Visa källa för Kviström för 100 år sedan 90-2

[[Fil:Munkedalsbygden 1990-2 09 Kviström.jpg|miniatyr|397x397px]]
För jämt ett sekel tillbaka, utmärkte sig [[Kviström]] som en "centralort" i landskapet. Kommersen    var livlig, man hade ju båtförbindelse vid hamnen   och mindre båtar kunde ta sig ett gott stycke uppåt älven, ja, ända till Sunningen. 

För hundra  år sedan fanns ingen järnväg, en dylik, smalspårig började trafikeras 1895  och då mellan  [[Munkedals hamn|hamnen]] och  [[Munkedals AB|pappersbruket]]. Först 1904 öppnades SJ:s bana genom Bohuslän och samhällsbilden förändrades. 

Men Kviström blev ändå vad det varit, under flera hundra år. Fortfarande hör man talas om gästgivargårdar, en sådan fanns vid Kvistrom och   hade skjutsförgreningar åt olika håll, ex Åboland, Svarteborg, Saltkällan. Kvistroms gård,  som låg på andra sidan vägen mot älven,  var taxerad till 23.500 kronor och inräknades  handelsbod och   magasin  Arrendator var J.A, Johansson  som bodde  i Grebbestad. Husägare vid denna tid för  Kvistrom var en  fru B. Boberg som   å sina  byggnader hade ett taxeringsvärde av 2.000 kronor. Posthuset, som  låg söder om Kvistrom  (som revs  under 1970-talet) var taxerat till 9 000 kronor. Postmästare  vid denna tid var Iöjtriant G.E. Rundberg postexpedit var C.A. Lindberg. 

  Klockare  och organist var C.F. Nygren och  bosatt på Säleby. Prost i Foss var C.O. Möller och  var taxerad till 4.500 kronor. Det gamla  tingshuset på Kvistrom fanns  fortfarande kvar 1890  men  ett nytt sådant  uppfördes  1917 (det gamla revs kring 1920-talet och  uppfördes  vid Evja i Sotenäs och blev där ett Folkets hus). Pappersbruket var vid denna tid taxerat till 600.000 kronor  och började sin verksamhet 1871. I styrelsen satt vid denna tid Överstelöjtnant CA  Neiglick och bodde på Vågsäter, Landskamreraren J.M. Ryding, Vänersborg,   Kapten R  Laurell, bosatt i Örebro, Regementsintendent R  Zetterberg  i Uddevalla och Verkställande  direktör [[Albert Carlander]], Munkedal. 

Kamreren hette O. Vogel och Pappersmästare  var CH. Littorin. Bryggeri fanns vid Underås, Nedre Lycke, fabrikanten  var Wilhelm Blornqwist och tillverkningen bestod av  svagdricka. På Annedal, där Folkets hus  nu ligger, fanns handel och bryggeri. Affären på Annedal, kan spåras till början av 1800-talet. Handel  fanns även  vid Sunningen,  där även var  upplagsplats for trävaror, sågade och till verkade, bl a vid Torps sågverk. Föreståndare var  EH. Seklen.  Övriga    handlande var bl a   Handelsföreningen, Önnebacka,  där Karl Kristiansson var föreståndare. På  Kviström finner vi [[Fredrik Hjalmar Nordström|F Hj. Nordström]] som handlande i många  år, och vid Öbbön fanns en liten butik som ägdes av Martin Mattsson, troligen där sedermera Hjalmar Karlsson övertog rörelsen. 

För att skaffa barnmorska, fick man anlita Lotta Mattsson, som bodde i Håby (inga telefoner fanns!). Utom ordinarie länsman, fanns fjärdingsman; han hette GA  Winberg och bodde på Röstorp. 

  Fortfarande kan se, att [[Kviström]] behållit sin aktualitet ända in i våra dagar, fast lite annorlunda. Vem minns inte kvinnorna som höll till strax nedanför brofästet och tvättade kläder. De tycktes vara ganska härdade, även när de arbetade kyliga vinterdagar. Bron är en sevärdhet, som funnits i flera sekler. Den var en gång ganska provisorisk, den fick då så småningom stenar som uppbar de kraftiga stockarna som lades  från kar till kar och som ovanpå bekläddes  med  timmer som utgjorde körbana. Det blev strid om vem som skulle underhålla bron med trävirke. Det blev till slut tingssak om ärendet, utslaget blev, att varje härad fick släppa till sin del av virket, fördelat på [[Tunge härad|Tunge]], Sörbygdens, Stångenäs och Sotenäs härader som varje härad ålades att bekosta och underhålla bron. 

                                                                         [[Alfred Carlsson|AC]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden 90-2]]