Visa källa för När sjukvården kom till Munkedal

År 1859 tillsattes den förste Provinsialläkaren i Håby och Munkedal. Verksamheten bedrevs i Villa Sandklev, Håby. Byggnaden hade donerats för ändamålet av mönsterskrivaren vid Bohusläns Regemente C.P.Rathe (administrativ militärtjänst).
Sjukvård bedrevs där i nästan 100 år fram till 1958 då man flyttade in i nuvarande byggnad i Munkedals centrum. Där finns man fortfarande men mottagningen är tillbyggd i två omgångar genom åren. 
1860 invigdes det första Apoteket i Håby i det s.k. "Novahuset". Från 1930 i nybyggt hus tvärs över vägen i samhället (nyligen rivet).
1961 flyttade Apoteket in invid nya Kommunhuset i Munkedal och sedan några år till dagens lokaler i centrum.
Under många år tillverkades i Håby mediciner, piller, salvor m.m. av apotekaren med personal och detta levererades inom nuvarande kommunen samt till Brodalen och Brastad. Apotek fanns under 1800-talet även i Uddevalla, Lysekil, Tanum och Strömstad.
Hälsoläget under andra hälften av 1800-talet var dåligt med nuvarande begrepp. Medellivslängden 1860 var för män 46 år (idag 81 år) och för kvinnor 49 år (idag 85 år).
Infektionssjukdomar dominerade men bakterier och virus var okända begrepp. Boendemiljön och kosten präglades av fattigdom och elände i stora delar av kommunen. Emigrationen till Amerika var stor från Bohuslän.
Kolera gav upphov till stora epidemier på 1800-talet. Enligt provinsialläkar-
rapport 1866 inrapporterades i Göteborgs och Bohuslän 3811 fall, varav 1359 dog (36%)!
I samma rapport framkom att under samma år insjuknade 2638 personer, huvudsakligen barn, i scharlakans-feber varav 436 dog (16%), i kikhosta 549 barn varav 33 dog (6%) och i difteri 427 varav 25 dog (6%).oppor hade i århundraden varit ett gissel i hela världen. Vaccination hade
dock effekt och accepterades efterhand som åtgärd.  Här insjuknade enligt 
rapporten under 1866 63 personer varav 8 dog (13%). I Sverige vaccinerade vi fram till 1979 och 1980 förklarade WHO sjukdomen som utrotad.
Dock har ännu bl.a. USA fortsatt att vaccinera sin militär mot smittkoppor.	 
Vaccinationer inleddes 1815 med smittkoppsvaccination. På 1920-talet kom Calmettvaccination mot tuberkulos och under 1950-talet vaccin mot stelkramp, difteri och polio samt senare mot bl.a. mässling.

Enstaka läkare fanns i städerna. Fältskärer, kloka gummor och smeder verkade 
på landsbygden för att lindra, hjälpa och ev. bota.
Barnmorskor utbildades i Göteborg från 1850. Den första i våra trakter fanns i Bro från 1855. 
Särskilda Distriktssköterskor för fr.a. landsbygden började utbildas i Sverige först från 1920-talet. Dessa skulle arbeta med nära nog alla sjukvårdsuppgifter såsom spädbarnsvård, äldrevård samt allmän hälsovård och vaccinationer.
I Bohuslän tillsattes distriktssköterskor från 1940-talet.
Sjukvårdsresurser var här på 1800-talet enligt Göteborgs och Bohusläns kalender 1890 följande:
I Uddevalla stad med 7600 invånare fanns från 1870 ett sjukhus med 100 vård-platser, varav 37 för veneriska sjukdomar. Man hade 2 sjukhusläkare, doktorerna K. Sundelius och R.Forsblad, 1 predikant, 1 syssloman och 1 över-sköterska.
Därtill fanns i staden 2 stadsläkare och 1 provinsialläkare.
1909 fick man ett nytt sjukhus som tillbyggdes 1931. 1963 stod det nuvarande sjukhuset klart, också detta senare tillbyggt.
Lysekils köping med 2072 invånare hade från 1888 ett sjukhus med 1 läkare, 1 distriktsläkare dr P.F Landelius samt 2 badläkare under sommarsäsongen.
Strömstad, 2575 inv., hade ett sjukhus med 20 platser och 1 läkare samt 1 stadsläkare.
I Tanum fanns provinsialläkaren dr A.Belfrage samt i Grebbestad 1 badläkare
under säsongen.

I Håby och därmed för Munkedal tillsattes enligt ovan från 1859 
1provinsialläkare dr John Gottfrid Lindgren. Distriktet var mycket stort, omfattande även Stångenäs (utom Lysekil och Lyse) samt Sotenäs, totalt c:a 26000 invånare på 1880-talet.

Verksamheten bedrevs enligt ovan i Villa Sandklev, Håby i nästan ett hundra år.
Totalt verkade här genom åren 9 olika läkare. Först 1958 flyttade man in i nya lokaler i Munkedals centrum under dr Knut Rhedins tid som provinsialläkare här (1949-1963).
Doktorerna förr drev ofta gård eller utarrenderade jordbruket. Det blev långa 
sjukresor med kusk, häst och vagn, vintertid väl påpälsade. Det blev ofta sena kvällar innan arbetsdagen var slut.
Från 1930-talet hade man bil med chaufför.

Det var mottagning dagligen i Håby kl. 9-12 samt på eftermiddagen i Brastad.
Dessutom varje fredag i Hedekas.
Under tidigt 1900-tal bildade Stångenäs och Sotenäs egna läkardistrikt.
Först på 1950-talet tillkom en provinsialläkartjänst i Dingle med dr Torben Stelling. 
Från 1963 var det 2 läkare i Munkedal, dr Arne Wiinberg och dr J.P. Lange-Möller.

Provinsialläkartiteln ändrades omkring 1972-1973 till Distriktsläkare i hela
landet. Vid samma tid infördes också en allmän Du-reform.

I delar av Håbyläkarens upptagningsområde sköttes vaccinationer av Barn-morskor. Efterhand tillsattes enl. ovan Distriktssköterskor, men oklart när de
första tillsattes i Munkedal, Dingle och Hedekas.

Som pittoreska inslag i Håbys sjukvårdshistoria kan nämnas:

1.Vaccinationer i Krokstads socken utfördes på 1800-talet av J.P. Johansson,
Långön, som därtill var folkskollärare, klockare och organist.
Nya uppgifter alltså för en lärare!

2.Provinsialläkaren Harry Edelsten (1925-1932) hade en mycket exklusiv och snabb motorbåt som tidigare tillhört den kände spritsmugglaren Bremer.
Vid en inköpsresa till Lysekil vände Edelsten med båtförare in på Gullmaren
mot Munkedal, men båten observerades av en Kustbevakningsbåt som 
började förfölja. Edelsten beordrade full fart och man drog lätt ifrån. 
När kustbevakningsbåten nått Munkedals hamn var Edelsten redan iland och
lastade sina varor i bil. Då man fick höra vem som numera var ägare till båten
avstod man från ytterligare åtgärder.

3.Apotekaren i Håby på 1950-talet Gunnar Lindberg var även prästvigd.
Idag en sällsynt dubbelutbildning.
När apotekstekniker Elof Andersson erhöll Patriotiska Sällskapets medalj 1957
efter 30 års tjänst, utdelades denna framför altaret i Håby Kyrka av hans chef
Apotekaren i full prästmundering!

Längst tjänstgörande läkare i Munkedals distrikt är dr Knut Sundberg, prov.-
läkare 1885-1913 samt därefter privat till 1935. Sammanlagt 50år!

Dr Ulf Hollertz, prov.läkare 1971-2011, varav 7 år över uppnådd pensionsålder
och sista åren på deltid. Summa 40 år.

Dr Torben Stelling var företagsläkare på Munkedals AB under några år på 1950-
talet, därefter provinsialläkare i Dingle fram till omkring 1985, totalt c:a 35 år.    


Dagens vårdcentral i Munkedal benämnes numera som Närhälsan Munkedals
Vårdcentral.
Den har hela kommunen som upptagningsområde och har en filialmottagning
i Hedekas. Däremot har Dingle vårdcentral lagts ned som läkarmottagning. 
Dess upptagningsområde och arbetsuppgifter har överförts till Munkedal.

I Munkedal tjänstgör idag 2020 sammanlagt 5 ordinarie distriktsläkare samt
3-4 ST-läkare, under utbildning till distriktsläkare.
Vidare tjänstgör här 10 distriktssköterskor, somliga på deltid, 2 arbets-
terapeuter, 5 sjukgymnaster samt övrig personal som undersköterskor, sekreterare och vaktmästare.
Numera finns även kurator och psykolog vid vårdcentralen.

Yrkesutbudet har alltså breddats och totalt tjänstgör numera på hel- eller deltid
c:a 50 personer inom Närhälsan, Munkedal.


Referenser: 
En bok om Håby i ord och bild, utg. 1995
Fem socknar i Munkedal, del 1 och del 2, utg. 1980 resp,1986
Göteborg och Bohus läns kalender 1890, faksimilutgåva 1983
Monika Lind-Melander: Uppsats inom Bohusläns vårdskola om Bakteriella
                                           infektioner hos barn förr och nu, 1979


2020-11-22
Bo Sörqvist
F.d. distr.läkare i Munkedal och Dingle

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 21-1]]