Munkedalsbygden under järnåldern 24-1 - Versionshistorik

Lennart: Länk

2025-09-12T07:47:10Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 12 september 2025 kl. 09.47
Rad 25:		Rad 25:
	Från Svarteborg finns ju förutom Stenehed och sägnen om Kung Rane även fynd som visar att en kung som kanske hette Gandalf verkat här.		Från Svarteborg finns ju förutom Stenehed och sägnen om Kung Rane även fynd som visar att en kung som kanske hette Gandalf verkat här.

	Att just [[Saltkällefjorden]] varit strategiskt viktig vittnar även närvaron av fornborgarna på Korsborg och Kvistrum. Senare när vikingatid övergår till medeltid kommer de ersättas av andra försvarsanläggningar som har avlöst varandra ända till vår tid. Fornborgarna på Korsborg och Kvistrum var sannolikt försvarsborgar medan den mycket stora fornborgen som finns på Buråsareberget i Bärfendal nog har varit en borg att fly till. Även runt Bullaresjöarna fanns flera fornborgar liksom runt vattendragen i Sörbygden. Det finns hela 12 fornborgar inom nuvarande Munkedals kommun vilket är ovanligt många. De är alla värda att klättra upp på då de har en strategisk plats med utsikt över landskapet.		Att just [[Saltkällefjorden]] varit strategiskt viktig vittnar även närvaron av fornborgarna på Korsborg och Kvistrum. Senare när vikingatid övergår till medeltid kommer de ersättas av andra försvarsanläggningar som har avlöst varandra ända till vår tid. Fornborgarna på Korsborg och Kvistrum var sannolikt försvarsborgar medan den mycket stora fornborgen som finns på Buråsareberget i Bärfendal nog har varit en borg att fly till. Även runt Bullaresjöarna fanns flera fornborgar liksom runt vattendragen i Sörbygden. Det finns hela 12 fornborgar inom nuvarande [[Munkedals kommun]] vilket är ovanligt många. De är alla värda att klättra upp på då de har en strategisk plats med utsikt över landskapet.

	Människorna hade även behov av mötesplatser av olika slag. Det behövdes tingsplatser där man avgjorde tvister liksom av handelsplatser där man kunde byta varor samt av kultplatser där man kunde tillbedja gudarna. Det finns flera högar som bär namn efter att de har varit tingshögar runt om i Foss. Det finns även spår av handelsplatser. En fanns i Sandarna (där man än idag har Saltkällans marknadsplats) och där tror man att det funnit snickare, skräddare och pälsberedning. En annan handelsplats fanns i Köpestad i Svarteborg som låg längs den inre vattenvägen genom Svarteborg och så fanns det troligen en på vägen mellan Munkedalsbygden och Sörbygden. Den kan ha varit kombinerad med en kultplats och bär än idag namnet Hästeskedsmossen efter de hästkapplöpningar som kan ha ägt rum där redan under folkvandring.		Människorna hade även behov av mötesplatser av olika slag. Det behövdes tingsplatser där man avgjorde tvister liksom av handelsplatser där man kunde byta varor samt av kultplatser där man kunde tillbedja gudarna. Det finns flera högar som bär namn efter att de har varit tingshögar runt om i Foss. Det finns även spår av handelsplatser. En fanns i Sandarna (där man än idag har Saltkällans marknadsplats) och där tror man att det funnit snickare, skräddare och pälsberedning. En annan handelsplats fanns i Köpestad i Svarteborg som låg längs den inre vattenvägen genom Svarteborg och så fanns det troligen en på vägen mellan Munkedalsbygden och Sörbygden. Den kan ha varit kombinerad med en kultplats och bär än idag namnet Hästeskedsmossen efter de hästkapplöpningar som kan ha ägt rum där redan under folkvandring.
	[[Fil:Järnåldern karta 24-1.jpg\|miniatyr\|Det finns tolv fornborgar i Munkedals kommun. Ofta vittnar namnet på dessa platser om att här funnits en borg. De ligger på höga berg med naturliga gränser med sluttande sidor. Ofta har de utsikt mot viktiga vattenvägar. På dessa berg kan man ibland se spår av vallar som vittnar om att här legat en fornborg. Markerade R i denna karta visar dess placering.]]		[[Fil:Järnåldern karta 24-1.jpg\|miniatyr\|Det finns tolv fornborgar i [[Munkedals kommun\|Munkedals kommun.]] Ofta vittnar namnet på dessa platser om att här funnits en borg. De ligger på höga berg med naturliga gränser med sluttande sidor. Ofta har de utsikt mot viktiga vattenvägar. På dessa berg kan man ibland se spår av vallar som vittnar om att här legat en fornborg. Markerade R i denna karta visar dess placering.]]
	Hur bodde man här då? Från ca år 0 ökade jordbruksmarkerna när man utökade både betesmark och svedjor. De tidiga gårdslämningarna från romersk järnålder och folkvandringstid tyder på att gårdarna var belägna lite högt i landskapet. Man bodde då i mindre hus med intilliggande bygravfält. Rikare släkter bodde i stora hallbyggnader och de byggde också större gravar som skulle synas i landskapet. Tänk er kungshögen [[Tjuvhögen]] på [[Möe]] som ju låg strategiskt alldeles ovanför [[Munkedalsälven]].		Hur bodde man här då? Från ca år 0 ökade jordbruksmarkerna när man utökade både betesmark och svedjor. De tidiga gårdslämningarna från romersk järnålder och folkvandringstid tyder på att gårdarna var belägna lite högt i landskapet. Man bodde då i mindre hus med intilliggande bygravfält. Rikare släkter bodde i stora hallbyggnader och de byggde också större gravar som skulle synas i landskapet. Tänk er kungshögen [[Tjuvhögen]] på [[Möe]] som ju låg strategiskt alldeles ovanför [[Munkedalsälven]].

Lennart: Länkar

2025-04-21T14:39:58Z

Länkar

← Äldre version		Versionen från 21 april 2025 kl. 16.39
Rad 21:		Rad 21:
	Fynden som gjorts i gravarna visar också på att man idkat handel och kontakter med folk långväga ifrån. Eller vad sägs om en krigargrav som visar att man haft både sköld och lans med sig i graven? Eller dyrbara guldfynd såsom guldsmycken i form av brakteater med avbildade stormän, armringar i guld, guldhängen i filigranteknik, bronsfibulor som smyckat kläderna? Det har även hittats mynt som visar på långväga kontakter och forntida handel.		Fynden som gjorts i gravarna visar också på att man idkat handel och kontakter med folk långväga ifrån. Eller vad sägs om en krigargrav som visar att man haft både sköld och lans med sig i graven? Eller dyrbara guldfynd såsom guldsmycken i form av brakteater med avbildade stormän, armringar i guld, guldhängen i filigranteknik, bronsfibulor som smyckat kläderna? Det har även hittats mynt som visar på långväga kontakter och forntida handel.

	Om man tittar på geologin och landskapet så kanske det inte är så konstigt att resandet har ägt rum just här. Gullmarsfjorden utgjorde en viktig infart i Bohuslän när man som regel färdades med båt. Den leder in i landskapet via två grenar. Den ena är Saltkällefjorden och Örekilsälven som i sin tur leder genom två dalgångar upp i Dalsland – en via Hede och Krokstad mot Dals-Ed och en via Valbo Ryr mot Färgelanda och Högsäter. Den andra är Färlevfjorden som leder upp mot Dingle och Svarteborg och vidare upp i Bullaresjöarna mot Idefjorden. Den möter också vattenvägen som leder från Åbyfjorden genom Bärfendal och upp mot Svarteborg. Via SGU finner ni en kartfunktion som visar hur strandlinjen ändrats sedan istiden: <nowiki>https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-strandforskjutningsmodell.html</nowiki> Under Romersk järnålder fanns det stora sjösystem såväl i Foss och Svarteborg som i Sörbygden som ser helt annorlunda ut idag.		Om man tittar på geologin och landskapet så kanske det inte är så konstigt att resandet har ägt rum just här. [[Gullmarn\|Gullmarsfjorden]] utgjorde en viktig infart i Bohuslän när man som regel färdades med båt. Den leder in i landskapet via två grenar. Den ena är [[Saltkällefjorden]] och [[Örekilsälven]] som i sin tur leder genom två dalgångar upp i Dalsland – en via Hede och Krokstad mot Dals-Ed och en via Valbo Ryr mot Färgelanda och Högsäter. Den andra är Färlevfjorden som leder upp mot Dingle och Svarteborg och vidare upp i Bullaresjöarna mot Idefjorden. Den möter också vattenvägen som leder från Åbyfjorden genom Bärfendal och upp mot Svarteborg. Via SGU finner ni en kartfunktion som visar hur strandlinjen ändrats sedan istiden: <nowiki>https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-strandforskjutningsmodell.html</nowiki> Under Romersk järnålder fanns det stora sjösystem såväl i Foss och Svarteborg som i Sörbygden som ser helt annorlunda ut idag.

	Från Svarteborg finns ju förutom Stenehed och sägnen om Kung Rane även fynd som visar att en kung som kanske hette Gandalf verkat här.		Från Svarteborg finns ju förutom Stenehed och sägnen om Kung Rane även fynd som visar att en kung som kanske hette Gandalf verkat här.

	Att just Saltkällefjorden varit strategiskt viktig vittnar även närvaron av fornborgarna på Korsborg och Kvistrum. Senare när vikingatid övergår till medeltid kommer de ersättas av andra försvarsanläggningar som har avlöst varandra ända till vår tid. Fornborgarna på Korsborg och Kvistrum var sannolikt försvarsborgar medan den mycket stora fornborgen som finns på Buråsareberget i Bärfendal nog har varit en borg att fly till. Även runt Bullaresjöarna fanns flera fornborgar liksom runt vattendragen i Sörbygden. Det finns hela 12 fornborgar inom nuvarande Munkedals kommun vilket är ovanligt många. De är alla värda att klättra upp på då de har en strategisk plats med utsikt över landskapet.		Att just [[Saltkällefjorden]] varit strategiskt viktig vittnar även närvaron av fornborgarna på Korsborg och Kvistrum. Senare när vikingatid övergår till medeltid kommer de ersättas av andra försvarsanläggningar som har avlöst varandra ända till vår tid. Fornborgarna på Korsborg och Kvistrum var sannolikt försvarsborgar medan den mycket stora fornborgen som finns på Buråsareberget i Bärfendal nog har varit en borg att fly till. Även runt Bullaresjöarna fanns flera fornborgar liksom runt vattendragen i Sörbygden. Det finns hela 12 fornborgar inom nuvarande Munkedals kommun vilket är ovanligt många. De är alla värda att klättra upp på då de har en strategisk plats med utsikt över landskapet.

	Människorna hade även behov av mötesplatser av olika slag. Det behövdes tingsplatser där man avgjorde tvister liksom av handelsplatser där man kunde byta varor samt av kultplatser där man kunde tillbedja gudarna. Det finns flera högar som bär namn efter att de har varit tingshögar runt om i Foss. Det finns även spår av handelsplatser. En fanns i Sandarna (där man än idag har Saltkällans marknadsplats) och där tror man att det funnit snickare, skräddare och pälsberedning. En annan handelsplats fanns i Köpestad i Svarteborg som låg längs den inre vattenvägen genom Svarteborg och så fanns det troligen en på vägen mellan Munkedalsbygden och Sörbygden. Den kan ha varit kombinerad med en kultplats och bär än idag namnet Hästeskedsmossen efter de hästkapplöpningar som kan ha ägt rum där redan under folkvandring.		Människorna hade även behov av mötesplatser av olika slag. Det behövdes tingsplatser där man avgjorde tvister liksom av handelsplatser där man kunde byta varor samt av kultplatser där man kunde tillbedja gudarna. Det finns flera högar som bär namn efter att de har varit tingshögar runt om i Foss. Det finns även spår av handelsplatser. En fanns i Sandarna (där man än idag har Saltkällans marknadsplats) och där tror man att det funnit snickare, skräddare och pälsberedning. En annan handelsplats fanns i Köpestad i Svarteborg som låg längs den inre vattenvägen genom Svarteborg och så fanns det troligen en på vägen mellan Munkedalsbygden och Sörbygden. Den kan ha varit kombinerad med en kultplats och bär än idag namnet Hästeskedsmossen efter de hästkapplöpningar som kan ha ägt rum där redan under folkvandring.
	[[Fil:Järnåldern karta 24-1.jpg\|miniatyr\|Det finns tolv fornborgar i Munkedals kommun. Ofta vittnar namnet på dessa platser om att här funnits en borg. De ligger på höga berg med naturliga gränser med sluttande sidor. Ofta har de utsikt mot viktiga vattenvägar. På dessa berg kan man ibland se spår av vallar som vittnar om att här legat en fornborg. Markerade R i denna karta visar dess placering.]]		[[Fil:Järnåldern karta 24-1.jpg\|miniatyr\|Det finns tolv fornborgar i Munkedals kommun. Ofta vittnar namnet på dessa platser om att här funnits en borg. De ligger på höga berg med naturliga gränser med sluttande sidor. Ofta har de utsikt mot viktiga vattenvägar. På dessa berg kan man ibland se spår av vallar som vittnar om att här legat en fornborg. Markerade R i denna karta visar dess placering.]]
	Hur bodde man här då? Från ca år 0 ökade jordbruksmarkerna när man utökade både betesmark och svedjor. De tidiga gårdslämningarna från romersk järnålder och folkvandringstid tyder på att gårdarna var belägna lite högt i landskapet. Man bodde då i mindre hus med intilliggande bygravfält. Rikare släkter bodde i stora hallbyggnader och de byggde också större gravar som skulle synas i landskapet. Tänk er kungshögen Tjuvhögen på Möe som ju låg strategiskt alldeles ovanför Munkedalsälven.		Hur bodde man här då? Från ca år 0 ökade jordbruksmarkerna när man utökade både betesmark och svedjor. De tidiga gårdslämningarna från romersk järnålder och folkvandringstid tyder på att gårdarna var belägna lite högt i landskapet. Man bodde då i mindre hus med intilliggande bygravfält. Rikare släkter bodde i stora hallbyggnader och de byggde också större gravar som skulle synas i landskapet. Tänk er kungshögen [[Tjuvhögen]] på [[Möe]] som ju låg strategiskt alldeles ovanför [[Munkedalsälven]].

	Under Vendeltid och Vikingatid verkar man ha flyttat gårdsbebyggelsen ner i dalarna och placerat dem skyddat längs med dalgångarnas sidor. Den placering de fick då syns ännu på kartorna från 1600-talet. Flera av gårdarna i trakten bär uråldriga namn vilket tyder på att de var gårdar redan när järnåldern övergick till medeltid men exempelvis Foss och Torreby kan vara ännu äldre namn. Vägarna genom landskapet utgjordes av ridvägar som gick mellan gårdarna men också förbi mötesplatser som kult- och handelsplatser samt längs med vattendragen. Med alla vattendrag behövdes tidigt broar för att man skulle kunna passera. Vissa av dessa passager blev därför extra viktiga och vi ser ännu att gamla vägar och broar går över passager såsom Färlev, Kvistrum, Sörbo och Munkedal.		Under Vendeltid och Vikingatid verkar man ha flyttat gårdsbebyggelsen ner i dalarna och placerat dem skyddat längs med dalgångarnas sidor. Den placering de fick då syns ännu på kartorna från 1600-talet. Flera av gårdarna i trakten bär uråldriga namn vilket tyder på att de var gårdar redan när järnåldern övergick till medeltid men exempelvis [[Foss socken\|Foss]] och [[Torreby]] kan vara ännu äldre namn. Vägarna genom landskapet utgjordes av ridvägar som gick mellan gårdarna men också förbi mötesplatser som kult- och handelsplatser samt längs med vattendragen. Med alla vattendrag behövdes tidigt broar för att man skulle kunna passera. Vissa av dessa passager blev därför extra viktiga och vi ser ännu att gamla vägar och broar går över passager såsom Färlev, Kvistrum, Sörbo och Munkedal.

	När Vendeltid övergick i Vikingatid etablerades namnet Ranrike för nuvarande norra Bohuslän vilket inkluderar hela vår trakt från Gullmarsfjorden i söder till Idefjorden i norr. Detta landskap skulle då börja höra till Norge och vara en del av detta rike till 1658. Under större delen av Vikingatiden lydde vi under norska kungen. Han styrde från Viken (området kring Oslofjorden) och hade ett enormt rike som förutom Bohuslän även inkluderade ö-rikena Grönland, Island, Färöarna, Isle of Man, Hebriderna (Söderöarna) och Shetlandsöarna (Hjaltland). I alla dessa landsändar utgjordes befolkningen av Vikingaättlingar vilket än idag speglas i ortsnamn, dialekter, kultur, DNA mm.		När Vendeltid övergick i Vikingatid etablerades namnet Ranrike för nuvarande norra Bohuslän vilket inkluderar hela vår trakt från Gullmarsfjorden i söder till Idefjorden i norr. Detta landskap skulle då börja höra till Norge och vara en del av detta rike till 1658. Under större delen av Vikingatiden lydde vi under norska kungen. Han styrde från Viken (området kring Oslofjorden) och hade ett enormt rike som förutom Bohuslän även inkluderade ö-rikena Grönland, Island, Färöarna, Isle of Man, Hebriderna (Söderöarna) och Shetlandsöarna (Hjaltland). I alla dessa landsändar utgjordes befolkningen av Vikingaättlingar vilket än idag speglas i ortsnamn, dialekter, kultur, DNA mm.

Lennart: Stavfel rättade

2025-04-20T16:49:17Z

Stavfel rättade

← Äldre version		Versionen från 20 april 2025 kl. 18.49
Rad 17:		Rad 17:
	Vikingatid 850–1050 e.Kr		Vikingatid 850–1050 e.Kr

	Från den här tidsperioden finns det många fynd och berättelser att berätta från just Munkedalsbygden. Varför är det så? Jo allt tyder på att Munkedalsbygden var en viktig så kallad centralbygd från perioden som kallas Romersk järnålder. Kanske var det en av de viktigaste bygderna i hela det område som nu kallas Bohuslän. I början av den här perioden styrdes landskapet i mindre enheter, av stormän som kallades kungar och drottningar. De styrde över småkungadömen. Om dessa finns det ännu bevarade berättelser; om drottning Hud och kung Rane på Raneborg (sedermera Svarteborg) och kung Anund och drottning Gunnila på Korsborg. Stormännen utgjorde en elit i samhället som lät begrava sig i stora fina gravar med dyrbara gravgåvor som följde med. Här finns t.ex. Tjuvhögen på Möe som är en av de mäktigaste gravhögarna i västra Sverige – i klass med kungshögarna utanför Gamla Uppsala. Här finns också stora och mycket rika gravfält – i synnerhet på Tungenäset. Här finns också långhögar, ~~skepps�sättningar~~ och stora fält med många gravar. Det tyder på att det var en ganska rik och välmående befolkning som bodde här.		Från den här tidsperioden finns det många fynd och berättelser att berätta från just Munkedalsbygden. Varför är det så? Jo allt tyder på att Munkedalsbygden var en viktig så kallad centralbygd från perioden som kallas Romersk järnålder. Kanske var det en av de viktigaste bygderna i hela det område som nu kallas Bohuslän. I början av den här perioden styrdes landskapet i mindre enheter, av stormän som kallades kungar och drottningar. De styrde över småkungadömen. Om dessa finns det ännu bevarade berättelser; om drottning Hud och kung Rane på Raneborg (sedermera Svarteborg) och kung Anund och drottning Gunnila på Korsborg. Stormännen utgjorde en elit i samhället som lät begrava sig i stora fina gravar med dyrbara gravgåvor som följde med. Här finns t.ex. Tjuvhögen på Möe som är en av de mäktigaste gravhögarna i västra Sverige – i klass med kungshögarna utanför Gamla Uppsala. Här finns också stora och mycket rika gravfält – i synnerhet på Tungenäset. Här finns också långhögar, skeppssättningar och stora fält med många gravar. Det tyder på att det var en ganska rik och välmående befolkning som bodde här.

	Fynden som gjorts i gravarna visar också på att man idkat handel och kontakter med folk långväga ifrån. Eller vad sägs om en krigargrav som visar att man haft både sköld och lans med sig i graven? Eller dyrbara guldfynd såsom guldsmycken i form av brakteater med avbildade stormän, armringar i guld, guldhängen i filigranteknik, bronsfibulor som smyckat kläderna? Det har även hittats mynt som visar på långväga kontakter och forntida handel.		Fynden som gjorts i gravarna visar också på att man idkat handel och kontakter med folk långväga ifrån. Eller vad sägs om en krigargrav som visar att man haft både sköld och lans med sig i graven? Eller dyrbara guldfynd såsom guldsmycken i form av brakteater med avbildade stormän, armringar i guld, guldhängen i filigranteknik, bronsfibulor som smyckat kläderna? Det har även hittats mynt som visar på långväga kontakter och forntida handel.
Rad 25:		Rad 25:
	Från Svarteborg finns ju förutom Stenehed och sägnen om Kung Rane även fynd som visar att en kung som kanske hette Gandalf verkat här.		Från Svarteborg finns ju förutom Stenehed och sägnen om Kung Rane även fynd som visar att en kung som kanske hette Gandalf verkat här.

	Att just Saltkällefjorden varit strategiskt viktig vittnar även närvaron av fornborgarna på Korsborg och Kvistrum. Senare när vikingatid övergår till medeltid kommer de ersättas av andra försvarsanläggningar som har avlöst varandra ända till vår tid. Fornborgarna på Korsborg och Kvistrum var ~~sanno�likt~~ försvarsborgar medan den mycket stora fornborgen som finns på Buråsareberget i Bärfendal nog har varit en borg att fly till. Även runt Bullaresjöarna fanns flera fornborgar liksom runt vattendragen i Sörbygden. Det finns hela 12 fornborgar inom nuvarande Munkedals kommun vilket är ovanligt många. De är alla värda att klättra upp på då de har en strategisk plats med utsikt över landskapet.		Att just Saltkällefjorden varit strategiskt viktig vittnar även närvaron av fornborgarna på Korsborg och Kvistrum. Senare när vikingatid övergår till medeltid kommer de ersättas av andra försvarsanläggningar som har avlöst varandra ända till vår tid. Fornborgarna på Korsborg och Kvistrum var sannolikt försvarsborgar medan den mycket stora fornborgen som finns på Buråsareberget i Bärfendal nog har varit en borg att fly till. Även runt Bullaresjöarna fanns flera fornborgar liksom runt vattendragen i Sörbygden. Det finns hela 12 fornborgar inom nuvarande Munkedals kommun vilket är ovanligt många. De är alla värda att klättra upp på då de har en strategisk plats med utsikt över landskapet.

	Människorna hade även behov av mötesplatser av olika slag. Det behövdes tingsplatser där man avgjorde tvister liksom av handelsplatser där man kunde byta varor samt av kultplatser där man kunde tillbedja gudarna. Det finns flera högar som bär namn efter att de har varit tingshögar runt om i Foss. Det finns även spår av handelsplatser. En fanns i Sandarna (där man än idag har Saltkällans marknadsplats) och där tror man att det funnit snickare, skräddare och pälsberedning. En annan handelsplats fanns i Köpestad i Svarteborg som låg längs den inre vattenvägen genom Svarteborg och så fanns det troligen en på vägen mellan Munkedalsbygden och Sörbygden. Den kan ha varit kombinerad med en kultplats och bär än idag namnet Hästeskedsmossen efter de hästkapplöpningar som kan ha ägt rum där redan under folkvandring.		Människorna hade även behov av mötesplatser av olika slag. Det behövdes tingsplatser där man avgjorde tvister liksom av handelsplatser där man kunde byta varor samt av kultplatser där man kunde tillbedja gudarna. Det finns flera högar som bär namn efter att de har varit tingshögar runt om i Foss. Det finns även spår av handelsplatser. En fanns i Sandarna (där man än idag har Saltkällans marknadsplats) och där tror man att det funnit snickare, skräddare och pälsberedning. En annan handelsplats fanns i Köpestad i Svarteborg som låg längs den inre vattenvägen genom Svarteborg och så fanns det troligen en på vägen mellan Munkedalsbygden och Sörbygden. Den kan ha varit kombinerad med en kultplats och bär än idag namnet Hästeskedsmossen efter de hästkapplöpningar som kan ha ägt rum där redan under folkvandring.
Rad 47:		Rad 47:
	Nordqvist, Bengt (2009) Stenungsunds- och Munkedalsbygden under 1000 år. UV Väst Rapport 2009:25		Nordqvist, Bengt (2009) Stenungsunds- och Munkedalsbygden under 1000 år. UV Väst Rapport 2009:25

	SGU: <nowiki>https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-strandfor</nowiki>~~�skjutningsmodell~~.html Text: Kristin Balksten		SGU: <nowiki>https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-strandfor</nowiki>skjutningsmodell.html Text: Kristin Balksten
	[[Kategori:Munkedalsbygden 24-1]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 24-1]]

Lennart: Ny sida

2025-04-20T16:47:44Z

Ny sida

Ny sida

''Visste du att Munkedalsbygden (som vi idag kallar den) var en central plats under järnåldern? Med hjälp av bevarade berättelser, fornborgar, inre vattenvägar och spännande arkeologiska fynd kan vi måla upp ett helt annat landskap än det som vi ser idag. Nu är den lokala skattkistan Järnålderskistan klar för att användas i skolorna och i arbetet med att hitta lokala fynd och berättelser så har vi funnit en spännande tid.''

Det handlar om den tidsperiod som sträcker sig från 500 f.Kr till 1050 e.Kr som avslutas med vikingatid. Det är under denna tid som människorna alltmer lär sig att använda järn för att tillverka redskap, vapen och föremål. Järnåldern kan delas in i kortare perioder:

'''Äldre järnålder 500 f.Kr–400 e.Kr'''

Förromersk järnålder 500 f. Kr–0 f.Kr

Romersk järnålder 0 f.Kr–400 e.Kr

'''Yngre järnålder 400 e.Kr–1050 e.Kr'''

Folkvandringstid 400–500 e.Kr

Vendeltid 550–850 e.Kr

Vikingatid 850–1050 e.Kr

Från den här tidsperioden finns det många fynd och berättelser att berätta från just Munkedalsbygden. Varför är det så? Jo allt tyder på att Munkedalsbygden var en viktig så kallad centralbygd från perioden som kallas Romersk järnålder. Kanske var det en av de viktigaste bygderna i hela det område som nu kallas Bohuslän. I början av den här perioden styrdes landskapet i mindre enheter, av stormän som kallades kungar och drottningar. De styrde över småkungadömen. Om dessa finns det ännu bevarade berättelser; om drottning Hud och kung Rane på Raneborg (sedermera Svarteborg) och kung Anund och drottning Gunnila på Korsborg. Stormännen utgjorde en elit i samhället som lät begrava sig i stora fina gravar med dyrbara gravgåvor som följde med. Här finns t.ex. Tjuvhögen på Möe som är en av de mäktigaste gravhögarna i västra Sverige – i klass med kungshögarna utanför Gamla Uppsala. Här finns också stora och mycket rika gravfält – i synnerhet på Tungenäset. Här finns också långhögar, skepps�sättningar och stora fält med många gravar. Det tyder på att det var en ganska rik och välmående befolkning som bodde här.

Fynden som gjorts i gravarna visar också på att man idkat handel och kontakter med folk långväga ifrån. Eller vad sägs om en krigargrav som visar att man haft både sköld och lans med sig i graven? Eller dyrbara guldfynd såsom guldsmycken i form av brakteater med avbildade stormän, armringar i guld, guldhängen i filigranteknik, bronsfibulor som smyckat kläderna? Det har även hittats mynt som visar på långväga kontakter och forntida handel.

Om man tittar på geologin och landskapet så kanske det inte är så konstigt att resandet har ägt rum just här. Gullmarsfjorden utgjorde en viktig infart i Bohuslän när man som regel färdades med båt. Den leder in i landskapet via två grenar. Den ena är Saltkällefjorden och Örekilsälven som i sin tur leder genom två dalgångar upp i Dalsland – en via Hede och Krokstad mot Dals-Ed och en via Valbo Ryr mot Färgelanda och Högsäter. Den andra är Färlevfjorden som leder upp mot Dingle och Svarteborg och vidare upp i Bullaresjöarna mot Idefjorden. Den möter också vattenvägen som leder från Åbyfjorden genom Bärfendal och upp mot Svarteborg. Via SGU finner ni en kartfunktion som visar hur strandlinjen ändrats sedan istiden: <nowiki>https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-strandforskjutningsmodell.html</nowiki> Under Romersk järnålder fanns det stora sjösystem såväl i Foss och Svarteborg som i Sörbygden som ser helt annorlunda ut idag.

Från Svarteborg finns ju förutom Stenehed och sägnen om Kung Rane även fynd som visar att en kung som kanske hette Gandalf verkat här.

Att just Saltkällefjorden varit strategiskt viktig vittnar även närvaron av fornborgarna på Korsborg och Kvistrum. Senare när vikingatid övergår till medeltid kommer de ersättas av andra försvarsanläggningar som har avlöst varandra ända till vår tid. Fornborgarna på Korsborg och Kvistrum var sanno�likt försvarsborgar medan den mycket stora fornborgen som finns på Buråsareberget i Bärfendal nog har varit en borg att fly till. Även runt Bullaresjöarna fanns flera fornborgar liksom runt vattendragen i Sörbygden. Det finns hela 12 fornborgar inom nuvarande Munkedals kommun vilket är ovanligt många. De är alla värda att klättra upp på då de har en strategisk plats med utsikt över landskapet.

Människorna hade även behov av mötesplatser av olika slag. Det behövdes tingsplatser där man avgjorde tvister liksom av handelsplatser där man kunde byta varor samt av kultplatser där man kunde tillbedja gudarna. Det finns flera högar som bär namn efter att de har varit tingshögar runt om i Foss. Det finns även spår av handelsplatser. En fanns i Sandarna (där man än idag har Saltkällans marknadsplats) och där tror man att det funnit snickare, skräddare och pälsberedning. En annan handelsplats fanns i Köpestad i Svarteborg som låg längs den inre vattenvägen genom Svarteborg och så fanns det troligen en på vägen mellan Munkedalsbygden och Sörbygden. Den kan ha varit kombinerad med en kultplats och bär än idag namnet Hästeskedsmossen efter de hästkapplöpningar som kan ha ägt rum där redan under folkvandring.
[[Fil:Järnåldern karta 24-1.jpg|miniatyr|Det finns tolv fornborgar i Munkedals kommun. Ofta vittnar namnet på dessa platser om att här funnits en borg. De ligger på höga berg med naturliga gränser med sluttande sidor. Ofta har de utsikt mot viktiga vattenvägar. På dessa berg kan man ibland se spår av vallar som vittnar om att här legat en fornborg. Markerade R i denna karta visar dess placering.]]
Hur bodde man här då? Från ca år 0 ökade jordbruksmarkerna när man utökade både betesmark och svedjor. De tidiga gårdslämningarna från romersk järnålder och folkvandringstid tyder på att gårdarna var belägna lite högt i landskapet. Man bodde då i mindre hus med intilliggande bygravfält. Rikare släkter bodde i stora hallbyggnader och de byggde också större gravar som skulle synas i landskapet. Tänk er kungshögen Tjuvhögen på Möe som ju låg strategiskt alldeles ovanför Munkedalsälven.

Under Vendeltid och Vikingatid verkar man ha flyttat gårdsbebyggelsen ner i dalarna och placerat dem skyddat längs med dalgångarnas sidor. Den placering de fick då syns ännu på kartorna från 1600-talet. Flera av gårdarna i trakten bär uråldriga namn vilket tyder på att de var gårdar redan när järnåldern övergick till medeltid men exempelvis Foss och Torreby kan vara ännu äldre namn. Vägarna genom landskapet utgjordes av ridvägar som gick mellan gårdarna men också förbi mötesplatser som kult- och handelsplatser samt längs med vattendragen. Med alla vattendrag behövdes tidigt broar för att man skulle kunna passera. Vissa av dessa passager blev därför extra viktiga och vi ser ännu att gamla vägar och broar går över passager såsom Färlev, Kvistrum, Sörbo och Munkedal.

När Vendeltid övergick i Vikingatid etablerades namnet Ranrike för nuvarande norra Bohuslän vilket inkluderar hela vår trakt från Gullmarsfjorden i söder till Idefjorden i norr. Detta landskap skulle då börja höra till Norge och vara en del av detta rike till 1658. Under större delen av Vikingatiden lydde vi under norska kungen. Han styrde från Viken (området kring Oslofjorden) och hade ett enormt rike som förutom Bohuslän även inkluderade ö-rikena Grönland, Island, Färöarna, Isle of Man, Hebriderna (Söderöarna) och Shetlandsöarna (Hjaltland). I alla dessa landsändar utgjordes befolkningen av Vikingaättlingar vilket än idag speglas i ortsnamn, dialekter, kultur, DNA mm.

Med dessa ord börjar järnålderns berättelse om platsen vi bor på. Det hände här! Just här bodde människorna som skulle bli våra anfäder, här formades landskapet och kulturen, här mötte man andra kulturer och utvecklades. I skattkistan ingår flera berättelser, kartor och föremål som vi hoppas att barnen får möta och att det gör att de ska få en känsla och inblick i vad som hänt just här.

Källor:

Andersson, Thomas (2021) Bohusläns historia. Från järnålder till 1658. Falun: Historiska media

Balksten, Kristin m fl (2024) Järnålderskistan – lärarhandledning. Munkedal: Munkedals hembygdsförening

Fornsök: <nowiki>https://app.raa.se/open/fornsok/</nowiki>

Nordqvist, Bengt (2009) Stenungsunds- och Munkedalsbygden under 1000 år. UV Väst Rapport 2009:25

SGU: <nowiki>https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-strandfor</nowiki>�skjutningsmodell.html Text: Kristin Balksten
[[Kategori:Munkedalsbygden 24-1]]