Redigerar XI. Om Luften och Nordljusningar


                      Thet   lite Capitlet. 
              Om Luften    ock    Nordliusningar. 

 Thetta Landet   ligger under Polens högd eller Gradu latitudinis 59 
tu l 60, hwarest Zona frigida wil liksom taga sin begynnelse  ock 
temperata nästan ändas, hwarföre Luften här  i Landet är mera kall, 
än warm,  undantagandes i hetaste Sommaren,   ty tå plär offta stor 
heta förorsakas  i the diupa Dalar af Solenes strålar, som falla på 
the höge  Bärgen, som slå hetan ifrån sig, at Säden ock Gräset på 
kort tid wäxer ock mognar: Men  wid siökanten, hwarest jämte Siö- 
gusten  winden blåser häftigt esomoftast, är Luften så kylaktig och 
ränsad, at om Sommaren  fins knapt  n'å'gon ort kallare och friskare 
än här  i Landet. Men ther emot är winteren både mörck, hård  ock 
sträng som  1739 ock  1740, så at både Menniskior, Boskap ock Fis- 
kar til stort Tal måste lifwet tilsätia, tagandes sin Början i Oct. d. 
16 ock  warar mäst tu l Tiburtii dag eller d. 14 Apr. Dock under så- 
dana  långa, kalla ock mörcka Nätter, när Månen  icke skiner, utan 
thet är Nedan ock klart wäder, pläga Nordliusningar, genom   GUDs 
underliga Styrelse wara them  resandom  ock   Siöfarandom,  såsom 
en Pharos ock stor hielp at se wid. Thetta Sken ock Nordlius stiger 
mäst up i Norr  ock går ibland öfwer hela wår Horizont längst Sö- 
der åt, såsom år 1707 syntes thet i Skåne ock på Zeeland, thet har 
en blekaktig ljus färg, men wisar wid upstigandet, åtskilliga Färgor 
liksom  uti Regnbogen,  särdeles tå en tjock rödaktig dimba slår ned 
wid Horizonten,  bestående af swafwelaktige effluvier eller dunster, 
som intet äro så mycket resolverade,  hwarigenom thet stiger högt i 
wädret ock rörer sig  rätt hastigt up ock ned i mångfaldige Strim- 
mor, liksom Orgel-Pipor kunde stå hos  hwar  andra, hwilcket sker i 
en otrolig geswindighet, icke annorlunda än 2ne Krigs-Härar träffa- 
de mot  hwar  andra på thet häfftigaste, dock intet oftare än i stilla 
kalt klart wäder, ofta hela Natten, hwaref ter thet sedan stiger has- 
tigt ned ock blir aldeles borta, särdeles när thet börjar på at dagas. 
 Altid  ser man thet stiga up mitt emot Solenes Nedergång. e. g. tå 

==Sida 73==