Redigerar Hur man kan dokumentera en torpinventering

FÖRSLAG 
Sverker  Balksten                 1990-01-08 

HUR MAN KAN DOKUMENTERA  EN  TORPINVENTERING 

   Innehållsförteckning 

   1. Inledning 
      - syfte 
      - bakgrund ett  fack att stoppa  info i, syfte att 
        underlätta  att stoppa in  information 
      - uppbyggnad: översikt  „        karta  foto 
   2. Begrepp 
   3. Gårdsförteckning 
   4. Karta 
   5. Förteckning  över underenheter per  gård 
   6. Torp- och  boställebeskrivning 
   7. Avbildningar 
   8. Särskild historiebeskrivning 
   9. Innevånarförteckning 
   10. Personbeskrivning 

   11. Övrigt  material 
   -  tidigare gjorda  delar av en  torpinventering -  insortering 

   bill: gårsförteckn 3-bi12.1:ek karta - 

   bil2.2:primärkarta 
   b113: underenheter  per gård - 
   bi14: torp- o  bostbeskr 



   1. INLEDNING 

   Denna beskrivning  är ett förslag till  hur man kan 
   dokumentera arbetet  från en torpinventering.  Den är således 
   inte i sig  självt en inventering.  Den  här beskrivna  metoden 
   är ett  grundförslag som kan komma  att ändras i takt med  att 
   metoden praktiskt  används. 

   Nedan beskrivs hur  olika sorters  uppgifter kan systematiseras 
   med hjälp av  diverse blanketter, kartor  och andra 
   beskrivningar.   Ett viktigt beskrivningshjälpmedel   är 
   givetvis kartan  samt skisser av olika  slag. 

   Ofta erhålls uppgifter  i en mer eller  mindre  slumpmässig 
   ordning som man  har behov att snabbt  bringa reda i  . Man 
   måste också ha ett  system så att man  enkelt kan hitta 
   uppgifterna igen.  Här beskrivs  en metod på hur detta  kan ske. 
   Det  är viktigt att man alltid har  ett "fack" att stoppa  in de 
   uppgifter i, som  man successivt erhåller  . En  torpinventering 
   görs ju inte bara  som ett engångsverk, utan  den kommer  att 
   hela tiden  kompletteras med nya  uppgifter. 

   Vanligtvis  sker en torpinventering sockenvis,  vilket  också 
   här utgör  huvudbegreppet. Inom  en socken finns ett  antal 



                                                                  1 
�
                                        FÖRSLAG 
       Sverker Balksten                 1990-01-08 


       gårdar. På varje gård  finns det utöver  huvudgården med 
       mangårdsbyggnader, en  eller flera underenheter.  En underenhet 
       kan vare ett torp,  ett boställe,  backsutga, vanligt  hus, 
       kvarn etc. 

       Torpinventeringens  mål kan sägas  vara att erhålla en så 
       komplett beskrivning  som  möjligt av dessa underenheter. Det 
       kalls "torpinventering"  men behöver  inte alls begränsas till 
       enbart de enheter som  hade  statusen TORP. Man kunde också 
       kallat det för  bebyggelse-inventering. Att man  har uppgift  om 
       gårdar,socknar, län  etc är endast ett hjälpmedel  i att få 
       ordning i alla  uppgifter. 

       Underenheterna (eller  det man ofteast  tänker på - torpen) 
       samlar men en  mängd uppgifter om: 
       - Namn på torpet  eller bostället, samt  vilken gård det 
         tillhör 
       - Var någonstans  det ligger - markeras  på kartan 
       - Hur ser husen ut  - skiss, foto,  ritning - samt  kort 
         beskrivning 
r")    - Vem bodde på  dessa underenheter samt  i förekommande fall 
         en kort beskrivning  av personer man  vet något extra om. 
         Dessa  personbeskrivningar är mycket  viktiga att få  med 
         eftersom de ger en levande  bild av torpet etc. 


       2. OLIKA BEGREPP 

       SOCKEN 

       Socknens gränser  skall vara de som  gäller i dag och framgår 
       bl a av Ekonomiska  kartan.  Socknar är ofta indelade i 
       församlingar vilket  dock inte har någon  betydelse vid 
       torpinventeringen. 

       Socken  utgjorde tidigare s  k registerområde för 
       fastighetsindelningen  - dvs ett  gårdsnamn får förkomma  bara 
       en gång inom en Socken.   I en senare gjord revision av 
       fastighetsregistret  har man ändrat  registerområdet till att  i 
       stort överensstämma  med Kommunens gränser. Eftersom  en  kommun 
       oftast  består av flera socknar kom  dettga att innebära att 
       det inom ett  registerområde kom att finnas mer  än en gård  med 
       samma namn.  Eftersom detta  inte får förekomma har man i dessa 
       fall på något sätt  ändrat  namnen så att de  går att skilja åt. 
       Det nya namnet  skall användas som huvudbegrepp. 

       Den moderna  innebörden av registerområde   (kommun) används 
       inte som något  huvudbegrepp inom  torpinventeringen eftersom 
       gammalt material alltid  är hänförbart till   det gamla 
       sockenbegreppet.  Det skulle vara  opraktiskt att använda 
       annat. 

       GARD 

       Begreppet GARD  används  i denna beskrivning. För många  är 
       gårdsbegreppet  naturligt men kräver  ändå en kommenter. Som 
       synonym till  gårdsbegreppet används ibland  även traktnamn  och 
       hemman. Inom en  gård finns  naästan alltid flera underenheter 
�
                                        FÖRSLAG 
       Sverker Balksten                 1990-01-08 


       i form av torp  eller andra boställen. 

       UNDERENHET 

       Detta begrepp  anvbänds som en  gemensam benämning på  alla de 
       olika enheter som  en gård  i sin tur består av. En underenhet 
       kan vara av olika  slag. Det kan vara exempelvis  torp, 
       boställe (dvs bara ett bostadshus   utan tillhörande odlingsbar 
       mark), kvarn etc.  Den utgör i dag oftast en  egen fastighet 
       med egen  tomt. Äldre torp eller backstugor  hade  dock inte 
       egna tomtgränser i juridsik  mening.  I praktiken fanns 
       givetvis  gränser som ofta var markerade med  gärdesgårdar 
       eller andra  naturliga begränsningar  såsom vattendrag, 
       bergstup, väg etc. 

fl     Underenheten har/hade  oftast endast ett bostadshus  men  kan 
       ibland ha flera  bostadshus om den t  ex avser själva 
       huvudgården eller  ett torp. 

       Om man känner till vilka  som har bott i de  olika husen  på 
       underenheten bör  man hålla isär  detta. Det sker genom  att man 
       underindelar underenheten   i flera s k huslittera vilka  anges 
       med bokstäver  (A,B,C etc). Se vidare avsnitt  nr 9 "Innevånare 
       per underenhet".  Om man vet att det  funnits flera bostadshus 
       på underenheten men inte vet   vilka människor som bott  i resp 
       hus anges givetvis  inte heller  littera på  innevånarförteck- 
       ningen. 

       3.  GÅRDSFÖRTECKNING 

       För varje socken  upprättas en  komplett förteckning över  alla 
       I socknen förkommande  gårdar.  Gårdarna skrivs på blanketten 
       enl bilaga 1. Här  anges gårdarna  i alfabetisk ordning  och 
       numreras. En del gårdar var  tidigare uppdelade  i flera  t ex 
       Ödsby Övre, Ödsby  Nedre och Ödsby  Sörgård men har  på senare 
       tid slagits samman  till en enda gård  t ex Ödsby. I 
       kälmaterial såsom  husförhörslängder etc finns  ofta den  gamla 
       uppdelningen  redovisad. Av detta skäl  skall den gamla 
       uppdelningen anges  och ges ett  eget ID-nr. Se exempel  i 
       bilaga 1. 

       Hur man fyller i  blanketten: 

       1  -län: 
           se exempel 
       2  -socken: 
           se exempel 
       3  -förteckning  nr: 
           Ange sidnr om  förteckningen  består av 
           flera sidor.  Om gårdsförteckningarna  samlas i större 
           samanhang kan  även annan  numrering anges t ex länsnr- 
           sockennr-sidnr 
       4  -anteckning: 
           Här anges  valfri extrainformation 
       5  -ID-nr: 
           Löpnummer som  börjar med 1  och går uppåt. Detta  ID-nr 
           åsätts sedan  alla dokument  som har med gården att  göra 
           Numret blir  sedan det  huvudsakliga sorteringsbegreppet 



                                                                      3 
�
                                    FÖRSLAG 
'  Sverker Balksten                  1990-01-08 


       när handlingar  sorteras in i pärmar  etc 
   6  -Gårdens namn: 
       Här anges det  namn som är det  oficiella namnet i  dag 
       Tidigare mnamn anges  i Anmärknings-kolumnen. 
       Om en gård  tidigare har varit  uppdelad i flera gårdar  som 
       i exemplet  bilaga 1 Ödsby anges  även dessa  gårsdnamn men 
       endast i  Anmärkningskolumnen.  I Gårdsnamnsfältet  anges 
       ingenting -  dock skall man ge  dem ett ID-nummer. 
   7  -MTL: 
       Mantalsuppgift  samt vilken typ av  gård den var ur 
       skattesynpunkt.  Härvid använs  följande beteckningar 
       omedelbart  efter mantalsuppgiften     t ex 1/1sk =  1 helt 
       mantal  skattehemman 
             sk =  skattehemman 
             fr =  frälsehemman 
             uts = utsocknes  (ägt av  utsocknes?) 
   8  -Yta HA  : 
       Yta mätt i  hektar 
   9  -Anmärkning: 
       Här anges om  gården haft ett  annat namn tidigare  eller om 
       den även kalls för något  annat i dag. Om  gården  varit 
       uppdelad iflera genheter   tidigare anges dessa namn här. 
       se exempel. 


   4. KARTA 

   För att nman lättare  skall kunna  hitta ett "torp" är  det 
   synnerligen viktigt  att det markeras  på en karta. I  bland vet 
   man namnet på et torp och  villveta var  det ligger för  att man 
   skall kunna finna  det i terrängen. Vid andra  tillfällen vet 
   man var huset  ligger eller har legat  och villveta något  mera 
   om det. I båda  dessa fall skall man  kunna går till kartan  gör 
   att börja söka  sin information. 

   Val av kartunderlag  är delvis  beroende på hur tätt 
   bebyggelsen ligger  samt hur stor gården  är. Som 
   grundrekommendation  bör den Ekonomiska  kartan i skala  1:10000 
   användas. Om man  vill dokumentera  byggnader i tätort  kan det 
   var alämpligt att  använda en mera  storskalig karta t  ex 
   1:4000 eller motsvarande.  Ofta har kommunen  låtit  framställa 
   sådana kartor för att bl  a dokumentera  sit Vatten- och 
   avloppsnät - primärkartor.  Om gården  innehåller både  extrem 
   tätbebyggelse och  glesbyg kan det  var abefohat att ha  två 
   eller flera kartblad  - dels den  Ekonomiska och dels t  ex 
   primärkartan. 

   När det gäller  den Ekonomiska kartan bör man  använda  den 
   variant som saknar  fotografisk bakgrund eftersom   denna är 
   olämplig att kopiera.  ( Den med  fotografisk bakgrund  är 
   utmärkt att använda  när man håler  på att leta rätt på  torpen 
   eller lokalisdera  sig i terrängen.) 

   På de Ekonomiska  kartan finns  givetvis många byggnader  redan 
   utsatta, de som saknas  ritas in -  lämpligen med en tuschpenna 
   så att det  sysns bra vid  kopiering. Byggnaderna  markeras med 
   fyllda fyrkanter.  Se exempel i bilaga  2.1På den mera 
   storskaliga kartan t tex   primärkartan markeras husen  som 



                                                                  4 
�
                                    FÖRSLAG 
'  Sverker Balksten                  1990-01-08 


   lijer beskrivande  husets ytterkonturer  samt ett  diagonalkryss 
   inuti se exempel i  bilaga 2.2 . 

   Om möjligt  upprättar man en karta för varje gård  i  formatet 
   A4 eller A3. Ekonomiska  kartan eller  annan kopieras då på 
   lämligt sätt. Alla  markeringar göres  på denna kopia. Detr  är 
   en fördel med detta  genom att denna karta är  lätt att  kopiera 
   vidare samt att  arkivera tillsammans med den  övriga 
   dokumentatuionen. 

   Det är givetvis  också möjligt att  mgöra markertingarna direkt 
   på dt ekonomiska  kartbladet - dock  lite opraktiskt. 

   För varje underenhet  anges dess U-nr  (se nedan i avsnitt 5) 
   och om möjligt dess  namn. 


   5. FÖRTECKNING ÖVER  UNDERENHETER PER  GARD 

   För varje gård  skapas en mer eller  mindre komplett 
   förteckning över de  underenheter som  finns eller som är  av 
   intresse. I första  hand medtages själva  mangårdsenheten  (med 
   U-nr 1) samt de  torp som funnits,  lämpligen i bokstavsordning 
   I övrigt kan man givetvis ta  med alla  underenheter  som  man 
   har någon information  om. Det  är nödvändigt  att skriva  upp 
   dem här eftersom man  endast då får  ett U-nr på enheten och 
   därmed också "ett  fack" att stoppa  informationen i. 

   Om man t ex får  reda på när ett hus  byggdes och kanske vem 
   som lät bygga det  kan detta vara  anledning till att ta med 
   huset på förteckningen.  Det kan också  vara så att man  vill 
   nedteckna något  om en viss person som  bott på ett ställe,  då 
   skall man också  först ange stället i  nämnda förteckning  och 
   därefter skriva  upp personens namn  på innevånarförteckningen 
   samt skriva det  man vet om personen på  ett separat blad. 
   Dessa två sistnämnda  dokument förses  också med gårdens  ID-nr 
   och enhetens U-nr  så att de lätt kan  sorteras in på rätt 
   på rställe. 

   Hur man fyller i blanketten: 
   se bilaga 3 

   1  -Lån: 
       se exempel 

   2  -Socken: 
       se exempel 

   3  -Gård: 
       Här anges det  gårdsnamn som angivits  i Gårdsförteckningen 
       i fältet gårdsnamn  (6). Om det  således tidigare har 
       funnits en  uppdelning av gården i mindre  delar t ex  Ödsby 
       Övre, Ödsby  Nedre och Ödsby Sörgård  och man vet att 
       underenheten har  tillhört Ödsby  Sörgård skall man  enadast 
       ange  gårdsnamnet Ödsby efter som  det är det som står i 
       Gårdsnamnsförteckningen  (se exempel  i bil 1) 

   4  -ID -nr: 



                                                                  5 
�
                                  FÖRSLAG 
Sverker  Balksten                 1990-01-08 


     Ange det nummer  som står i Gårdsnamnsförteckningen  (fält 
     nr 5 i denna) 


 5  -Sidnr: 
     Antalet  underenheter per gård kan  i bland vara ganska 
     stort  och upptagea flerta sidor.  Numreras från sid 1  inom 
     varje gård. 

 6  -Anteckning: 
     Valfri extrainformation kan  anges  som har med gården 
     gemensamt att  göra eller har att  göra med sättet att  ange 
     gårdsnamn etc.  Man kan gruppera underenheterna  så att 
     alla som tillhör  en tidigare gårdsindelning t  ex  Ödsby 
     Nedre, Ödsby Sörgård  förtecknas på separata blad. 
     Underenheterna  skall då i och för  sig erhålla en löpande 
     numrering (U-nr)  men på resp. blads  antecknigsfält anges 
     t ex att nedanstående underenheter  tillhör  Ödsby Sörgård. 

 7 - U-nr: 
     Inom varje gård  ges alla  underenheter ett löpnummer som 
     här kalls för  U-nr. U-numret är således bara  unikt inom 
     gården.  Här rekommenderas  att man  börjar med 
     mangårdsbyggnaden  och således ger  den numret -1-. 
     Därefter kan man förslagsvis  ange torpen i 
     bokstavsordning  och därefter alla de andra  enhetr man 
     vill ha med. Förteckningen  kan givetvis  kompletteras 
     successivt.  Det är tillåtet att  lämna luckor i 
     nummerföljdenför  t ex att man anar att det  har  funnits 
     några torp till  men man vet inte  ännu deras namn. 

 8  -Typ: 
     Här  anges vilkentyp av underenhet  det är  och anges med en 
     bokstav  enl fölajande: 
     Bo = Boställe  dvs vanligt hus utan  tillhörande 
          jordbruksmark. Här tas ingen  hänsysn till om det ar  i 
          form av en backstuga, stort hus  eller  liten stuga. 
     Bt = Båtsmanstorp 
     Kv = Kvarn 
     Mb = Mangårdsbyggnaden 
     St = Soldattorp 
     Så = Såg 
     To = Torp 

 9  -Namn: 
     Det  namn som enheten är käönd under  och som t ex står i 
     Husförhörslängder  etc. När det  gäller nyare  hus har de 
     oftast inget  namn, då kan man ange  gatuadress eller  om 
     sådansaknas  anges  fastighetsbeteckningen. 

 10  -Annat namn: 
     Äldre  enheter  har i bland flera namn. Här  anges  annat 
     namn.  I bland  har ett hus  i  folkmun namn efter  någon 
      som bott där t  ex Ludvigs,  Torssons, Mjölnar-ns. Här  kan 
     man  helt enkelt  ange namn som gör det  enklare för 
      läsaren att identifiera  enheten. 

 11  -Anteckning: 



                                                                6 
�
                                    FÖRSLAG 
'  Sverker Balksten                 1990-01-08 


        Här anges  valfri extrauppgift. 

   12  -Beskrivning finns: 
        Här har man möjlighet  att markera  om det över huvud 
        taget finns någon beskrivning  över  underenheten i  form 
        av Torp- och  boställebeskrivning,  Innevånarförteckning, 
        Skisser, Bilder,  Personbeskrivning  etc . Detta kan anges 
        med bara ett kryss (x)  eller mera  utförligt med 
        bokstäverna T,I,S,B,P  etc. Detta  senare  skrivsätt kan 
        vara till nytta i  ett senare skede  när man vill  skaffa 
        sig en uppfattning  om hur komplett  inventeringen är  och 
        var man  eventuellt behöver gå in  och komplettera. 



   6. TORP-OCH BOSTÄLLEBESKRIVNING 

   När ett torp, boställe  eller annan typ  av Underenhet väl  har 
   förtecknats på "Förteckning  över Underenheter  per gård"  enl 
   avsnitt 5 ovan  vidtager beskrivningen  av själva  torpet etc. 
   På blanketten "Torp- och boställebeskrivning"   enligt  exempel 
   i bilaga 4 skrivs uppgifter  om byggnaderna på  enheten. 
   Det kan vara en  eller flera byggnader.  När det gäller 
   gårdar och torp  finns ju alltid flera byggnader -  ibland 
   flera bostadshus. 

   På en plats kan  det också ha legat flera  "generationer"  av 
   hus varav endast det  sista är kvar. Om  det finns uppgifter om 
   tidigare erhåller  detta bara sitt eget  husnr (se nedan  -fält 
   16). Om  ett tidigare torp är helt borta  och inte direkt 
   motsvaras av något  nyare hus på samma  plats utan marken  har 
   bebyggts med flera  modernare hus, skall  eventuella  uppgifter 
   om dessa senare  inte föras in på torpets blankett.  Dessa 
   senare hus skall i  stället bilda en  egen Underenhet med  eget 
   U-nr.    -Ett exempel  på detta kan nämnas  torpet "Grinna" 
   (Grinden) på gården Önnebacka  i Foss socken.  Det låg 
   ungefär  där ICA-butiken ligger i  dag (1990).- 

   Hur man  fyller i blanketten: 
   Se exempel bilaga 4. 

   1   -Gård: 
        Det Gårdsnamn som  i angivits i  "Förteckning över 
        underenheter per gård"  (fält 3). 

   2   -Underenhet: 
        Det namn som  angivits i "Förteckning  över  Underenheter 
        per gård" (fält  9). Saknas ett  namn amges i första  hand 
        gatuadressen  och i andra hand fatighetsbeteckningen   (= 
        fält nr 8) 

   3  - IDnr-Unr: 
        Här anges gårdens  IDnr följt  av bindestreck (-) och 
        underenhetens  U-nr t ex torpet  Grinden under  Önnebacka 
        gård får nr 78-5.  Denna numrering  med  både gårdens 
        nummer och  enhetens nummer är viktig  att ha i de fall en 
        torpbeskrivning  tas ur sitt arkiv.  Det är då lätt  att 
        hitta dess  rätta plats igen. 



                                                                 7 
�
                                    FÖRSLAG 
'  Sverker Balksten                 1990-01-08 



        Alla handlingar som  har med en enskild underenhet   att 
        göra skall  åsättas ett sådant  nummer IDnr-Unr. 

   4   -Sidnr: 
        Om det finns  mer än en blankett  eller sida  som beskriver 
        en underenhet  anges sidnr. Det kan  finnas kompletterande 
        andra blad  som kan erhålla sidnr  t ex 2, 3, 4 etc. 

   5   -Län: 
        Ange länsbokstav. 

   6   -Socken: 
        Se exempel. 

   7   -Typ: 
        Här skrivs  typ av enhet  i klartext. Jämför under avsnit 
        5  ovan (fält 8). Om typen  är ett boställe och men  vet 
        att huset var  en Backstuga kan man  skriva detta här. 

   8   -Fastighetsbeteckning: 
        Den fastighetsbeteckning  som gäller i dag anges.  Det  kan 
        finnas torp som i  dag är borta och  som stod  på s k "ofri 
        grund", då  saknas troligen egen   fastighetsbeteckning, 
        varvid denna  kan utelämnas.   Fastighetsbeteckning  anges 
        i formen t  ex 1:14. Man  skall inte skriva  Gårdens namn 
        här vilket  är vanligt i många  andra sammanhang.  Skriv 
        inte t ex  Önnebacka 1:14 utan  bara 1:14. 

   9   -Adress: 
        Om enheten  har en gatuadress t ex  "Önnegacka gata  3" 
        anges denna. Enheten kan  i bland på landsbygden   endast 
        ha en  postlådenr och i sådant  fall anges endast  namnet 
        på den väg  den ligger vid. Postlådenummer  behöver  ej 
        anges. 

   10   x-koordinat: 
   11   y-koordinat: 
        Här anges  koordinater  för bostadshusets centrumpunkt  med 
        så stor noggranhet   som möjligt. Finns flera  byggander 
        anges ändå  endast koordinaten  för bostadshuset. 
        Koordinaten anges  i meter. Observera  att x-koordinat  är 
        den som mäts uppåt  och  y-koordinat en är den som mäts  åt 
        höger dvs  tvärtom mot  matematikens koordinater. 

   12  -Koordinatsystem: 
        Normalt anges  koordinaterna i  "Rikets koordinatsystem" 
        dvs det som finn  på Ekonomiska kartan  och då behöver 
        inte detta  anges.  Om koordinater  anges i annat  system 
        t ex UTM eller  någon lokal variant  som finns för  många 
        tätorter anges  alltid detta i  fältet  (12). 

   13  -Muntlig  uppgift: 
        Här kan anges  vilka personer som  eventuellt har  lämnat 
        uppgifterna -  en eller flera.  Använd om så behövs  även 
        fält 15. 

   14  -Inventerat  av, datum o sign: 



                                                                  8 
�
                                     FÖRSLAG 
'  Sverker Balksten                 1990-01-08 


        Den som fyllt i  uppgifterna anger  här datum (eller  bara 
        årtalet) samt  sina initialer eller namn. 

   15  -blankt fält  fritt för  anateckningar 

   BYGGNADSBESKRIVNING  har plats för uppgifter  om fem byggnader. 
   Om det  finns flera byggnader  kan man antingen fortsätta att 
   skriva i  fält 26  eller på en ny blankett.  Kan man inte fylla 
   i någon av uppgifterna i falt  16 till  25 går det lika bra att 
   skriva i fält 26  eller på den tomma  yta - 27. 

   16  -Husnr: 
        Om det finns  flera byggnader numreras  dessa 1,2  3 4 osv. 
        Det kan även  gälla annan typ av  byggnad än hus tex damm, 
        Mr. 

   17  -Funktion: 
        Typ av byggnad t ex bostadshus,  källare, lada,   magasin, 
        damm, mur,  hönshus etc 

   18  -Tillstånd: 
        Exempelvis  fullgott, dåligt, bara grund, borta, 
        överbyggt 

   19  -Konstruktion: 
        Ange byggsätt t  ex timmer, sten,  bräder .. 

   20  -Grund: 
        Ange te x murad,  gjuten, fria stenar, 

   21  -Fasadfärg: 
        senast kända  färg 

   22  -Tak: 
        Typ av  tak t ex tegel, torv, papp  .. 

   23  -Byggår: 
        Om byggåret är känt anges  detta.  Om man vet att det  var 
        byggt på slutet  av 1800-talet kan  man ange "slut  1800" 
        eller "1880-tal" 

   24  -Rivningsår: 
        Jämför byggår.  Det kan dock vara  svårt att ange ett 
        rivningsår  om den sistte innevånaren  bara flyttade 
        därifrån och  husen sedan successivt  har förfallit. Vet 
        man ungefär när den  siste  flyttade därifrån kan man ange 
        detta i fält 26 och  lämna fält 24  tomt om byggnaderna 
        fortfarande  finns kvar. 

   25  -Övrigt (mått): 
        Här kan man ange yttermått  på  huset eller  hänvisa till 
        skiss nedan  eller annan  handlig t ex ritning. 

   26  -plats för  anteckningar 
        Här kan man göra en  beskrivning av huset  eller ange  att 
        det har ersatts  av annan nybyggnad  etc. 

   27  -Situationsplan,  byggnadsskiss etc 



                                                                 9 
�
  •                                 FÖRSLAG 
,  Sverker Balksten                 1990-01-08 


        Här finns plats  för en enkel skiss  av hur byggnaderna 
        har legat samt enkel  måttsättning.  Är det fråga om ett 
        enskilt hus kan  man här göra en  skiss/teckning över 
        huset utseende i plan  och utsidor.  Tänk på att sätta ut 
        husnr även på  skissen så att man vet vilket hus  som 
        avses. 

        Denna plats kan  också användas för  att skriva 
        kommpletterande  text. Längre texter och  beskrivningar 
        görs lämpligen på  separat papper.  Detta gäller även mera 
        omfattande ritningar  och skisser. Observera  dock att man 
        även på dessa anager enhetens  IDnr-Unr   (se punkt 3 
        ovan). 
















































                                                                10