Visa källa för Munkedal – en gammal industriort del II

I förra numret av Munkedalsbygden (artikel [[Munkedal – en gammal industriort del I]] ) skrev vi om hur historien började med att Munkedals blev en industriort. Vi fortsätter nu denna djupdykning i Munkedals industrihistoria vid Gamla bruket.

Karta över Munkedals herrgård med gamla bruket från 1842 - 58
[[Fil:Karta över gamla bruket år 1851-beskuren-2.jpg|miniatyr|Kartan som den ser ut i original]]
En karta över de olika byggnaderna skapades 1842 som en del av brandförsäkringen. Kartan är av yttersta intresse eftersom den visar alla byggnader som fanns i området under 1800-talet. Nedanstående bild är en avritning av kartan för att kunna se den tydligare. Numren finns på originalkartan. Vissa byggnader har inga nummer på originalkartan men de har här åsatts nummer i serien 50-59 . Den är kompletterad så sent som 1858.

Kartan har texten: Copia af Karta öfver Karaktär jämte Sågar och Qvarnhus m.fl. till Bruksegendomen Munkedahl uti Tunge Härad och [[Foss socken]]. Författad År 1842 av Nikolaus Qvist med tillägg af nya qvarnbyggnader signerad med a.

Munkedal den 30 januari 1851

A Björkman

Civilingenieur”
[[Fil:Ritning byggnader på gamla bruket.jpg|miniatyr|661x661px|Denna skiss är en avritning från nämnda karta 1842 med senare tillägg. Numren är samma som original med tillägg av nummer över 50 som har skapats i skissen.]]




== Förteckning av de olika byggnaderna ==
Nr	Benämning	Kommentar

1	Manbyggnad med två flyglar (1a och 1b)	Uppförd 1823 samt 1829 försedd med en flygel på varje gavel

1c	Köksbyggnad 	Stuga flyttad från Åmål 1842. Bostad åt Herman Vogel. Telegraf från 1875

2	Spannmålsmagasin	Märkt 2 resp. 2½

3	Drängstugebyggnad 	Är under byggnad 1842. Finns på foto

4	Ladugård och stall

5	Fähus med oxhus

6	Redskapshus och hemlighus	Redskapsboden inredd till spannmålsbod 1861.

7	Bränneri	Byggt 1842, byggt i tre våningar med en 93 kannors brännvinspanna av koppar, potatiskokare, potatiskvarn och andra tillbehör.

Ombyggt till sädesmagasin 1864.

8	Kölna

9	Kontorsbyggnad	Byggd 1836. Rödmålad

10	Färgarebostad

11	Fähus

12	Magasin. 	Finns också på 1813 års karta (e) som ”magazin”. Nedrivet 1842.

13	Svinhus	Troligen samma byggnad som finns i dag, källare med källarvind

14	Såg	Byggd ca 1853 då den gamla sågen (nr 58) revs.

15	Mjölnarebostad	Byggd 1805 med brutet tak – ”på det italienska sättet”

16	Mjölnarebostad

17	Gammal qvarnbyggnad 

(Kvarn nr 1)	Finns även på 1813 års karta litt. a Är under nedtagning och ersatta av nya qvarnen litt c. Byggd 1805. Med 4 par stenar varav 2 grovmäldstenar och 2 siktstenar. Låg 7 alnar från sågen(nr 56). Var timrad och tegeltäckt. Storlek 15,5 x 11 alnar. Kvarnstenar ca 2,5 alnar i diam. Drevs av fothjul, s.k. fjärkallar. De utgjordes av ca 5 alnar långa järnbeslagna ekstockar med insatta träskovlar.

År 1822 utökades denna kvarn. Kvarnen skadades svårt i en brand 1846 och tog slutligen ned 1850. Liksom kvarn nr 2 

18	Kolhus	Fanns kvar till 1970-talet?

19	Gammal qvarnbyggnad (Kvarn nr 2)	Byggd 1822. Av timmer rödmålad. Kvarn med 2 par stenar samt en siktkvarn. Kvarnen drevs av fothjul. Kvarnen skadades vid branden i det närbelägna färgeriet/stampen år 1843 och revs slutligen efter viss reparation år 1850.   

20	Järnbod

21	Stångjärnssmedja	20 x 51 alnar av brädväggar och brädtak. Tysksmidesmetoden skulle användas. Byggd 1838. Hade 2 stångjärnshammare, varav en räckhammare och en smälthammare. Till dessa hörde en tyskhärd med en Alströmmers varmapparat och kolbesparingsrum. Här fanns också en hollowfire och en smält- och räckhärd för Lancashiresmide. På samma hjulstock som smälthammaren fanns en klippsax och en klipphammare. Till dessa senare hörde även en klippugn och en klipphärd med två eldar. På södra gaveln fanns en Bagges blåsmaskin av tackjärn med 3 cylindrar. Från denna ledde trärör till de olika härdarna utom till tyskhärden dit det gick rör av bleckplåt. Under sumpen utmed långväggen låg 4 vattenhjul med 5½ alnars diameter. Smide enligt Lancashiremetoden lades ned 1856 bl.a. pga. brist på träkol.  Tre år senare 1859 byggde man troligen i stället en puddelugn, där stenkol kunde användas. Träkol ersattes även vid smidet successivt av stenkol. Stångjärnsproduktionen uppgick totalt till ca 1 500 ton. Från 1890-talet fungerade stångjärnssmedjan som gjuteri.

22	Stall

23	Qvarn 4:e kvarnen 	Byggd 1836. Fanns kvar till 1960-talet.

24	Stallbyggnad	1854

25	Stamp och färgeri med kypp	Byggd 1827. Brann 1843, sedan ca 1833 uthyrt till fabrikör Thornblad. Byggdes upp på nytt. 

Huset byggdes om år 1858 till en bandfabrik och var verksam under 1860-talet. Tillverkades skoband och band för kantning av kläder o.d.

26	Tork-, färg-, och förvaringshus för stamp och färgeri	Med en text ”finns ej”?

27	Spiksmedja	Betydligt mindre än stångjärnsmedjan. Den innehöll 6 spikhamrar och en härd med 2 eldar.

Den upphörde 1871 och hade då producerat ett tiotal ton årligen. Smedjan revs år 1874.

28	Smedbostad	Befintligt hus idag där kaffestugan idag är inrymt

29	Smedbostad	Stora bostadshuset med flera lägenheter. Finns i dag bl.a. med slöjdrum, väv och bokbinderi.

.	Nedanstående nummer är skapade därför att det saknas nummer i originalkartan

50		Märkt 22 med svag blyerts samt en oläslig text

51	Nybyggt manhus (1842)

52	Ladugård på 2 alnars avstånd från gamla ladugården. Skall täckas med tegel. Under byggnad 1842

53	Gammal stenkällare

54	Kolhus.  Svårtydd numrering.

55		Nedtaget

57		Nedtaget

56	Nytt kvarnhus Byggd 1850. Rymmer 8 par kvarnstenar. Finns på foto.

58	Såg.	Finns även på 1813 års karta litt. b Byggd 1805. Av brädor i väggar och tak. 16,5  alnar lång och 15,5 alnar bred. Rödmålad. Hade i början två enbladiga sågramar.

Väsentligt ombyggt år 1839 och betydligt större än den gamla. Den bestod nu av tre avdelningar som låg över varandra, nämligen hjulhuset, spånhus samt sågrummet överst.

I sågrummet fanns nu 1839 två finbladiga dubbelramar med många sågblad, samt en ram med ett grövre sågblad.

”Sågen revs 1853 och ersattes av en ny mindre dito på den gamlas plats”. Troligen ersattes den med nummer 14. På den gamla sågens plats byggs 1850 nya kvarnen nr 56.

59	Kvarn hus nr 3	Osäker placering men placerad ”ett stycke längre ner” räknat från kvarn nr 2 (19)

Byggd 1826. Den hade två par stenar och driven av fothjul. Rödmålad. 

Det kan vara den som är angiven på ritning över stångjärnssmedjan och ligger omedelbart ovanför denna och som senare ersatts av det som har nr 20 Järnbod

60	Gamla stenbron	Denna bro saknar säkra uppgifter om datering. Den spelade säkerligen en stor roll för den lokala transporten mellan gården, Herrgården och bruksområdet samt de östra och södra delarna av trakten. Samtidigt utgjorde den en viktig del av häradsvägen till Sörbygden. Biskop Jens Nilson skriver om den som en ”stensetter bru” vid sin visitationsresa på 1590-talet, vilket dock kan varit en föregångare. Tillkomsten av nuvarande stenbro kan nog antas vara i slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet. 

61	Damm	Damm ovan fallet som möjliggjorde för vattnet att rinna in i vattenrännan ner till sågar och kvarnar.

Uppgifterna hämtade dels från kartorna 1813 och 1842 samt Anders Edestams utredning 1939

Denna skiss är en avritning från nämnda karta1842 med senare tillägg. Numren är samma som original med tillägg av nummer över 50 skapats i skissen. 

 
[[Fil:Planritning över smedjorna.jpg|miniatyr|680x680px|Planritning av smedjorna år 1870Huset till vänster är smidesverkstaden samma som nr 21 i kartan. Beteckningarna (a) är smälthammare och (b) räckhammare. Den mindre byggnaden omedelbart till höger tycks vara en kvarn enligt nedanstående ritningstext. Det är troligen den tredje kvarnen (nr 59).  Byggnaden till höger är samma som nr 27 i kartan och är Spiksmedjan med sina sex hammare på två axlar drivna av var sitt vattenhjul.]]
[[Fil:Konstruktionsritning av vattenränna och vattenhjul.jpg|miniatyr|680x680px]]
Källa till text om processerna: Wikipedia och Nordisk Familjebok samt boken “Den skapande människan” av Staffan Hansson. 
[[Fil:Karta över Gamla bruket 1842.jpg|miniatyr|Originalkartan från 1842Kartan har texten: Copia af Karta öfver Karaktär jämte Sågar och Qvarnhus m.fl. till Bruksegendomen Munkedahl uti Tunge Härad och Foss socken. Författad År 1842 av Nikolaus Qvist med tillägg af nya qvarnbyggnader signerad med a.

Munkedal den 30 januari 1851 

A Björkman

Civilingenieur”]]
Övriga källor är Karta från Arkivet samt boken Munkedal en bygd ett bruk i Bohuslän av Harry Molin 1949

Originalkartan från 1842

Text: [[Sverker Balksten]]

UMFA_53666_0292
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 12-2]]