Redigerar Västkustens ungdomsskola och Gläborg Väster

Något om Västkustens ungdomsskola och Gläborg Väster.


'''Ljungskile Folkhögskola känner många till. Okänt för många är däremot att denna skola under tiden före placeringen i Ljungskile hade sin verksamhet på Gläborg i Håby socken, Munkedal under åren 1925 till 1928. Gläborgs gård, som vi här skall stifta bekantskap med, ligger söder om E6:an och väster om den stora transformatorstationen väster om Håby. Från vägen ser man ladugården men inte bostadshusen.''' 

== Lite historia om Gläborgs gård ==
Innan vi kommer till berättelsen om Västkustens ungdomsskola skall vi dyka ner i fakta om de människor som ägt gården och bott där under några hundra år.

Vid tinget på Saltkällan den 15 september 1684 begärde Jöns Nilsson och Oluf Börgesson att få upptaga Gläborg Väster. Alla husen var borta utom en gammal stuga. Åkerjorden bestod av skarpbrännesand och det fanns ingen skog. Åborna fick tre års skattefrihet och därefter förmedlades hemmanet till ett halvt mantal.

Ägare år 1780 var Petter Burman och Carl Gustaf Burman. Dessa två var bröder och båda var bönder på Gläborg. Petter var född 1732 på Säleby i Brastads socken och vigdes 17621013 med Kari Jacobsdotter. Petter dog av lungsot 17970323. 

Ägare år 1800 var Johan Jacob Burman och Sven Burman. Johan Jacob var född 1781 som ende son till Petter. Sven var född 1745 eller 1750 och var äldste son till Carl Gustaf. I längden 1799-1806 anges att Sven är ständigt sängliggande och han dog 18011012 av saltflus och bröstfeber.

I längden 1806-16 finns Carl Lundbom och hans hustru Anna Gretha på Gläborg Väster. Hon var syster till Johan Jacob. Paret och deras lille son flyttade till Bro socken.

I längden 1816-24 bor Kronolänsman (detta är överstruket i kyrkboken) och Commissarien Hans Jansson på Gläborg Väster. Han är född 1760 och han har hustrun Anna Christina och sex barn. Familjen flyttade 1827 till Uddevalla.

Ny ägare i längderna 1824-41 är Jacob Andersson från Askum. Han var född 1775 och hans hustru Anna Maria Berggren var född 17830312 i Bärfendal. Paret hade sex barn.

Johan August Hansson har arrenderat gården tidigare men 1854 flyttade han in från Gläborg Sör. Hans hustru var Anna Maria Jacobsdotter född 18210909 i Håby socken. Paret fick sex barn. Två av barnen dog tidigt. Sönerna studerade – den äldste i Uddevalla, Göteborg och Uppsala – de andra två i Göteborg. Dottern gifte sig och flyttade till Halland. Johan August är ägare till båda gårdarna (Gläborg Väster och Sör). Hustrun dog 18900823.

1910 står Johan Augusts yngste son Claes Patrik som hemmansägare. Denne var född 18491002. På gården bodde då också hans hustru Augusta Fagerberg född 1855 i Uddevalla, hennes mor hemmansägareänkan Anna Maria Fagerberg född 1827 i Brastad socken samt en hushålln. fröken, tre pigor och en dräng. På gården bodde också Claes Patriks och Augustas son, Med. kand. Klas Henning, född 1883 i Svarteborgs socken.

1916 köptes gården Gläborg Väster av Anna Nordal och Ella Källander från Göteborg. De var barnmorskor och hade ägt och drivit Göteborgs privata sjuk- och förlossningshem. Detta sålde de för 500 000,- och bestämde sig för att bli lantbrukare. Kvinnorna grep sig an verket med stor energi och tack vare sina pengar kunde de renovera bostadshuset och dessutom bygga två flygelbyggnader, en rättarbostad och en trädgårdsmästarbostad. De startade upp en handelsträdgård och reparerade torpstugorna. Förutom detta startade de också ett vilohem. 1920 bodde på Gläborg Väster hemmansägaren Anna Stina Nordal (Olsson som ogift) född 1861 i Blomskog, hennes son Fil. mag. Vidar Bernhard Nordal född 1889 och hemmansägaren Maria Gabriella (Ella) Källander född 18631016 i Skara. 

== Västkustens ungdomsskola ==
Så var det då det här med Västkustens ungdomsskola. Denna skola bytte på 1960-talet namn till Ljungskile folkhögskola men hade innan Gläborgstiden hållit till på Restenäs. Hela tiden gav skolan ut en liten tidning för att kunna hålla kontakt med tidigare elever. Tidningen hette Västervåg och kostade år 1926 1:25 kr  i prenumerationsavgift. Tidningens expedition fanns i Gläborg och telefonnumret var Håbygård 5a.


''Rektor Hellerstedt          Bild från tidningen Västervåg'' 

Skolans grundare Birger-Magnus Hellerstedt var rektor 1923-57 och han skriver i Västervåg nummer 2 för 1926: ”Av detta torde tydligt framgå, att samma förening, som grundat skolan 1923, också flyttat den till nya lokaler 1925. Skolföreningens både tillgångar och skulder ha flyttats till Gläborg, där samma lärare tjänstgöra som å Restenäs. --- Pastor Svensson har ju ock själv delvis ordnat med flyttningen till Gläborg, vilken plats han föreslagit i brev till undertecknad, pr telefon till föreningens sekreterare, samt slutligen pr telefon till Gläborgs ägarinnor, till vilka han klart meddelat, att skolan ''skulle flytta''.” Tydligen var det en liten fnurra på tråden med pastorn.


''Logon på tidningen Västervåg'' 


Vad kunde man då studera på skolan? I nummer 5 år 1926 står det:

Folhögskola för män och kvinnor

I Allmänbildande kurs

II Förberedande kurs för inträde vid seminarier och sjukvård

Husmodersskola

I Hushållskurser å 3 mån

II Lärlingskurser å 7 mån

Slöjd- och vävskola

Kortare och längre kurser

== Skolämnen ==
Vilka ämnen studerade man i husmodersskolan då? Jo:

Finare och enklare matlagning                Bakning

Konservering                                           Serviettbrytning

Smöruppläggning                                    Dukning

Servering                                                 Bakning av konditorivaror mm

Linnesöm                                                 Handarbeten

Vävning                                                   Läderplastik (frivilligt)

Födoämneslära                                         Bostadsvård

Bokföring                                                 Hushållsekonomi

Smådjursskötsel                                       Trädgårdsskötsel

Hygien                                                     Barnavård

Sjukvård                                                   Modersmålet

Litteraturhistoria                                      Räkning

Medborgarkunskap


Elevaftnar och stilla stunder ingick i skolans program.


Undervisningsavgifter:

Folkhögskolekurs I 160,-, II 180,-

Husmodersskolekurs I 100,-, II 150,-

Kostavgift 55,-/mån

Rumsavgift (delat) 12,-/mån

Kurs i slöjd och vävning 15/9-27/10 125,- för fd elev och 150,- för annan.

Tillkommer avgift för skolböcker och skolmaterial.

Friplatser: Befrielse från erläggandet av undervisningsavgift eller nedsättning i densamma kan beviljas medellös eller mindre bemedlad elev.


Rektorn skriver: ”Välkomna unga. Och I andra, som stån mitt i livsloppet: Sänd de unga till Västkustens Ungdomsskola, Gläborg.”


I nummer 6 år 1926 står det: ”Ungdomsskolan å Gläborg gav nyligen middag för ett stort antal inbjudna i trakten och övriga intresserade. Skolan visade härmed sin goda vilja att söka kontakt med ortsbefolkningen och övriga intresserade.” Under sommaren hade husmodersskolans sommarkurser även en liten pensionatsrörelse.

Ur annons för skolan: ”Skolan belägen i en utomordentligt vacker trakt vid Gullmarsfjorden. Goda lokaler. Låga avgifter. Angenämt kamratliv. Tvenne elevaftnar i veckan. Studieresa till Norge eller Danmark varje vår.”


I nummer 7 samma år har fru Hellerstedt satt in en annons där hon söker ”Flicka väl hemmastadd i husliga göromål, får plats genast.”

I nummer 1 år 1927: ”På kvällen hade vi Luciafest i Folkets hus i Munkedal.” Något senare var det julfest: Tomten delade ut klappar med vidhängande julrim, ”som visade, att tomten (rektorn själv) väl kände sina pappenheimare.” Men allt var inte fest. I samma nummer står det om influensaepidemin: ”Arbetet har sista veckan något rubbats i sin ordning av den influensaepidemi, som vi naturligtvis ej kunnat undkomma. Både lärare och elever ha fått erfara, vad influensan kan ställe till i en människokropp.” Vid denna tid införde skolan två yrkeslinjer: en handelslinje för ungdomar och en jordbrukslinje för lantbrukaresöner. Dessutom meddelades att man hade sänkt priserna. Däremot hade man höjt prenumerationspriset på Västervåg med 25 öre.


Ur annons för skolan i nämnda tidning:

Heminredningskurs på 6 veckor, start 15 sept. Väl inarbetad lärarekår. Praktiska arbetsmetoder. Skolan fagert belägen vid Gullmarsfjorden. Nära till läkare, post och järnvägsstation.


I nummer 3 1927 kan man läsa att skolan har haft besök av författarinnan Jeanna Oterdahl. Man hade många föreläsningar i de mest skiftande ämnen. Varje söndag hade man gudstjänst och den 13 april hade eleverna fest för lärarna.


Västervågs nummer 5 år 1927 utlovar att ”Västkustens Ungdomsskola vill vara ett kultiverat hem där tankelivet fördjupas och viljan får sitt stöd i bön och arbete.” I nummer 8 för år 1927 kan man läsa att skolan är en ”Kristlig undervisningsanstalt” som är ”statsunderstödd och statsinspekterad”.


Tyvärr var de tillgängliga lokalerna alltför små för så omfattande verksamhet och i nummer 1 1928 står följande hämtat ur styrelsemötesprotokoll: --- ”det inte är möjligt att i framtiden uppehålla en skolverksamhet, som är hänvisad till de lokala resurser, som nu äro för handen.” --- Skolans styrelse ”beslöt också att omedelbart sätta igång med en försöksteckning för att få till stånd en större skolbyggnad, som inrymde både salar och elevrum.”


Fanns det några elever från trakten? Jo, några. På Husmoderskolan sommarkurs 1926 fanns Elsa Carlsson från Munkedal, Florence Hansson från Hällevadsholm och Astrid Olsson och Marta Nicodemi – båda från Gläborg. På höstkursen samma år gick Svea Johansson från Bottna, Bärfendal.


Nummer 2-3 år 1928 hade en uppmaning: ”1 mars – 15 april Västkustens Ungdomsskolas kampanj för ett eget hem. Teckna och samla andelar!” I nummer 4 samma år kan man konstatera att ”Andelsteckningen har gått över förväntan väl”.


Sedan gick det väldigt fort. Kontraktet gick ut 31 december 1928 och redan 9 april hölls ett extra möte med aktiva medlemmar i föreningen Västkustens Ungdomsskola. Ärende: ”Beslut om fullmakt för styrelsen att förhandla med Västkustens Ungdomsskolas byggnadsförening upa angående lokalfrågan”. Den 12-13 januari 1929 invigdes den nya skolan i Ljungskile och redan 10 januari ryckte för första gången en ny kurs in i den nya skolan.   


1926 arrenderade de ut jordbruk och trädgård. Så dog fru Nordal 1930 och hennes barn blev delägare tillsammans med fröken Källander.


På 1930-talet öppnades vilohemmet igen och var igång några år. 1943 såldes gården till Arvid Arnås men fröken Källander bodde kvar till sin död1946.


                                                                                       

''Rosengården på Gläborg''  Foto Selma Sahlberg

Bild nr U…..583

''Rektorsbostaden  ''  Foto Selma Sahlberg

Bild U….585

Lilli-Anne Sihlberg    
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 09-2]]