Visa källa för Märklig bohuslänsk släkt – Koch

Detta stod att läsa i Bohusläningen fredagen den 18 mars 1910.

Den sedan mitten av 1600-talet i Bohuslän och Dalsland märkliga och ansedda släkten Koch antages härstamma från Livland och Pommern. Den förste av släkten som bosatte sig i Sverige uppges ha varit köpmannen Chr. Koch, handlande i Kungälv. Huruvida lagman Alex Cock, en av Hvitfeldtska stiftelsens först kuratorer och bosatt på Sundsby, tillhörde samma släkt är inte utrett, men kan anses troligt, helst även denne Cock uppges härstamma från Pommern. Namnets olika stavning har ingen betydelse ty konsekvens i sådana saker brydde man sig föga om på den tiden.

En viss ryktbarhet har förvärvats av den ovannämnde köpmannens son Mikael, som blev kyrkoherde på Tjörn och prost i Elfsyssel och vars komprometterande inblandning i en strandningshistoria från 1720 nyligen relaterades efter Holmbergs uppteckning.

Härtill kan läggas att komministern Niebur även var allvarsamt inblandad, liksom prostens familj, var av hustrun och en dotter dömdes till edgång. Prosten Mikael Koch hade inte mindre än sexton barn. Av dessa blev Mikael född 1703, död 1738 likaledes kyrkoherde på Tjörn och trots sin ungdom titulärprost ”för goda studier”. Om honom finns anteckningar att han hade två barn och att efter honom finns ännu många avkomlingar, såväl på som utom Tjörn, de senare är de lägre som tillhör allmogen, av de förra finns ännu i Uddevalla en dotter etc.

En annan av Mikael Chr:sons söner var brukspatron Jöns Koch, handlade och rådman i Uddevalla. Jöns Koch var flera gånger riksdagsman och nedlade stor förtjänst uti att återskaffa staden förlorade stapelstadsrättigheter. I kompaniskap med Joh. Dessau anlade Jöns Koch ”i en ödemark i Dalsland” järnbruken Rådanefors, Öxnäs och Fredriksfors, samt i Västergötland, Kollerö. Jöns Koch som även fick assessorstitel, avled 1771 och begrovs i Uddevalla kyrka. Bland Jöns Kochs barn märkes Mikael, borgmästare i Uddevalla, kommersråd, riksdagsman och betydande medlem av hattpartiet samt grundare av grosshandelsfirman Mikael Koch & Söner. Han avled 1789. En dotter Kristina, gift med konteramiralen Harald af Christiernin, torde ha givit upphov till namnet Kristinedal och är bland andra begraven i familjekyrkogården där borgmästarens son Jöns var rådman i Uddevalla.

En annan som Simzon var fransk vicekonsul och handlare i Uddevalla, delägare i Kollerö, Rådanefors och Öxnäs bruk och senare, efter dessa bruks försäljning ägare av Vågsäter med Liljenbergsfors.

Brukspatronen Simzon avled 1822 på Vågsäter och ligger begraven i en uti Vågsäters park murad familjegrav.

I denna grav ligger även Simzons son, major Mikael Koch, död 1869 begraven. Om denna framstående medlem av Uddevalla samhälle må här endast erinras att han kraftigt medverkade till UVHJ:s tillkomst och till anläggande av Kampenhofs spinneri, båda av stor betydelse för staden.

Major Koch, som var befälhavaren för Bohus andra båtsmanskompani, kom till sjöss redan vid 11 års ålder och deltog i 1808-1809 års krig. Denna Mikael Koch var far till brukspatron Arthur Maximilian Koch i Uddevalla och till ärkebiskopinnan Sundberg.

En bror till major Koch var auditören vid Bohusläns regemente Joh:s Koch, som ägde Torps bruk och egendomen Smedberg samt avled å Svedberg 1848.

En annan avkomling av prästfamiljen på Tjörn var den ovanligt företagsamme Nils Koch som anlade Billingsfors och Gustafsfors bruk. Vid Billingsfors igångsatte han stålugnar, tegelbruk, pappersbruk, färgeri, stamp, gryn- och siktkvarnar.

För denne rastlöse man räckte tiden också till för uppfinningar och experiment. Han nedlade sålunda mycket arbete på kolbesparande anordningar och för minskning i kostnader för järnsmidet. Men då hans uppfinningar vartill han år 1750 fått förskottsvis uppbära 40.000:- daler silvermynt av staten skulle inför vederbörande provas, misslyckades proven helt och hållet, emedan alla av honom inlärda smeder inom fjorton dagar avled. Man misstänkte att de blivit förgiftade av Kochs avundsmän. Staten återfordrade emellertid sina pengar varvid Koch måste göra cession. Hans mod nedslogs dock inte, snart hade hans energi satt honom på fötter igen och han förvärvade nu Rådanefors, Öxnäs och Kollerö bruk, där han som rik man avled 1762. Denne mångsidige man har även utgivit en bok om biskötsel.

De tre sistnämnda bruken såldes av Nils Kochs son Samuel, även något uppfinnare, som sedan bosatte sig på Dingelvik på Dal och dog 1818.

Samuel Kochs son Nils blev militär vid Västgötadals regemente, deltog i finska kriget på 1790-talet, fick majors avsked och bosatte sig därefter på Blomsholm i Bohuslän, där han 1814 med anledning av kriget med Norge hade besök av de kungliga. Förmodligen till tack för gästfriheten, blev han året därpå adlad med namnet von Koch till Blomsholm. Från honom härstammar alltså adliga ätten von Koch
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 12-2]]