Visa källa för Berättelsen om Hult del 1

[[Fil:1Skylten svjpg.jpg|miniatyr]]
När man åker mellan Munkedal och Fisketorp passerar man två vägskyltar, där det står Hult. Det är nog många som funderat på vad Hult är för något. Nu skall vi ta med dig som läsare på en liten utflykt till detta Hult i Hede socken. När man börjar få reda på lite om Hult finner man att Hult är liksom en egen liten by väster om stora landsvägen. I Hult har funnits affärer, skolor, smedja, telegraf, lådfabrik och många aktiva jordbruk.  

Den gamla vägen gick in vid Kinkhem som vägen går idag och fram till Furulund, därefter upp öster om nuvarande grusväg, förbi Turkeriet och ner till höger till Gunnarsröd och till vänster till Ryr. Från Gunnarsröd gick vägen över till Nybygget på östra sidan nuvarande väg 928. Geografiskt läge Siffrorna framför rubriken hänvisar till siffrorna på kartbilden. 
[[Fil:2kartan.jpg|miniatyr]] 

== 1. G J Carlsson affären på Stenshult, Ryr ==
Mellan ca 1900 och 1920 drev Julius och Charlotta (Lotta) Carlsson affär på Stenshult. De var de enda ägarna till affären. De hade olika biträden anställda, ofta flickor från granngårdarna. Julius var född 1869-02-03 på Liveröd, Gunnarsröd. Föräldrar Carl Olsson och Agneta Lovisa Håkansdotter.

== 2. Konstantinopel/Turkeriet ==
Konstantinopel var ett soldattorp under Gunnarsröd. Var namnet Turkeriet kommer ifrån är oklart men det finns en teori om att det kan komma från Turkiet, Konstantinopel var ju huvudstad i Turkiet. En annan teori är att någon av soldaterna här kan ha varit med Karl XII i Poltava - och vidare till Bender i Turkiet! Carl och Anna Sträng köpte ca 1950 Turkeriet av Johan Andersson i Gunnarsröd. Barn Asta 1910–1969, Ture 1921–2000 och Rune 1931–2005. På Turkeriet bor sedan 1990 Roger Sträng, barnbarn till Carl och Anna. Karl Johansson kom från Väne Åsaka till Turkeriet och fick smeknamnet ”turkerigubben”. Det finns många historier om honom. Otto i Gunnarsröd och Maria på Putterhagen gick förbi ”Turkerigubben” på väg hem från skolan, då talade han mycket ingående om för Otto vad han skulle göra med Maria när dom kom upp i skogen. Men Maria blev inte svaret skyldig, berättas det. Det berättas också att han inte var så glad i lärarinnan Albertina. Han odlade bland annat morötter som Albertina köpte. Vid ett tillfälle frågade hon hur han kunde ha så fina morötter. Det beror på att jag slänger ut ”nattkärlet” där varje morgon, svarade han. Albertina köpte aldrig morötter mer. Han hade en kärra som han lade sina grönsaker på, och drog till Fisketorp och sålde. Han tillverkade också hostmedicin och sålde till grannarna. De ville gärna ha reda på vad medicinen innehöll. Lite honung, sprit och lite annat berättade han då. Dessutom lade han till att det också innehöll lite urin, om det var sanning vet ingen, men de som köpt medicinen tyckte förstås att det lät så trevligt.

== 3. Laggkärlsfabriken/Lådfabriken ==
Laggning av träkärl. Laggning är en gammal teknik för att tillverka träkärl de äldsta fynden i Norden är runt tvåtusen år gamla. 

=== Beskrivning ===
Ett laggkärl består av ett antal stavar av trä som tillsammans bildar ett kärls sidor, runt eller ovalt. Benämningen laggkärl kommer från det spår som löper runt kärlets insida som kärlets botten sitter i. Kärlets sidor, stavarna, hålls samman utvändigt av band som tillverkas av kluvna vidjor eller grenar som låses till en bestämd omkrets genom skurna hakar i bandet. Även band av järn förekommer. Dessa har då vanligtvis nitats ihop. För att tillverka ett laggkärl behövs goda kunskaper i materialkännedom (trä), klyvning av trä, täljning, hyvling samt förmåga att beräkna kärlets olika delars form, storlek och vinklar på de ytor på stavarna som möter varandra. Tunnor kan sägas vara en särskild form av laggkärl, där tillverkningen går till på ett annat sätt. En tunna byggs upp med sidorna först. De hålls då ihop med provisoriska band av metall. Därefter skärs laggen och bottnarna trängs i spåret. Från medeltiden utvecklades tillverkning av laggkärl och tunnbinderi till ett skråhantverk. Först när skråsystemet upplöstes under 1800-talet utvecklades laggkärlstillverkning till en viktig binäring för bönderna på landsbygden. Inom den av Hemslöjden organiserade försäljningsverksamheten under 1800- och 1900-talen var laggkärl länge en del av sortimentet. I takt med en mer rationaliserad tillverkning minskade utövandet av laggning och idag finns endast ett fåtal traditionsbärare som upprätthåller kunskapen. Aron Johansson Hästhagen och Carl Sträng byggde nytt hus och startade Laggkärlsfabriken. Den låg mellan Småskolan och vägen till Bön, på östra sidan vägen. Aron var även lärare i träslöjd för fortsättningsskolan och undervisningen hade han i laggkärlsfabriken. Carl Sträng flyttade fabriken till Furulund och öppnade den tillsammans med sina söner Ture och Rune. Man tillverkade bara fisklådor och backar där. I början av 1950-talet fick man 40 kronor i veckan + mat och elvakaffe när man som 15 åring jobbade på lådfabriken. Det tillverkades 75 lådor och 105 backar om dagen. Fabriken brann i slutet på 1940-talet och byggdes upp igen.  

== 4 Adrianopel/Furulund – Telegrafen ==
Utdrag ur Kungliga Bohus läns Regemente. Bullarens kompani 1727-1901 ”Rustningsstammen utgjordes av Hult, ett skattehemman om 1 mantal, med Häckeriet, ett icke mantalssatt torp. Adrianopel, 550 m väster om Gunnarsröd, var i gott stånd 1783 sedan väl ladutaket reparerats. Vid skifte 1826 kallas soldattorpet Furulunden. En hel del brister fanns på såväl byggnader som hägnader, vilka skulle åtgärdas efter syn 1838 för en bedömd kostnad av drygt 60 riksdaler banco. Soldattorpet Furulunder om 10.8603 ha avsöndrades 1927, sålt 1919 till Hulda Trogen på Hult för 2 400: -. Siste soldaten var 1895- 1945 Patrik Viktor Zachariasson Hurtig född 1875. ”Karl och Alva Trogen bodde på Furulunden där Telegrafen var. Alva hade ansvar för växeln men fick ibland hjälp, bland annat av sin mamma ”Hanna i Nordängen”. Alva var mycket omtyckt och noggrann berättas det, även om hon också kunde vara mycket pratsam. Alva blev änka 1947 och hade då tre barn. Hulda 1889-1933, bodde hemma hela sitt liv. I församlingsboken 1930 står hon som hemägdotter, hushållerska och växelföreståndare Växeln på Furulund benämndes Fisketorp och när växeln öppnades hos Hanssons Affär i Fisketorp 1940 fick den heta Hedeby. När man ringde till Telegrafen kunde man till exempel bara säga får jag prata med John, och då kopplade Alva till rätt John! De som ringde tyckte bäst om växeln på Furulunden eftersom det alltid vara någon som svarade där. Till skillnad från växeln i Hanssons affär, där växeln var bemannad av personer som också jobbade i affären. Hedeby var inte öppen på kvällar och bara en timme på helgen.Växeln öppnade 1935 och då fick Sträng nr 1, Plitteröd (barnmorskan) nr 2, Småskolan nr 3, Storskolan nr 4, Johan i Stensryr nr 5, och Andersson i Döljan nr 6. De manuella telegraferna lades ner när automatiseringen började i mitten på 1940-talet. I Hede i slutet av 1940-talet. 

== 5 Affären i Hult 1:11. ==
Carl Gabrielsson-Sträng född 1881 i Sanne, död 1970 gifte sig 1908 med Anna Carolina Sträng 1890-1971. De startade affären på Hult 1921. De hade börjat affärsverksamheten på Bön. Anna var den som var drivande i affären. De sålde 1943 till Ernst Hansson som hade affären i Fisketorp. Harald Karlsson född 1917 och Gertrud född 1919 köpte affären av Ernst Hansson 1946 och den var i drift till augusti 1957. Fotot är taget vid Hults affär sommaren 1925. Personerna är från vänster till höger:Ernst Hansson, Bön 1913-1986 - son till Maria och Agnar Hansson, Bön Einar Hansson, Bön 1910-1995 - son till Maria och Agnar Hansson, Bön Agnar Hansson, Bön 1886-1962 - gift med Maria syster till Anna Sträng, Hult. Ruth Hansson, Bön 1917-1992 - dotter till Maria och Agnar Hansson, Bön Maria Hansson f. Andersson, Bön 1885-1963 - syster till Anna Sträng, gift med Agnar Hansson Johan Andersson, Döljan 1883-1954 - bror till Anna Sträng, Hult Ebba Österberg f. Andersson, Döljan 1922-2006 - dotter till Anna och Johan Andersson, Döljan Anna Andersson f. Olsson, Döljan 1896-1968 - gift med Johan Andersson, Döljan John Andersson, Döljan 1924-2017 - son till Anna och Johan Andersson, Döljan Anna Sträng f. Andersson, Hult 1890- ? Carl Sträng, Hult 1881- ? - gift med Anna Sträng Thure Sträng, Hult 1921-2000 - son till Anna och Carl Sträng Asta Sträng, Hult 1910-1969 - dotter till Anna och Carl Sträng Eira Waern f. Hansson, Bön 1908-1967 - dotter till Maria och Agnar Hansson.


[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 19-2]]