Visa källa för Hur man kan dokumentera en torpinventering

[[Fil:Hur man kan dokumentera en torpinventering.pdf|miniatyr]] 

FÖRSLAG 

Sverker  Balksten                 1990-01-08  

== Innehållsförteckning ==
   1. Inledning 
      - syfte 
      - bakgrund ett  fack att stoppa  info i, syfte att 
        underlätta  att stoppa in  information 
      - uppbyggnad: översikt  „        karta  foto 
   2. Begrepp 
   3. Trakts- (gårds)förteckning 
   4. Karta 
   5. Förteckning  över underenheter per trakt (gård)
   6. Torp- och  boställebeskrivning 
   7. Avbildningar 
   8. Särskild historiebeskrivning 
   9. Innevånarförteckning 
   10. Personbeskrivning 
   11. Övrigt  material 
   -  tidigare gjorda  delar av en  torpinventering -  insortering 

   bill: Trakt- (gårds)förteckn 3-bi12.1:ek karta - 

   bil2.2:primärkarta 
   b113: underenheter  per trakt (gård) - 
   bi14: torp- o  bostbeskr 
== Inledning ==
 Denna beskrivning är ett förslag till hur man kan dokumentera arbetet från en torpinventering. Den är således inte i sig självt en inventering. Den här beskrivna metoden är ett grundförslag som kan komma att ändras i takt med att metoden praktiskt används. 
   
 Nedan beskrivs hur olika sorters uppgifter kan systematiseras med hjälp av diverse blanketter, kartor och andra beskrivningar.   Ett viktigt beskrivningshjälpmedel är givetvis kartan samt skisser av olika slag. 
   
 Ofta erhålls uppgifter i en mer eller mindre slumpmässig ordning som man har behov att snabbt bringa reda i. Man måste också ha ett  system så att man enkelt kan hitta uppgifterna igen. Här beskrivs en metod på hur detta kan ske. Det är viktigt att man alltid har  ett "fack" att stoppa in de uppgifter i, som man successivt erhåller. En torpinventering görs ju inte bara som ett engångsverk, utan den kommer att hela tiden kompletteras med nya uppgifter. 
 
 Vanligtvis sker en torpinventering sockenvis, vilket också här utgör huvudbegreppet. Inom en socken finns ett antal trakter (gårdar). I varje trakt (på varje gård) finns det utöver huvudgården med mangårdsbyggnader, en eller flera underenheter. En underenhet kan vare ett torp, ett boställe, backstuga, vanligt hus, kvarn etc. 
 
 Torpinventeringens mål kan sägas vara att erhålla en så komplett beskrivning som möjligt av dessa underenheter. Det kallas "torpinventering" men behöver inte alls begränsas till enbart de enheter som  hade statusen TORP. Man kunde också kallat det för  bebyggelse-inventering. Att man har uppgift om gårdar, socknar, län etc. är endast ett hjälpmedel i att få ordning i alla  uppgifter. 
 
 Underenheterna (eller  det man oftast tänker på - torpen) samlar men en  mängd uppgifter om: 
 - Namn på torpet  eller bostället, samt  vilken trakt (gård) det tillhör 
 - Var någonstans det ligger - markeras på kartan 
 - Hur ser husen ut - skiss, foto, ritning - samt kort beskrivning 
 - Vem bodde på dessa underenheter samt i förekommande fall en kort beskrivning av personer man vet något extra om. Dessa
   personbeskrivningar är mycket viktiga att få med eftersom de ger en levande bild av torpet etc. 

== Olika begrepp ==

=== Distrikt (socken) ===
 [[Distrikt|Distriktet]]<nowiki/>s (socknens) gränser skall vara de som gäller i dag (1990-2000) och framgår bl.a. av Ekonomiska kartan. Socknar är ofta indelade i församlingar vilket  dock inte har någon  betydelse vid torpinventeringen. 
       
 [[Distrikt]]<nowiki/>et (socken) utgjorde tidigare s.k. registerområde för fastighetsindelningen - dvs ett trakt- (gårds)namn får förkomma bara en gång inom ett distrikt (socken).  I en senare gjord revision av fastighetsregistret har man ändrat registerområdet till att  i stort överensstämma med Kommunens gränser. Eftersom  en  kommun oftast består av flera socknar kom  detta att innebära att det inom ett registerområde kom att finnas mer än en gård  med samma namn. Eftersom detta  inte får förekomma har man i dessa fall på något sätt ändrat namnen så att de går att skilja åt. Det nya namnet skall användas som huvudbegrepp. 
 
 Den moderna  innebörden av registerområde (kommun) används inte som något huvudbegrepp inom torpinventeringen eftersom gammalt material alltid  är hänförbart till det gamla sockenbegreppet. Det skulle vara  opraktiskt att använda annat. 

=== Trakt- (gårds)namn ===
 Begreppet [[Trakt|Trak]]<nowiki/>t (gård) används i denna beskrivning. För många är gårdsbegreppet naturligt men kräver  ändå en kommentar. Som synonym till gårdsbegreppet används även traktnamn  och hemman. Inom en [[trakt]] (gård) finns nästan alltid flera underenheter i form av torp  eller andra boställen. 

=== Underenhet ===
 Detta begrepp  används som en  gemensam benämning på  alla de olika enheter som  en trakt (gård) i sin tur består av. En underenhet       kan vara av olika  slag. Det kan vara exempelvis  torp, boställe (dvs bara ett bostadshus utan tillhörande odlingsbar mark), kvarn etc. Den utgör i dag oftast en egen fastighet med egen tomt. Äldre torp eller backstugor hade dock inte egna tomtgränser i juridisk mening. I praktiken fanns givetvis gränser som ofta var markerade med gärdesgårdar eller andra naturliga begränsningar såsom vattendrag, bergstup, väg etc. 
       
 Underenheten har/hade oftast endast ett bostadshus men kan ibland ha flera bostadshus om den t.ex. avser själva huvudgården eller  ett torp. 
 
 Om man känner till vilka som har bott i de  olika husen på underenheten bör man hålla isär detta. Det sker genom att man underindelar underenheten i flera s.k. huslittera vilka anges med bokstäver (A,B,C etc). Se vidare avsnitt nr 9 "Innevånare per underenhet". Om man vet att det funnits flera bostadshus på underenheten men inte vet vilka människor som bott i respektive hus anges givetvis inte heller littera på innevånarförteckningen. 

== Trakt- (Gårds)förteckning ==
 För varje [[distrikt]] (socken) upprättas en komplett förteckning över alla i socknen förkommande [[Trakt|trakter]] (gårdar). Trakterna (gårdarna) skrivs på blanketten enl bilaga 1. Här anges gårdarna i alfabetisk ordning och numreras. En del trakter var tidigare uppdelade  i flera  t.ex. Ödsby Övre, Ödsby Nedre och Ödsby Sörgård men har på senare tid slagits samman till en enda trakt t.ex.  Ödsby. I källmaterial såsom husförhörslängder etc. finns ofta den gamla uppdelningen redovisad. Av detta skäl skall den gamla uppdelningen anges och ges ett eget ID-nr. Se exempel i bilaga 1. 
 
 Hur man fyller i  blanketten: 
 
 1  -län: 
 Se exempel 
 
 2  -[[distrikt]] (socken): 
 Se exempel 
 
 3  -förteckning  nr: 
 Ange sidnummer om  förteckningen  består av flera sidor.  Om traktförteckningarna  samlas i större sammanhang kan  även annan numrering anges t ex länsnr- distriktnr-sidnr 
 
 4  -anteckning: 
 Här anges  valfri extrainformation 
 
 5  -ID-nr: 
 Löpnummer som  börjar med 1  och går uppåt. Detta  ID-nr åsätts sedan  alla dokument  som har med trakten att  göra. Numret blir  sedan det  huvudsakliga sorteringsbegreppet när handlingar  sorteras in i pärmar  etc 
 
 6  -Traktens (gårdens) namn: 
 Här anges det  namn som är det  officiella namnet i  dag. Tidigare namn anges  i Anmärknings-kolumnen. Om en trakt tidigare har varit uppdelad i flera gårdar som i exemplet  bilaga 1 Ödsby anges även dessa gårdsnamn men endast i Anmärkningskolumnen.  I Traktnamnsfältet anges ingenting -  dock skall man ge dem ett ID-nummer. 
 
 7  -MTL: 
 Mantalsuppgift  samt vilken typ av  gård den var ur skattesynpunkt.  Härvid används följande beteckningar omedelbart  efter mantalsuppgiften     
 t ex 1/1sk =  1 helt mantal  skattehemman 
         sk =  skattehemman 
         fr =  frälsehemman 
        uts = utsocknes  (ägt av  utsocknes?) 
 
 8  -Yta Ha: 
 Yta mätt i hektar 
 
 9  -Anmärkning: 
 Här anges om trakten (gården) haft ett annat namn tidigare eller om den även kallas för något annat i dag. Om  gården varit uppdelad i flera enheter tidigare anges dessa namn här. Se exempel. 

== Karta ==
 För att man lättare  skall kunna  hitta ett "torp" eller underenhet är  det synnerligen viktigt att det markeras  på en karta. I  bland vet man namnet på ett torp och  vill veta var  det ligger för att man skall kunna finna det i terrängen. Vid andra  tillfällen vet man var huset ligger eller har legat och vill veta något mera om det. I båda dessa fall skall man kunna gå till kartan för att börja söka  sin information.
  
 Val av kartunderlag är delvis beroende på hur tätt bebyggelsen ligger samt hur stor gården är. Som grundrekommendation bör den Ekonomiska  kartan i skala  1:10000 användas. Om man vill dokumentera byggnader i tätort kan det vara lämpligt att använda en mera  storskalig karta t.ex. 1:4000 eller motsvarande. Ofta har kommunen låtit framställa sådana kartor för att bl.a. dokumentera sitt Vatten- och avloppsnät - primärkartor. Om trakten innehåller både  extrem tätbebyggelse och glesbygd kan det vara befogat att ha  två eller flera kartblad - dels den Ekonomiska och dels t.ex. primärkartan. 
 
 När det gäller  den Ekonomiska kartan bör man  använda  den variant som saknar fotografisk bakgrund eftersom denna är olämplig att kopiera. (Den med fotografisk bakgrund är utmärkt att använda när man håller på att leta rätt på torpen eller lokalisera sig i terrängen.) 
 
 På den Ekonomiska kartan finns givetvis många byggnader redan utsatta, de som saknas ritas in - lämpligen med en tuschpenna så att det syns bra vid kopiering. Byggnaderna markeras med fyllda fyrkanter. Se exempel i bilaga  2.1 På den mera storskaliga kartan t.ex. primärkartan markeras husen som linjer beskrivande husets ytterkonturer samt ett diagonalkryss inuti se exempel i bilaga 2.2. 
 
 Om möjligt upprättar man en karta för varje trakt (gård) i format A4 eller A3. Ekonomiska kartan eller annan kopieras då på lämpligt sätt. Alla markeringar göres på denna kopia. Det är en fördel med detta genom att denna karta är lätt att kopiera vidare samt att arkivera tillsammans med den övriga dokumentationen. 
 
 Det är givetvis också möjligt att göra markeringarna direkt på det ekonomiska kartbladet - dock lite opraktiskt. 
 
 För varje underenhet anges dess U-nr (se nedan i avsnitt 5) och om möjligt dess namn. 

== Förteckning över underenheter per trakt ==
 För varje [[trakt]] (gård) skapas en mer eller mindre komplett förteckning över de underenheter som finns eller som är av intresse. I första hand medtages själva mangårdsenheten (med U-nr 1) samt de  torp som funnits, lämpligen i bokstavsordning. I övrigt kan man givetvis ta med alla  underenheter som  man har någon information om. Det är nödvändigt att skriva upp dem här eftersom man endast då får ett U-nr på enheten och därmed också "ett fack" att stoppa informationen i. 
 
 Om man t ex får  reda på när ett hus  byggdes och kanske vem som lät bygga det  kan detta vara  anledning till att ta med huset på förteckningen.  Det kan också  vara så att man  vill nedteckna något  om en viss person som  bott på ett ställe,  då skall man också  först ange stället i  nämnda förteckning  och därefter skriva  upp personens namn  på innevånarförteckningen samt skriva det  man vet om personen på  ett separat blad. Dessa två sistnämnda  dokument förses  också med gårdens  ID-nr   och enhetens U-nr  så att de lätt kan  sorteras in på rätt på ställe. 
 
 Hur man fyller i blanketten: 
 se bilaga 3 
 
 1  -Län: 
 Se exempel 
 
 2  -[[Distrikt]] (socken): 
 Se exempel 
 
 3  -[[Trakt]] (gård): 
 Här anges det  trakt- (gårds)namn som angivits i traktförteckningen i fältet traktnamn  (6). Om det således tidigare har funnits en  uppdelning av gården i mindre delar t.ex. Ödsby Övre, Ödsby Nedre och Ödsby Sörgård och man vet att underenheten har tillhört Ödsby  Sörgård skall man endast ange  gårdsnamnet Ödsby efter som det är det som står i traktnamnsförteckningen  (se exempel  i bil 1) 
 
 4  -ID -nr: 
 Ange det nummer  som står i traktnamnsförteckningen  (fält nr 5 i denna) 
 
 5  -Sidnummer: 
 Antalet underenheter per [[trakt]] (gård) kan i bland vara ganska stort och upptaga flera sidor. Numreras från sid 1 inom varje gård. 
 
 6  -Anteckning: 
 Valfri extrainformation kan  anges  som har med trakten gemensamt att  göra eller har att  göra med sättet att ange traktnamn etc.  Man kan gruppera underenheterna  så att alla som tillhör  en tidigare gårdsindelning t  ex  Ödsby Nedre, Ödsby Sörgård förtecknas på separata blad. Underenheterna skall då i och för  sig erhålla en löpande numrering (U-nr)  men på resp. blads  anteckningsfält anges t ex att nedanstående underenheter tillhör Ödsby Sörgård. 
 
 7 - U-nr: 
 Inom varje gård  ges alla  underenheter ett löpnummer som här kalls för  U-nr. U-numret är således bara  unikt inom gården.  Här rekommenderas  att man  börjar med mangårdsbyggnaden  och således ger  den numret -1-. Därefter kan man förslagsvis  ange torpen i bokstavsordning  och därefter alla de andra  enheter man vill ha med. Förteckningen  kan givetvis  kompletteras successivt.  Det är tillåtet att  lämna luckor i nummerföljden för  t ex att man anar att det  har  funnits några torp till  men man vet inte  ännu deras namn. 
 
 8  -Typ: 
 Här  anges vilken typ av underenhet  det är  och anges med en bokstav enl. följande: 
 Bo = Boställe  dvs vanligt hus utan tillhörande jordbruksmark. Här tas ingen  hänsyn till om det är i form av en backstuga, stort hus  eller  liten stuga. 
 Bt = Båtsmanstorp 
 Kv = Kvarn 
 Mb = Mangårdsbyggnaden 
 St = Soldattorp 
 Så = Såg 
 To = Torp 
 
 9  -Namn: 
 Det  namn som enheten är känd under  och som t ex står i Husförhörslängder  etc. När det  gäller nyare  hus har de oftast inget  namn, då kan man ange  gatuadress eller om sådan saknas  anges  fastighetsbeteckningen. 
 
 10  -Annat namn: 
 Äldre  enheter  har i bland flera namn. Här  anges  annat namn.  I bland  har ett hus  i  folkmun namn efter  någon som bott där t  ex Ludvigs,  Torssons, Mjölnar-ns. Här  kan man  helt enkelt  ange namn som gör det  enklare för läsaren att identifiera  enheten. 
 
 11  -Anteckning: 
 Här anges  valfri extrauppgift. 
 
 12  -Beskrivning finns: 
 Här har man möjlighet  att markera  om det över huvud taget finns någon beskrivning  över  underenheten i  form av Torp- och  boställebeskrivning,  Innevånarförteckning, Skisser, Bilder,  Personbeskrivning  etc. Detta kan anges med bara ett kryss (x)  eller mera  utförligt med bokstäverna T,I,S,B,P  etc. Detta  senare  skrivsätt kan vara till nytta i  ett senare skede  när man vill  skaffa sig en uppfattning  om hur komplett  inventeringen är  och var man  eventuellt behöver gå in  och komplettera. 

== Torp- och boställebeskrivning ==
 När ett torp, boställe  eller annan typ  av Underenhet väl  har förtecknats på "Förteckning  över Underenheter  per gård" enligt   avsnitt 5 ovan  vidtager beskrivningen  av själva  torpet etc. På blanketten "Torp- och boställebeskrivning"   enligt  exempel i bilaga 4 skrivs uppgifter  om byggnaderna på  enheten. Det kan vara en  eller flera byggnader.  När det gäller gårdar och torp  finns ju alltid flera byggnader -  ibland flera bostadshus. 
 
 På en plats kan  det också ha legat flera  "generationer"  av hus varav endast det  sista är kvar. Om  det finns uppgifter om   tidigare erhåller  detta bara sitt eget  husnummer (se nedan  -fält 16). Om  ett tidigare torp är helt borta  och inte direkt   motsvaras av något  nyare hus på samma  plats utan marken  har bebyggts med flera  modernare hus, skall  eventuella  uppgifter 
 om dessa senare  inte föras in på torpets blankett.  Dessa senare hus skall i  stället bilda en  egen Underenhet med  eget U-nr.    -Ett exempel  på detta kan nämnas  torpet "Grinna" (Grinden) på gården Önnebacka  i Foss socken.  Det låg ungefär  där ICA-butiken ligger i  dag (1990).- 
 
 Hur man  fyller i blanketten: 
 Se exempel bilaga 4. 
 
 1   -Gård: 
 Det Gårdsnamn som  i angivits i  "Förteckning över underenheter per gård"  (fält 3). 
 
 2   -Underenhet: 
 Det namn som  angivits i "Förteckning  över  Underenheter per gård" (fält  9). Saknas ett  namn amges i första  hand
 gatuadressen  och i andra hand fastighetsbeteckningen   (= fält nr 8) 
 
 3  - IDnr-Unr: 
 Här anges gårdens  IDnr följt  av bindestreck (-) och underenhetens  U-nr t ex torpet  Grinden under  Önnebacka gård får nr 78-5.  Denna numrering  med  både gårdens nummer och  enhetens nummer är viktig  att ha i de fall en torpbeskrivning  tas ur sitt arkiv.  Det är då lätt  att hitta dess  rätta plats igen. 
 Alla handlingar som  har med en enskild underenhet att göra skall  åsättas ett sådant  nummer IDnr-Unr. 
 
 4   -Sidnummer: 
 Om det finns  mer än en blankett  eller sida  som beskriver en underenhet  anges sidnr. Det kan  finnas kompletterande andra blad  som kan erhålla sidnr  t ex 2, 3, 4 etc. 
 
 5   -Län: 
 Ange länsbokstav. 
 
 6   -Socken: 
 Se exempel. 
 
 7   -Typ: 
 Här skrivs  typ av enhet  i klartext. Jämför under avsnitt 5  ovan (fält 8). Om typen  är ett boställe och men  vet att huset var  en Backstuga kan man  skriva detta här. 
 
 8   -Fastighetsbeteckning: 
 Den fastighetsbeteckning  som gäller i dag anges.  Det  kan finnas torp som i  dag är borta och  som stod  på s k "ofri        grund", då  saknas troligen egen   fastighetsbeteckning, varvid denna  kan utelämnas.   Fastighetsbeteckning  anges i formen t  ex 1:14. Man  skall inte skriva  Gårdens namn här vilket  är vanligt i många  andra sammanhang.  Skriv inte t ex  Önnebacka 1:14 utan  bara 1:14. 
 
 9   -Adress: 
 Om enheten  har en gatuadress t ex  "Önnegacka gata  3" anges denna. Enheten kan i bland på landsbygden   endast ha en  postlådenummer och i sådant  fall anges endast  namnet på den väg  den ligger vid. Postlådenummer  behöver  ej anges. 
 
 10   x-koordinat: 
 11   y-koordinat: 
 Här anges  koordinater  för bostadshusets centrumpunkt  med så stor noggrannhet   som möjligt. Finns flera  byggnader anges ändå  endast koordinaten  för bostadshuset. 
 Koordinaten anges  i meter. Observera  att x-koordinat är den som mäts uppåt och y-koordinat en är den som mäts åt höger dvs  tvärtom mot  matematikens koordinater. 
 
 12  -Koordinatsystem: 
 Normalt anges  koordinaterna i  "Rikets koordinatsystem" dvs det som finns på Ekonomiska kartan och då behöver inte detta  anges.  Om koordinater  anges i annat  system t ex UTM eller  någon lokal variant  som finns för  många tätorter anges  alltid detta i  fältet  (12). 
 
 13  -Muntlig  uppgift: 
 Här kan anges vilka personer som eventuellt har lämnat uppgifterna -  en eller flera. Använd om så behövs även fält 15. 
 
 14  -Inventerat  av, datum o sign: 
 Den som fyllt i  uppgifterna anger  här datum (eller  bara årtalet) samt  sina initialer eller namn. 
 
 15  -blankt fält  fritt för  anteckningar 
 
 BYGGNADSBESKRIVNING  har plats för uppgifter  om fem byggnader. 
 Om det  finns flera byggnader  kan man antingen fortsätta att skriva i fält 26 eller på en ny blankett. Kan man inte fylla i någon av uppgifterna i falt  16 till  25 går det lika bra att skriva i fält 26 eller på den tomma  yta - 27. 
 
 16  -Husnr: 
 Om det finns  flera byggnader numreras  dessa 1,2  3 4 osv. Det kan även gälla annan typ av byggnad än hus tex damm, mur. 
  
 17  -Funktion: 
 Typ av byggnad t ex bostadshus,  källare, lada,   magasin, damm, mur,  hönshus etc 
 
 18  -Tillstånd: 
 Exempelvis  fullgott, dåligt, bara grund, borta, överbyggt 
 
 19  -Konstruktion: 
 Ange byggsätt t  ex timmer, sten,  bräder .. 
 
 20  -Grund: 
 Ange t.ex. murad,  gjuten, fria stenar, 
 
 21  -Fasadfärg: 
 Senast kända  färg 
 
 22  -Tak: 
 Typ av  tak t ex tegel, torv, papp  .. 
 
 23  -Byggår: 
 Om byggåret är känt anges detta. Om man vet att det var byggt på slutet av 1800-talet kan man ange "slut 1800" eller "1880-tal" 
 
 24  -Rivningsår: 
 Jämför byggår.  Det kan dock vara  svårt att ange ett rivningsår  om den siste innevånaren  bara flyttade därifrån och husen sedan successivt  har förfallit. Vet man ungefär när den  siste  flyttade därifrån kan man ange detta i fält 26 och lämna fält 24  tomt om byggnaderna fortfarande  finns kvar. 
 
 25  -Övrigt (mått): 
 Här kan man ange yttermått  på  huset eller  hänvisa till skiss nedan  eller annan  handling t ex ritning. 
 
 26  -plats för  anteckningar 
 Här kan man göra en  beskrivning av huset  eller ange  att det har ersatts  av annan nybyggnad  etc. 
 
 27  -Situationsplan,  byggnadsskiss etc. 
 Här finns plats  för en enkel skiss  av hur byggnaderna har legat samt enkel  måttsättning.  Är det fråga om ett enskilt hus kan  man här göra en  skiss/teckning över huset utseende i plan  och utsidor.  Tänk på att sätta ut husnr även på  skissen så att man vet vilket hus  som avses. 
 Denna plats kan  också användas för  att skriva kompletterande  text. Längre texter och  beskrivningar görs lämpligen på separat papper.  Detta gäller även mera omfattande ritningar  och skisser. Observera  dock att man även på dessa anger enhetens IDnr-Unr   (se punkt 3 ovan). 
Begreppsförklaring från Wikipedia: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Trakt Trakt]
 
[[Kategori:Sockeninventeringen]]