Kochens grottor - Versionshistorik

Lennart: Länk

2025-08-17T15:39:21Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 17 augusti 2025 kl. 17.39
Rad 3:		Rad 3:
	Ur "Ett halvt sekel skog mellan 1926 och 1980" av Ivar Jakobsson, sida 124:		Ur "Ett halvt sekel skog mellan 1926 och 1980" av Ivar Jakobsson, sida 124:

	''Innan jag helt lämnar det vackra bergmassivet vill jag med några ord omtala att det finns två vackra istidsgrottor i berget nedom flåget norr om Sandholmen. Dessa är belägna strax norr om en liten holme som här skjuter ut i sjön, omkring 5 meter över sjöns normala vattenstånd, grottorna är belägna strax bredvid varandra. Dessa två grottor kallades av äldre folk för Kochska grottorna, dessa var under tiden som det Kochska släktet regerade ~~på Torps~~ herrgård ett uppskattat utflyktsmål, särskilt av den unga grenen i detta släkte.''		''Innan jag helt lämnar det vackra bergmassivet vill jag med några ord omtala att det finns två vackra istidsgrottor i berget nedom flåget norr om Sandholmen. Dessa är belägna strax norr om en liten holme som här skjuter ut i sjön, omkring 5 meter över sjöns normala vattenstånd, grottorna är belägna strax bredvid varandra. Dessa två grottor kallades av äldre folk för Kochska grottorna, dessa var under tiden som det Kochska släktet regerade på [[Torps Herrgård\|Torps herrgård]] ett uppskattat utflyktsmål, särskilt av den unga grenen i detta släkte.''

	''Utrustade med matkorgar och tillbehör av drycker samt unga flickor som efterrätt rodde man dit i vackra sommarkvällar. Väl ditkommen hade man flickan i säkert förvar, eller i sitt våld, möjligheten att komma därifrån var utesluten. I den största av grottorna var bänkar uppsatta, och framför grottan växte tallar som hindrade all insyn från sjösidan. Kanske flickorna tyckte att det lät kusligt när man hörde lommen ropa över sjöns vatten och kröp sin pojkvän närmare. Besökare i grottorna brukade som nöje klämma in kopparslantar i bergsspringor. Jag minns att jag någon gång på 40-talet såg en femöring av ganska gammalt datum i en sådan bergsspringa.''		''Utrustade med matkorgar och tillbehör av drycker samt unga flickor som efterrätt rodde man dit i vackra sommarkvällar. Väl ditkommen hade man flickan i säkert förvar, eller i sitt våld, möjligheten att komma därifrån var utesluten. I den största av grottorna var bänkar uppsatta, och framför grottan växte tallar som hindrade all insyn från sjösidan. Kanske flickorna tyckte att det lät kusligt när man hörde lommen ropa över sjöns vatten och kröp sin pojkvän närmare. Besökare i grottorna brukade som nöje klämma in kopparslantar i bergsspringor. Jag minns att jag någon gång på 40-talet såg en femöring av ganska gammalt datum i en sådan bergsspringa.''

Lennart: Stavfel rättade

2025-08-17T15:38:13Z

Stavfel rättade

← Äldre version		Versionen från 17 augusti 2025 kl. 17.38
Rad 1:		Rad 1:
	Kochens grottor, även Kochska grottorna eller Kockens ~~grottor~~.		Kochens grottor, även Kochska grottorna eller Kockens grotta.

	Ur "Ett halvt sekel skog mellan 1926 och 1980" av Ivar Jakobsson, sida 124:		Ur "Ett halvt sekel skog mellan 1926 och 1980" av Ivar Jakobsson, sida 124:

Lennart: Text kursiverad

2025-08-17T14:56:08Z

Text kursiverad

← Äldre version		Versionen från 17 augusti 2025 kl. 16.56
Rad 1:		Rad 1:
	Kochens grottor, även Kochska grottorna.		Kochens grottor, även Kochska grottorna eller Kockens grottor.

	Ur "Ett halvt sekel skog mellan 1926 och 1980" av Ivar Jakobsson, sida 124:		Ur "Ett halvt sekel skog mellan 1926 och 1980" av Ivar Jakobsson, sida 124:

			''Innan jag helt lämnar det vackra bergmassivet vill jag med några ord omtala att det finns två vackra istidsgrottor i berget nedom flåget norr om Sandholmen. Dessa är belägna strax norr om en liten holme som här skjuter ut i sjön, omkring 5 meter över sjöns normala vattenstånd, grottorna är belägna strax bredvid varandra. Dessa två grottor kallades av äldre folk för Kochska grottorna, dessa var under tiden som det Kochska släktet regerade på Torps herrgård ett uppskattat utflyktsmål, särskilt av den unga grenen i detta släkte.''

			''Utrustade med matkorgar och tillbehör av drycker samt unga flickor som efterrätt rodde man dit i vackra sommarkvällar. Väl ditkommen hade man flickan i säkert förvar, eller i sitt våld, möjligheten att komma därifrån var utesluten. I den största av grottorna var bänkar uppsatta, och framför grottan växte tallar som hindrade all insyn från sjösidan. Kanske flickorna tyckte att det lät kusligt när man hörde lommen ropa över sjöns vatten och kröp sin pojkvän närmare. Besökare i grottorna brukade som nöje klämma in kopparslantar i bergsspringor. Jag minns att jag någon gång på 40-talet såg en femöring av ganska gammalt datum i en sådan bergsspringa.''

	Ungefärlig position på [https://minkarta.lantmateriet.se/plats/3006/v2.0/?e=305811&n=6492681&z=12&mapprofile=karta&layers=%5B%5B%223%22%5D%2C%5B%221%22%5D%2C%5B%225%22%2C1%2C%225t%22%5D%2C%5B%226%22%2C1%2C%226t%22%5D%5D Min karta]		Ungefärlig position på [https://minkarta.lantmateriet.se/plats/3006/v2.0/?e=305811&n=6492681&z=12&mapprofile=karta&layers=%5B%5B%223%22%5D%2C%5B%221%22%5D%2C%5B%225%22%2C1%2C%225t%22%5D%2C%5B%226%22%2C1%2C%226t%22%5D%5D Min karta]
	[[Kategori:Namn på platser]]		[[Kategori:Namn på platser]]

Lennart: Ny sida

2025-08-17T10:04:55Z

Ny sida

Ny sida

Kochens grottor, även Kochska grottorna.

Ur "Ett halvt sekel skog mellan 1926 och 1980" av Ivar Jakobsson, sida 124:

Ungefärlig position på [https://minkarta.lantmateriet.se/plats/3006/v2.0/?e=305811&n=6492681&z=12&mapprofile=karta&layers=%5B%5B%223%22%5D%2C%5B%221%22%5D%2C%5B%225%22%2C1%2C%225t%22%5D%2C%5B%226%22%2C1%2C%226t%22%5D%5D Min karta]
[[Kategori:Namn på platser]]