Torps sågbruk genom tiderna 25-2
För Kuriren av Hjalmar Karlsson 1957-12-07 – Artikel I
F. Köpmannen Hjalmar Karlsson. Munkedal, har med särskilt intresse ägnat sig åt forskningar rörande Torps sågverks historia, och resultaten av dessa kommer i en serie artiklar att publiceras i Kuriren. Då de tryckta källorna icke haft så mycket att ge för en skildring av detta slag är det främst den muntliga traditionen, gamla arbetares berättelser och författarens egna minnen och iakttagelser på vilken föreliggande redogörelse bygger. I dag presenteras det första avsnittet. Det handlar om tiden för anläggningen.
Vem var då denne Hjalmar Karlsson? Han bodde på Öbben som ligger söder om Torps herrgård. Här drev Hjalmar Karlsson affär. Det berättas att hans far som arbetade på Kvarnen eller sågen vid borgmästarbruket insåg att Hjal-mar inte passade till tungt kroppsarbete och därför hjälpte till att starta affären. Hjalmar var en flitig skribent i den lokala tidning som hette Kuriren. Det finns många artiklar av honom som handlar om historia från framför allt Håby. Han dog på 1950-talet.
Men på den plats, där det en gång var ett sådant pulserande liv och arbete, råder nu den djupa tystnaden, som endast brytes av forsens sövande, entoniga sång. De gamla bostadshusen är fallfärdiga och stå tomma och övergivna sedan flera år. Sågverket är nedrivet, men de stora kvarnhusen stå ännu kvar.
Innan tidens hastigt ilande ström har sköljt bort alla minnen i glömskans hav, vill jag tillmötesgå många önskningar att med några artiklar belysa bruksrörelsens historia från dess början fram till våra dagar.
Det på hävdernas blad tillgängliga stoffet har därvid icke varit så mycket att tillgå. Mina anteckningar ha som källa huvudsakligen den muntliga traditionen, gamla arbetares berättelser och mina egna minnen och iakttagelser.
Enligt historieskrivaren Sten Kristianssons uppgift i sin Uddevalla Stads Historia del I bildades i Uddevalla år 1667 ett slags koncern benämnt Uddevalla Sågbruksintressenter, som kom att spela en mycket betydelsefull roll i stadens näringsliv under århundranden.
Koncernens drivande krafter var några av stadens främsta borgare med borgmästaren i spetsen. De fick kungl. privilegium för sågverksrörelse i Örekilsälven, och rätt till export från hamnen vid Saltkällan.
År 1668 har verksamheten börjat för anläggningarna vid Torps bruk. På den höga släta bergväggen vid Kloveströmmen är nämligen årtalet 1668 inhugget med stora siffror och över dessa Carl d. XI:s namnchiffer med en kunglig krona.
En viss Frederik Sixtus, med titeln lantmästare, fick i uppdrag att leda och övervaka de många och stora byggnadsarbeten, som då skulle verkställas. När regeringen år 1685 för sågbruksintressenternas räkning anvisade 5.000: - daler s.m. För upprensning av Örekilsälven för timmerflottningen till Kärnsjön fick Sixtus också detta uppdrag. Han skulle tillse att arbetet blev verkställt och leja folk bland allmogen i närheten.
Vid vattenfallet Klovan uppfördes en dammbyggnad för två sågverk, nämligen Klovasågen och Bergsågen. Platsen för dammen vid Klovan var synnerligen lämplig. Där var nämligen berg i botten och på båda sidorna. Strömfåran var smal och icke så särskilt djup.
Klovasågen, som byggdes på älvens västra sida, hade två sågramar och en kantring. Bergsågen, som uppfördes längre ned i strömmen på östersidan, hade en sågram och en kantring. Vattnet, som drev hjulen till Bergsågen, flöt fram i en lång och djup kanal, som var sprängd i berget. Enligt traditionen hade detta sprängningsarbete utförts av indelta soldater, som under en viss tid på året gjort sin militära tjänst på detta sätt.
Soldaterna hade sin bostad nedanför Brålandsforsen på ett område, som än i dag kallas »Kasernen«.
Vid Borgmästarebruket uppfördes en dammbyggnad och en såg. Strömmen här var bred och någon fast botten i mitten för dammen kunde man inte få. Det var djup blålera över allt. Men brofästena vilade på berggrund. Sågverket här hade två sågramar och en kantram.
Vid vattenfallet på Torp byggdes en såg lika stor som den vid Borgmästarebruket och en dammbyggnad, som helt vilade på berget. Troligen uppfördes vid denna tid den första hålldammen för regleringen av vattnet från Kärnsjön. Denna damm var belägen cirka 90 meter nedanför den hålldamm som byggdes år 1826 av stenarbetare från Skredsvik. Detta årtal är inhugget på en sten vid stranden. I slutet på 1600-talet uppfördes också de första bostadshusen, som lågo i närheten av sågverken.
Axel Emanuel Holmberg skriver i sin Bohusläns historia att samtliga anläggningar blev kostbara för borgerskapet i Uddevalla efter den tidens penningvärde. »Men«, skriver Sten Kristiansson, »sågbruksintressenterna blev en mäktig koncern långt fram i tiden. Den arbetade visserligen i sitt eget välförstådda intresse, men detta var sammanvävt med samhällets».
Sågtimret var billigt i inköp på den tiden och arbetarnas dagpenning låg. Det sågade virket, som exporterades huvudsakligen till Holland och England, betalades med goda priser, varför Torps sågbruk med tiden blev vinstgivande för koncernen. ❧