Munkedals Hembygdsförening - Versionshistorik

Lennart: Länk

2023-04-07T14:15:39Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 7 april 2023 kl. 16.15
Rad 8:		Rad 8:
	1970 uppfördes för första gången skådespelet om [[Pontus Wikner]], författat och regisserat av Alfred Carlsson, och det var så namnet "Wiknerspelen" kom till. Bygdespelet ägde rum bara ett par år, sedan måste projektet läggas ned på grund av brist på skådespelare, men namnet lever kvar. Varje år på midsommardagen ges Wiknerspelen på [[Kaserna]] men kan nu närmast betecknas som en traditionell hembygdsfest. Hantverkare av olika slag medverkar, i bakstugan gräddar man lefsor, folkdanslaget gör uppvisning i gröngräset och barnen får dansa runt midsommarstången. Vid friluftsscenen har publiken tillfälle att följa såväl gudstjänster som profana artistframträdanden. I början av 70-talet fick föreningen tillfälle att överta [[Önnebacka]] skola, vilken iordningställdes som [[Munkedals hembygdsmuseum\|hembygdsmuseum]]. Här samlar vi föremål av olika slag såsom möbler, redskap, böcker, fotografier mm, alltsamman donerat till föreningen av kulturhistoriskt intresserade personer i trakten. Föremålen erinrar om de flesta verksamhetsområden, till exempel pappersbruket, post, rättsväsende, hantverk och djurhållning. Här finns också utrymme för arbetsrum med datorer och annan utrustning för hembygdsforskare.		1970 uppfördes för första gången skådespelet om [[Pontus Wikner]], författat och regisserat av Alfred Carlsson, och det var så namnet "Wiknerspelen" kom till. Bygdespelet ägde rum bara ett par år, sedan måste projektet läggas ned på grund av brist på skådespelare, men namnet lever kvar. Varje år på midsommardagen ges Wiknerspelen på [[Kaserna]] men kan nu närmast betecknas som en traditionell hembygdsfest. Hantverkare av olika slag medverkar, i bakstugan gräddar man lefsor, folkdanslaget gör uppvisning i gröngräset och barnen får dansa runt midsommarstången. Vid friluftsscenen har publiken tillfälle att följa såväl gudstjänster som profana artistframträdanden. I början av 70-talet fick föreningen tillfälle att överta [[Önnebacka]] skola, vilken iordningställdes som [[Munkedals hembygdsmuseum\|hembygdsmuseum]]. Här samlar vi föremål av olika slag såsom möbler, redskap, böcker, fotografier mm, alltsamman donerat till föreningen av kulturhistoriskt intresserade personer i trakten. Föremålen erinrar om de flesta verksamhetsområden, till exempel pappersbruket, post, rättsväsende, hantverk och djurhållning. Här finns också utrymme för arbetsrum med datorer och annan utrustning för hembygdsforskare.

	1990 startades en omfattande inventering av [[Foss socken]]. Området består av ett nittiotal hemman och varje hemman indelas i underenheter, vilka identifieras, beskrivs, markeras på karta och förses med personförteckning. Kort sagt: Vi tar reda på alla boplatser som funnits i Foss och vilka personer som bott där och uppgifterna spänner över tiden 1667 — 1952. När vi är klara med Foss socken är avsikten att fortsätta med Håby och därefter Valbo Ryr.		1990 startades en omfattande inventering av [[Foss socken]]. Området består av ett nittiotal hemman och varje hemman indelas i underenheter, vilka identifieras, beskrivs, markeras på karta och förses med personförteckning. Kort sagt: Vi tar reda på alla boplatser som funnits i Foss och vilka personer som bott där och uppgifterna spänner över tiden 1667 — 1952. När vi är klara med [[Foss socken]] är avsikten att fortsätta med Håby och därefter Valbo Ryr.

	Ett fruktbart samarbete inleddes 1994 med Kulturvårdscentrum (KVC). Föreningen donerade den kända fotografen [[Selma Sahlberg]]<nowiki/>s negativsamling till Bohusläns museum. Bilderna registreras på KVC. Hembygdsföreningens bildgranskningsgrupp hjälper till med identifiering av platser, byggnader och personer. År 2000 inleddes också en inläggning av materialet med hjälp av dataprogrammet Sofie.		Ett fruktbart samarbete inleddes 1994 med Kulturvårdscentrum (KVC). Föreningen donerade den kända fotografen [[Selma Sahlberg]]<nowiki/>s negativsamling till Bohusläns museum. Bilderna registreras på KVC. Hembygdsföreningens bildgranskningsgrupp hjälper till med identifiering av platser, byggnader och personer. År 2000 inleddes också en inläggning av materialet med hjälp av dataprogrammet Sofie.

Lennart: Länk

2023-03-24T12:19:07Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 24 mars 2023 kl. 14.19
Rad 6:		Rad 6:
	Hembygdsnämnden intresserade sig främst för att rädda den gamla Wiknerstugan, som vid den här tiden höll på att förfalla. [[Kaserna]] vid sjön Vassbotten är filosofen [[Pontus Wikner]]<nowiki/>s barndomshem och man tyckte att hans minne borde hedras på ett värdigt sätt. Odd Fellow-logen i Uddevalla reste 1912 en minnessten på platsen. 1937 avled den siste inneboende och därefter stod gården öde. Stugan förföll, ladugården revs, trädgården växte igen. 1964 tog hembygdsföreningen itu med uppröjningen. Gamla träd och buskage rensades bort, gräsmattorna gjordes i ordning, den gamla [[Wiknerstugan]] restaurerades. Man flyttade dit en ladugård fån hemmanet Hult och det så kallade Björkmanhuset från bruksområdet. Man byggde bakstuga, kafeteria och toaletthus och som kronan på verket iordningställdes en friluftsscen med sittplatser ordnade nästan som en amfiteater i sluttningarna ned mot sjön.		Hembygdsnämnden intresserade sig främst för att rädda den gamla Wiknerstugan, som vid den här tiden höll på att förfalla. [[Kaserna]] vid sjön Vassbotten är filosofen [[Pontus Wikner]]<nowiki/>s barndomshem och man tyckte att hans minne borde hedras på ett värdigt sätt. Odd Fellow-logen i Uddevalla reste 1912 en minnessten på platsen. 1937 avled den siste inneboende och därefter stod gården öde. Stugan förföll, ladugården revs, trädgården växte igen. 1964 tog hembygdsföreningen itu med uppröjningen. Gamla träd och buskage rensades bort, gräsmattorna gjordes i ordning, den gamla [[Wiknerstugan]] restaurerades. Man flyttade dit en ladugård fån hemmanet Hult och det så kallade Björkmanhuset från bruksområdet. Man byggde bakstuga, kafeteria och toaletthus och som kronan på verket iordningställdes en friluftsscen med sittplatser ordnade nästan som en amfiteater i sluttningarna ned mot sjön.

	1970 uppfördes för första gången skådespelet om [[Pontus Wikner]], författat och regisserat av Alfred Carlsson, och det var så namnet "Wiknerspelen" kom till. Bygdespelet ägde rum bara ett par år, sedan måste projektet läggas ned på grund av brist på skådespelare, men namnet lever kvar. Varje år på midsommardagen ges Wiknerspelen på [[Kaserna]] men kan nu närmast betecknas som en traditionell hembygdsfest. Hantverkare av olika slag medverkar, i bakstugan gräddar man lefsor, folkdanslaget gör uppvisning i gröngräset och barnen får dansa runt midsommarstången. Vid friluftsscenen har publiken tillfälle att följa såväl gudstjänster som profana artistframträdanden. I början av 70-talet fick föreningen tillfälle att överta [[Önnebacka]] skola, vilken iordningställdes som hembygdsmuseum. Här samlar vi föremål av olika slag såsom möbler, redskap, böcker, fotografier mm, alltsamman donerat till föreningen av kulturhistoriskt intresserade personer i trakten. Föremålen erinrar om de flesta verksamhetsområden, till exempel pappersbruket, post, rättsväsende, hantverk och djurhållning. Här finns också utrymme för arbetsrum med datorer och annan utrustning för hembygdsforskare.		1970 uppfördes för första gången skådespelet om [[Pontus Wikner]], författat och regisserat av Alfred Carlsson, och det var så namnet "Wiknerspelen" kom till. Bygdespelet ägde rum bara ett par år, sedan måste projektet läggas ned på grund av brist på skådespelare, men namnet lever kvar. Varje år på midsommardagen ges Wiknerspelen på [[Kaserna]] men kan nu närmast betecknas som en traditionell hembygdsfest. Hantverkare av olika slag medverkar, i bakstugan gräddar man lefsor, folkdanslaget gör uppvisning i gröngräset och barnen får dansa runt midsommarstången. Vid friluftsscenen har publiken tillfälle att följa såväl gudstjänster som profana artistframträdanden. I början av 70-talet fick föreningen tillfälle att överta [[Önnebacka]] skola, vilken iordningställdes som [[Munkedals hembygdsmuseum\|hembygdsmuseum]]. Här samlar vi föremål av olika slag såsom möbler, redskap, böcker, fotografier mm, alltsamman donerat till föreningen av kulturhistoriskt intresserade personer i trakten. Föremålen erinrar om de flesta verksamhetsområden, till exempel pappersbruket, post, rättsväsende, hantverk och djurhållning. Här finns också utrymme för arbetsrum med datorer och annan utrustning för hembygdsforskare.

	1990 startades en omfattande inventering av [[Foss socken]]. Området består av ett nittiotal hemman och varje hemman indelas i underenheter, vilka identifieras, beskrivs, markeras på karta och förses med personförteckning. Kort sagt: Vi tar reda på alla boplatser som funnits i Foss och vilka personer som bott där och uppgifterna spänner över tiden 1667 — 1952. När vi är klara med Foss socken är avsikten att fortsätta med Håby och därefter Valbo Ryr.		1990 startades en omfattande inventering av [[Foss socken]]. Området består av ett nittiotal hemman och varje hemman indelas i underenheter, vilka identifieras, beskrivs, markeras på karta och förses med personförteckning. Kort sagt: Vi tar reda på alla boplatser som funnits i Foss och vilka personer som bott där och uppgifterna spänner över tiden 1667 — 1952. När vi är klara med Foss socken är avsikten att fortsätta med Håby och därefter Valbo Ryr.

Lennart: länkar inlagda

2022-09-13T18:14:40Z

länkar inlagda

← Äldre version		Versionen från 13 september 2022 kl. 20.14
Rad 1:		Rad 1:

	Munkedals Hembygdsförening bildades 1964 på initiativ av Alfred "på Skogen" Carlsson, som också blev dess förste ordförande. Föregångare var Foss Hembygdsförening, bildad 1930 av direktör Olof Bildt vid Munkedals AB, och Munkedals hembygdsnämnd, upprättad 1960.		Munkedals Hembygdsförening bildades 1964 på initiativ av Alfred "på Skogen" Carlsson, som också blev dess förste ordförande. Föregångare var Foss Hembygdsförening, bildad 1930 av direktör [[Olof Bildt]] vid [[Munkedals AB]], och Munkedals hembygdsnämnd, upprättad 1960.

	Båda dessa organisationer hade ett fåtal medlemmar medan däremot den nuvarande hembygdsföreningen som mest har haft över 600.		Båda dessa organisationer hade ett fåtal medlemmar medan däremot den nuvarande hembygdsföreningen som mest har haft över 600.

Lennart: länkar inlagda

2022-09-13T17:09:21Z

länkar inlagda

← Äldre version		Versionen från 13 september 2022 kl. 19.09
Rad 4:		Rad 4:
	Båda dessa organisationer hade ett fåtal medlemmar medan däremot den nuvarande hembygdsföreningen som mest har haft över 600.		Båda dessa organisationer hade ett fåtal medlemmar medan däremot den nuvarande hembygdsföreningen som mest har haft över 600.

	Hembygdsnämnden intresserade sig främst för att rädda den gamla Wiknerstugan, som vid den här tiden höll på att förfalla. Kaserna vid sjön Vassbotten är filosofen [[Pontus Wikner]]<nowiki/>s barndomshem och man tyckte att hans minne borde hedras på ett värdigt sätt. Odd Fellow-logen i Uddevalla reste 1912 en minnessten på platsen. 1937 avled den siste inneboende och därefter stod gården öde. Stugan förföll, ladugården revs, trädgården växte igen. 1964 tog hembygdsföreningen itu med uppröjningen. Gamla träd och buskage rensades bort, gräsmattorna gjordes i ordning, den gamla Wiknerstugan restaurerades. Man flyttade dit en ladugård fån hemmanet Hult och det så kallade Björkmanhuset från bruksområdet. Man byggde bakstuga, kafeteria och toaletthus och som kronan på verket iordningställdes en friluftsscen med sittplatser ordnade nästan som en amfiteater i sluttningarna ned mot sjön.		Hembygdsnämnden intresserade sig främst för att rädda den gamla Wiknerstugan, som vid den här tiden höll på att förfalla. [[Kaserna]] vid sjön Vassbotten är filosofen [[Pontus Wikner]]<nowiki/>s barndomshem och man tyckte att hans minne borde hedras på ett värdigt sätt. Odd Fellow-logen i Uddevalla reste 1912 en minnessten på platsen. 1937 avled den siste inneboende och därefter stod gården öde. Stugan förföll, ladugården revs, trädgården växte igen. 1964 tog hembygdsföreningen itu med uppröjningen. Gamla träd och buskage rensades bort, gräsmattorna gjordes i ordning, den gamla [[Wiknerstugan]] restaurerades. Man flyttade dit en ladugård fån hemmanet Hult och det så kallade Björkmanhuset från bruksområdet. Man byggde bakstuga, kafeteria och toaletthus och som kronan på verket iordningställdes en friluftsscen med sittplatser ordnade nästan som en amfiteater i sluttningarna ned mot sjön.

	1970 uppfördes för första gången skådespelet om [[Pontus Wikner]], författat och regisserat av Alfred Carlsson, och det var så namnet "Wiknerspelen" kom till. Bygdespelet ägde rum bara ett par år, sedan måste projektet läggas ned på grund av brist på skådespelare, men namnet lever kvar. Varje år på midsommardagen ges Wiknerspelen på Kaserna men kan nu närmast betecknas som en traditionell hembygdsfest. Hantverkare av olika slag medverkar, i bakstugan gräddar man lefsor, folkdanslaget gör uppvisning i gröngräset och barnen får dansa runt midsommarstången. Vid friluftsscenen har publiken tillfälle att följa såväl gudstjänster som profana artistframträdanden. I början av 70-talet fick föreningen tillfälle att överta Önnebacka skola, vilken iordningställdes som hembygdsmuseum. Här samlar vi föremål av olika slag såsom möbler, redskap, böcker, fotografier mm, alltsamman donerat till föreningen av kulturhistoriskt intresserade personer i trakten. Föremålen erinrar om de flesta verksamhetsområden, till exempel pappersbruket, post, rättsväsende, hantverk och djurhållning. Här finns också utrymme för arbetsrum med datorer och annan utrustning för hembygdsforskare.		1970 uppfördes för första gången skådespelet om [[Pontus Wikner]], författat och regisserat av Alfred Carlsson, och det var så namnet "Wiknerspelen" kom till. Bygdespelet ägde rum bara ett par år, sedan måste projektet läggas ned på grund av brist på skådespelare, men namnet lever kvar. Varje år på midsommardagen ges Wiknerspelen på [[Kaserna]] men kan nu närmast betecknas som en traditionell hembygdsfest. Hantverkare av olika slag medverkar, i bakstugan gräddar man lefsor, folkdanslaget gör uppvisning i gröngräset och barnen får dansa runt midsommarstången. Vid friluftsscenen har publiken tillfälle att följa såväl gudstjänster som profana artistframträdanden. I början av 70-talet fick föreningen tillfälle att överta [[Önnebacka]] skola, vilken iordningställdes som hembygdsmuseum. Här samlar vi föremål av olika slag såsom möbler, redskap, böcker, fotografier mm, alltsamman donerat till föreningen av kulturhistoriskt intresserade personer i trakten. Föremålen erinrar om de flesta verksamhetsområden, till exempel pappersbruket, post, rättsväsende, hantverk och djurhållning. Här finns också utrymme för arbetsrum med datorer och annan utrustning för hembygdsforskare.

	1990 startades en omfattande inventering av Foss socken. Området består av ett nittiotal hemman och varje hemman indelas i underenheter, vilka identifieras, beskrivs, markeras på karta och förses med personförteckning. Kort sagt: Vi tar reda på alla boplatser som funnits i Foss och vilka personer som bott där och uppgifterna spänner över tiden 1667 — 1952. När vi är klara med Foss socken är avsikten att fortsätta med Håby och därefter Valbo Ryr.		1990 startades en omfattande inventering av [[Foss socken]]. Området består av ett nittiotal hemman och varje hemman indelas i underenheter, vilka identifieras, beskrivs, markeras på karta och förses med personförteckning. Kort sagt: Vi tar reda på alla boplatser som funnits i Foss och vilka personer som bott där och uppgifterna spänner över tiden 1667 — 1952. När vi är klara med Foss socken är avsikten att fortsätta med Håby och därefter Valbo Ryr.

	Ett fruktbart samarbete inleddes 1994 med Kulturvårdscentrum (KVC). Föreningen donerade den kända fotografen [[Selma Sahlberg]]<nowiki/>s negativsamling till Bohusläns museum. Bilderna registreras på KVC. Hembygdsföreningens bildgranskningsgrupp hjälper till med identifiering av platser, byggnader och personer. År 2000 inleddes också en inläggning av materialet med hjälp av dataprogrammet Sofie.		Ett fruktbart samarbete inleddes 1994 med Kulturvårdscentrum (KVC). Föreningen donerade den kända fotografen [[Selma Sahlberg]]<nowiki/>s negativsamling till Bohusläns museum. Bilderna registreras på KVC. Hembygdsföreningens bildgranskningsgrupp hjälper till med identifiering av platser, byggnader och personer. År 2000 inleddes också en inläggning av materialet med hjälp av dataprogrammet Sofie.

Lennart: länkar inlagda

2022-08-30T14:34:43Z

länkar inlagda

← Äldre version		Versionen från 30 augusti 2022 kl. 16.34
Rad 4:		Rad 4:
	Båda dessa organisationer hade ett fåtal medlemmar medan däremot den nuvarande hembygdsföreningen som mest har haft över 600.		Båda dessa organisationer hade ett fåtal medlemmar medan däremot den nuvarande hembygdsföreningen som mest har haft över 600.

	Hembygdsnämnden intresserade sig främst för att rädda den gamla Wiknerstugan, som vid den här tiden höll på att förfalla. Kaserna vid sjön Vassbotten är filosofen Pontus ~~Wikners~~ barndomshem och man tyckte att hans minne borde hedras på ett värdigt sätt. Odd Fellow-logen i Uddevalla reste 1912 en minnessten på platsen. 1937 avled den siste inneboende och därefter stod gården öde. Stugan förföll, ladugården revs, trädgården växte igen. 1964 tog hembygdsföreningen itu med uppröjningen. Gamla träd och buskage rensades bort, gräsmattorna gjordes i ordning, den gamla Wiknerstugan restaurerades. Man flyttade dit en ladugård fån hemmanet Hult och det så kallade Björkmanhuset från bruksområdet. Man byggde bakstuga, kafeteria och toaletthus och som kronan på verket iordningställdes en friluftsscen med sittplatser ordnade nästan som en amfiteater i sluttningarna ned mot sjön.		Hembygdsnämnden intresserade sig främst för att rädda den gamla Wiknerstugan, som vid den här tiden höll på att förfalla. Kaserna vid sjön Vassbotten är filosofen [[Pontus Wikner]]<nowiki/>s barndomshem och man tyckte att hans minne borde hedras på ett värdigt sätt. Odd Fellow-logen i Uddevalla reste 1912 en minnessten på platsen. 1937 avled den siste inneboende och därefter stod gården öde. Stugan förföll, ladugården revs, trädgården växte igen. 1964 tog hembygdsföreningen itu med uppröjningen. Gamla träd och buskage rensades bort, gräsmattorna gjordes i ordning, den gamla Wiknerstugan restaurerades. Man flyttade dit en ladugård fån hemmanet Hult och det så kallade Björkmanhuset från bruksområdet. Man byggde bakstuga, kafeteria och toaletthus och som kronan på verket iordningställdes en friluftsscen med sittplatser ordnade nästan som en amfiteater i sluttningarna ned mot sjön.

	1970 uppfördes för första gången skådespelet om [[Pontus Wikner]], författat och regisserat av Alfred Carlsson, och det var så namnet "Wiknerspelen" kom till. Bygdespelet ägde rum bara ett par år, sedan måste projektet läggas ned på grund av brist på skådespelare, men namnet lever kvar. Varje år på midsommardagen ges Wiknerspelen på Kaserna men kan nu närmast betecknas som en traditionell hembygdsfest. Hantverkare av olika slag medverkar, i bakstugan gräddar man lefsor, folkdanslaget gör uppvisning i gröngräset och barnen får dansa runt midsommarstången. Vid friluftsscenen har publiken tillfälle att följa såväl gudstjänster som profana artistframträdanden. I början av 70-talet fick föreningen tillfälle att överta Önnebacka skola, vilken iordningställdes som hembygdsmuseum. Här samlar vi föremål av olika slag såsom möbler, redskap, böcker, fotografier mm, alltsamman donerat till föreningen av kulturhistoriskt intresserade personer i trakten. Föremålen erinrar om de flesta verksamhetsområden, till exempel pappersbruket, post, rättsväsende, hantverk och djurhållning. Här finns också utrymme för arbetsrum med datorer och annan utrustning för hembygdsforskare.		1970 uppfördes för första gången skådespelet om [[Pontus Wikner]], författat och regisserat av Alfred Carlsson, och det var så namnet "Wiknerspelen" kom till. Bygdespelet ägde rum bara ett par år, sedan måste projektet läggas ned på grund av brist på skådespelare, men namnet lever kvar. Varje år på midsommardagen ges Wiknerspelen på Kaserna men kan nu närmast betecknas som en traditionell hembygdsfest. Hantverkare av olika slag medverkar, i bakstugan gräddar man lefsor, folkdanslaget gör uppvisning i gröngräset och barnen får dansa runt midsommarstången. Vid friluftsscenen har publiken tillfälle att följa såväl gudstjänster som profana artistframträdanden. I början av 70-talet fick föreningen tillfälle att överta Önnebacka skola, vilken iordningställdes som hembygdsmuseum. Här samlar vi föremål av olika slag såsom möbler, redskap, böcker, fotografier mm, alltsamman donerat till föreningen av kulturhistoriskt intresserade personer i trakten. Föremålen erinrar om de flesta verksamhetsområden, till exempel pappersbruket, post, rättsväsende, hantverk och djurhållning. Här finns också utrymme för arbetsrum med datorer och annan utrustning för hembygdsforskare.

Lennart: länk till Pontus Wikner

2022-06-13T03:20:17Z

länk till Pontus Wikner

← Äldre version		Versionen från 13 juni 2022 kl. 05.20
Rad 1:		Rad 1:

	Munkedals Hembygdsförening bildades 1964 på initiativ av Alfred "på Skogen" Carlsson, som också blev dess förste ordförande. Föregångare var Foss Hembygdsförening, bildad 1930		Munkedals Hembygdsförening bildades 1964 på initiativ av Alfred "på Skogen" Carlsson, som också blev dess förste ordförande. Föregångare var Foss Hembygdsförening, bildad 1930 av direktör Olof Bildt vid Munkedals AB, och Munkedals hembygdsnämnd, upprättad 1960.
	av direktör Olof Bildt vid Munkedals AB, och Munkedals hembygdsnämnd, upprättad 1960.
	Båda dessa organisationer hade ett fåtal medlemmar medan däremot den nuvarande hembygdsföreningen som mest har haft över 600.		Båda dessa organisationer hade ett fåtal medlemmar medan däremot den nuvarande hembygdsföreningen som mest har haft över 600.

	Hembygdsnämnden intresserade sig främst för att rädda den gamla Wiknerstugan, som vid den här tiden höll på att förfalla. Kaserna vid sjön Vassbotten är filosofen Pontus Wikners barndomshem och man tyckte att hans minne borde hedras på ett värdigt sätt. Odd Fellow-logen i Uddevalla reste 1912 en minnessten på platsen. 1937 avled den siste inneboende och därefter stod gården öde. Stugan förföll, ladugården revs, trädgården växte igen. 1964 tog hembygdsföreningen itu med uppröjningen. Gamla träd och buskage rensades bort, gräsmattorna gjordes i ordning, den gamla Wiknerstugan restaurerades. Man flyttade dit en ladugård fån hemmanet Hult och det så kallade Björkmanhuset från bruksområdet. Man byggde bakstuga, kafeteria och toaletthus och som kronan på verket iordningställdes en friluftsscen med sittplatser ordnade nästan som en amfiteater i sluttningarna ned mot sjön.		Hembygdsnämnden intresserade sig främst för att rädda den gamla Wiknerstugan, som vid den här tiden höll på att förfalla. Kaserna vid sjön Vassbotten är filosofen Pontus Wikners barndomshem och man tyckte att hans minne borde hedras på ett värdigt sätt. Odd Fellow-logen i Uddevalla reste 1912 en minnessten på platsen. 1937 avled den siste inneboende och därefter stod gården öde. Stugan förföll, ladugården revs, trädgården växte igen. 1964 tog hembygdsföreningen itu med uppröjningen. Gamla träd och buskage rensades bort, gräsmattorna gjordes i ordning, den gamla Wiknerstugan restaurerades. Man flyttade dit en ladugård fån hemmanet Hult och det så kallade Björkmanhuset från bruksområdet. Man byggde bakstuga, kafeteria och toaletthus och som kronan på verket iordningställdes en friluftsscen med sittplatser ordnade nästan som en amfiteater i sluttningarna ned mot sjön.
	1970 uppfördes för första gången skådespelet om Wikner, författat och regisserat av Alfred Carlsson, och det var så namnet "Wiknerspelen" kom till. Bygdespelet ägde rum bara ett par år, sedan måste projektet läggas ned på grund av brist på skådespelare, men namnet lever kvar. Varje år på midsommardagen ges Wiknerspelen på Kaserna men kan nu närmast betecknas som en traditionell hembygdsfest. Hantverkare av olika slag medverkar, i bakstugan gräddar man lefsor, folkdanslaget gör uppvisning i gröngräset och barnen får dansa runt midsommarstången. Vid friluftsscenen har publiken tillfälle att följa såväl gudstjänster som profana artistframträdanden. I början av 70-talet fick föreningen tillfälle att överta Önnebacka skola, vilken iordningställdes som hembygdsmuseum. Här samlar vi föremål av olika slag såsom möbler, redskap, böcker, fotografier mm, alltsamman donerat till föreningen av kulturhistoriskt intresserade personer i trakten. Föremålen erinrar om de flesta verksamhetsområden, till exempel pappersbruket, post, rättsväsende, hantverk och djurhållning. Här finns också utrymme för arbetsrum med datorer och annan utrustning för hembygdsforskare.
			1970 uppfördes för första gången skådespelet om [[Pontus Wikner]], författat och regisserat av Alfred Carlsson, och det var så namnet "Wiknerspelen" kom till. Bygdespelet ägde rum bara ett par år, sedan måste projektet läggas ned på grund av brist på skådespelare, men namnet lever kvar. Varje år på midsommardagen ges Wiknerspelen på Kaserna men kan nu närmast betecknas som en traditionell hembygdsfest. Hantverkare av olika slag medverkar, i bakstugan gräddar man lefsor, folkdanslaget gör uppvisning i gröngräset och barnen får dansa runt midsommarstången. Vid friluftsscenen har publiken tillfälle att följa såväl gudstjänster som profana artistframträdanden. I början av 70-talet fick föreningen tillfälle att överta Önnebacka skola, vilken iordningställdes som hembygdsmuseum. Här samlar vi föremål av olika slag såsom möbler, redskap, böcker, fotografier mm, alltsamman donerat till föreningen av kulturhistoriskt intresserade personer i trakten. Föremålen erinrar om de flesta verksamhetsområden, till exempel pappersbruket, post, rättsväsende, hantverk och djurhållning. Här finns också utrymme för arbetsrum med datorer och annan utrustning för hembygdsforskare.

	1990 startades en omfattande inventering av Foss socken. Området består av ett nittiotal hemman och varje hemman indelas i underenheter, vilka identifieras, beskrivs, markeras på karta och förses med personförteckning. Kort sagt: Vi tar reda på alla boplatser som funnits i Foss och vilka personer som bott där och uppgifterna spänner över tiden 1667 — 1952. När vi är klara med Foss socken är avsikten att fortsätta med Håby och därefter Valbo Ryr.		1990 startades en omfattande inventering av Foss socken. Området består av ett nittiotal hemman och varje hemman indelas i underenheter, vilka identifieras, beskrivs, markeras på karta och förses med personförteckning. Kort sagt: Vi tar reda på alla boplatser som funnits i Foss och vilka personer som bott där och uppgifterna spänner över tiden 1667 — 1952. När vi är klara med Foss socken är avsikten att fortsätta med Håby och därefter Valbo Ryr.

Lennart: Länk till Munkedalsbygden

2022-04-12T18:32:30Z

Länk till Munkedalsbygden

← Äldre version		Versionen från 12 april 2022 kl. 20.32
Rad 8:		Rad 8:

	Ett fruktbart samarbete inleddes 1994 med Kulturvårdscentrum (KVC). Föreningen donerade den kända fotografen [[Selma Sahlberg]]<nowiki/>s negativsamling till Bohusläns museum. Bilderna registreras på KVC. Hembygdsföreningens bildgranskningsgrupp hjälper till med identifiering av platser, byggnader och personer. År 2000 inleddes också en inläggning av materialet med hjälp av dataprogrammet Sofie.		Ett fruktbart samarbete inleddes 1994 med Kulturvårdscentrum (KVC). Föreningen donerade den kända fotografen [[Selma Sahlberg]]<nowiki/>s negativsamling till Bohusläns museum. Bilderna registreras på KVC. Hembygdsföreningens bildgranskningsgrupp hjälper till med identifiering av platser, byggnader och personer. År 2000 inleddes också en inläggning av materialet med hjälp av dataprogrammet Sofie.


			Föreningen ger också ut tidningen [[Munkedalsbygden]]



	Se även hemsidan [https://www.hembygd.se/munkedals-hembygdsf-rening Munkedals Hembygdsförening]		Se även hemsidan [https://www.hembygd.se/munkedals-hembygdsf-rening Munkedals Hembygdsförening]

0:0:0:0:0:0:0:1: Länk till Selma

2022-04-04T18:02:25Z

Länk till Selma

← Äldre version		Versionen från 4 april 2022 kl. 20.02
Rad 7:		Rad 7:
	1990 startades en omfattande inventering av Foss socken. Området består av ett nittiotal hemman och varje hemman indelas i underenheter, vilka identifieras, beskrivs, markeras på karta och förses med personförteckning. Kort sagt: Vi tar reda på alla boplatser som funnits i Foss och vilka personer som bott där och uppgifterna spänner över tiden 1667 — 1952. När vi är klara med Foss socken är avsikten att fortsätta med Håby och därefter Valbo Ryr.		1990 startades en omfattande inventering av Foss socken. Området består av ett nittiotal hemman och varje hemman indelas i underenheter, vilka identifieras, beskrivs, markeras på karta och förses med personförteckning. Kort sagt: Vi tar reda på alla boplatser som funnits i Foss och vilka personer som bott där och uppgifterna spänner över tiden 1667 — 1952. När vi är klara med Foss socken är avsikten att fortsätta med Håby och därefter Valbo Ryr.

	Ett fruktbart samarbete inleddes 1994 med Kulturvårdscentrum (KVC). Föreningen donerade den kända fotografen Selma ~~Sahlbergs~~ negativsamling till Bohusläns museum. Bilderna registreras på KVC. Hembygdsföreningens bildgranskningsgrupp hjälper till med identifiering av platser, byggnader och personer. År 2000 inleddes också en inläggning av materialet med hjälp av dataprogrammet Sofie.		Ett fruktbart samarbete inleddes 1994 med Kulturvårdscentrum (KVC). Föreningen donerade den kända fotografen [[Selma Sahlberg]]<nowiki/>s negativsamling till Bohusläns museum. Bilderna registreras på KVC. Hembygdsföreningens bildgranskningsgrupp hjälper till med identifiering av platser, byggnader och personer. År 2000 inleddes också en inläggning av materialet med hjälp av dataprogrammet Sofie.


	Se även hemsidan [https://www.hembygd.se/munkedals-hembygdsf-rening Munkedals Hembygdsförening]		Se även hemsidan [https://www.hembygd.se/munkedals-hembygdsf-rening Munkedals Hembygdsförening]

0:0:0:0:0:0:0:1: Extern länk

2022-04-04T18:01:12Z

Extern länk

← Äldre version		Versionen från 4 april 2022 kl. 20.01
Rad 8:		Rad 8:

	Ett fruktbart samarbete inleddes 1994 med Kulturvårdscentrum (KVC). Föreningen donerade den kända fotografen Selma Sahlbergs negativsamling till Bohusläns museum. Bilderna registreras på KVC. Hembygdsföreningens bildgranskningsgrupp hjälper till med identifiering av platser, byggnader och personer. År 2000 inleddes också en inläggning av materialet med hjälp av dataprogrammet Sofie.		Ett fruktbart samarbete inleddes 1994 med Kulturvårdscentrum (KVC). Föreningen donerade den kända fotografen Selma Sahlbergs negativsamling till Bohusläns museum. Bilderna registreras på KVC. Hembygdsföreningens bildgranskningsgrupp hjälper till med identifiering av platser, byggnader och personer. År 2000 inleddes också en inläggning av materialet med hjälp av dataprogrammet Sofie.


			Se även hemsidan [https://www.hembygd.se/munkedals-hembygdsf-rening Munkedals Hembygdsförening]

0:0:0:0:0:0:0:1: Stavfel korrigerade

2022-04-04T16:10:16Z

Stavfel korrigerade

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Munkedals Hembygdsförening bildades 1964 på initiativ av Alfred "på Skogen" Carlsson,
+Munkedals Hembygdsförening bildades 1964 på initiativ av Alfred "på Skogen" Carlsson, som också blev dess förste ordförande. Föregångare var Foss Hembygdsförening, bildad 1930
 av direktör Olof Bildt vid Munkedals AB, och Munkedals hembygdsnämnd, upprättad 1960.
-Båda dessa organisationer hade ett fåtal medlemmar medan däremot den nuvarande
+Båda dessa organisationer hade ett fåtal medlemmar medan däremot den nuvarande hembygdsföreningen som mest har haft över 600.
-hembygdsföreningen som mest har haft över 600.
+Hembygdsnämnden intresserade sig främst för att rädda den gamla Wiknerstugan, som vid den här tiden höll på att förfalla. Kaserna vid sjön Vassbotten är filosofen Pontus Wikners barndomshem och man tyckte att hans minne borde hedras på ett värdigt sätt. Odd Fellow-logen i Uddevalla reste 1912 en minnessten på platsen. 1937 avled den siste inneboende och därefter stod gården öde. Stugan förföll, ladugården revs, trädgården växte igen. 1964 tog hembygdsföreningen itu med uppröjningen. Gamla träd och buskage rensades bort, gräsmattorna gjordes i ordning, den gamla Wiknerstugan restaurerades. Man flyttade dit en ladugård fån hemmanet Hult och det så kallade Björkmanhuset från bruksområdet. Man byggde bakstuga, kafeteria och toaletthus och som kronan på verket iordningställdes en friluftsscen med sittplatser ordnade nästan som en amfiteater i sluttningarna ned mot sjön.
-Hembygdsnämnden intresserade sig främst för att rädda den gamla Wiknerstugan, som vid
+uppfördes för första gången skådespelet om Wikner, författat och regisserat av Alfred Carlsson, och det var så namnet "Wiknerspelen" kom till. Bygdespelet ägde rum bara ett par år, sedan måste projektet läggas ned på grund av brist på skådespelare, men namnet lever kvar. Varje år på midsommardagen ges Wiknerspelen på Kaserna men kan nu närmast betecknas som en traditionell hembygdsfest. Hantverkare av olika slag medverkar, i bakstugan gräddar man lefsor, folkdanslaget gör uppvisning i gröngräset och barnen får dansa runt midsommarstången. Vid friluftsscenen har publiken tillfälle att följa såväl gudstjänster som profana artistframträdanden. I början av 70-talet fick föreningen tillfälle att överta Önnebacka skola, vilken iordningställdes som hembygdsmuseum. Här samlar vi föremål av olika slag såsom möbler, redskap, böcker, fotografier mm, alltsamman donerat till föreningen av kulturhistoriskt intresserade personer i trakten. Föremålen erinrar om de flesta verksamhetsområden, till exempel pappersbruket, post, rättsväsende, hantverk och djurhållning. Här finns också utrymme för arbetsrum med datorer och annan utrustning för hembygdsforskare.
-den här tiden höll på att förfalla. Kaserna vid sjön Vassbotten är filosofen Pontus Wikners
+startades en omfattande inventering av Foss socken. Området består av ett nittiotal hemman och varje hemman indelas i underenheter, vilka identifieras, beskrivs, markeras på karta och förses med personförteckning. Kort sagt: Vi tar reda på alla boplatser som funnits i Foss och vilka personer som bott där och uppgifterna spänner över tiden 1667 — 1952. När vi är klara med Foss socken är avsikten att fortsätta med Håby och därefter Valbo Ryr.
 barndomshem och man tyckte att hans minne borde hedras på ett värdigt sätt. Odd Fellow-
-logen i Uddevalla reste 1912 en minnessten på platsen. 1937 avled den siste inneboende och
+Ett fruktbart samarbete inleddes 1994 med Kulturvårdscentrum (KVC). Föreningen donerade den kända fotografen Selma Sahlbergs negativsamling till Bohusläns museum. Bilderna registreras på KVC. Hembygdsföreningens bildgranskningsgrupp hjälper till med identifiering av platser, byggnader och personer. År 2000 inleddes också en inläggning av materialet med hjälp av dataprogrammet Sofie.