Mejerier och mjölkhantering i Munkedal 23-2 - Versionshistorik

Lennart: /* Mejeriet på Torreby */ Länk

2026-03-29T10:25:33Z

Mejeriet på Torreby: Länk

← Äldre version		Versionen från 29 mars 2026 kl. 12.25
Rad 20:		Rad 20:

	=== Mejeriet på Torreby ===		=== Mejeriet på Torreby ===
	På 1890-talet ägdes Torreby av Nils Sörensen. Torreby slott byggdes 1887. Han var intresserad av att utveckla jordbruket. Där fanns omkring 130 kor. För att ta hand om all den mjölken som dessa kor producerade byggdes ett mejeri. När detta var i drift har vi tyvärr inte fått fram.		På 1890-talet ägdes Torreby av [[Niels Georg Sörensen\|Nils Sörensen]]. Torreby slott byggdes 1887. Han var intresserad av att utveckla jordbruket. Där fanns omkring 130 kor. För att ta hand om all den mjölken som dessa kor producerade byggdes ett mejeri. När detta var i drift har vi tyvärr inte fått fram.

	=== Mejeri Hässlebräcka Hedekas ===		=== Mejeri Hässlebräcka Hedekas ===

Lennart: /* Mejeri Hässlebräcka Hedekas */ Länk

2026-01-20T09:07:15Z

Mejeri Hässlebräcka Hedekas: Länk

← Äldre version		Versionen från 20 januari 2026 kl. 11.07
Rad 23:		Rad 23:

	=== Mejeri Hässlebräcka Hedekas ===		=== Mejeri Hässlebräcka Hedekas ===
	Mejeriet som var ett andelsmejeri startade ungefär 1890. Det var lite ojämn tillgång på mjölk över året då det på sommaren var gott om mjölk och mycket mindre på vintern. På sommaren ystade och kärnade man smör. Kraften som drev separatorn kom från ett stort hjul vid kvarndammen. I början av 1900-talet bildades en mejeriförening; Sörbygdens Mejeriförening. Bönderna körde mjölk med häst och vagn från så gott som hela Sörbygden. Osten kördes med häst och vagn i de flesta fall till Färgelanda järnvägsstation f.v.b. till Skåne och Norrköping. Bönderna tröttnade på att köra mjölk till mejeriet och många separerade hemma och sålde smör till butikerna. 1917 lades därför mejeriet ner då privat ystning förbjöds. I slutet av 20-talet byggdes ett nytt mejeri i Hedekas som lades ner i slutet av 50-talet. Byggnaden byggdes om till pensionat som hade verksamhet till början 2000-talet.		Mejeriet som var ett andelsmejeri startade ungefär 1890. Det var lite ojämn tillgång på mjölk över året då det på sommaren var gott om mjölk och mycket mindre på vintern. På sommaren ystade och kärnade man smör. Kraften som drev separatorn kom från ett stort hjul vid kvarndammen. I början av 1900-talet bildades en mejeriförening; Sörbygdens Mejeriförening. Bönderna körde mjölk med häst och vagn från så gott som hela Sörbygden. Osten kördes med häst och vagn i de flesta fall till Färgelanda järnvägsstation f.v.b. till Skåne och Norrköping. Bönderna tröttnade på att köra mjölk till mejeriet och många separerade hemma och sålde smör till butikerna. 1917 lades därför mejeriet ner då privat ystning förbjöds. I slutet av 20-talet byggdes ett nytt [[Krokstads mejeri\|mejeri i Hedekas]] som lades ner i slutet av 50-talet. Byggnaden byggdes om till pensionat som hade verksamhet till början 2000-talet.
	[[Fil:S14MH 102 514.jpg\|miniatyr\|Mejeriet på Torreby omkring sekelskiftet. De vackert klädda kvinnorna på bilden är säkerligen från familjen Sörensen på Torreby slott. Själva mejeriet är ju nerlagt för många år sedan men finns i dag kvar som privatbostad.]]		[[Fil:S14MH 102 514.jpg\|miniatyr\|Mejeriet på Torreby omkring sekelskiftet. De vackert klädda kvinnorna på bilden är säkerligen från familjen Sörensen på Torreby slott. Själva mejeriet är ju nerlagt för många år sedan men finns i dag kvar som privatbostad.]]

Lennart: /* Mejeriet i Håby */ Länk

2026-01-20T09:05:05Z

Mejeriet i Håby: Länk

← Äldre version		Versionen från 20 januari 2026 kl. 11.05
Rad 12:		Rad 12:
	När glasflaskor blev populära kunde mjölken säljas i vanliga speceriaffärer och de särskilda mjölkaffärerna försvann i slutet av 1950-talet. Glasflaskorna försvann och ersattes med Tetrapack eller brickpack		När glasflaskor blev populära kunde mjölken säljas i vanliga speceriaffärer och de särskilda mjölkaffärerna försvann i slutet av 1950-talet. Glasflaskorna försvann och ersattes med Tetrapack eller brickpack

	=== Mejeriet i Håby ===		=== [[Håby Mejeri\|Mejeriet i Håby]] ===
	I Håby låg det ett mejeri på norra sidan av vägen som går från Nofa-huset mot Lerberg omedelbart innan passagen av järnvägen som går till Lysekil. Huset är numera privatbostad. Under några år fanns det ett mejeri på gården Skåttene som då ägdes av Åke Hedlund.		I Håby låg det ett mejeri på norra sidan av vägen som går från Nofa-huset mot Lerberg omedelbart innan passagen av järnvägen som går till Lysekil. Huset är numera privatbostad. Under några år fanns det ett mejeri på gården Skåttene som då ägdes av Åke Hedlund.

Lennart: /* Mejeriet vid Kviström */ Länk

2025-04-29T08:46:22Z

Mejeriet vid Kviström: Länk

← Äldre version		Versionen från 29 april 2025 kl. 10.46
Rad 17:		Rad 17:
	=== Mejeriet vid Kviström ===		=== Mejeriet vid Kviström ===
	[[Fil:S14UM UMFA54429 3042.jpg\|miniatyr\|Mejeriet på Kviström]]		[[Fil:S14UM UMFA54429 3042.jpg\|miniatyr\|Mejeriet på Kviström]]
	I Munkedals tätort har det funnits ett mejeri som låg i den byggnaden där Smitts bilverkstad nu ligger vid Kviströmsvägen. År 1882 lät markägaren Nordbergska stiftelsen bygga detta hus. Där fanns både mejeri och bostäder för personal. Mejeriet var i drift fram till 1905. Mejerirörelsen drevs troligen av Nordbergska stiftelsen. Kraften till mejeriet kom säkerligen från älven liksom kylvattnet som höll mjölken kall.		I Munkedals tätort har det funnits ett mejeri som låg i den byggnaden där Smitts bilverkstad nu ligger vid Kviströmsvägen. År 1882 lät markägaren Nordbergska stiftelsen bygga detta hus. Där fanns både mejeri och bostäder för personal. Mejeriet var i drift fram till 1905. Mejerirörelsen drevs troligen av [[Nordbergska stiftelsen]]. Kraften till mejeriet kom säkerligen från älven liksom kylvattnet som höll mjölken kall.

	=== Mejeriet på Torreby ===		=== Mejeriet på Torreby ===

Lennart: /* Mjölkhanteringen */ Stavfel rättade

2024-11-21T15:44:41Z

Mjölkhanteringen: Stavfel rättade

← Äldre version		Versionen från 21 november 2024 kl. 17.44
Rad 2:		Rad 2:
	I slutet av 1800-talet startades mejerier på flera håll i vår kommun. Många minns det relativt stora mejeriet i Dingle men det har funnit flera andra mejerier. Innan mejeriernas tillkomst försågs ofta den lokala gården de närboende med mjölk. Så småningom kom särskilda mjölkkörare som distribuerade mjölk. Många hushåll hade en ko som de själva kunde mjölka, man var självförsörjande. Man skummade mjölken och fick grädde, man kärnade också smör och en och annan gjorde säkert även ost.		I slutet av 1800-talet startades mejerier på flera håll i vår kommun. Många minns det relativt stora mejeriet i Dingle men det har funnit flera andra mejerier. Innan mejeriernas tillkomst försågs ofta den lokala gården de närboende med mjölk. Så småningom kom särskilda mjölkkörare som distribuerade mjölk. Många hushåll hade en ko som de själva kunde mjölka, man var självförsörjande. Man skummade mjölken och fick grädde, man kärnade också smör och en och annan gjorde säkert även ost.

	I takt med att vägarna blev bättre kunde man lättare ~~trans�portera~~ mjölken till ett mejeri som tog hand om den. År 1937 kom en lag om att mjölken skulle pastöriseras som, ett led i bekämpningen av sjukdomen tuberkulos. Detta medförde att enskilda gårdar kunde sälja mjölken direkt till kunderna. Det fanns dock undantag t.ex. Munkedals herrgård kunde sälja mjölk direkt till personer i närheten som var anställda på Munkedals bruk (Arctic Paper). Detta upphörde omkring 1960.		I takt med att vägarna blev bättre kunde man lättare transportera mjölken till ett mejeri som tog hand om den. År 1937 kom en lag om att mjölken skulle pastöriseras som, ett led i bekämpningen av sjukdomen tuberkulos. Detta medförde att enskilda gårdar kunde sälja mjölken direkt till kunderna. Det fanns dock undantag t.ex. Munkedals herrgård kunde sälja mjölk direkt till personer i närheten som var anställda på Munkedals bruk (Arctic Paper). Detta upphörde omkring 1960.

	I takt med att mejerier etablerades insåg man också behovet av att ha utbildad personal på mejerierna. I början var det främst kvinnor som arbetade som »mejerskor« Detta ändrades successivt till att främst ha manliga som arbetade i mejerierna. Den första mejeriskolan öppnade 1877 i Forshälla söder om Uddevalla. Mejeriet i Svarteborg		I takt med att mejerier etablerades insåg man också behovet av att ha utbildad personal på mejerierna. I början var det främst kvinnor som arbetade som »mejerskor« Detta ändrades successivt till att främst ha manliga som arbetade i mejerierna. Den första mejeriskolan öppnade 1877 i Forshälla söder om Uddevalla. Mejeriet i Svarteborg

Lennart: /* Mejeriet vid Kviström */ Bild infogad

2024-11-21T15:44:13Z

Mejeriet vid Kviström: Bild infogad

← Äldre version		Versionen från 21 november 2024 kl. 17.44
Rad 16:		Rad 16:

	=== Mejeriet vid Kviström ===		=== Mejeriet vid Kviström ===
			[[Fil:S14UM UMFA54429 3042.jpg\|miniatyr\|Mejeriet på Kviström]]
	I Munkedals tätort har det funnits ett mejeri som låg i den byggnaden där Smitts bilverkstad nu ligger vid Kviströmsvägen. År 1882 lät markägaren Nordbergska stiftelsen bygga detta hus. Där fanns både mejeri och bostäder för personal. Mejeriet var i drift fram till 1905. Mejerirörelsen drevs troligen av Nordbergska stiftelsen. Kraften till mejeriet kom säkerligen från älven liksom kylvattnet som höll mjölken kall.		I Munkedals tätort har det funnits ett mejeri som låg i den byggnaden där Smitts bilverkstad nu ligger vid Kviströmsvägen. År 1882 lät markägaren Nordbergska stiftelsen bygga detta hus. Där fanns både mejeri och bostäder för personal. Mejeriet var i drift fram till 1905. Mejerirörelsen drevs troligen av Nordbergska stiftelsen. Kraften till mejeriet kom säkerligen från älven liksom kylvattnet som höll mjölken kall.

Rad 22:		Rad 23:

	=== Mejeri Hässlebräcka Hedekas ===		=== Mejeri Hässlebräcka Hedekas ===
	Mejeriet som var ett andelsmejeri startade ungefär 1890. Det var lite ojämn tillgång på mjölk över året då det på sommaren		Mejeriet som var ett andelsmejeri startade ungefär 1890. Det var lite ojämn tillgång på mjölk över året då det på sommaren var gott om mjölk och mycket mindre på vintern. På sommaren ystade och kärnade man smör. Kraften som drev separatorn kom från ett stort hjul vid kvarndammen. I början av 1900-talet bildades en mejeriförening; Sörbygdens Mejeriförening. Bönderna körde mjölk med häst och vagn från så gott som hela Sörbygden. Osten kördes med häst och vagn i de flesta fall till Färgelanda järnvägsstation f.v.b. till Skåne och Norrköping. Bönderna tröttnade på att köra mjölk till mejeriet och många separerade hemma och sålde smör till butikerna. 1917 lades därför mejeriet ner då privat ystning förbjöds. I slutet av 20-talet byggdes ett nytt mejeri i Hedekas som lades ner i slutet av 50-talet. Byggnaden byggdes om till pensionat som hade verksamhet till början 2000-talet.
			[[Fil:S14MH 102 514.jpg\|miniatyr\|Mejeriet på Torreby omkring sekelskiftet. De vackert klädda kvinnorna på bilden är säkerligen från familjen Sörensen på Torreby slott. Själva mejeriet är ju nerlagt för många år sedan men finns i dag kvar som privatbostad.]]
	var gott om mjölk och mycket mindre på vintern. På sommaren ystade och kärnade man smör. Kraften som drev separatorn kom från ett stort hjul vid kvarndammen. I början av 1900-talet bildades en mejeriförening; Sörbygdens Mejeriförening. Bönderna körde mjölk med häst och vagn från så gott som hela Sörbygden. Osten kördes med häst och vagn i de flesta fall till Färgelanda järnvägsstation f.v.b. till Skåne och Norrköping. Bönderna tröttnade på att köra mjölk till mejeriet och många separerade hemma och sålde smör till butikerna. 1917 lades därför mejeriet ner då privat ystning förbjöds. I slutet av 20-talet byggdes ett nytt mejeri i Hedekas som lades ner i slutet av 50-talet. Byggnaden byggdes om till pensionat som hade verksamhet till början 2000-talet.

	Text: [[Sverker Balksten]]		Text: [[Sverker Balksten]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 23-2]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 23-2]]

Lennart: Länk

2024-11-18T17:35:06Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 18 november 2024 kl. 19.35
Rad 8:		Rad 8:
	Det första kända mejeriet i Svarteborg hette Svarteborgs mejeri och var i drift 1887–1927. Detta efterföljdes av Neanders mejeri i Dingle 1927–1932. Sedan kom Svensson mejeri i Hällevadsholm 1929–1942 som i sin tur efterföljdes av Andelsmejeriet i Dingle 1934–1976. År 1976 startade Nya andelsmejeriet i Dingle och var i drift till 1993.		Det första kända mejeriet i Svarteborg hette Svarteborgs mejeri och var i drift 1887–1927. Detta efterföljdes av Neanders mejeri i Dingle 1927–1932. Sedan kom Svensson mejeri i Hällevadsholm 1929–1942 som i sin tur efterföljdes av Andelsmejeriet i Dingle 1934–1976. År 1976 startade Nya andelsmejeriet i Dingle och var i drift till 1993.

	Andelsmejeriet i Dingle startade 1934 och efter hand så ~~leverade~~ nästan alla gårdar sin mjölk till detta mejeri även de som inte var andelsägare. I Munkedals tätort fanns flera särskilda mjölkaffärer som sålde mjölk i »lös vikt«. Mjölken hämtades i Dingle mejeri och kördes på lastbil till Munkedal.		Andelsmejeriet i Dingle startade 1934 och efter hand så levererade nästan alla gårdar sin mjölk till detta mejeri även de som inte var andelsägare. I Munkedals tätort fanns flera särskilda mjölkaffärer som sålde mjölk i »lös vikt«. Mjölken hämtades i Dingle mejeri och kördes på lastbil till Munkedal.

	När glasflaskor blev populära kunde mjölken säljas i vanliga speceriaffärer och de särskilda mjölkaffärerna försvann i slutet av 1950-talet. Glasflaskorna försvann och ersattes med Tetrapack eller brickpack		När glasflaskor blev populära kunde mjölken säljas i vanliga speceriaffärer och de särskilda mjölkaffärerna försvann i slutet av 1950-talet. Glasflaskorna försvann och ersattes med Tetrapack eller brickpack
Rad 24:		Rad 24:
	Mejeriet som var ett andelsmejeri startade ungefär 1890. Det var lite ojämn tillgång på mjölk över året då det på sommaren		Mejeriet som var ett andelsmejeri startade ungefär 1890. Det var lite ojämn tillgång på mjölk över året då det på sommaren

	var gott om mjölk och mycket mindre på vintern. På ~~somma�ren~~ ystade och kärnade man smör. Kraften som drev ~~separa�torn~~ kom från ett stort hjul vid kvarndammen. I början av 1900-talet bildades en mejeriförening; Sörbygdens ~~Mejeri�förening~~. Bönderna körde mjölk med häst och vagn från så gott som hela Sörbygden. Osten kördes med häst och vagn i de flesta fall till Färgelanda järnvägsstation f.v.b. till Skåne och Norrköping. Bönderna tröttnade på att köra mjölk till mejeriet och många separerade hemma och sålde smör till butikerna. 1917 lades därför mejeriet ner då privat ystning förbjöds. I slutet av 20-talet byggdes ett nytt mejeri i Hedekas som lades ner i slutet av 50-talet. Byggnaden byggdes om till pensionat som hade verksamhet till början 2000-talet.		var gott om mjölk och mycket mindre på vintern. På sommaren ystade och kärnade man smör. Kraften som drev separatorn kom från ett stort hjul vid kvarndammen. I början av 1900-talet bildades en mejeriförening; Sörbygdens Mejeriförening. Bönderna körde mjölk med häst och vagn från så gott som hela Sörbygden. Osten kördes med häst och vagn i de flesta fall till Färgelanda järnvägsstation f.v.b. till Skåne och Norrköping. Bönderna tröttnade på att köra mjölk till mejeriet och många separerade hemma och sålde smör till butikerna. 1917 lades därför mejeriet ner då privat ystning förbjöds. I slutet av 20-talet byggdes ett nytt mejeri i Hedekas som lades ner i slutet av 50-talet. Byggnaden byggdes om till pensionat som hade verksamhet till början 2000-talet.

	Text: Sverker Balksten		Text: [[Sverker Balksten]]
			[[Kategori:Munkedalsbygden]]
			[[Kategori:Munkedalsbygden 23-2]]

Lennart: Ny sida

2024-11-18T17:33:51Z

Ny sida

Ny sida

=== Mjölkhanteringen ===
I slutet av 1800-talet startades mejerier på flera håll i vår kommun. Många minns det relativt stora mejeriet i Dingle men det har funnit flera andra mejerier. Innan mejeriernas tillkomst försågs ofta den lokala gården de närboende med mjölk. Så småningom kom särskilda mjölkkörare som distribuerade mjölk. Många hushåll hade en ko som de själva kunde mjölka, man var självförsörjande. Man skummade mjölken och fick grädde, man kärnade också smör och en och annan gjorde säkert även ost.

I takt med att vägarna blev bättre kunde man lättare trans�portera mjölken till ett mejeri som tog hand om den. År 1937 kom en lag om att mjölken skulle pastöriseras som, ett led i bekämpningen av sjukdomen tuberkulos. Detta medförde att enskilda gårdar kunde sälja mjölken direkt till kunderna. Det fanns dock undantag t.ex. Munkedals herrgård kunde sälja mjölk direkt till personer i närheten som var anställda på Munkedals bruk (Arctic Paper). Detta upphörde omkring 1960.

I takt med att mejerier etablerades insåg man också behovet av att ha utbildad personal på mejerierna. I början var det främst kvinnor som arbetade som »mejerskor« Detta ändrades successivt till att främst ha manliga som arbetade i mejerierna. Den första mejeriskolan öppnade 1877 i Forshälla söder om Uddevalla. Mejeriet i Svarteborg

Det första kända mejeriet i Svarteborg hette Svarteborgs mejeri och var i drift 1887–1927. Detta efterföljdes av Neanders mejeri i Dingle 1927–1932. Sedan kom Svensson mejeri i Hällevadsholm 1929–1942 som i sin tur efterföljdes av Andelsmejeriet i Dingle 1934–1976. År 1976 startade Nya andelsmejeriet i Dingle och var i drift till 1993.

Andelsmejeriet i Dingle startade 1934 och efter hand så leverade nästan alla gårdar sin mjölk till detta mejeri även de som inte var andelsägare. I Munkedals tätort fanns flera särskilda mjölkaffärer som sålde mjölk i »lös vikt«. Mjölken hämtades i Dingle mejeri och kördes på lastbil till Munkedal.

När glasflaskor blev populära kunde mjölken säljas i vanliga speceriaffärer och de särskilda mjölkaffärerna försvann i slutet av 1950-talet. Glasflaskorna försvann och ersattes med Tetrapack eller brickpack

=== Mejeriet i Håby ===
I Håby låg det ett mejeri på norra sidan av vägen som går från Nofa-huset mot Lerberg omedelbart innan passagen av järnvägen som går till Lysekil. Huset är numera privatbostad. Under några år fanns det ett mejeri på gården Skåttene som då ägdes av Åke Hedlund.

=== Mejeriet vid Kviström ===
I Munkedals tätort har det funnits ett mejeri som låg i den byggnaden där Smitts bilverkstad nu ligger vid Kviströmsvägen. År 1882 lät markägaren Nordbergska stiftelsen bygga detta hus. Där fanns både mejeri och bostäder för personal. Mejeriet var i drift fram till 1905. Mejerirörelsen drevs troligen av Nordbergska stiftelsen. Kraften till mejeriet kom säkerligen från älven liksom kylvattnet som höll mjölken kall.

=== Mejeriet på Torreby ===
På 1890-talet ägdes Torreby av Nils Sörensen. Torreby slott byggdes 1887. Han var intresserad av att utveckla jordbruket. Där fanns omkring 130 kor. För att ta hand om all den mjölken som dessa kor producerade byggdes ett mejeri. När detta var i drift har vi tyvärr inte fått fram.

=== Mejeri Hässlebräcka Hedekas ===
Mejeriet som var ett andelsmejeri startade ungefär 1890. Det var lite ojämn tillgång på mjölk över året då det på sommaren

var gott om mjölk och mycket mindre på vintern. På somma�ren ystade och kärnade man smör. Kraften som drev separa�torn kom från ett stort hjul vid kvarndammen. I början av 1900-talet bildades en mejeriförening; Sörbygdens Mejeri�förening. Bönderna körde mjölk med häst och vagn från så gott som hela Sörbygden. Osten kördes med häst och vagn i de flesta fall till Färgelanda järnvägsstation f.v.b. till Skåne och Norrköping. Bönderna tröttnade på att köra mjölk till mejeriet och många separerade hemma och sålde smör till butikerna. 1917 lades därför mejeriet ner då privat ystning förbjöds. I slutet av 20-talet byggdes ett nytt mejeri i Hedekas som lades ner i slutet av 50-talet. Byggnaden byggdes om till pensionat som hade verksamhet till början 2000-talet.

Text: Sverker Balksten