpmedel. De skall vara moderna och vi ska hänga med i utvecklingen. I projektet Sockeninventering som vi då kallade för »Torpinventering« fanns det massor med jobb att göra. Vi blev tillfrågade från arbetsförmedlingen om att ta emot personer som skulle arbetsträna, vilket vi höll på med i många år. Det har resulterat i ca. 100 A4-pärmar. Arbetet med vilka personer som bodde på de olika ställena tog mest tid och där kom Lilli-Anne Sihlberg att vara en nyckelperson.

Omkring sekelskiftet hörde Leif Bergh, på nuvarande Arctic Paper, av sig och tyckte att det vore nog bra om hembygdsföreningen kunde rädda alla gamla värdefulla ritningar som fanns kvar på Bruket. Risken fanns att de en »vacker dag bara slängs«. Det blev ett styrelsebeslut i bolaget på att vi fick ta hand om gamla ritningar och annat material. Vi hade då ingen aning om hur mycket det skulle bli. En lämplig lokal på Bruksvägen 4 fick vi till en början låna gratis och senare hyra av kommunen. Nu är den fylld med ca 160 hyllmeter med dokument av alla slag. Men ett arkiv utan ett system som gör att man kan återfinna de gamla handlingarna har begränsat värde. Därför utvecklade vi ett datoriserat system i Microsoft Access, vilket är till obeskrivlig viktig hjälp om man skall hitta en viss handling eller handlingar om ett visst ämne.

Eftersom Hembygdsföreningen var i besittning av så mycket värdefulla handlingar tyckte man från Bruket att det vore trevligt med en utställning, vilket vi gjorde. Den utgöres av bilder och texter i en 50 meterlång »gånga«.

När vi ändå hade gjort en utställning så tyckte VD´n Göran Lindqvist att det vore trevligt om det kunde bli en bok av det hela vilket det blev. Vi höll på ca fyra år och den blev färdig lagom till det att Bruket firade 150 år 2021, ett praktverk.

På Hembygdsmuseet har det samlats fotografier i tusental som vi måste ta hand om. Vi valde datasystemet Sofie och det arbetet pågår i högsta grad fortfarande. Utöver fotografier finns det mängder med digital information i våra datorer. Tills för ett drygt år sedan finns den nu tillgänglig för allmänheten via vår hemsida och tjänsten Munkedals Wikipedia MHF-Wiki. I dagsläget är det ca 1400 dokument som är sökbara.

På Kaserna var det ett antal medlemmar som regelbundet underhöll byggnader och grönytor alltsedan man startade. Flera av våra medlemmar, framför allt Astrid, Ingela och Elsy, tyckte att Bagarstugan var för trång och behövde byggas ut. Stig Hognert hade då blivit engagerad i arbetet där och vi var ett gott gäng som satte igång. Den första utbyggnaden var förstoringen av stora rummet.

När det väl var färdigt så tyckte vi det var jobbigt med bara utedass, särskilt vintertid. Med samma arbetsstyrka som byggde den fösta delen byggdes så en förlängning av huset så att två toaletter fick plats. Den fina stugan drog nu allt fler människor till sig som ville hyra även vintertid. Det var ju bara det att vattenledningen som låg grunt frös och ställde till det. Därför lade vi 2024 ner en ny ledning på frostfritt djup. Taket på den stora logen var dåligt och det behövde åtgärdas. Som en deal med Arctic Paper som en slags ersättning för att vi gjort boken så stod de för arbetskostnaden och Länsstyrelsen för materialet. Före arbetet med att byta tak hade vi under ett par år arbetat på att förbättra logen. Byggnaden passade för sitt gamla ändamål, nämligen att förvara hö i. Den var dock inte en idealisk byggnad som förvaringsplats för kulturhistoriska föremål. Logen var i behov av bättre väggar och ett säkert bjälklag, vilket vi byggde.

Allt fler arbetsredskap och maskiner samlades och den gamla vedboden blev alldeles för liten. Den var så dålig att den fick rivas och den nya boden har stått färdig sedan flera år tillbaka.

Bänkarna vid friluftsteatern började ta slut. Många ruttnade och det kunde ju medföra olyckor. Med medel från Thordénstiftelsen till materialet byggde arbetslaget nya bänkar med gjutna fundament och tryckimpregnerat virke.

Den senaste arbetsinsatsen på Kaserna har varit utbyte av dåligt tak på kafeterian och på Körhuset. De sista delarna blev klara i februari i år. Logtaket har också bytts. På Gamla Bruket har man succesivt under åren underhållit alla byggnaderna. Förra året var det dags för om�målning av långhuset och det gjorde verkligen gott. Dess�utom har en ny redskapsbod byggts.

För ett par år sedan gick Föreningen Munkedalsslöjd över och upp i hembygdsföreningen. Det har kommit ett gott gäng in i vår gemenskap.

Det senaste stora projektet är Lokalhistoriska skattkistor, men mera därom i en separat artikel. Vid årsmötet 2025 var det så dags att lämna över ordförandeklubban till Lennart Sennung och nya krafter tar vid.

Sverker Balksten
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 25-1]]

← Äldre version		Versionen från 22 april 2026 kl. 17.47
Rad 1:		Rad 1:
	'''I Hembygdens tjänst'''		'''I Hembygdens tjänst'''

	''Det är dags att som ordförande ta ett steg tillbaka och låta Lennart Sennung ta ett steg fram som ny ordförande. Det är med stor glädje jag nu kan se tillbaka på tiden från 1990 då jag började och tänker nu på alla fantastiska »medarbetare« jag har haft och fortfarande har. Det sociala umgänget är den viktigaste ingrediensen med att vara med i en hembygdsförening. Låt mig blicka tillbaka.''		''Det är dags att som ordförande ta ett steg tillbaka och låta [[Lennart Sennung]] ta ett steg fram som ny ordförande. Det är med stor glädje jag nu kan se tillbaka på tiden från 1990 då jag började och tänker nu på alla fantastiska »medarbetare« jag har haft och fortfarande har. Det sociala umgänget är den viktigaste ingrediensen med att vara med i en hembygdsförening. Låt mig blicka tillbaka.''

	Året var 1990 och jag hade bytt jobb till Televerket. Detta medförde att det fanns tid till annat än bara arbete. Jag hade redan året innan talat med en av de aktiva i Hembygdsföreningen »Erik på Möe« om att det saknades en förteckning över alla gamla torp i Munkedal dvs Foss socken. Jag föreslog att föreningen skull göra en byggnadsinventering medan det fanns många medlemmar som visste mycket om gamla ställen. Precis som det brukar vara när man föreslår något så kommer det en fråga tillbaka »kan du driva detta då« Så blev det. Yngve Carlsson var då ordförande och en mycket viktig person i sammanhanget. Vi ser en bit av det första protokollet nedan. Detta projekt koncentrerades på Foss socken men har förra året utökats med att göra samma sak med Håby. Vi följer fortfarande samma mallar som när vi började. En del av materialet har scannats och är tillgängligt via vår hemsida.		Året var 1990 och jag hade bytt jobb till Televerket. Detta medförde att det fanns tid till annat än bara arbete. Jag hade redan året innan talat med en av de aktiva i Hembygdsföreningen »Erik på Möe« om att det saknades en förteckning över alla gamla torp i Munkedal dvs Foss socken. Jag föreslog att föreningen skull göra en byggnadsinventering medan det fanns många medlemmar som visste mycket om gamla ställen. Precis som det brukar vara när man föreslår något så kommer det en fråga tillbaka »kan du driva detta då« Så blev det. Yngve Carlsson var då ordförande och en mycket viktig person i sammanhanget. Vi ser en bit av det första protokollet nedan. Detta projekt koncentrerades på Foss socken men har förra året utökats med att göra samma sak med Håby. Vi följer fortfarande samma mallar som när vi började. En del av materialet har scannats och är tillgängligt via vår hemsida.
Rad 7:		Rad 7:
	När jag började skedde all bokföring med papper och penna, men vi bytte ganska snart till Hogia bokföringsprogram och nu heter det Visma. Arbetet med alla medlemslistor, inbetalningskort och annat som hade med medlemshanteringen att göra skedde för hand. Det var inte lika många medlemmar som i dag men det var ju arbetskrävande i alla fall. Ganska snart hade vi skaffat den första datorn och gått över till en enkel databas, som jag utvecklade i Microsoft Access. I utvecklad form använder vi samma system än i dag. Vi undersökte om det fanns något färdigt system att köpa men hittade inget lämpligt. Detta skedde nog 1991. Jag resonerade som så att bara för att vi värnar om det gamla, måste vi inte använda gamla hjälpmedel. De skall vara moderna och vi ska hänga med i utvecklingen. I projektet Sockeninventering som vi då kallade för »Torpinventering« fanns det massor med jobb att göra. Vi blev tillfrågade från arbetsförmedlingen om att ta emot personer som skulle arbetsträna, vilket vi höll på med i många år. Det har resulterat i ca. 100 A4-pärmar. Arbetet med vilka personer som bodde på de olika ställena tog mest tid och där kom Lilli-Anne Sihlberg att vara en nyckelperson.		När jag började skedde all bokföring med papper och penna, men vi bytte ganska snart till Hogia bokföringsprogram och nu heter det Visma. Arbetet med alla medlemslistor, inbetalningskort och annat som hade med medlemshanteringen att göra skedde för hand. Det var inte lika många medlemmar som i dag men det var ju arbetskrävande i alla fall. Ganska snart hade vi skaffat den första datorn och gått över till en enkel databas, som jag utvecklade i Microsoft Access. I utvecklad form använder vi samma system än i dag. Vi undersökte om det fanns något färdigt system att köpa men hittade inget lämpligt. Detta skedde nog 1991. Jag resonerade som så att bara för att vi värnar om det gamla, måste vi inte använda gamla hjälpmedel. De skall vara moderna och vi ska hänga med i utvecklingen. I projektet Sockeninventering som vi då kallade för »Torpinventering« fanns det massor med jobb att göra. Vi blev tillfrågade från arbetsförmedlingen om att ta emot personer som skulle arbetsträna, vilket vi höll på med i många år. Det har resulterat i ca. 100 A4-pärmar. Arbetet med vilka personer som bodde på de olika ställena tog mest tid och där kom Lilli-Anne Sihlberg att vara en nyckelperson.

	Omkring sekelskiftet hörde Leif Bergh, på nuvarande Arctic Paper, av sig och tyckte att det vore nog bra om hembygdsföreningen kunde rädda alla gamla värdefulla ritningar som fanns kvar på Bruket. Risken fanns att de en »vacker dag bara slängs«. Det blev ett styrelsebeslut i bolaget på att vi fick ta hand om gamla ritningar och annat material. Vi hade då ingen aning om hur mycket det skulle bli. En lämplig lokal på Bruksvägen 4 fick vi till en början låna gratis och senare hyra av kommunen. Nu är den fylld med ca 160 hyllmeter med dokument av alla slag. Men ett arkiv utan ett system som gör att man kan återfinna de gamla handlingarna har begränsat värde. Därför utvecklade vi ett datoriserat system i Microsoft Access, vilket är till obeskrivlig viktig hjälp om man skall hitta en viss handling eller handlingar om ett visst ämne.		Omkring sekelskiftet hörde [[Leif Bergh]], på nuvarande Arctic Paper, av sig och tyckte att det vore nog bra om hembygdsföreningen kunde rädda alla gamla värdefulla ritningar som fanns kvar på Bruket. Risken fanns att de en »vacker dag bara slängs«. Det blev ett styrelsebeslut i bolaget på att vi fick ta hand om gamla ritningar och annat material. Vi hade då ingen aning om hur mycket det skulle bli. En lämplig lokal på Bruksvägen 4 fick vi till en början låna gratis och senare hyra av kommunen. Nu är den fylld med ca 160 hyllmeter med dokument av alla slag. Men ett arkiv utan ett system som gör att man kan återfinna de gamla handlingarna har begränsat värde. Därför utvecklade vi ett datoriserat system i Microsoft Access, vilket är till obeskrivlig viktig hjälp om man skall hitta en viss handling eller handlingar om ett visst ämne.

	Eftersom Hembygdsföreningen var i besittning av så mycket värdefulla handlingar tyckte man från Bruket att det vore trevligt med en utställning, vilket vi gjorde. Den utgöres av bilder och texter i en 50 meterlång »gånga«.		Eftersom Hembygdsföreningen var i besittning av så mycket värdefulla handlingar tyckte man från Bruket att det vore trevligt med en utställning, vilket vi gjorde. Den utgöres av bilder och texter i en 50 meterlång »gånga«.

	När vi ändå hade gjort en utställning så tyckte VD´n Göran Lindqvist att det vore trevligt om det kunde bli en bok av det hela vilket det blev. Vi höll på ca fyra år och den blev färdig lagom till det att Bruket firade 150 år 2021, ett praktverk.		När vi ändå hade gjort en utställning så tyckte VD´n [[Göran Lindqvist]] att det vore trevligt om det kunde bli en bok av det hela vilket det blev. Vi höll på ca fyra år och den blev färdig lagom till det att Bruket firade 150 år 2021, ett praktverk.

	På Hembygdsmuseet har det samlats fotografier i tusental som vi måste ta hand om. Vi valde datasystemet Sofie och det arbetet pågår i högsta grad fortfarande. Utöver fotografier finns det mängder med digital information i våra datorer. Tills för ett drygt år sedan finns den nu tillgänglig för allmänheten via vår hemsida och tjänsten Munkedals Wikipedia MHF-Wiki. I dagsläget är det ca 1400 dokument som är sökbara.		På Hembygdsmuseet har det samlats fotografier i tusental som vi måste ta hand om. Vi valde datasystemet Sofie och det arbetet pågår i högsta grad fortfarande. Utöver fotografier finns det mängder med digital information i våra datorer. Tills för ett drygt år sedan finns den nu tillgänglig för allmänheten via vår hemsida och tjänsten Munkedals Wikipedia MHF-Wiki. I dagsläget är det ca 1400 dokument som är sökbara.
Rad 23:		Rad 23:
	Bänkarna vid friluftsteatern började ta slut. Många ruttnade och det kunde ju medföra olyckor. Med medel från Thordénstiftelsen till materialet byggde arbetslaget nya bänkar med gjutna fundament och tryckimpregnerat virke.		Bänkarna vid friluftsteatern började ta slut. Många ruttnade och det kunde ju medföra olyckor. Med medel från Thordénstiftelsen till materialet byggde arbetslaget nya bänkar med gjutna fundament och tryckimpregnerat virke.

	Den senaste arbetsinsatsen på Kaserna har varit utbyte av dåligt tak på kafeterian och på Körhuset. De sista delarna blev klara i februari i år. Logtaket har också bytts. På Gamla Bruket har man succesivt under åren underhållit alla byggnaderna. Förra året var det dags för ~~om�målning~~ av långhuset och det gjorde verkligen gott. ~~Dess�utom~~ har en ny redskapsbod byggts.		Den senaste arbetsinsatsen på Kaserna har varit utbyte av dåligt tak på kafeterian och på Körhuset. De sista delarna blev klara i februari i år. Logtaket har också bytts. På Gamla Bruket har man succesivt under åren underhållit alla byggnaderna. Förra året var det dags för ommålning av långhuset och det gjorde verkligen gott. Dessutom har en ny redskapsbod byggts.

	För ett par år sedan gick Föreningen Munkedalsslöjd över och upp i hembygdsföreningen. Det har kommit ett gott gäng in i vår gemenskap.		För ett par år sedan gick Föreningen Munkedalsslöjd över och upp i hembygdsföreningen. Det har kommit ett gott gäng in i vår gemenskap.
Rad 29:		Rad 29:
	Det senaste stora projektet är Lokalhistoriska skattkistor, men mera därom i en separat artikel. Vid årsmötet 2025 var det så dags att lämna över ordförandeklubban till Lennart Sennung och nya krafter tar vid.		Det senaste stora projektet är Lokalhistoriska skattkistor, men mera därom i en separat artikel. Vid årsmötet 2025 var det så dags att lämna över ordförandeklubban till Lennart Sennung och nya krafter tar vid.

	Sverker Balksten		[[Sverker Balksten]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 25-1]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 25-1]]