Visa källa för Munkedals kommun 08-1

''En intressant tillbakablick av framväxten av Munkedals kommun som förvaltning. Detta berättar vi om i följande artikel där Helfrid Svensson, Greta Johansson och Kurt Forsell har intervjuats.''

Helfrid berättar att hon började arbeta på Kristidsnämndens kontor 1947. Det var inrymt i samma hus som kommunkontoret, dvs. det [[Hanssonska huset]] som ligger mellan Hanssons affär och gamla postkontoret vid [[Munkedals järnvägsstation]]. Kristidsnämndens ordförande var då Gustav R Lövgren och bland ledamöterna finner vi bl.a. Axel Karlsson från [[Möe]]. Som arbetsuppgift ingick att sköta utdelning av ransoneringskort och olika tilldelningar av t.ex. foder och gödning till lantbruken samt slaktlicenser. Det gällde för den som lät slakta t.ex. sin gris att han fick lämna in ransoneringskuponger för kött om han vill ha del av grisens kött för egen del.
[[Fil:Fikapaus med Greta Johansson, Ulla Karlsson, Erna och Alf Nilsson.jpg|miniatyr|Fikapaus med Greta Johansson, Ulla Karlsson, Erna och Alf Nilsson]]
Helfrid minns att redan på 1920 –talet sköttes den kommunala administrationen av kamrer Bengtsson. Han hade sitt kontor i hemmet och när han inte skötte kommunens ärenden så skötte han jobbet som bankkamrer på en av bankerna i Munkedal. Bengtsson bodde i det hus där Byggnadsvård Väst nu finns. Kamrer Bengtsson slutade på sent 30-tal.Efter honom innehade Gert Wahlberg , som också var aktiv politiker, kamrerstjänsten. Han blev dock snart efterträdd av kamrer G Sundell.

Under Sundells tid, troligen 1943, flyttade man in i det Hanssonska huset vid järnvägsstationen. Samtidigt fick han förstärkning med kassörskan Gunnel Lövgren som började detta år. Som ordförande i Kommunalnämnden finner vi Olof Strand som tillika var skolchef. Kamrer Sundell efterträddes 1947 av kamrer Evert Lundgren..

Helfrids arbete på Kristidsnämnden upphörde 1949 och då fick hon förstärka kommunkontorets tjänstemän. Det var en ökning med 50%. Vid denna tid var det alltså hela tre personer som skötte administrationen. I arbetsuppgifterna ingick givetvis att sköta den ekonomiska redovisningen, sköta lönerna för de få avlönade, hantera skrivelser in och ut inklusive diariet. En annan viktig uppgift var att renskriva nämndprotokollen, som sekreteraren i respektive nämnd hade skrivit koncept till. När Gunnel Lövgren slutade 1953 efterträddes hon av den omvittnat nitiska fröken Ragna Zachau. Även Alf Nilsson började detta år. Greta och Helfrid talar om Alf i mycket berömmande ord.

Helfrid fick kontoret närmast pannrummet så hon fick även extrauppgiften att vara första eldare. Det var en viktig uppgift eftersom det var många hårda vintrar på 50-talet med ned till – 30 grader.

== Flytta av kontor. ==
[[Fil:Första gemensamma fikan i det nya kommunhuset.jpg|miniatyr|Första gemensamma kaffefikan i det nya (nuvarande) kommunhuset]]
Det gamla kontoret i [[Hanssonska huset]] hade tjänat ut som kommunkontor när ett nytt hus stod färdigt i Centrum. På andra våningen ovanför det som då var apoteket fanns kommunkontoret. Detta skedde 1959. Här expanderade man och tog i anspråk flera våningar. Verksamheten växte och kommunen ficka allt flera uppgifter att sköta.

Så var det dags igen 1989 att flytta till det av Skanska byggda nya huset som fick namnet Forum, där man sitter i dag.

== Foss kommun slås ihop med Håby kommun. ==
[[Fil:Hyreshuset i Håby.png|miniatyr|Så här ser det hus ut i dag som inrymde Håby kommunalkontor, ”kommuanlrummet"[[Rättelser från nummer 08-1 av Munkedalsbygden|Se rättelse i nästa nummer]]]]
Helfrid hade äran att vara med som protokollförare på det sista mötet med kommunalfullmäktige i Foss kommun. Detta skedde mellan jul och nyår 1950 och platsen var  [[Åtorp|Åtorps Herrgård]]. Restaurangen hade då inga spriträttigheter så många firande genom att ”gå ut och titta på tavlorna” på Herrgården. Hasselgren hade nämligen en tavelutställning där samtidigt. 

Den första januari 1951 slogs Foss och Håby ihop till en kommun under namnet Munkedals kommun.

Gerhard).Där hade kommunkontoret varit inrymt på undervåningen i det hus som då ägdes av stinsen Axel Josefsson. Huset ligger mittemot Lampaffären och väster om gamla apotekshuset. I detta hus fanns det s.k. kommunalrummet. Här fanns även sjukkassan och samt lokaler där konfirmandundervisningen skedde. (1946).

Foss kommun hade då ca 3000 invånare medan Håby hade ca 600 invånare.

År 1938 utgav de kommunala myndigheterna i Foss en informationsskrift som kallades ”[[Hämtat från Foss krönika 1938|Foss krönika]]”. Den var avsedd för befolkningen och gav inblickar i de flesta kommunala angelägenheter. Avsikten var att en sådan krönika skulle utges årligen men den för 1938 blev den enda.

== Några exempel på befattningshavare i Håby 1939: ==


Alfred Karlsson (bf)           Kommunalfullmäktiges ordförande, kommunalstämmans ord-                         förande, barnavårdsnämndens ordförande och fattigvårdsstyrelsens                            ordförande i Håby. Handlande.


Johan A Johansson (bf)      Kommunalfullmäktiges vice ordförande, kommunalnämndens                                vice ordförande, barnavårdsnämndens vice ordförande och vice                                  ordförande i fattigvårdsstyrelsen i Håby.


J Alfred Mogart                 Kommunalnämndens ordförande, kommunalstämmans vice ord-                                      förande och valnämndens vice ordförande i Håby. Folkskollärare.


Gustaf Lyckert                   Valnämndens ordförande i Håby.

== Kommunalfullmäktige ==
På 1950-talet fanns det liksom nu en Kommunfullmäktige med en kommunalnämnd under sig. Den senare motsvarar i dag Kommunstyrelsen. Helfrid minns att kommunalfullmäktige alltid hade sina sammanträden på onsdag och protokollet skulle justeras kl. 17 efterföljande fredag. Detta var viktigt eftersom det i kyrkorna på söndagen skulle finnas uppsatt ett anslag  att protokollet nu fanns för offentlig läsning och var detta fanns.

== Fattigvårdsnämnden ==
I början av 1950-talet leds arbetet av ordföranden Otto Sohlberg (riksspelmannen Maja Sohlbergs bror). Fram till dess att nuvarande Ekebackens äldreboende invigdes 1959 hölls alla nämndmöten en torsdag i varje månad på Kamstorp ålderdomshem.  Otto efterträddes av Karl Waern som var en starkt drivande kraft i byggandet av Ekebacken.


Under byggnadstiden kallades det bara för ålderdomshemmet, men det skulle givetvis ha ett bra namn. Därför utlystes en namntävling i skolorna. Douglas Karlsson från Fabriksskolan hade då föreslagit just ”Ekebacken” vilket gav honom första priset. Den unge Douglas fick sedan vara med vid den högtidliga invigningen tillsammans med en del honoratiores.

== Barnavårdsnämnden ==
Henning Hasselgren var ordförande i barnavårdsnämnden. Hasselgren var också känd som sträng lärare vid fabriksskolan. Henning efterträddes av Anna Waern, fru till Karl. 

== Nykterhetsnämnden ==
Kurt Forssell berättar att hans först politiska uppdrag vara att omkring 1953 ingå som ledamot i Nykterhetsnämnden, vars ordförande då var Ragnar Muhr. På den tiden var det inte så viktigt med att poängtera sin partitillhörighet. Därför visste inte Kurt vilka partier de olika företrädarna tillhörde. Det handlade i stället om att alla skulle göra det som var bäst för kommunen och de människor man skulle hjälpa. 

== Skolstyrelsen ==
Som skolstyrelsen starke man på 1950 och del av 60-talet finner vi Gunnar Edvardsson. Även Arne Brink är en av dem vi minns från den tiden. Dessa herrar kunde dyka upp på skolavslutningen. Detta gällde särskilt i de klasser där man tog realexamen dvs. i 9:an. 

Munkedals kommun var en av de tidigaste att tillämpa ett förstadium till nuvarande grundskola. Redan 1955, när nya Centralskolan stod färdig, startade ”Munkedals i Folkskolan inbyggda realskolelinje”, vanligen bara kallad för ”Realen”. Den var treårig och gick så småningom över i högstadiet. 

== Byggnadsnämnden ==
Byggnadsnämndens ordförande och kända profil på 60- och 70 –talen var Elof Brink. Han var starkt drivande i att bygga det nya centrum och även bostadsområden på Jonsängen och på Brudås. 

== Nya kommunsammanslagningar ==
Det tog hela 21 år tills nästa stora händelse av detta slag. År 1971 slogs Valbo-Ryrs kommun ihop med Munkedal. Samtidigt fick länsgränsen ändras, vilket var ovanligt. Men efter ytterligare tre år 1974 sammanslogs även Svarteborgs kommun och Sörbygdens kommun med Munkedals och bildade nuvarande storkommun.

I Svarteborg hade kommunkontoret varit inrymt på 2:a våningen av brandstationen . Kända politiker från Svarteborg var bl.a. Knut Karlsson, Gustav Hilmersson och Henning Elander i Bräcke.


I Sörbygden hade Bertil Nordewall varit kommunfullmäktiges ordförande och han blev 1974 den nya kommunstyrelsens ordförande i Munkedals kommun.


Från Munkedals kommun kom Oskar Kihlborn som blev kommunalnämndens ordförande  samtidigt som Gunnar Johansson ”i Föreningen” var kommunfullmäktiges ordförande.

== I skolans tjänst ==
Kurt Forssell började som kommunanställd skolvaktmästare 1959 då den nuvarande Bruksskolan togs i bruk. Kurt minns den stora skillnaden som det rådde mellan vaktmästare och lärare. Vaktmästaren fick inte utan att knacka gå in i lärarnas rum eller äta vid lärarnas bord. Innan du-reformen var det givetvis inte lämpligt att säga du till lärarna. Men som väl är så har det ju ändrat sig på den punkten.

Kurt minns att när skolan var ny så skulle gräsmattor anläggas. Då fanns det ju god tillgång på gräsfrön och vid lämpligt tillfälle när fönstren stod på vid gavel råkade på något sätt det komma gräsfrön i varje blomkruka som stod i dessa fönster, vilket lärarna tyckte var mycket konstigt. Kurt visste dock varifrån de kom…

Vidare berättar han att den gamle organisten Arnt Isaksson var intresserad av att köpa en gammal skolorgel att föra till hemmet i Åboland. Det fanns en orgel på Bruksskolan som var fullständigt oanvändbar eftersom sadelgjorden som höll tramporna var avsliten. Detta hade skett därför att det var hål på och för att få någon luft och ljud krävdes ett frenetiskt trampande, vilket slet ut sadelgjorden. Arnt han visste ju var felet var och med Kurts hjälp så fixades ny sadelgjord och de satte en bot på bälgen, smörjde bort gnisslet och orgeln blev som ny och därtill mycket billig. Vilken affär!

== Hemtjänsten på 1960-talet ==
Fram till 1963 sköttes hemtjänstens ledarskap av ordföranden i Hemhjälpsnämnden. Den sista som innehade detta uppdrag var Gullan Johansson (i Tvättstugan). På den tiden var det oftast ingen enskild som begärde hemhjälp utan begäran kom från distriktssköterskan.

Helfrid berättar att hon kom tillbaka efter en tid på annan plats. Det var 1963 som hon började som ansvarig för hemvården. Hon var då den första tjänstemannen som anställdes med detta ansvar och tog således över från ordföranden. Kontoret fick hon inrätta på Ekebackens äldreboende. I Svarteborg hade hon kollegan Gunborg Olsson som innehade samma syssla.. På den tiden fanns det fem hemsamariter och tre hemvårdarinnor. Samariterna hade 3:55 kr/tim medan hemvårdarinnorna hade månadslön. Bland samariter minns hon bl.a. Märta Pettersson, Ester Bergkvist, Britta Winberg och Anna Claesson. Bland hemvårdarinnorna kommer hon bl.a. ihåg Christine Christensson, Karin Aronsson och Elsa Larsson . Denna sektor växte snabbt och när Helfrid slutade med det jobbet 1966 fanns det sammanlagt 30 st totalt.

Omsorgsnämnden hade många uppgifter. Så t.ex. hamnade det på deras lott att hantera och upplysa om förbättringslån. Därför fick Helfrid i uppdrag att tillsammans med nämndens ordförande Karl Waern besöka alla som var äldre än 60 år. De fick en lista, med 700 namn. . De tog sig an uppgiften att med Erling Sahlsten som taxiförare åka runt. Han visste var de flesta bodde. Familjerna som bodde nära [[Gullmarn]] besöktes med hjälp av Kalles båt som förde dem från Munkedals Hamn till Gårvik och ända in i Färlevsfjorden. Efter att de besökt 200 hem tog det slut. Då orkade de inte längre. Syftet med att besöka hemmen var att bedöma och upplysa om att de som hade dåligt boende kunde få bra lån för att renovera sitt hus. Flera hus hade då fortfarande jordgolv. Året var 1964. En annan viktig uppgift var att med dessa hembesök försöka bedöma behovet att hur många som kunde tänkas behöva bo på äldreboende. Det hade man inte alls klart för sig innan.

== Greta berättar ==
Greta Johansson gick på Ljungskileskolan 1944-45 och började sedan sitt arbetsliv vid Postverket, först i Fjällbacka och sedan i Munkedal. Därefter började hon i Jordbrukskassan sedan Carl Lundgren flyttat verksamheten från Vadholmen till centrum. Ett tag var hon också anställd vid Uddevalla Sparbank

År 1963 började den långvariga delen av Gretas arbetsliv. I januari blev hon nämligen anställd som löneassistent vid Munkedals kommunkontor på ekonomiavdelningen. Hennes chef var kommunalkamrer Evert Lundgren. Hon jobbade mycket ihop med arbetskollegan Alf Nilsson. Till hennes arbetsuppgifter hörde att skriva ut löner till flera hundra kommunanställda, renskriva protokoll, skriva brev efter koncept, duplicera, deklarera alla kommunens fastigheter och räkna ut vad de boende skulle betala i hyra. Ibland fick hon vikariera i kassan för fröken Zachau och även sköta kassabokföring.

En av hennes viktigaste uppgifter var att tillsammans med Alf Nilsson och kommunchefen Kent Christensson göra upp staten (budgeten). Det var ett hårt arbete och ibland fick man hålla på långt in på kvällarna. 

1980 kom datorerna in i bilden. Då fick man sitta endast två timmar i sträck vid datorn; det var för ögonens skull. Optiker Josefsson tillhandhöll speciella glasögon för datorarbete.

Under sin tid på kommunkontoret hade Greta många trevliga praktikanter att ta hand om. Hon var en god handledare, lugn och sansad. En av hennes adepter var Anne Fälldin (gift med Mats Fälldin). Anne flyttade sedan till Gislaved där hon startade en tidning som hette LöneAktuellt. 1998 skriver hon i denna tidning så här: ”Våren 1973 gjorde jag min första praktiktermin under socionomutbildningen. Praktiken var förlagd till Drätselavdelningen på Munkedals kommun och jag delade både rum och dubbelskrivbord med Greta Johansson. Greta hade många olika arbetsuppgifter inom ekonomiområdet, men när det närmade sig lönetid fick löneproducerandet högsta prioritet. Greta kom att betyda mycket för mig och det känns nästan historiskt att tänka tillbaka! I en stor låsbar arkivlåda förvarades lönekorten som var större än A4-format. En stor skrivplatta placerades på skrivbordet och på den spändes fast lönelista, lönekort och lönespecifikation. Genom karbonpapper gick texten igenom de olika underlagen. Lönespecifikationen var en lång smal remsa där man kunder läsa alla de uppgifter som var underlag till månadens lön. Vilket tidsödande jobb och vilken precision!”

Efter 25 år på kontoret slutade Greta i augusti 1988. Hon var då 60 år gammal och ville ägna tiden åt sig själv och familjen.

== Kommunala organisationen ==
Den högste tjänsteman i kommunala förvaltningen kallades först för Kommunalkamrer och sedan för kommunchef.



På dessa poster minns vi som redan nämnts

Kamrer Bengtsson,

G Sundell

Evert Lundgren

Bengt Stranding

Kent Christensson

Lennart Bergkvist

Åke Jansson

Yvonne Samuelsson

och nuvarande Lars-Erik Knutsson



Som ordförande i Kommunalnämnd / Kommunstyrelse minns vi:



Olof Strand

Oskar Kihlborn

Bertil Nordewall

Björn Gustavsson

Jan Pettersson

Gunvor Andersson

Alf Siversson 

                             
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 08-1]]