Munkepedia - Senaste ändringarna [sv]

Keratt

2026-05-13T16:00:11Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2026 kl. 18.00
Rad 6:		Rad 6:
	I Munkedal finns omnämnt två keratter, en vid virkesupptaget på Grindtången, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen och en för upptagning av virke från fabrikskanalen. Det fanns även en keratt i Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.		I Munkedal finns omnämnt två keratter, en vid virkesupptaget på Grindtången, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen och en för upptagning av virke från fabrikskanalen. Det fanns även en keratt i Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.

	Omnämnd bland annat i [[Historier från bygda 17-1\|Historier från Bygda 17-1]]		Omnämnd bland annat i [[Historier från bygda 17-1\|Historier från Bygda 17-1]] och [[Historier från bygda 21-1]]

Fil:Keratt vid Grindtången.jpg

2026-05-13T15:58:08Z

Lennart laddade upp en ny version av Fil:Keratt vid Grindtången.jpg Justerat perspektiv

Ny sida

Från MAB:s arkiv, PA091542-besk-1

Keratt

2026-05-12T14:42:14Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2026 kl. 16.42
Rad 2:		Rad 2:

	Etymologi: [jfr nor. kjerat; av t. kehrrad, eg.: åt motsatta håll rörligt överfallshjul, så inrättat att det kan drivas än åt det ena hållet o. än åt det andra, av kehren, vända (jfr FÖRKERA), o. rad, hjul (se RÅD, hjul)]		Etymologi: [jfr nor. kjerat; av t. kehrrad, eg.: åt motsatta håll rörligt överfallshjul, så inrättat att det kan drivas än åt det ena hållet o. än åt det andra, av kehren, vända (jfr FÖRKERA), o. rad, hjul (se RÅD, hjul)]
	[[Fil:Keratt vid Grindtången.jpg\|miniatyr\|Ritning över keratten vid Grindtången. Notera att Stuten använd som kraftkälla för att driva anläggningen.]]		[[Fil:Keratt vid Grindtången.jpg\|miniatyr\|Ritning över keratten vid Grindtången. Notera att [[Lokomotivet " Stuten " 11-1\|Stuten]] använd som kraftkälla för att driva anläggningen.]]
	[[Fil:Keratten vid fabrikskanalen.jpg\|miniatyr\|Ritning över keratten vid kraftkanalen (fabrikskanalen)]]		[[Fil:Keratten vid fabrikskanalen.jpg\|miniatyr\|Ritning över keratten vid kraftkanalen (fabrikskanalen)]]
	I Munkedal finns omnämnt två keratter, en vid virkesupptaget på Grindtången, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen och en för upptagning av virke från fabrikskanalen. Det fanns även en keratt i Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.		I Munkedal finns omnämnt två keratter, en vid virkesupptaget på Grindtången, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen och en för upptagning av virke från fabrikskanalen. Det fanns även en keratt i Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.

Fil:Keratt vid Grindtången.jpg

2026-05-12T09:47:27Z

Filnamn redigerat

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2026 kl. 11.47
Rad 1:		Rad 1:
	Från MAB:s arkiv, ~~PA091539~~-besk-1		Från MAB:s arkiv, PA091542-besk-1

Keratt

2026-05-12T09:42:17Z

Bild infogad

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2026 kl. 11.42
Rad 3:		Rad 3:
	Etymologi: [jfr nor. kjerat; av t. kehrrad, eg.: åt motsatta håll rörligt överfallshjul, så inrättat att det kan drivas än åt det ena hållet o. än åt det andra, av kehren, vända (jfr FÖRKERA), o. rad, hjul (se RÅD, hjul)]		Etymologi: [jfr nor. kjerat; av t. kehrrad, eg.: åt motsatta håll rörligt överfallshjul, så inrättat att det kan drivas än åt det ena hållet o. än åt det andra, av kehren, vända (jfr FÖRKERA), o. rad, hjul (se RÅD, hjul)]
	[[Fil:Keratt vid Grindtången.jpg\|miniatyr\|Ritning över keratten vid Grindtången. Notera att Stuten använd som kraftkälla för att driva anläggningen.]]		[[Fil:Keratt vid Grindtången.jpg\|miniatyr\|Ritning över keratten vid Grindtången. Notera att Stuten använd som kraftkälla för att driva anläggningen.]]
			[[Fil:Keratten vid fabrikskanalen.jpg\|miniatyr\|Ritning över keratten vid kraftkanalen (fabrikskanalen)]]
	I Munkedal finns omnämnt två keratter, en vid virkesupptaget på Grindtången, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen och en för upptagning av virke från fabrikskanalen. Det fanns även en keratt i Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.		I Munkedal finns omnämnt två keratter, en vid virkesupptaget på Grindtången, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen och en för upptagning av virke från fabrikskanalen. Det fanns även en keratt i Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.

Fil:Keratten vid fabrikskanalen.jpg

2026-05-12T09:41:29Z

Lennart laddade upp Fil:Keratten vid fabrikskanalen.jpg

Ny sida

Ur MAB:s arkiv PA091539-besk-1

Keratt

2026-05-12T09:35:25Z

Bild infogad

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2026 kl. 11.35
Rad 2:		Rad 2:

	Etymologi: [jfr nor. kjerat; av t. kehrrad, eg.: åt motsatta håll rörligt överfallshjul, så inrättat att det kan drivas än åt det ena hållet o. än åt det andra, av kehren, vända (jfr FÖRKERA), o. rad, hjul (se RÅD, hjul)]		Etymologi: [jfr nor. kjerat; av t. kehrrad, eg.: åt motsatta håll rörligt överfallshjul, så inrättat att det kan drivas än åt det ena hållet o. än åt det andra, av kehren, vända (jfr FÖRKERA), o. rad, hjul (se RÅD, hjul)]
			[[Fil:Keratt vid Grindtången.jpg\|miniatyr\|Ritning över keratten vid Grindtången. Notera att Stuten använd som kraftkälla för att driva anläggningen.]]
	I Munkedal finns omnämnt två keratter, en vid virkesupptaget på Grindtången, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen och en för upptagning av virke från fabrikskanalen. Det fanns även en keratt i Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.		I Munkedal finns omnämnt två keratter, en vid virkesupptaget på Grindtången, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen och en för upptagning av virke från fabrikskanalen. Det fanns även en keratt i Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.

Fil:Keratt vid Grindtången.jpg

2026-05-12T09:30:52Z

Lennart raderade sidan Fil:Keratt vid Grindtången.jpg Raderade gammal version 20260512093027!Keratt_vid_Grindtången.jpg: Dubblettfil: innehållet var: "Från MAB:s arkiv, PA091539-besk-1", den enda som skrivit var "Lennart" (diskussion)

Fil:Keratt vid Grindtången.jpg

2026-05-12T09:30:27Z

Lennart laddade upp en ny version av Fil:Keratt vid Grindtången.jpg Rätt fil.

Ny sida

Från MAB:s arkiv, PA091539-besk-1

Keratt

2026-05-12T09:29:23Z

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2026 kl. 11.29
Rad 3:		Rad 3:
	Etymologi: [jfr nor. kjerat; av t. kehrrad, eg.: åt motsatta håll rörligt överfallshjul, så inrättat att det kan drivas än åt det ena hållet o. än åt det andra, av kehren, vända (jfr FÖRKERA), o. rad, hjul (se RÅD, hjul)]		Etymologi: [jfr nor. kjerat; av t. kehrrad, eg.: åt motsatta håll rörligt överfallshjul, så inrättat att det kan drivas än åt det ena hållet o. än åt det andra, av kehren, vända (jfr FÖRKERA), o. rad, hjul (se RÅD, hjul)]

	I Munkedal finns omnämnt två keratter, en vid ~~virkesupptagen~~ på ~~Tången~~, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen och en för upptagning v virke från fabrikskanalen. Det fanns även en keratt i Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.		I Munkedal finns omnämnt två keratter, en vid virkesupptaget på Grindtången, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen och en för upptagning av virke från fabrikskanalen. Det fanns även en keratt i Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.

	Omnämnd bland annat i [[Historier från bygda 17-1\|Historier från Bygda 17-1]]		Omnämnd bland annat i [[Historier från bygda 17-1\|Historier från Bygda 17-1]]

Fil:Keratt vid Grindtången.jpg

2026-05-12T09:24:14Z

Lennart laddade upp Fil:Keratt vid Grindtången.jpg

Ny sida

Från MAB:s arkiv, PA091539-besk-1

Keratt

2026-05-12T09:12:23Z

Stavfel rättade

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2026 kl. 11.12
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 3:		Rad 3:
	Etymologi: [jfr nor. kjerat; av t. kehrrad, eg.: åt motsatta håll rörligt överfallshjul, så inrättat att det kan drivas än åt det ena hållet o. än åt det andra, av kehren, vända (jfr FÖRKERA), o. rad, hjul (se RÅD, hjul)]		Etymologi: [jfr nor. kjerat; av t. kehrrad, eg.: åt motsatta håll rörligt överfallshjul, så inrättat att det kan drivas än åt det ena hållet o. än åt det andra, av kehren, vända (jfr FÖRKERA), o. rad, hjul (se RÅD, hjul)]

	I Munkedal ~~fanns~~ en ~~Keratt~~ vid virkesupptagen på Tången, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen. Det fanns även en keratt Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.		I Munkedal finns omnämnt två keratter, en vid virkesupptagen på Tången, vid nuvarande grusplanen vid idrottsplatsen och en för upptagning v virke från fabrikskanalen. Det fanns även en keratt i Dals Ed, kallad "Munkedalskeratten" eftersom timmer till Munkedal togs upp den vägen.

			Omnämnd bland annat i [[Historier från bygda 17-1\|Historier från Bygda 17-1]]

	~~Omnämd bland annat i [[Historier från bygda 17-1\|Historier från Bygda 17-1]]~~


Rad 23:		Rad 24:
	* '''Namnet:''' Ordet kommer sannolikt från tyskans ''Kehrrad'' (vändhjul), vilket syftar på det stora hjulet som drev kedjan.		* '''Namnet:''' Ordet kommer sannolikt från tyskans ''Kehrrad'' (vändhjul), vilket syftar på det stora hjulet som drev kedjan.
	* '''Besläktade termer:''' Man talar ofta om '''keratt-bana''' (själva transportleden) och '''keratt-spel''' (själva drivmaskineriet).		* '''Besläktade termer:''' Man talar ofta om '''keratt-bana''' (själva transportleden) och '''keratt-spel''' (själva drivmaskineriet).







	== Referenser ==		== Referenser ==

Foss Hede (trakt)

2026-05-11T09:30:52Z

Tabell bearbetad

Visa ändringar

Huvudsida

2026-05-11T09:13:59Z

Mellanslag borttagna

← Äldre version		Versionen från 11 maj 2026 kl. 11.13
Rad 1:		Rad 1:
	<strong>Hej och välkommen till [[Munkedals Hembygdsförening]]<nowiki/>s Munkepedia ! </strong>		<strong>Hej och välkommen till [[Munkedals Hembygdsförening]]<nowiki/>s Munkepedia! </strong>

	[[Fil:Museet.jpg\|miniatyr\|Föreningens [[Munkedals hembygdsmuseum\|hembygdsmuseum]] på [[Önnebacka]]\|382x382px]]		[[Fil:Museet.jpg\|miniatyr\|Föreningens [[Munkedals hembygdsmuseum\|hembygdsmuseum]] på [[Önnebacka]]\|382x382px]]

Vildkaprifol 74-1

2026-05-11T09:10:37Z

Ny sida

Ny sida

'''Vildkaprifol'''

Bohusläns landskapsblomma.

Vildkaprifolen hör hemma på västkusten. Den påträffas även i grannlandskapen Dalsland och Västergötland. Den finns i hagmarker, busksnår, i bergens branter och skrevor. Som odlad uppskattas vildkaprifolen högt i våra bygder såsom prydnadsväxt. Med sina smala stammar slingrar vildkaprifolen upp kring stöd, om sådana finnes, eljest ligger den i lösa härvor på marken. Vildkaprifolens latinska namn är Lonicera Periclymenum.

[[:Kategori:Munkedalsbygden 74-1|Ur Munkedalsbygden 74-1]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 74-1]]

Sjögång 74-1

2026-05-11T09:08:56Z

Ny sida

Ny sida

'''Sjögång'''

Strömstadsskalden Göran Svenning har tidigare lämnat stoff till innehållet i [[Munkedalsbygden|Munkedalsbygd]]. Vi fortsätter idag med ytterligare en av de många sånger till bohuskusten varmed denne författare tillägnat landskapet.

Högt på sjöarna skeppen gunga,

vågorna vältra tunga.

Bränningen hög mot hällen bryter,

stormen dånar och ryter.

Måsen skriande fram sig svingar,

seglar på starka vingar.

Båten stampar mot höga sjöar

fram förbi skär och öar.

In öfver brottsjöspolade holmar

kolröken gråsvart bolmar,

jagas af stormens hvinande byar

fram under blygrå skyar.
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 74-1]]

Årsprogram och sammankomster 74-1

2026-05-11T09:06:12Z

Stavfel rättade

← Äldre version		Versionen från 11 maj 2026 kl. 11.06
Rad 17:		Rad 17:
	27 okt. Hembygdens dag med högmässa i Foss kyrka kl. 14 och med predikan av kyrkoherde N. E. Granström. Efter gudstjänstens slut kyrkkaffe i Församlingshemmet.		27 okt. Hembygdens dag med högmässa i Foss kyrka kl. 14 och med predikan av kyrkoherde N. E. Granström. Efter gudstjänstens slut kyrkkaffe i Församlingshemmet.

	2 nov. ~~Ärsavslutning~~ med samkväm på Åtorps herrgårdspensionat. Hembygdsföreningen har i år verkat i ett decennium och händelsen kommer att celebreras i någon form, vartill vi återkommer senare.		2 nov. Årsavslutning med samkväm på Åtorps herrgårdspensionat. Hembygdsföreningen har i år verkat i ett decennium och händelsen kommer att celebreras i någon form, vartill vi återkommer senare.

	1975		1975

	8 mars ~~Ärsmöte~~ (prel.)		8 mars Årsmöte (prel.)

	23 mars Busstur till något museum (prel.)		23 mars Busstur till något museum (prel.)

Årsprogram och sammankomster 74-1

2026-05-11T09:05:08Z

Ny sida

Ny sida

'''Årsprogram och sammankomster'''

23 maj Den av hembygdsföreningen varje år anordnade gökottan förläggs år till Herrestadsfjället. Samling sker i bilar vid Folkets Hus kl. 7 fm.

Samma dag (Kristi Himmelsfärdsdag) får hembygdsföreningen besök av dr Dagmar Lange, nybliven 60-åring och som år 1946 skrev en doktorsavhandling om Pontus Wikner. Dr Lange besöker Kaserna i sällskap med Odd Fellow-logen i Uddevalla. Vid otjänlig väderlek sker besöket i Föreläsningssalen. Maria Lang -alias fil. dr Dagmar Lange - är ett känt namn inom författarvärlden.

14 juli Wiknerspelen har i år flyttats fram till semestermånaden juli istället som förr på midsommardagen. Programmet sker endast under en dag och skiljer sig inte nämnvärt från föregående års innehåll. De hedervärda gamla yrkena kommer att som förut lämnas stort utrymme. Ett spel framförs på scenen under titeln "Värmlandsflickan". Musik och sång av lokala förmågor. Utförligare beskrivning lämnas senare.

26-28 juli Sommarresa till Gudbrandsdalen, Norge (se första sidan).

1 sept. Hemlig färd med buss.

8 sept. Skogspromenad

15 sept. [[Kaserna]].

27 okt. Hembygdens dag med högmässa i Foss kyrka kl. 14 och med predikan av kyrkoherde N. E. Granström. Efter gudstjänstens slut kyrkkaffe i Församlingshemmet.

2 nov. Ärsavslutning med samkväm på Åtorps herrgårdspensionat. Hembygdsföreningen har i år verkat i ett decennium och händelsen kommer att celebreras i någon form, vartill vi återkommer senare.

1975

8 mars Ärsmöte (prel.)

23 mars Busstur till något museum (prel.)

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 74-1]]

Styrelse och kommittéer 1974 74-1

2026-05-11T09:00:51Z

Ny sida

Ny sida

'''Styrelse och kommittéer 1974'''

==== Styrelse ====
[[Alfred Carlsson]], ordf.

Arvid Johansson, v. ordf.

Anna-Stina Eriksson, sekr.

Mona Johansson, kassör

Herman Hermansson, Georg Claesson, Roge Hellgren, Astrid Johansson och Ester Blomquist, ledamöter.

==== Ekonomisk förvaltning: ====
Mona Johansson, kassör Alfred Carlsson, bitr. kassör och korresp. Karl Gustavsson och Torsten Hermansson, revisorer. Bertil Karlsson, revisorssuppleant

==== Kommitté för Önnebacka museum: ====
Alfred Carlsson (sammankallande), Harry Karlsson och Birger Bergehall.

==== Kommitté för Kaserna: ====
Bertil Johansson (sammankallande), Arvid Johansson, Ester Blomquist och Anna-Stina Eriksson.

==== Yttre fornminnesvård: ====
Alfred Carlsson och Georg Claesson.

==== Kulturverksamhet: ====
Alfred Carlsson (sammankallande), Helge Melin, Anna-Stina Eriksson och Ingemar Sjöberg.

==== Hobbyverksamhet: ====
Irma Sahlin och Asta Johansson.

==== Resekommitté: ====
Alfred Carlsson och Bertil Johansson.

==== Byombud: ====
Foss: Alfred Carlsson och Birger Bergehall.

Håby: Åke Hedlund. Valbo-Ryr: Rut Aldegren.

==== Valberedning: ====
Ingemar Sjöberg (sammankallande), AnnaLisa Johansson, Paul Blomquist och Vivan Nicklasson.

==== Arbetsgrupp: ====
Programråd (styrelsen).

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 74-1]]

Innehållsförteckning 74-1

2026-05-11T08:54:20Z

Länk redigerad

← Äldre version		Versionen från 11 maj 2026 kl. 10.54
Rad 1:		Rad 1:
	[[Gudbrandsdalen 74-1]]		[[Gudbrandsdalen 74-1]]

	Styrelse och ~~kommitteer~~ 1974 74-1		[[Styrelse och kommittéer 1974 74-1]]

	Årsprogram och sammankomster 74-1		[[Årsprogram och sammankomster 74-1]]

	Sjögång 74-1		[[Sjögång 74-1]]

	Vildkaprifol 74-1		[[Vildkaprifol 74-1]]

	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 74-1]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 74-1]]

Kviströmsdalen 78-3

2026-05-11T08:51:55Z

Ny sida

Ny sida

'''Kviströmsdalen'''

[[Kviströmsberget]] lär vara 73 m högt. Men själva dalen, som löper i nord-sydlig riktning, har en anspråkslös längd; endast ett par hundra meter. En bred sluttning av lerjord sträcker sig upp mot bergets fot. En bäckfåra rinner ner mot älven och på krönet av fjällsidan bildas stundom ett imponerande vattenfall, som i regntider ter sig mäktigt och storslaget. Dälden nedanför finns arter av ädellövsskog och blomsterarter som är nära nog sällsynta. Ormbunkssnår finns insprängda i grönskan såsom träjon, majbräken och strutbräken tillsammans med springkorn och kärrfibblan. Ett inslag i blått är hässleklockan. Doftrika är vänderot och älggräs. Och intill bergroten finner vi bland andra på de fria ytorna lundstjärnblomman, bergdunört, rödblära och midsommarblomster. Bara på dessa uppräknande blomarter finns hela färgskalan med räknat. Där den ymnigt förekommande kransmossan växer, är jorden mullrik. Något som förtjänar att omnämnas, är trollsmultronet. Denna växt kan man hitta på rätt många platser i den sköna kviströmsdalen och noga räknat från [[Saltkällan]] till [[Kärnsjön]].

a-n
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]

Valbo-Ryr 78-3

2026-05-11T08:48:17Z

Fetstil på uppslagsordet

← Äldre version		Versionen från 11 maj 2026 kl. 10.48
Rad 1:		Rad 1:
	Valbo-Ryr		'''Valbo-Ryr'''

	Hävdatecknaren Hammarin säger på sin tid, att Valbo-Ryr haft egen kyrka sedan den katolska tiden. Av uppgifter lär den gamla kyrkan i socknen uppförts i slutet av 1600-talet. Har det funnits kyrka eller kapell någon annanstans i socknen tidigare ? I vägkorsningen till Lerryr har talats om en kyrkbyggnad strax intill den förbiflytande Rölandaån. Det påstås, att man där hittat fynd på platsen. En annan teori, är att det intill Wiksjön skulle funnits en kyrka. Denna kyrka skulle då ha flyttats till den plats intill Ryrs säteri. Vilket är riktigt ? Till Valbo-Ryrs gamla kyrka hörde fristående klockstapel vilket framgår av gamla fotografier. Kyrkan var liten och oansenlig och kall, särskilt vintertid. Den nya kyrkan från 1903 är stor och rymlig och byggd i florentinsk stil. Till den gamla kyrkans prydande skänktes år 1747 av J.J och E.M. Brandt ett altare och bland andra gåvor märks en altarduk av svart sammet, given av överstelöjtnant von Schoultz 1812. Denne Schoultz har fått sitt sista vilorum på den gamla kyrkogården. Flera personer som begravdes på Valbo-Ryr har varit ägare eller brukare av herrgården intill. När den gamla kyrkan revs, hittades sjutton lik under golvet, de flesta väl bibehållna. En minnessten är uppsatt på den plats kyrkan legat. '		Hävdatecknaren Hammarin säger på sin tid, att Valbo-Ryr haft egen kyrka sedan den katolska tiden. Av uppgifter lär den gamla kyrkan i socknen uppförts i slutet av 1600-talet. Har det funnits kyrka eller kapell någon annanstans i socknen tidigare ? I vägkorsningen till Lerryr har talats om en kyrkbyggnad strax intill den förbiflytande Rölandaån. Det påstås, att man där hittat fynd på platsen. En annan teori, är att det intill Wiksjön skulle funnits en kyrka. Denna kyrka skulle då ha flyttats till den plats intill Ryrs säteri. Vilket är riktigt ? Till Valbo-Ryrs gamla kyrka hörde fristående klockstapel vilket framgår av gamla fotografier. Kyrkan var liten och oansenlig och kall, särskilt vintertid. Den nya kyrkan från 1903 är stor och rymlig och byggd i florentinsk stil. Till den gamla kyrkans prydande skänktes år 1747 av J.J och E.M. Brandt ett altare och bland andra gåvor märks en altarduk av svart sammet, given av överstelöjtnant von Schoultz 1812. Denne Schoultz har fått sitt sista vilorum på den gamla kyrkogården. Flera personer som begravdes på Valbo-Ryr har varit ägare eller brukare av herrgården intill. När den gamla kyrkan revs, hittades sjutton lik under golvet, de flesta väl bibehållna. En minnessten är uppsatt på den plats kyrkan legat. '

Valbo-Ryr 78-3

2026-05-11T08:47:53Z

Ny sida

Ny sida

Valbo-Ryr

Hävdatecknaren Hammarin säger på sin tid, att Valbo-Ryr haft egen kyrka sedan den katolska tiden. Av uppgifter lär den gamla kyrkan i socknen uppförts i slutet av 1600-talet. Har det funnits kyrka eller kapell någon annanstans i socknen tidigare ? I vägkorsningen till Lerryr har talats om en kyrkbyggnad strax intill den förbiflytande Rölandaån. Det påstås, att man där hittat fynd på platsen. En annan teori, är att det intill Wiksjön skulle funnits en kyrka. Denna kyrka skulle då ha flyttats till den plats intill Ryrs säteri. Vilket är riktigt ? Till Valbo-Ryrs gamla kyrka hörde fristående klockstapel vilket framgår av gamla fotografier. Kyrkan var liten och oansenlig och kall, särskilt vintertid. Den nya kyrkan från 1903 är stor och rymlig och byggd i florentinsk stil. Till den gamla kyrkans prydande skänktes år 1747 av J.J och E.M. Brandt ett altare och bland andra gåvor märks en altarduk av svart sammet, given av överstelöjtnant von Schoultz 1812. Denne Schoultz har fått sitt sista vilorum på den gamla kyrkogården. Flera personer som begravdes på Valbo-Ryr har varit ägare eller brukare av herrgården intill. När den gamla kyrkan revs, hittades sjutton lik under golvet, de flesta väl bibehållna. En minnessten är uppsatt på den plats kyrkan legat. '

[[:Kategori:Munkedalsbygden 78-3|Ur Munkedalsbygden 78-3]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]

Grötfesten 78-3

2026-05-11T08:42:22Z

Ny sida

Ny sida

'''Grötfesten'''

Traditionellt firas varje år i augusti en träff på [[Kaserna]] som fullt rättvist benämnes för grötfest. Men inte allenast gröt förekommer, kaffe saknas givetvis inte och till taktfasta toner sker "grötlunk" ned till sjön Vassbotten. I år utfördes musik på Kaserna av bröderna Karlsson och av musikanter från Uddevalla. Ett par avlägsna släktingar till Pontus Wikner hade även kommit tillstädes och deltog i festligheten. Den från socknen Romelanda inköpta bysten av Wikner var för första gången till beskådande på Kaserna. Bysten såldes på sin tid till bestridande av kostnader för den [[Wiknerstenen på Kaserna|minnessten]] som restes 1912
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]

Kurs i hembygdskunskap 78-3

2026-05-11T08:40:05Z

Ny sida

Ny sida

'''Kurs i hembygdskunskap'''

En cirkel i Vuxenskolans regi, har pågått under hösten vid hembygdsmuséet på Önnebacka. Kursen omfattar främst minnesvård och torpinventering och pågår med 30 lektionstimmar.

En exkursion har företagits till gården Klovene i Valbo-Ryr, där intresset ägnades åt en ladugårdsbyggnad från 1860-talet. Samtidigt studerades takmålningar i ett av rummen till mangårdsbyggnaden. Till torpinventering ägnades intresset till ett område kallat "Silverås" där en gång i en svunnen tid funnits boningshus. I kursen finns ett 10-tal deltagare.

[[:Kategori:Munkedalsbygden 78-3|Ur Munkedalsbygden 78-3]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]

Hembygdsföreningens årsmöte 78-3

2026-05-11T08:36:55Z

Fetstil på uppslagsordet

← Äldre version		Versionen från 11 maj 2026 kl. 10.36
Rad 1:		Rad 1:
	Hembygdsföreningens årsmöte		'''Hembygdsföreningens årsmöte'''

	Årsmötet med hembygdsföreningen kommer att hållas den 10:e mars 1979.		Årsmötet med hembygdsföreningen kommer att hållas den 10:e mars 1979.

Hembygdsföreningens årsmöte 78-3

2026-05-11T08:36:36Z

Ny sida

Ny sida

Hembygdsföreningens årsmöte

Årsmötet med hembygdsföreningen kommer att hållas den 10:e mars 1979.

[[:Kategori:Munkedalsbygden 78-3|Ur Munkedalsbygden 78-3]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]

Årsavslutningen 1978 78-3

2026-05-11T08:35:03Z

Ny sida

Ny sida

'''Årsavslutningen 1978'''

Den 10 november var dag för avslutningen av hembygdsföreningens verksamhet. Ur programmet förekom utställning av bilder och fotografier från gångna tider med inslag från ett flertal platser inom Munkedal med omnejd. Stillbilder i färg visades av Henry Laneby.

[[:Kategori:Munkedalsbygden 78-3|Ur Munkedalsbygden 78-3]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]

Övernaturligt 78-3

2026-05-11T08:33:22Z

Kategori tillagd

← Äldre version		Versionen från 11 maj 2026 kl. 10.33
Rad 4:		Rad 4:

	[[:Kategori:Munkedalsbygden 78-3\|Ur Munkedalsbygden 78-3]]		[[:Kategori:Munkedalsbygden 78-3\|Ur Munkedalsbygden 78-3]]
			[[Kategori:Munkedalsbygden]]
			[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]

Övernaturligt 78-3

2026-05-11T08:32:21Z

Ny sida

Ny sida

'''Övernaturligt'''

Bonden hade för mycket arbete att utföra på sin gård och nu gällde det att få skurit säden. Havren var mogen och klar till skörd. Men hur hinna med detta, en ensam bonde ? Han skulle gärna ge sin bästa oxe, till den som mejade säden. När han halvhögt sagt dessa ord, uppenbarade sig en jätte och sa: "Jag åtar mig arbetet med att få säden skuren, om du släpper till pigan på gården". Jodå, detta var bonden med på. Både bonden och jätten besökte pigan och som vanligt är, gick det fort att nå överenskommelse. Hela natten mejade jätten och pigan band, nek efter nek, nek efter nek. Då morgonen randades, var fältet avmejat men när sista neken var bunden, segnade pigan ner död. Men när jätten försvann var också oxen borta. Kanske bonden saknade dem. Det förmäler inte historien.

[[:Kategori:Munkedalsbygden 78-3|Ur Munkedalsbygden 78-3]]

Innehållsförteckning 78-3

2026-05-11T08:30:22Z

Länkar

← Äldre version		Versionen från 11 maj 2026 kl. 10.30
Rad 5:		Rad 5:
	[[Kulturnämndens resa 78-3]]		[[Kulturnämndens resa 78-3]]

	Årsavslutningen 1978 78-3		[[Årsavslutningen 1978 78-3]]

	Hembygdsföreningens årsmöte 78-3		[[Hembygdsföreningens årsmöte 78-3]]

	Bror min och jag 78-3		Bror min och jag 78-3

	Kurs i hembygdskunskap 78-3		[[Kurs i hembygdskunskap 78-3]]

	Grötfesten 78-3		[[Grötfesten 78-3]]

	Valbo-Ryr 78-3		[[Valbo-Ryr 78-3]]

	Kviströmsdalen 78-3		[[Kviströmsdalen 78-3]]

	~~Övernaurligt~~ 78-3		[[Övernaturligt 78-3]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 78-3]]

Vid sockengränsen 79-3

2026-05-11T08:25:31Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 11 maj 2026 kl. 10.25
Rad 1:		Rad 1:
	Vid sockengränsen.		Vid sockengränsen.

	"På Övre Kåröd,som låg intill sjön Trestickel och nära Valbo Ryr, där svedde de på vår'n så snart de kunne brinna. De svedde där ute vid Mon, å de gick fram å tände på tre ställe intill en råglycka". "De svedde mest för betet.Skogen var inget värde i,... det var bara timmerskogen som räknades. Småskogen angick dem inte. Här på Skötteröd svedjade de inte på utmarken, de svedde ju runt åkrarne, för att hålla skogen borta". Torparna fick ta torv till att elda med, men de kunde inte elda varmt nog,de blir ingen låge. Berättat av Olaus Martinsson.		"På Övre Kåröd,som låg intill sjön Trestickel och nära Valbo Ryr, där svedde de på vår'n så snart de kunne brinna. De svedde där ute vid Mon, å de gick fram å tände på tre ställe intill en råglycka". "De svedde mest för betet.Skogen var inget värde i,... det var bara timmerskogen som räknades. Småskogen angick dem inte. Här på Skötteröd svedjade de inte på utmarken, de svedde ju runt åkrarne, för att hålla skogen borta". Torparna fick ta torv till att elda med, men de kunde inte elda varmt nog,de blir ingen låge.

			Berättat av Olaus Martinsson.

			[[:Kategori:Munkedalsbygden 79-3\|Ur Munkedalsbygden 79-3]]

	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 79-3]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 79-3]]

Om getingar 79-2

2026-05-11T08:23:56Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 11 maj 2026 kl. 10.23
Rad 8:		Rad 8:

	SiS		SiS

			[[:Kategori:Munkedalsbygden 79-2\|Ur Munkedalsbygden 79-2]]


	[[Kategori:Munkedalsbygden]]		[[Kategori:Munkedalsbygden]]
	[[Kategori:Munkedalsbygden 79-2]]		[[Kategori:Munkedalsbygden 79-2]]

Färden till Fölene 79-2

2026-05-11T08:22:32Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 11 maj 2026 kl. 10.22
Rad 6:		Rad 6:

	Fölene kyrka blev nästa anhalt, en mindre träkyrka från 1200-talet och med tvenne runstenar vid ingången. Texten till den ene av monumenten löd: "Asfrid reste denna sten efter Asger, en mycket god man, sin make." Den andre av dessa två runstenar hade uttytts ungefär så här: "Bun ? reste denna sten efter - en mycket god kämpe".		Fölene kyrka blev nästa anhalt, en mindre träkyrka från 1200-talet och med tvenne runstenar vid ingången. Texten till den ene av monumenten löd: "Asfrid reste denna sten efter Asger, en mycket god man, sin make." Den andre av dessa två runstenar hade uttytts ungefär så här: "Bun ? reste denna sten efter - en mycket god kämpe".

			Ur [[:Kategori:Munkedalsbygden 79-2\|Munkedalsbygden 79-2]]

Innehållsförteckning 80-2

2026-05-10T08:58:25Z

Länk borttagen

← Äldre version		Versionen från 10 maj 2026 kl. 10.58
Rad 8:		Rad 8:

	[[Bröllopet i Bränna 80-2]]		[[Bröllopet i Bränna 80-2]]

	~~[[Catharina Rosaura Carlén 80-2]]~~

	[[Fem socknar i Munkedal 80-2]]		[[Fem socknar i Munkedal 80-2]]

Bröllopet i Bränna 80-2

2026-05-10T08:57:39Z

Bild infogad

← Äldre version		Versionen från 10 maj 2026 kl. 10.57
Rad 4:		Rad 4:

	Bröllopet i Bränna, är inte bara en brottmålshistoria, det finns även ett stänk av romantik, sam tidigt som skildringen i stor grad ägnar sig at folklivet, sådant det tedde sig under 1800-talets gränsbygder kring Håbol på Dal.		Bröllopet i Bränna, är inte bara en brottmålshistoria, det finns även ett stänk av romantik, sam tidigt som skildringen i stor grad ägnar sig at folklivet, sådant det tedde sig under 1800-talets gränsbygder kring Håbol på Dal.
			[[Fil:Chatarina Rosaura Carlen 80-2.png\|miniatyr\|Catharina Rosaura Carlén]]
	Författarinnan till boken, Bröllopet i Bränna skrevs av Rosa Carlén och torde vara den bästa av hennes romaner. Rosa Carlen var dotter till vår bohuslänska författarinna Emelie Flygare-Carlén, som redan vid tjugo års ålder ingick äktenskap med en läkare som hette Flygare och som hade praktik i Sunnerbo i Småland. Efter blott fem års äktenskap, dog mannen och Emelie flyttade dâ tillbaka till norra Bohuslän. Det var här hon lärde känna en jurist som hette Reinnold Dalin. Denne var son till lantmätaren Johan Dalin och hans maka, Catharina Bågenholm från Håbol. Det uppstod genast ett varmt förhållande mellan Emelie och Reinhold. Emelie har en gång sagt, att Dalin var den ende man hon älskat helt och fullt. Trolovning ägde rum i augusti 1834. Men bekantskapen blev inte så långvarig. Dalin råkade ut för en olyckshändelse och bröt ett ben. Senare tillstötte kallbrand och Reinhold Dalin avled 1835. Han ligger begravd på Naverstads kyrkogård.		Författarinnan till boken, Bröllopet i Bränna skrevs av Rosa Carlén och torde vara den bästa av hennes romaner. Rosa Carlen var dotter till vår bohuslänska författarinna Emelie Flygare-Carlén, som redan vid tjugo års ålder ingick äktenskap med en läkare som hette Flygare och som hade praktik i Sunnerbo i Småland. Efter blott fem års äktenskap, dog mannen och Emelie flyttade dâ tillbaka till norra Bohuslän. Det var här hon lärde känna en jurist som hette Reinnold Dalin. Denne var son till lantmätaren Johan Dalin och hans maka, Catharina Bågenholm från Håbol. Det uppstod genast ett varmt förhållande mellan Emelie och Reinhold. Emelie har en gång sagt, att Dalin var den ende man hon älskat helt och fullt. Trolovning ägde rum i augusti 1834. Men bekantskapen blev inte så långvarig. Dalin råkade ut för en olyckshändelse och bröt ett ben. Senare tillstötte kallbrand och Reinhold Dalin avled 1835. Han ligger begravd på Naverstads kyrkogård.

Fil:Chatarina Rosaura Carlen 80-2.png

2026-05-10T08:56:51Z

Lennart laddade upp Fil:Chatarina Rosaura Carlen 80-2.png

Ny sida

Ur Munkedalsbygden 80-2

Fingals grottor 80-2

2026-05-10T08:54:06Z

Ny text

@@ Rad 30: / Rad 30: @@
 fört dig till Fingal den glade, som aldrig vill skiljas från dig.
 [[Kategori:Munkedalsbygden]]
 [[Kategori:Munkedalsbygden 80-2]]

Bröllopet i Bränna 80-2

2026-05-10T08:51:48Z

Ny sida

Ny sida

'''Bröllopet i Bränna.'''

På midsommardagen visas en av Rosa Carléns mest berömda böcker; Bröllopet i Bränna.Framförandet av denna teaterförställning i fyra akter,torde bli ett av bästa arrangemangen som hittills ägt rum på Kaserna hembygdsgård.

Bröllopet i Bränna, är inte bara en brottmålshistoria, det finns även ett stänk av romantik, sam tidigt som skildringen i stor grad ägnar sig at folklivet, sådant det tedde sig under 1800-talets gränsbygder kring Håbol på Dal.

Författarinnan till boken, Bröllopet i Bränna skrevs av Rosa Carlén och torde vara den bästa av hennes romaner. Rosa Carlen var dotter till vår bohuslänska författarinna Emelie Flygare-Carlén, som redan vid tjugo års ålder ingick äktenskap med en läkare som hette Flygare och som hade praktik i Sunnerbo i Småland. Efter blott fem års äktenskap, dog mannen och Emelie flyttade dâ tillbaka till norra Bohuslän. Det var här hon lärde känna en jurist som hette Reinnold Dalin. Denne var son till lantmätaren Johan Dalin och hans maka, Catharina Bågenholm från Håbol. Det uppstod genast ett varmt förhållande mellan Emelie och Reinhold. Emelie har en gång sagt, att Dalin var den ende man hon älskat helt och fullt. Trolovning ägde rum i augusti 1834. Men bekantskapen blev inte så långvarig. Dalin råkade ut för en olyckshändelse och bröt ett ben. Senare tillstötte kallbrand och Reinhold Dalin avled 1835. Han ligger begravd på Naverstads kyrkogård.

Men romansen med Dalin hade skaffat Emelie en kärlekspant och nu gällde det att föda barnet så omärkligt som möjligt, ty det var en stor skam på den tiden, att skaffa barn till världen utom äktenskapet. Det var då Emelie flydde till Dal och på kronohemmanet Lerdals stom i socknen med samma namn, födde hon sin dotter, Catharina Rosaura, den 9 maj, år 1836. Året därpå adopterades Rosa av godsägare Bågenholm på Onsön, släktingar till Dalin. Här växte Rosa upp och tillbragte en lycklig barndom. Fri och glad, sprang hon omkring i skog och mark samt lärde sig, att passionerat älska sin vackra hembygd i Eds-trakten.

Som fosterbarn till Bågenholms på Onsön, blev det helt naturligt, att dessa blev som Rosas föräldrar. Många âr senare, fick Rosa reda på,att hon hade en annan mor. Detta blev ett hårt slag för Rosa och någon verklig gemenskap mellan mor och dotter, blev det aldrig mellan dem. Senare i livet, blev Rosa gift med häradshövding Rickard Carlen och eftersom Rosas mor, Emelie, var gift med brodern Carlo, blev mor och dotter, svägerskor till varandra.

Rosa hade förmånen att få en man med stora förmögenheter. De hade råd att företa långa resor såväl inom landet som till andra riken. Men varhelst Rosa kom, kände hon alltid en gnagande längtan till sin hembygd. Hon tänkte på sitt kära Onsön, där hon vuxit upp och lärt sig hålla av. Hon hade firat sitt bröllop med Carlèn i Eds kyrka och senare flyttat till andra delar av landet. Richard Carlén avled 1873.Sedan Rosa blivit änka, flyttade Rosa till Onsön för att söka tröst hos sin fostermor. Hos sin riktiga mor, sökte aldrig Rosa någon tröst. I hela två år stannade Rosa på Onsön för att därefter återvända till Stockholm.

Det skulle inte dröja sả mânga år, innan Rosa ånyo var tillbaka på Onsön, nu för att stanna. Nu hade mangårdsbyggnaden på Onsön brunnit ned, varför Bågenholms bodde i en mindre byggnad och här bodde Rosa sista tiden av sitt liv. Sjuk och nedbruten som hon var, kom hon till sist, aldrig ur sängen. Rosa dog den 12 februari 1883. Hennes sista ord var: "Skola vi nu gå över gränsen?" Jordfästningen ägde rum i Eds kyrka där hon en gång stått brud och hennes stoft fördes till Stockholm, för att vila i samma grav som mannen, på Nya Kyrkogården. I sitt testamente skänkte Rosa 5500 kr till Dals Eds pastorat för att "till minne av mina kära fosterföräldrar, under namn av Bågenholmska fonden, komma fattiga i socknen till godo".

Bröllopet i Bränna har på ett mycket förtjänstfullt sätt, tolkats av Gesäteramatörerna i en föreställning under pingsthelgen i Hultängen. För manus och regi svarar Eric Hellberg, som även gestaltar ett par av rollerna i den fyra akter långa berättelsen. Gesäters teateramatörer uppför "Bröllopet i Bränna" på [[Kaserna]] hembygdsgård, midsommardagen kl 16.30 Munkedals Hembygdsförening
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 80-2]]

Wiknerspelen 80-2

2026-05-10T08:41:03Z

Ny sida

Ny sida

'''Wiknerspelen'''

Midsommardagen 21 juni 1980

Kl 11.00 Friluftsgudstjänst. Pred. av komminister Gustaf Johansson. (Sammanlyst med Valbo-Ryr och Munkedals kapell)

Kl 12.15 Portarna

Kl 12.45 öppnas Parad. Musik av Orusts spelmansgille. Hälsningsanförande av hembygdsföreningens ordförande Jean Ohlsson och tal av kurator Sigge Lindvall. Omkring kl 13.30 musik av Orusts spelmansgille.

Kl 14.00 Folkdans samt dans och lekar kring majstång för barn och vuxna. Munkedals folkdansgille.

Kl 14.30 Ponnyridning för barn under 12 år.

Kl 15.00 - 16.00 Hantverkarnas timme med utövande av gamla yrken och sysselsättningar.

lK 16.00 Sâng av Lars-Eric Frendberg frân Trollhättan, tillsammans med Lill-Magnus.

Kl 16.30 Gesäters teateramatörer ger: "Bröllopet i Bränna" efter Rosa Carléns dalslandsroman. Manus och regi: Eric Hellberg.

Hantverkarna håller igång ett flertal arbeten och utövar gamla yrken i tidstrogen miljö. Därvid kommer äldre redskap och verktyg till användning. På [[Kaserna]] tröskas med slaga, smides, slöjdas, tillverkas dröprennor, slipsvävning och krukmakeri m.m. I bakstugan tillverkas lefsor ett bakverk som livligt uppskattas av alla besökare på hembygdsgården under midsommar. Den nya vävstugan tas i bruk, där vävning och spinning, m.fl. yrken förekommer. Postinlämning och försäljning av vykort. Kaféteria, lotterier,m.m, Rätt till ändringar i programmet förbehålles

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 80-2]]

Höstliga strövtåg 79-4

2026-05-10T08:34:19Z

Länk

← Äldre version		Versionen från 10 maj 2026 kl. 10.34
Rad 7:		Rad 7:
	Men utflykten var givande ur helt andra perspektiv, det blev både kaffe och varmkorv och så mycket sagt om Sander-Tilda blev det nu inte. Efter den härliga lunchkorgen var vi tvungna att rörapå oss ett tag och vi styrde våra steg upp till bemälda Häcklevatten och därifrån upp i ett närbeläget berg, där vi hade en gudomlig utsikt, särskilt mot norr, där vi kunde urskilja gårdar i Hede. Här fanns också ett område, där lingonplockarna faktiskt glömt de rara bären och stora klasar fanns av skogens röda guld.		Men utflykten var givande ur helt andra perspektiv, det blev både kaffe och varmkorv och så mycket sagt om Sander-Tilda blev det nu inte. Efter den härliga lunchkorgen var vi tvungna att rörapå oss ett tag och vi styrde våra steg upp till bemälda Häcklevatten och därifrån upp i ett närbeläget berg, där vi hade en gudomlig utsikt, särskilt mot norr, där vi kunde urskilja gårdar i Hede. Här fanns också ett område, där lingonplockarna faktiskt glömt de rara bären och stora klasar fanns av skogens röda guld.

	Nästa vandring företogs den 7 okt och denna gång till Fingals grottor och Modalen. Många av oss mindes den ståtliga manbyggnaden vid Modalen men den hade tråkigt nog skattat åt förgängelsen. Men en trevlig byggnad alldeles intill hade Friluftsfrämjandet uppfört där vi hann skriva våra namn i gästboken. Och nedför fallet hade funnits en kvarn och längre bort en vadmalsstamp där ännu grunden syntes. Istidens härjningar hade utfört ett gediget arbete med att forma ut de formationer i berget och som sedermera kallats för "Fingals grottor".		Nästa vandring företogs den 7 okt och denna gång till Fingals grottor och Modalen. Många av oss mindes den ståtliga manbyggnaden vid Modalen men den hade tråkigt nog skattat åt förgängelsen. Men en trevlig byggnad alldeles intill hade Friluftsfrämjandet uppfört där vi hann skriva våra namn i gästboken. Och nedför fallet hade funnits en kvarn och längre bort en vadmalsstamp där ännu grunden syntes. Istidens härjningar hade utfört ett gediget arbete med att forma ut de formationer i berget och som sedermera kallats för "[[Fingals grottor]]".

	När denna givande utflykt var slut, välkomnades vi in till gården Hogen där vi hade en gemytlig träff till en kaffepaus i glada och goda vänners lag. Det är en hel del man hinner bese vid en dylik exkursion som den vi hade till Modalen och frågan är, om vi inte snart skall förnya bekantskapen med de många platser i vår socken, där det finns sevärda saker och ting Och med den goda förhoppningen, sätter vi punkt.		När denna givande utflykt var slut, välkomnades vi in till gården Hogen där vi hade en gemytlig träff till en kaffepaus i glada och goda vänners lag. Det är en hel del man hinner bese vid en dylik exkursion som den vi hade till Modalen och frågan är, om vi inte snart skall förnya bekantskapen med de många platser i vår socken, där det finns sevärda saker och ting Och med den goda förhoppningen, sätter vi punkt.

Fingals grottor 80-2

2026-05-10T08:33:29Z

Mellanslag borttagna

← Äldre version		Versionen från 10 maj 2026 kl. 10.33
Rad 1:		Rad 1:
	'''Fingals grottor'''		'''Fingals grottor'''

	Hösten 1979 var en tid för utflykter för ~~hembygds- föreningen~~ och bland andra företogs en sådan till [[Fingals grottor]], mycket nära Modalen. Då flera personer efterlyst visan om Fingal, återges den här:		Hösten 1979 var en tid för utflykter för hembygdsföreningen och bland andra företogs en sådan till [[Fingals grottor]], mycket nära Modalen. Då flera personer efterlyst visan om Fingal, återges den här:

	Ensam i skuggrika dalen, tätt vid den svalkande flod,		Ensam i skuggrika dalen, tätt vid den svalkande flod,

Foss kyrka

2026-05-09T09:18:27Z

Series Pastorum: Ny text

← Äldre version		Versionen från 9 maj 2026 kl. 11.18
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 32:		Rad 32:

	Vid en restaurering på 1800-talet skall man återigen ha funnit flera gravar under koret. Däruti låg försilvrade kistor med namnskyltar där man kunde läsa att gravarna tillhörde tre av Rutger von Aschebergs barn.		Vid en restaurering på 1800-talet skall man återigen ha funnit flera gravar under koret. Däruti låg försilvrade kistor med namnskyltar där man kunde läsa att gravarna tillhörde tre av Rutger von Aschebergs barn.

			== Series Pastorum ==
			[[Fil:Foss Series pastorum.jpg\|miniatyr]]
			Förteckning över kyrkoherdar i Foss socken och senare Foss församling:
			{\| class="wikitable"
			\|Herr Amund
			\|1540-1551
			\|-
			\|Herr Christen
			\|1551-1566
			\|-
			\|Herr Nils
			\|död 1595
			\|-
			\|Mogens Jenssen
			\|1595-1612
			\|-
			\|Jens Jenssen Nortman
			\|1613 - 1646
			\|-
			\|Peder Lauritzen
			\|1647 - 1658
			\|-
			\|Christoffer Iversson
			\|1660 - 1668
			\|-
			\|Claus Nilsson
			\|1669 - 1695
			\|-
			\|Andreas Seth
			\|1697 - 1725
			\|-
			\|Lars Eckersten
			\|1726 - 1753
			\|-
			\|Peter Grundell
			\|1754 - 1782
			\|-
			\|Dr. Arent Grimberg
			\|1783 - 1797
			\|-
			\|Dr. Magnus Lönberg
			\|1798 - 1830
			\|-
			\|Dr. Carl Elof Ekman
			\|1831 - 1851
			\|-
			\|Dr. Gustaf Wilhelm Carlsson
			\|1853 - 1880
			\|-
			\|Dr. Gustaf Jacobsson
			\|1882 - 1884
			\|-
			\|Dr. Carl Olof Möller
			\|1884 - 1903
			\|-
			\|Sven Gottfrid Cajander
			\|1904 - 1924
			\|-
			\|Dr. Carl Olof Norborg
			\|1926 - 1953
			\|-
			\|Gösta Bertil Envall
			\|1954 - 1963
			\|-
			\|Nils G. Granström
			\|1964 - 1982
			\|}

	== Hitta till kyrkan: ==		== Hitta till kyrkan: ==

Fil:Foss Series pastorum.jpg

2026-05-08T14:46:46Z

Lennart laddade upp Fil:Foss Series pastorum.jpg

Ny sida

Bild tagen från Facebook maj 2026

Foss Möe (trakt)

2026-05-08T09:44:26Z

Bild uppdaterad

← Äldre version		Versionen från 8 maj 2026 kl. 11.44
Rad 1:		Rad 1:
	[[Fil:Möe karta Ekonomisk karta 1939.jpg\|miniatyr~~\|länk=http://78.69.130.236/mediawiki/index.php/Fil:M%C3%B6e_karta_Ekonomisk_karta_1939.jpg~~]][[Trakt]] namn för ett antal underenheter som ingår i [[Sockeninventering (artikel) 14-2\|sockeninventeringen]] som gjorts av [[Munkedals Hembygdsförening]]		[[Fil:Möe karta Ekonomisk karta 1939.jpg\|miniatyr]]
			[[Trakt]] namn för ett antal underenheter som ingår i [[Sockeninventering (artikel) 14-2\|sockeninventeringen]] som gjorts av [[Munkedals Hembygdsförening]]

	Se även artikel om [[Möe]]		Se även artikel om [[Möe]]