Visa källa för Munkedals kommun firar 50 år 24-1

=== Det lokala självstyret ===
I år 2024 firar Munkedals kommun 50 år som kommun med nuvarande geografisk omfattning. Detta föranleder oss att göra en liten djupdykning i dess administrativa historia. På 1700- och 1800-talen utövades landsbygdens självstyre genom socknarna. Socknar har ett mycket gammalt ursprung troligen från vikingatiden och var ett område som fanns i trakterna av någon större gård. Typiskt för en socken var att det fanns en kyrka och människorna i socknen samlades i sin kyrka. En förklaring till namnet Socken har kanske sitt ursprung i ordet samla, dvs det område vars människor samlades till en viss kyrka. Det finns också andra förklaringar. Besluten fattades i sockenstämman, där kyrkoherden var obligatorisk ledare. En uppgift som tillföll socknen var att ta hand om fattigvården och från 1842 hade man ansvaret för att den då nya Folkskolereformen genomfördes. Skolfrågorna låg på sockenstämman ända fram till 1954 och folkbokföringen sköttes av kyrkan allt från starten på 1600-talet till år 1991 då Skatteverket övertog ansvaret. 

=== Härader ===
Vid sidan av Socknen fanns också Häraden. På en skolkarta från 1920-tal (???) som hänger i Munkedals Hembygdsmuseum [Bild 1] är det häradernas gränser och namn som står tydligast utsatta. Häradena har en lång historia och häradet var bl.a. en grund för indelningen av rättsskipningens områden. Nuvarande Munkedals kommun bestod i två härader [[Tunge härad|Tunge Härad]] med Foss, Håby och Svarteborgs socknar samt [[Sörbygdens härad]] bestående av Krokstad, Hede och Sanne socknar. Bärfendal tillhörde Sotenäs Härad och Valbo Ryr tillhörde Valbo härad. Häradernas uppgifter var bl.a. att sköta skatteindrivningen, sköta vägunderhåll av de större vägarna samt vara en viktig del i rättsskipningen. 

=== Kommunerna skapas ===
Kommunerna 1862–1952 

Kommuner i dagens menig infördes med 1862-års kommunallag. Det blev en borgerlig kommun och en kyrklig kommun. Dessa två kommuntyper behöll de gamla sockennamnen. I vårt fall blev det t.ex. Foss kommun, Håby k:n, Bärfendals k:n, Svarteborgs k:n, Hede k:n, Krokstads k:n, Sanne k:n och Valbo Ryr k:n. Varje kommun styrdes av Kommunalstämma motsvarar idag Kommunfullmäktige samt en Kommunalnämnd motsvarande dagens Kommunstyrelse. Det fanns också andra nämnder som kunde varierar från kommun till kommun såsom Försörjningsnämnd/ Fattigvårdsnämnd, Barnavårdsnämnd, Kristidsnämnd (under 2: världskriget). 

På 1940-talet ökade kommunernas ansvarsområden, vilket blev betungande för de små kommunerna. Helfrid Svensson har berättat om Foss kommun att det administrativa arbetet sköttes av bankkamrer Sven Bengtsson som arbetade på handelsbank och bodde i villa Breidablick, där han också hade sitt kontor för kommunen. Han var verksam redan på 1920-talet. I takt med att kommunens uppgifter ökade behövdes flera kontorister. År 1943 startades kontor i Hanssonska huset vid järnvägsstationen. Helfrid Svensson berättade att när hon anställdes 1947 ökades personalstyrkan med 50%. Hur många blev de då? – jo tre stycken Hon skrev protokoll från Kommunalstämmans möten. dessa hölls alltid på onsdag och skulle justeras på fredag för att på söndag läsas upp i kyrkorna.

Bland Foss kommuns politiker i slutet av denna epok finner vi bl.a. Olof Strand (lärare senare rektor), Oscar Kihlborn (lä�rare), Gert Wahlberg, Th. Almqvist, Olof Bildt (VD på Mun�kedals AB), Henning Hasselgren (lärare), Viktor Lindqvist (handlare). 

Det hände nog inte så mycket under denna tid utifrån kommunens perspektiv men industrialiseringen började med Borgmästarbruket och Munkedals AB. Munkedals AB, nuvarande Arctic Paper bildades 1871 och detta medförde stora förändringar i samhället, vilket ställde nya krav på politikerna Staleområdet och Möe bebyggdes.

De första skolorna tillkom under denna tid. I Foss var det Hede skola, Saltkällans skola, Lycke småskola och folkskola, Fabriksskolan, Önnebacka skola, Kyrkskolan (vid Foss kyrka), Vita huset på nuvarande Munkedalsskolan, Stene skola, Wessby skola (privat på Torreby), Järmunderöds skola. Kampstorps ålderdomshem byggdes 1916. 

Strax före nyår 1951 samlades politikerna i Foss till ett gemensamt samkväm på Åtorps herrgårdsrestaurang vid ett sista möte med Foss kommun. Helfrid Svensson som var med berättade att där hade man inga spriträttigheter, vilket ju många tyckte var tråkigt vid ett sådant viktigt tillfälle men Henning Hasselgren som också var konstnär hade ställt ut sina tavlor i en angränsande del, som inte var restaurang. Dit gick man för att »titta på tavlorna«, så det löste sig ändå. 

=== Kommunsammanslagning och tiden 1952–1974 ===
Vid nyåret 1951–52 skedde den första kommunsammanslagningen: 

• Foss och Håby blev Munkedals kommun 

• Svarteborg och Bärfendal blev Svarteborgs kommun 

• Krokstad, Sanne och Hede blev Sörbygdens kommun 

Munkedal fick sitt namn efter namnet på järnvägsstationen som tillkom 1903. SJ hade valt det namnet troligen för att den smala spåriga järnvägen som Munkedals AB, nuv. Arctic Paper, hade byggt på 1890-talet hade en station vid nuvarande järnvägsmuseet. Den hette Munkedals Nedre. Munkedals AB bidrog med mycket godstransporter på järnvägen viket påverkade namnvalet. Gården Munkedal, där pappersbruket ligger var ett klosterhemman under Dragsmark kloster. Munkedals kommun hade sina möten bl.a. i sockenstugan/ församlingshemmet där nuvarande församlingshem nu ligger. 

Namnet Svarteborg var nog naturligt eftersom Svarteborgs socken var så mycket större än Bärfendal. Dessutom hade Bärfendal tidigare tillhört Sotenäs Härad. Administration för den nya kommunen skedde i Brandstationens lokaler och mötena hölls i församlingshemmet intill Svarteborgs kyrka 

Namnet Sörbygden var ju namnet på det Härad som omfattade de tre socknarna/kommunerna och den nya kommunen fick samma namn – Sörbygdens kommun.

=== Kommunerna 1952–1974 ===
Denna period var en mycket händelserik tid för våra tre kommuner. 

==== Munkedals kommun ====
Administration var kvar i Hanssonska huset och nu med nu flera anställda. Flyttade 1959 till det då nybyggda huset vid Torget ovanpå Apotekets lokaler. 

Den politiska organisationen bestod av Kommunfullmäktige KF och Kommunstyrelse KS samt ett antal nämnder. Dessa har växlat både till ansvar och namn under åren. Som en liten men viktig detalj fanns det under åren 1958– omkring 1970 (?) en Hembygdsnämnd som samlade ca 1000 lokala historiska föremål som nu förvaras på museet och fortfarande ägs av Munkedals kommun.

=== Politiker den första tiden ===
Gunnar Johansson KF ordf, Oskar Kihlborn, Elof Brink, Arne Brink, Nils Spetz, Bengt Blomberg, Valter Winblad, Karl Skånberg, Sture Dellien och många fler. 

Nu började en ny tid med stora förändringar. 

• Ny skola Munkedalsskolan och Bruksskolan. De små skolorna lades successivt ner 

• Realskola =högstadium startade 1955 

• Nya hyresbostäder i centrum och på Hede. 

• Nytt äldreboende Ekebacken 

• Kommunalt vatten och avlopp byggdes 

• Munkedals centrum bebyggdes med hyreshus 

• Kommunkontoret flyttade till centrum 

• Läkarmottagning och apotek flyttades från Håby till Munkedals centrum 

• Ny bro över Örekilsälven och ny vägsträckning av E6 1964–65 

• Arctic Paper bygger ut med ny pappersmaskin PM8 och det gamla området »Bostäderna« försvinner som bostadsområde

=== Svarteborg 1952–1974 ===
Svarteborgs kommun hade bildats 1952 genom sammanslagning av Bärfendals kommun och Svarteborgs kommun. Där var Nils Spetz Ks ordförande. Här hade Elis Hansson en viktig roll. I Svarteborg var även bröderna Mårten och Sigurd Karlsson aktiva och de återkom sedan i Munkedals storkommun. Mötena hölls i det som hittills varit sockenstugan vid Svarteborgs kyrka. Kommunkontoret inrymdes i lokaler tillhörande den brandstation som byts som ligger kvar där fortfarande. Det byggdes nog i slutet av 1950-talet. Inför sammanslagningen till nuvarande storkommun Munkedal förekom en livlig debatt inom dåvarande kommun att man helst vill slås samman med Bullaren och Kville. Staten bestämde dock att Svarteborg skulle slås samman med Munkedal och så fick det bli. 

=== Sörbygden 1952–1974 ===
Sörbygdens kommun bildades 1951 genom sammanslagning av Krokstad, Sanne och Hede kommuner. Här finner vi starka namn såsom Gustav Nilsson som var kommunfullmäktiges ordförande sista perioden före 1974 och vice ordförenade var Bertil Nordevall, Kommunalnämndens ordförande var Knut E Olsson 1967–73.

==== Några händelser 1951–1973 ====
Nytt bibliotek (52) 

Beslut om nytt ålderdomshem (56) 

Beslut om läkarmottagning i Hedekas (65) 

Första tomterna på Åkersberga (69)) 

=== Valbo Ryr till Munkedal 1967 ===
Det dröjde 15 år till att nästa händelse i kommunsammanslagningens historia inträffade. Politikerna i Valbo Ryr tyckte att det vore mera praktiskt att tillhöra Munkedal än Ödeborg och Färgelanda. Man skrev till regeringen och fick OK. Det var t.ex. närmare till central service med skolor, affärer etc. i Munkedals tätort och mera praktiskt med skolskjutsar och även allmänna bussförbindelser. 

=== Munkedals blir storkommun 1974 ===
[[Fil:Centrum 1 24-1.jpg|miniatyr]]
Redan på 1940-talet inför kommunreformen 1952 hade man diskuterat behovet av större kommuner. Det fanns alldeles för många och för små. Samhällsapparaten ökade och många flera uppgifter ålades kommunerna. Staten drev på i denna process. Reformen skulle vara klar senast 1974 och påbörjades i flera kommuner redan på 1960-talet. 

Svarteborg ville hellre slås samman med Bullaren och Kville men staten bestämde att det var Munkedal man skulle slås samman med. Sörbygdens kommun slog samman utan andra önskemål om tillhörighet. 
[[Fil:Centrum 2 24-1.jpg|miniatyr]]
När dessa tre kommuner skulle slås samman var det viktigt att den politiska representationen var förankrad i de olika kommundelarna. 

Hösten 1973 bildades Sammanläggningsdelegerade med ungefär samma makt som kommunstyrelsen. En ny uppsättning politikern intog styret 1 januari 1974. Bland politikerna då 1974 kan nämnas:
[[Fil:Centrum 3 24-1.jpg|miniatyr]]
Bertil Nordewall från Sörbygden KF ordförande Knut E. Olsson som KS ordförande och kommunalråd. (Han kom med rosor till alla vid den första kaffesamlingen) Elof Brink, Oskar Kihlborn, Uno Johansson, Karl-Erik Skräddar’n Johansson Nils Spetz Olof Spetz Monica Borne Rune Benjaminsson Olle Olsson Valter Winblad Leif Svensson (senare) 

Som kommunalråd efter Knut Olsson kom:

• Björn Gustavsson 

• Jan Pettersson 

• Gunvor Andersson 

• Alf Siversson 

• Flera efter Siversson får beskrivas i en kommande artikel 

Det har hänt mycket i Munkedals kommun dessa 50 år men det kanske kommer i en annan artikel i senare nummer. Några händelser kan dock som avslutning nämnas här:

Nytt kommunhus Forum 

Utbyggnad av Munkedalsskolan

Idrottshall i Dingle Idrottshall i Munkedal 

Ny skola i Hällevadsholm.

Skolutbyggnad i Hedekas

Bostadshusen på Brudås (började byggas redan 1971) 

Flera nya förskolor byggs i de olika kommundelarna

Text: [[Sverker Balksten]]

[[Kategori:Munkedalsbygden 24-1]]