Munkedals snickerifabrik skattar åt förgängelsen 16-1 - Versionshistorik

Lennart: Lennart flyttade sidan Munkedals snickerifabrik skattar åt förgängelsen till Munkedals snickerifabrik skattar åt förgängelsen 16-1 utan att lämna en omdirigering

2026-04-17T08:53:15Z

Lennart flyttade sidan Munkedals snickerifabrik skattar åt förgängelsen till Munkedals snickerifabrik skattar åt förgängelsen 16-1 utan att lämna en omdirigering

← Äldre version	Versionen från 17 april 2026 kl. 10.53
(Ingen skillnad)

Lennart: Länk

2023-11-20T13:26:15Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 20 november 2023 kl. 15.26
Rad 1:		Rad 1:
	'''Munkedals snickerifabrik skattar åt förgängelsen.'''		'''[[Munkedals Snickerifabrik\|Munkedals snickerifabrik]] skattar åt förgängelsen.'''

	Den tredje februari 2016 rullade stora maskiner fram mot den gamla träbyggnaden i centrala Munkedal. Med några enkla vispande med den stora grävmaskinsarmen föll den ärevördiga byggnaden ihop som ett korthus. Det är egentligen mycket underligt hur man idag, på några timmar, kan riva ett byggnadsverk som det åtgått år att färdigställa och som har sysselsatt många människor i deras dagliga värv för brödfödan.		Den tredje februari 2016 rullade stora maskiner fram mot den gamla träbyggnaden i centrala Munkedal. Med några enkla vispande med den stora grävmaskinsarmen föll den ärevördiga byggnaden ihop som ett korthus. Det är egentligen mycket underligt hur man idag, på några timmar, kan riva ett byggnadsverk som det åtgått år att färdigställa och som har sysselsatt många människor i deras dagliga värv för brödfödan.

Lennart: Länk

2023-03-21T17:11:43Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 21 mars 2023 kl. 19.11
Rad 11:		Rad 11:
	Byggnaden uppfördes ursprungligen av Gustav Alexandersson för tillverkning av dörrar och fönster. Detta skedde efter det att Gustavs hyvleri på Karlstorp brunnit ner. Då kunde han för försäkringsersättningen bygga upp det nya snickeriet på Vadholmen. Det föreligger divergerande uppgifter om byggår men fabriken byggdes troligen omkring 1930.		Byggnaden uppfördes ursprungligen av Gustav Alexandersson för tillverkning av dörrar och fönster. Detta skedde efter det att Gustavs hyvleri på Karlstorp brunnit ner. Då kunde han för försäkringsersättningen bygga upp det nya snickeriet på Vadholmen. Det föreligger divergerande uppgifter om byggår men fabriken byggdes troligen omkring 1930.

	Gustavs son, Erik Alexandersson och en kusin till Erik arbetade i fabriken och de önskade också att ta över densamma. Men Gustav sålde fabriken till Hjalmar Sohlberg, som var son till Axel Sohlberg. Gustav Alexandersson var verksam i fabriken ända till dess att Hjalmar köpte densamma i slutet av 1930-talet.		Gustavs son, Erik Alexandersson och en kusin till Erik arbetade i fabriken och de önskade också att ta över densamma. Men Gustav sålde fabriken till [[Hjalmar Sohlberg]], som var son till [[Axel Sohlberg]]. Gustav Alexandersson var verksam i fabriken ända till dess att Hjalmar köpte densamma i slutet av 1930-talet.
	[[Fil:Arbetsstyrka.jpg\|miniatyr\|Här ser vi arbetsstyrkan , så som den såg ut i slutet av 1940-talet.		[[Fil:Arbetsstyrka.jpg\|miniatyr\|Här ser vi arbetsstyrkan , så som den såg ut i slutet av 1940-talet.

Lennart: Ny sida

2022-09-04T15:18:19Z

Ny sida

← Äldre version		Versionen från 4 september 2022 kl. 17.18
Rad 6:		Rad 6:

	Helt säkra på byggnadens historia är vi inte. Men vi skall, här nedan, försöka redogöra för dess historia. Om någon av våra läsare har mer uppgifter, eller kort, är vi i Hembygdsföreningen tacksamma om att få ta del av dessa, eftersom byggnaden under så lång tid utgjort en central del i Munkedals historia.		Helt säkra på byggnadens historia är vi inte. Men vi skall, här nedan, försöka redogöra för dess historia. Om någon av våra läsare har mer uppgifter, eller kort, är vi i Hembygdsföreningen tacksamma om att få ta del av dessa, eftersom byggnaden under så lång tid utgjort en central del i Munkedals historia.
			[[Fil:Snickerifabrikens ägare.jpg\|miniatyr\|<br />''Snickerifabrikens ägare t. h. Gustav Alexandersson samt sonen Erik i mitten och Knut Fransson t.v. i färd med fönstertillverkning .'']]
			[[Fil:Gustav Alexandersson.jpg\|miniatyr\|''Gustav Alexandersson i mitten tillsammans med Axel Sohlberg t.h. och ”Föreståndar” Danielsson t.v. tagen under 1920-talet från Foss kommunalfullmäktige.'']]
			[[Fil:Gustav A och Sohlberg.jpg\|miniatyr\|''Gustav A och Axel S troligen vid samma tillfälle.'']]
	Byggnaden uppfördes ursprungligen av Gustav Alexandersson för tillverkning av dörrar och fönster. Detta skedde efter det att Gustavs hyvleri på Karlstorp brunnit ner. Då kunde han för försäkringsersättningen bygga upp det nya snickeriet på Vadholmen. Det föreligger divergerande uppgifter om byggår men fabriken byggdes troligen omkring 1930.		Byggnaden uppfördes ursprungligen av Gustav Alexandersson för tillverkning av dörrar och fönster. Detta skedde efter det att Gustavs hyvleri på Karlstorp brunnit ner. Då kunde han för försäkringsersättningen bygga upp det nya snickeriet på Vadholmen. Det föreligger divergerande uppgifter om byggår men fabriken byggdes troligen omkring 1930.




	~~''Bildtext. Snickerifabrikens ägare t. h. Gustav Alexandersson samt sonen Erik i mitten och Knut Fransson t.v. i färd med fönstertillverkning .''~~





	''Undre bilden visar Gustav Alexandersson i mitten tillsammans med Axel Sohlberg t.h. och ”Föreståndar” Danielsson t.v. tagen under 1920-talet från Foss kommunalfullmäktige. Bilden nere t.h. Gustav A och Axel S troligen vid samma tillfälle.''

	Gustavs son, Erik Alexandersson och en kusin till Erik arbetade i fabriken och de önskade också att ta över densamma. Men Gustav sålde fabriken till Hjalmar Sohlberg, som var son till Axel Sohlberg. Gustav Alexandersson var verksam i fabriken ända till dess att Hjalmar köpte densamma i slutet av 1930-talet.		Gustavs son, Erik Alexandersson och en kusin till Erik arbetade i fabriken och de önskade också att ta över densamma. Men Gustav sålde fabriken till Hjalmar Sohlberg, som var son till Axel Sohlberg. Gustav Alexandersson var verksam i fabriken ända till dess att Hjalmar köpte densamma i slutet av 1930-talet.
			[[Fil:Arbetsstyrka.jpg\|miniatyr\|Här ser vi arbetsstyrkan , så som den såg ut i slutet av 1940-talet.
	~~Hjalmar Sohlberg drev verksamheten i snickerifabriken vidare~~. Fram till början av 1950-talet tillverkade man fönster och trappor. Omkring 1951 anställdes Verner Bergsten som chef och Allan Lennerling som verkmästare. Allan hade erfarenhet av snickeri eftersom han arbetat hos Olle Pettersons snickeriverkstad i Håby. (Det låg norr och väster om järnvägsövergången vid vägen mot Lerberg). Denna brann omkring 1951 och då passader det bra att Allan Lennerling började hos Munkedals Snickerifabrik AB i stället. I denna period bestämde man sig för att ändra tillverkningssortiment. Man gick över till att tillverka köksinredningar och garderober. Mest känt var det så kallade Munkedals- köket. Verksamheten var ganska omfattanden med som mest ett 25-tal anställda. Produkterna sålde till hela västra Sverige. Det var många fullastade lastbilar som lämnade fabriken varje vecka och Bengt Johansson anställdes som säljare.


	~~''Bilden på anställda utanför fabriken''~~




	Här ser vi arbetsstyrkan , så som den såg ut i slutet av 1940-talet.

	1:a raden fr.vä.: ? ,? ,Sven ”Ada” Johansson, ?, Arne Svensson, Allan Lennerling, Hjalmar Sohlberg, ?, Kamrer N.N (som sålde peruker), Karl-Erik ? (från Värmland), Verkm. Karlsson, Rune ”Skomakar’n ” Nilsson		1:a raden fr.vä.: ? ,? ,Sven ”Ada” Johansson, ?, Arne Svensson, Allan Lennerling, Hjalmar Sohlberg, ?, Kamrer N.N (som sålde peruker), Karl-Erik ? (från Värmland), Verkm. Karlsson, Rune ”Skomakar’n ” Nilsson
Rad 36:		Rad 18:
	2: raden fr. vä.: Melker Jonsson, ? , ? ,?, ? , ? , Holger Jonsson, ? , Gustav Johansson (snickar’n på Åtorp, bra på att göra trappor), ? , ?		2: raden fr. vä.: Melker Jonsson, ? , ? ,?, ? , ? , Holger Jonsson, ? , Gustav Johansson (snickar’n på Åtorp, bra på att göra trappor), ? , ?

			]]
			Hjalmar Sohlberg drev verksamheten i snickerifabriken vidare. Fram till början av 1950-talet tillverkade man fönster och trappor. Omkring 1951 anställdes Verner Bergsten som chef och Allan Lennerling som verkmästare. Allan hade erfarenhet av snickeri eftersom han arbetat hos Olle Pettersons snickeriverkstad i Håby. (Det låg norr och väster om järnvägsövergången vid vägen mot Lerberg). Denna brann omkring 1951 och då passader det bra att Allan Lennerling började hos Munkedals Snickerifabrik AB i stället. I denna period bestämde man sig för att ändra tillverkningssortiment. Man gick över till att tillverka köksinredningar och garderober. Mest känt var det så kallade Munkedals- köket. Verksamheten var ganska omfattanden med som mest ett 25-tal anställda. Produkterna sålde till hela västra Sverige. Det var många fullastade lastbilar som lämnade fabriken varje vecka och Bengt Johansson anställdes som säljare.

Lennart: Ny sida

2022-09-04T15:11:42Z

Ny sida

Ny sida

'''Munkedals snickerifabrik skattar åt förgängelsen.'''

Den tredje februari 2016 rullade stora maskiner fram mot den gamla träbyggnaden i centrala Munkedal. Med några enkla vispande med den stora grävmaskinsarmen föll den ärevördiga byggnaden ihop som ett korthus. Det är egentligen mycket underligt hur man idag, på några timmar, kan riva ett byggnadsverk som det åtgått år att färdigställa och som har sysselsatt många människor i deras dagliga värv för brödfödan.

Vad är då Munkedals snickerifabrik för byggnad och hur kom den till?

Helt säkra på byggnadens historia är vi inte. Men vi skall, här nedan, försöka redogöra för dess historia. Om någon av våra läsare har mer uppgifter, eller kort, är vi i Hembygdsföreningen tacksamma om att få ta del av dessa, eftersom byggnaden under så lång tid utgjort en central del i Munkedals historia.

Byggnaden uppfördes ursprungligen av Gustav Alexandersson för tillverkning av dörrar och fönster. Detta skedde efter det att Gustavs hyvleri på Karlstorp brunnit ner. Då kunde han för försäkringsersättningen bygga upp det nya snickeriet på Vadholmen. Det föreligger divergerande uppgifter om byggår men fabriken byggdes troligen omkring 1930.

''Bildtext. Snickerifabrikens ägare t. h. Gustav Alexandersson samt sonen Erik i mitten och Knut Fransson t.v. i färd med fönstertillverkning .''

''Undre bilden visar Gustav Alexandersson i mitten tillsammans med Axel Sohlberg t.h. och ”Föreståndar” Danielsson t.v. tagen under 1920-talet från Foss kommunalfullmäktige. Bilden nere t.h. Gustav A och Axel S troligen vid samma tillfälle.''

Gustavs son, Erik Alexandersson och en kusin till Erik arbetade i fabriken och de önskade också att ta över densamma. Men Gustav sålde fabriken till Hjalmar Sohlberg, som var son till Axel Sohlberg. Gustav Alexandersson var verksam i fabriken ända till dess att Hjalmar köpte densamma i slutet av 1930-talet.

Hjalmar Sohlberg drev verksamheten i snickerifabriken vidare. Fram till början av 1950-talet tillverkade man fönster och trappor. Omkring 1951 anställdes Verner Bergsten som chef och Allan Lennerling som verkmästare. Allan hade erfarenhet av snickeri eftersom han arbetat hos Olle Pettersons snickeriverkstad i Håby. (Det låg norr och väster om järnvägsövergången vid vägen mot Lerberg). Denna brann omkring 1951 och då passader det bra att Allan Lennerling började hos Munkedals Snickerifabrik AB i stället. I denna period bestämde man sig för att ändra tillverkningssortiment. Man gick över till att tillverka köksinredningar och garderober. Mest känt var det så kallade Munkedals- köket. Verksamheten var ganska omfattanden med som mest ett 25-tal anställda. Produkterna sålde till hela västra Sverige. Det var många fullastade lastbilar som lämnade fabriken varje vecka och Bengt Johansson anställdes som säljare.

''Bilden på anställda utanför fabriken''

Här ser vi arbetsstyrkan , så som den såg ut i slutet av 1940-talet.

1:a raden fr.vä.: ? ,? ,Sven ”Ada” Johansson, ?, Arne Svensson, Allan Lennerling, Hjalmar Sohlberg, ?, Kamrer N.N (som sålde peruker), Karl-Erik ? (från Värmland), Verkm. Karlsson, Rune ”Skomakar’n ” Nilsson

2: raden fr. vä.: Melker Jonsson, ? , ? ,?, ? , ? , Holger Jonsson, ? , Gustav Johansson (snickar’n på Åtorp, bra på att göra trappor), ? , ?

Efter Hjalmars död på 1960-talet togs verksamheten över av sonen Hans, som drev Snickerifabriken vidare till omkring 1983. Från 1983 hyrdes delar av byggnaden ut under ett par års tid till bl.a. Said Nilsson och Tage ”Dansken” Kristiansson som bedrev snickeriverksamhet. Därefter har byggnaden använts till förvaring, mm.

'''''Gustav Alexandersson'''''

''Gustav Alexandersson var född 1866 på Bråten i Hogstorp (där hans dottersonson bor idag). Han var gift med Berta, som var dotter till Gustav Gullström (?) från Dapen (nu ruin) vid Tresticklan. Gustav Gullström och hans fru hade 20 barn.''

''Gustav Alexandersson dog 1951. Han var verksam i fabriken ända till dess den såldes till Hjalmar Sohlberg.''

''Gustav Alexandersson byggde det hus som från 1930-talet var Berggrens bilverkstad och senare bensinstation vid Karlstorp. Det kan ha byggts på 1920-talet. Där hade han ett hyvleri där han hyvlade färdigsågade brädor. Han bodde i andra våningen på detta hus. Gustav byggde ett hus i närheten av det gamla polishuset efter det han sålt huset på Karlstorp.''

''Gustav Alexandersson hade en son och fyra döttrar.''

''Sonen Erik bodde i första huset på höger sida om vägen som går ner till Bangolfen. När Sohlberg hade köpt snickerifabriken flyttade Erik in i det hus som varit konsumaffär på Stale och som låg där Schewenius tryckeri senare låg/ligger. Där fortsatte han att tillverka dörrar och fönster. Tyvärr brann denna byggnad ner 1945 och efter detta slutade han med sin snickeriverksamhet. Efter detta tog han anställning hos Sentab, som byggde tunneln vid Saltkällan.''

''Eriks son, Holger, bor i Ödeborg. Han kommer ihåg hur han som liten hjälpte till att stoppa spån i säckar i pappans snickeri på Stale. Holger äger veteranbilar som han brukar visa upp på Kaserna på midsommardagen.''

''Dottern Teli brukade, som 17-åring, hjälpa till vid hyvleriet på Karlstorp. Hon gifte sig med Jacob Sohlberg i Dingle (bror till Axel Sohlberg). De fick sonen, Allan Sohlberg, som bor kvar i Dingle. Dottern Elsa var gift med polisman Kring. Det fanns ytterligare två döttrar, Gerda och Annie.''

''Så långt har vi hittat i historien om Munkedals snickerifabrik. Om någon av våra läsare har ytterligare information om, eller bilder av snickerifabriken vill vi i Hembygdsföreningen gärna ta del av informationen eller skanna av eventuella dokument och därmed komplettera kunskapen om en av Munkedals industrihistoriska platser.''

''Låt oss nu bara hoppas att våra förtroendevalda låter den gamla tomten bli något fint för oss Munkedalsbor.''

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 16-1]]
[[Kategori:Näringsliv]]
[[Kategori:Byggnadsindustri]]