Sörbygdens sigill SHBF 2023
Sörbygdens sigill
Här en artikel som var införd i årsskriften 1973 om Bohusläns hä rads sigill. Det är den som är vår logga på årsskrifterna.
BOHUSLÄNS HÄRADS SIGILL
Under den svenska tiden
av FridolfWildte
Bohuslän var vid den tidpunkt, då landskapet avträddes till Sverige, indelat i ett antal "shipredor."
Shipredan avsåg liksom dess svenska motsvarighet skeppslaget ursprungligen sjöförsvaret, men blev efter hand även av judiciell betydelse. Landskapets nuvarande härader äro i regel identiska med de gamla skipredorna. Ännu en tid efter föreningen med Sverige tala handlingarna om "shiberi", men sedan svensk rätt införts i landskapet torde även den inom angränsande delar av Sverige vanliga häradsindelningen tillämpats i Bohuslän. Antalet skipredor var under unionstiden sexton. Häradena äro nu sjutton, därigenom att Orust sedermera uppdelas i två härader.
Flera skipredor voro mycket obetydliga till omfånget. På grund härav kunde den i svensk lag uttryckta principen, att varje härad skulle utgöra ett ting slag, icke med full konsekvens genomföras i Bohuslän. Orusts båda härader hava under svensk tid alltid utgjort ett gemensamt tingslag, varmed även Tjörn tidigt förenades. Från början av 1680-talet utgjorde Tunge, Sotenäs och Sörbygden ett tingslag, Kville och Bullaren ett samt - åtminstone för en tid framåt - Tanum och Vette ett.
Såväl Danmark som i Sverige har varje härad av ålder ägt ett särskilt si gill (signet, insegel) till bekräftelse av rättsurkunder. I Skåne, Halland och Blekinge finna vi dylika häradssigill allmänt under 1500- talet, i Sverige enstaka fall under medeltiden, och allmänt från mitten av 1500- talet. Huru vida de bohuslänska skipredorna haft sigill så tidigt har icke med tillgängligt material kunnat klarläggas. Ett stort antal av de sigill, som påträffas under den första svensktiden, äro försedda med danska eller norska inskrifter och kunna således i första hand antagas härstamma från tiden före Roskilde freden. Då de emellertid knappast äro äldre än från 1600- talet och svenska rättsförhållanden icke infördes i landskapet förrän 1680- talet, är det icke uteslutet att de tillkommit först under 1660- och 1670- talen. Ett sådant an tagande bestyrkes av Orusts och Tjörns sigill äro försedda med årtalet 1664.
Om vi således icke med säkerhet känna några bohuslänska häradssigill före den svenska tiden, äga vi desto bättre kunskap om de sigill, som funnos omkring 1680, då svensk rättsordning infördes i Bohuslän. I landskansliets ankommande brev från 1681 finnas åtskilliga från domhavandena i Bohus län ingångna skrivelser, vilka äro försedda med häradssigill. Från samma tid datera sig också länets äldsta bondeståndsfullmakter i riksarkivet, nämligen de som avsågo 1680 och 1682 riksdagar.
Domhavandena hade ålagts att till landshövdingen inleverera avtryck av häradssigillen. Först år 1686 kunde emellertid landshövding von Schönleben till generalguvenören Rutger von Ascheberg i Malmö översända dessa avtryck, varom en skrivelse i länets registratur för nämnda år ge oss upplysning.
Prästen Johan Oedman har i sitt bekanta arbete om Bohuslän - Chorographia Bahusiensis, tryckt i Stockholm 1746 - beskrivit och även avbildat fler talet av landskapets häradssigill. Även om Oedman icke är historiker enligt vår tids begrepp, äro likväl hans uppgifter av värde. Han torde f.ö. vara en av de första svenska topografer som avbildat häradssigill.
De bohuslänska häradssigillen göra icke anspråk på att vara några heraldiska korrekta vapen. Sigillbilderna äro - som den följande beskrivningen skall visa - i regel föga traditionsbundna; det är allmänna bilder, som uttrycka vad som för häradet är karakteristiskt, alltså ett slags "talande" bilder. De ursprungliga bilderna användas ännu, ehuru sigillen som regel nygraverats och "moderniserats" under 1700- talet. I några fall hava sigillbilderna för olika härader förväxlats, vilket väl får tillskrivas gravörernas okunnighet.
Vi övergå härefter till att beskriva de särskilda sigillen:
Sörbygden har i sitt sigill en ko eller en oxe, vartill Oedman finner den förklaringen, att inom häradet var en myckenhet boskap. Även om denna förklaring måhända saknar historiskt värde är det likväl av intresse, emedan den ger oss en uppfattning av boskapsskötselns betydelse för häradet under Oedmans tid.
Den äldsta iakttagna sigilltypen (1681) hade omskriften SÖRBYGDS SKIBREDES SIGILL. I det av Oedman återgivna sigillet har emellertid om skriften moderniserats till SÖRBYGDENS HÄRADZ SIGILL.
Ur Göteborg och Bohusläns Fornminnesförenings Tidskrift 1932-1933.