Redigerar Munkedals historia och beskrivning 22-2

'''Vi får följa biskop Jens Nilssöns visitationsresa år 1594. Biskopen var då 56 år gammal. För sitt resebehov behövde biskop Jens följe 8–9 hästar med ridsadlar, klövsadlar för packningen och korgar för vägkosten. Ett mycket obestämbart vägmått används i biskopens anteckningar, nämligen: »pilskudd« = pilskott = ca 200–225 meter. En fierings väg är ungefär 2600 meter. Därav följer att en gammal mil är ca 4 gånger längre dvs. ca 10400 meter (lite mer än en »modern« svensk mil ).'''

Sedan drogo vi från Torp i söder två pilskott om en gård, som heter Öeby (Öbbön) och den ligger på höger hand strax intill vägen och sedan därifrån i söder och något till öster, ett pilskott om en gård, som heter Houe (Hoga och sedan därifrån i sydöst 2 eller 3 pilskott till Foss prästgård. Dit kom vi vid middagstid. Emellan Foss och Krokstad är det 1 ½ mil. Foss kyrka ligger i sydost från prästgården 2 pilskott. Herr Mogens hustru heter Karin Jostdatter, en dansk kvinna, och de hade fem flickor och två pojkar. Rätt fram väster om Foss kyrka ligger ett lastställe, kalllat Fölekile (Färlev) som sträcker sig norr en fiering till Haaby socken till en bro kallad Färlevs bro. Till denna bro rinner en älv kommande från tre grenar. Den ena kommer västerifrån en fiering, från en gård kallad Rom, där den löper genom gården, och kommer från en mosse strax väster om gården. Den andra bäcken kommer halvparten från en halv fiering i nordost från Rom, från mossar liggande strax norr om en gård kallad Dingle och löper genom denna gård och kallas Dinglebäcken. I sydost från Dingle, lika så långt, kommer det en bäck från en gård kallad Louem (Lågum), och den rinner söder om gården från en mosse liggande strax öster om gården och möter de tre nämnda bäckarna norrifrån en halv fiering från Färlevs bro. Till Foss hör två annex. Det ena heter Håby kyrka, liggandes en fiering norr om Foss. Där är det Gudstjänst var tredje söndag sedan gammalt. Det andra heter Suarteborg (Svarteborg) liggandes en mil norr om Haaby. Där är det Gudstjänst varannan söndag, men nu detta år har Mogens gjort tjänst i dem alla varje söndag på befallning från Hannibal Gyldenstjerne, befallningsman på Bohus i Kungälv. Strax norr om Svarteborgs kyrka, två pilskott, ligger ett vatten kallat Aspevattnet, tre eller fyra pilskott långt sträcker sig i syost och nordost, där det från norra ändan rinner en å uti södra Boleren (Bullarsjön), öster om en gård Vassen. I Foss prestgård är det ikke goda hus, »thj under det kommer som bispen laa er en stue under saa hestestaalden under det ret op til stue veggen gamle huss, saa en anden liden stue«. Den 14 mars visiterade biskopen Foss kyrka, och predikade själv till texten Rom.5 (Gud priser sin kierlighed imod oss, i det, at Christus er död for oss). Efter predikan examinerade han folket och hade sina förmaningar om Guds ords hörande, lydnad mot överheten och sockenprästen samt andra goda dygder. Och sedan frågade han dem om sockenprästen, huruvida de hade något att klaga på honom. De svarade enhälligt nej på frågan och tackade honom all ära. Därefter gick de till bords och gästerna var biskop Jens, fogden Morten Baltzersen, Christian Matzer på Faleilj (Faleby) och hans hustru Kristin, en ung karl Niels Christenssön i Kile, länsmannen Niels Nielssen, boendes uti Nordre Bråland,

Mouritz i Queström, som hade tjänat hos Knud Grubbe till Dragsmark, Anders i Rudztorp (Röstorp) och hans hustru Astrid, en gammal tjock kvinna, boendes strax här i sydvest, två eller tre pilskott, Jens i Munckedall (Munkedal) och hans hustru Kristin, och många fler. Den 15 mars fortsatte följet, till Herrestad, vägen om kyrkan i Foss, så att de hade kyrkan på den högra handen och därifrån till öster, 2 pilskott, något åt norr förbi en galge och stegel på den plats den man låg, som slagit ihjäl sockenprästen Nils Bagge i Krokstad, Sörbygden, år 1586. (Enl.brev reg. Fredriksborgs slott i Köpenhamn 19 juni 1586 skulle en länsman och dennes broder slagit ihjäl Peder Bagges broder Nils i Krokstad, varför den ene fick stånda rätt och den andre förklarades fredlös. Dessutom skulle deras familjer lämna socknen och pastoratet. Det kan nämnas, att prästens efterträdare rekommenderades att gifta sig med änkan eller också försörja henne. Se Norske Rigs-Registranter 1586). Från galgbacken färdades man åt sydost till Questrembro liggandes en fiering från Foss, och därefter över bron i öster, en lång bro. Därefter hade man en gård Questrem (Kviström) på vänster hand. Strax vid bron i nordost kröker sig ån något åt öster, därefter mot söder och så drog vi längs ut med denna älv, Örekil (Nu Kviströmsälven), som vi hade på den högra handen, över en bäck, som kommer österifrån från ett berg. Bäcken löper ut i älven strax söder om bron. Så färdades man vidare utmed älven intill det man nådde älvmynningen uti Breuigs kill (nu Saltkällefjorden), vidare i sydost, två eller tre pilskott, förbi en gård Breuig (brevik), liggandes på höger hand tätt vid vägen. Så fortsattes resan över en bäck strax öster om Breuig. Bäcken kommer från bergen i norr och rinner ut i kilen strax söder om Breuig (nu Saltkällan), så över en annan bro, Suinebacke (Svinebacka) bro två pilskott i öster, vid gården Suinebacke på höger hand, något från vägen. Det är den sista gården i Foss. Ytterligare en resa gör biskop Jens år 1597 Då kommer han från Kville den 21 juli och åker över gränsen till Svarteborg vid gården Ås och här möter sockenprästen Mogens i Foss med skjutshästar. Färden fortsatte förbi Klovene på höger hand och vidare söderöver en ödegård samt Stockebro fem eller sex pilskott, liggandes på vänster hand tätt vid vägen. Sedan därifrån i sydost, tre eller fyra pilskott till Bärby, där vi for genom gården och så därifrån, fyra eller sex pilskott till en gård, Folkesberg, på den högra handen. Sedan därifrån, fem eller sex pilskott i sydost till Östeby bro, en halv mil från Åsgränsen i sydostlig riktning. Under denna bro rinner en älv, som heter Östeby älv, kommande nordost ifrån i Svarteborgs socken. Älven rinner därifrån i sydostlig riktning, en halv fiering, ut i Guldmarsfiord (Gullmarsfjorden). Sedan kom de förbi Östeby på vänster hand och bron i öster och vidare i sydost förbi några små skogsdungar vid Skindfelderud (Skinnfälleröd), liggandes på höger hand och därnäst i sydost till Hoby (Håby) kyrka, som ligger på vänster sida om vägen. Sedan därifrån i sydost fyra eller sex pilskott till Selleby (Säleby) bäck, över denna vid Säleby gård, som ligger på höger hand och därifrån i söder och sydost till Foss prästgård, en fierings väg från Håby. Ankomsten till prästgården ägde rum klockan 7 på kvällen och följet övernattade. Den 22 juli visiterade biskopen Foss kyrka och predikade själv över texten Rom. 13. Efter predikan höll prosten härstädes Jens Gudesön förmaningstal till allmogen om Guds ords hörande och om allt annat som är påkallat. Därefter höll biskopen förhör med folket, både ung och gammal, om predikan och om allt det man lärt sig i barndomen. Samma dag hade Mogens en bjudning hos sig med gästerna Biskop Jens, sin svåger Niels Christiernsönn och hans hustru Kirstin Mogensdaatter, Länsmannen i Foss Niels Nielssön samt Christiern Matzön med hustru Kirstin. Gårdsfogde Christopher Galdis var också med. Den 23 juli på morgonen hörde biskopen Mogens predikan över Lukas 16. om den rättfärdige husfogden. Precis klockan nio for biskop Jens vidare från prästgården förbi [[Foss kyrka]], som låg vid vägen på vänster hand och så till Quideströms (Kviströms) bro, över denna bro, liggandes i sydost åtta eller tio pilskott från Foss. Därefter fortsattes färden åt sydost vid Brevik, ett lastställe vid Guldmaren (Gullmarsfjorden) till Herrestad, förbi Kråkerödsskogarna och Svenslandsgårdarna. Med på denna färd var Mogens och hans svåger Niels, Peder Saltum, klockaren i Foss Christiern samt biskopens eget folk. Så lämna vi Biskop Jens och hans beskrivning om vårt pastorat för denna gång. 

Sammanställt av [[Håkan Grundberg]]

[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 22-2]]