Visa källa för XII. Om Atte-backar, Jätte-Grafwar och Stenröstor

[[XI. Om Luften och Nordljusningar|Tillbaka till: Thet 11:e Capitlet]]

[[:Fil:Bohusläns Beskrivning s 72-99.pdf|Scannade Sidor]]

'''Thet 12:te  Capitlet.'''

'''Om    Atte-Backar/ Jätte-Grafwar ock Sten-Rössior.''' 

== Sida 75 ==
   I Hedendomen, tå inga Kyrckor eller Kyrckiogårdar woro, ha the 
 här boende gamla utsedt stora Jordhögar ock Kullar til Grifter åt 
 the dödas Kroppar, them the kallat Ätte-backar/ emedan hwar ock 
 en Ätt eller Släckt hade sin Backe, then the gemenligen besatt med 
 stora ock små upreste Stenar, alt som Ätten war hög eller liten, 
 ock som hwar  ock en i Krig wist sig tapper.
   Thessa Ättebackar eller Högars Ålder/Haugs olld: aetas Collium
 synes ha sitt ursprung af Freyr then II Kong i Swerige, ty tå han 
 efter Odin wile inbilla the Swänska, at han städse skulle lefwa, be- 
 falte han sina Wänner, at the skulle förwara hans Lekamen efter 
 döden i en högd, hwar om  Snorre talar således: Da hans dödstim- 
 me var förhanden, lode hans wenner ingen komma  til ham, ined- 
 lertid uprettede de en stor hög, hwarpå de giorde en dörr og tree 
 håll, och då han havde upgiwet sin Aande/ bragte de hans Legeme

== Sida 76 ==
  hemmeligen ind udi samme hög, og bildte de Swenske ind, at han 
  endnu levde/sam förwarade hannem  der udi tre aar. Ther efter 
  fölgde hans wänner ock sina döda i högder begrofwo, som ses i för- 
  talet af hans Chrönicka. 
    Men  af Arildz Tid hafwa the låtit sina döda bränna ock theras as- 
  ka i Urner eller Lerkrukor förwara ock nedgrafwa, hwilcken tid, 
  the thet brukte, blef kallad Bruna Olld:/ Etas combustionis, hwilc- 
  ket Snorre Sturlesson bewitnar med  thessa ord: Then första ålder 
  (säger han) blef kallad Bruna Olld eller brände ålder, da blewe alle 
  döde förbrändte til aske. Ther efter kom Haugs-Olld med högarna, 
  som  förbemält är. 
    Wid sådana Begrafningar, blefwo ock uprättade stora Stenar, som 
  kallades Baute-Steine eller Lik-Stenar, dels til de dödas åminnelse 
  af stor Ätt ock Släckt, dels för theras skuld, som sig tappert hållit 
  emot fienderna. 
    Then Engelske Scribent Sheringham skrifwer therom således: 
  Thet Nordiska folcket uprättade fordom åtskillige Monumenter af 
  Marmor ock annor Sten, hwarpå blefwo skrefne theras Bedrifter. 
  Sådana Ättebackar med höga stora upreste Stenar finnas ganska 
  många i  hwart Pastorat, särdeles i Norrwiken. Ibland finnes wid 
  thessa en stor diup hola med bred stor Sten öfwer, dock så, at man 
  kan gå ther in ock stå raker: En sådan kallas här Dyr-Hus, antingen 
  ther af, at wildiuren i ondt wäder sig ther skylte, emedan folcket 
  kallar här på orten diur, Dyr, eller (som troligast är) efter the off- 
  rade diur i Hedendommen åt sina afgudar på sådana Hallar, som 
  ther til woro helgade, icke annorlunda än Israels Barn, efter GUDs 
  befalning, offrade Påskalamb et etc. som the igenom Traditioner 
  hördt ock altså til öfwerflöd ofta offrade sina egna Barn, måtte 
  thet wäl heta Dyrhus/ pretiosa domus. 
    Under   sådana stora Hällar, wil man ock säga, at Jättar, Kämpar 
  ock Resar haft  sina Grafwar til Äreminne, dels för theras stora 
  wäxt skuld, dels för theras Tapperhet ock dråpeliga gärningar, 
  hwilcka förthenskuld kallas af gemene man jätte-Grafwar. 
    Märckelige  äro ock the otalige, store ock wide Sten-Rössior ock 
  Högar alt med Kultersten mäst på höga Bärg wid Siökanten ja ock 
  up i Landet wid Pass, som man skal fara igenom, hwilcka ej i Syn- 
  dafloden, utan med flit af menniskio-händer synes wara så ihop- 
  hämtade; ty tå the i gamla dagar hade hwarcken krut eller kulor, 
  brukte the dels med sådana Stenhögar stena lefwandes  en hop 

== Sida 77 ==
 Missgärningsmän, som tå torde wara många ihop, dels betiente sig 
 här af at förswara sig emot sina fiender til Lands och Watn, särde- 
 les then tid Näse-Kongarnahär några 100de år regerade, brukte Af- 
 guden, Wälde, Wåld, Rof, Brand, Orätt ock Lösaktighet på alt sätt, 
 tå hwar ock en på sitt Näs, såsom ett litet Rike, e.g. Stångenäs, 
 Sotenäs, Bokenäs, hade sina Jätter ock Resar, hwilcka tillika med 
 Missgärningsmännen, som woro dömde af med lifwet, förmenes 
 hafwa blifwit  pålagde at frambära i en hög så många Stenar til 
 många 1000de i hwar hög, mäst alla runda, hwilcket alt styrcker 
 min mening.
   Utom thessa Sten-Rössior, finnas ock på många ställen i hårda
 Bärgen   uthugna Circkel-runda Gropar eller Holar, som folcket här 
 i Landet kalla Bärg-kiälar eller kiätlar 3/4 aln mäst i Diametern el- 
 ler breda ock  1 aln ock ibland mer  ibland mindre  diupa: Någre, 
 dock få, äro fundne så store, at the äro 2 alnar twärt öfwer ock 4 
 alnar diupe, en sådan fins i Strömstad ock i Qwille på Gården Kalf- 
 skin. Utom   många flera större ock mindre på  Wäröjerna i Tannin, 
 item  på Smörkullen i Skredswik ock Gården Röd: Men  wid Sjö- 
 Stranden äro otaliga små Holar altid ned under the höga Bärgen. 
 Hwar til thessa utan twifwel med flit utarbetade Bärg-gryten warit 
 brukade, wet ingen at ge mig besked om.
   At  the af Hafsens Böljor genom runda Stenar under Synda-floden
 ock then efter kunna blifwit så formerade artificialiter rotunda fi- 
 gura  efter rättaste Circkel, thet går öfwer min horizont, dels i an- 
 seende til theras diuphet, dels höga situation från Hafwet. Jag tror, 
 at ingen utan i Krigs-tid betient sig af them, ock thet antingen för 
 Torst skuld at samla  watn i them,  eller at koka i them, ty intet 
 watn ge the af sig sielfwa, utan hwad från Himmelen ock Bärgen, 
 som ligga öfwer them,  kan i starckt regnwäder falla theruti: Hwilc- 
 ket är min oförgripeliga mening, then jag dock med mera gärna 
 hänskiuter til them, som i Physicis & arte hydraulica äro mer hem- 
 ma än jag.
   Sen jag thetta mer än för 5 år sen skrifwit, finner jag här om wara
 något anfördt  af Dom. Studioso P. Kalm, hwilken thetta uti Kongl. 
 Wetenskaps   Academiens Handlingar,  1743  års 2dra Quartal p. 122 
 låtit införa.

[[XIII. Om the Gamla Nordskas Gille och Gästabod, samt föröfwade widskepelser therwid och eljest|Fortsättning: Thet 13:e Capitel]]
[[Kategori:Digitaliserade skrifter]]
[[Kategori:Bohusläns Beskrivning Oedman 1746]]