Märklig fornborg på Korsvik 92-1

Märklig fornborg på Korsvik

"Vi har gott om fornminnen i Bohuslän, inte minst sådana som visar att våra förfäder fått värna sitt land.           

Fornminnena vårdas av AMS och andra institutioner och inte minst av hembygdsvänner.                                 

En som lagt ned mycket  arbete på den fronten är Ivar Orsbeck på Korsvik utanför Munkedal. På Korsvik finns resterna av en fornborg, och det är främst Orsbecks förtjänst att man kan se hur där en gång varit ordnat. Det är åtskilligt röjningsarbete som Orsbeck lagt ned, sporrad av intresset att bevara detta fornminne.

Enligt sägnen fanns på denna plats en borg, Korsborg. Man kan ännu se lämnar av skansar och försvarsverk med front mot Gullmarn. Vidare finns några forngravar i området. Det uppges att en drottning vid namn Gunilla är begravd någon av högarna. En del fynd av flintföremål, krukor och skärvor har gjorts. Man har även hittat ett silvermynt från 1648.               

En sägen berättar att en dräng från Faleby hittade en guldring på Korsborg. Han fick sedan inte ro varken dag eller natt förrän han hade gått och lagt ringen tillbaka.

Platsen är väl vald för att försvara den inre fjorden. Korsborg ligger på en hög klippa som stupar brant mot havet, och på de andra sidorna är den omgiven av grunda vikar. Klippan är delad i två hälfter av en sänka, som man sökt överbrygga med två rader stenmurar av stora bumlingar. För några år sedan rullade en del av dessa utför branten.

Det lär finnas anteckningar om att de Gröna dragonerna varit vid Korsborg 1675. De skansar och värn man då använde har en annan placering och är även de väl bevarade.

Det är troligt att Korsborg i dag hade varit  en bergkulle vilken som helst om inte Orsbeck lagt ned så mycket arbete på att hålla området i skick."

Denna artikel har förmodligen varit införd i Bohusläningen..   (Datum

Så här beskrivs det i C A Tiselius  "Bohusläns märkligare gårdar", del I av år 1926;

  Enligt en gammal sägen skall vid Korsborg på Faleby i gamla tider bott en drottning Gunilla, som ständigt gynnats av lyckan och till följd härav med tiden blivit övermodig och spotsk. Det säges, att hon ägt en ring av högt värde och vid ett tillfälle kastat densamma i Gullmarsfjorden sägande: "Det är lika omöjligt för mig att bli olycklig som att återfå denna ring? Morgonen därpå kom en fiskare till hennes slott för att sälja en ovanligt stor, nyfångad fisk, och när densamma uppskars,  påträffades ringen. Kort tid därefter kom en konung Asmund med ett härskepp och gjorde holmgång. I striden vid den än i dag så kallade Gunillaviken stupade drottningen och begrovs i sitt slott, vilket sedermera fallit i ruiner. Bland dyrbarheter, som jordades med henne var även denna ring. Sägnen vet att förmäla, att en högbrytare rånat hennes gravställe, men att drottningens vålnad tvingats återbära sitt rov. (Som man finner en version av den gamla saga, som i det närmaste har   samma lydelse hos alla folk.) En vandringssägen kanske.

Axel E  Holmberg  tillägger: "Det är möjligt, att denna saga är en dunkel erinring om Gunhild Kongamoder,  Erik Blodyx drottning. Traditionen avmålar denna Gunilla såsom högst  övermodig, varför man ock på henne har överflyttat sagan om Polykrates, Samos härskare. Konung   Asmund skall sedermera ha fallit i en strid med Fossböndema, som ville hämnas sin drottnings död, och säges ha blivit jordad i en av jordåsarna mellan Åktorp och Lilla Foss."

Holmberg fortsätter: "Men nämnda Korsborg äger en större märkvärdighet därav, att det var just här, som den så kallade affären vid Saltkällan avgjordes den 15 november 1675 (Gyldenlöwfejden). För att på en gång avskära återtåget för Aschebergs trupp, som stod vid Svarteborgs kyrka, och väl komma förbi Kvistrums pass, hade Gyldenlöwe beordrat Överste Krag, att med en styrka av 1000 man, ombord på sex bestyckade galärer och 28 skärgårdsbåtar, landsstiga vid Saltkällan. Men varnad av sina kunskapare, drog Ascheberg, som genomskådade planen, sig i tid undan till Kvistrum, och lät 200 man ur Bohusläns gröna dragoner besätta Korsborg under det att han dolde några kompanier kavalleri i den djupa dal, som på  ena sidan omger detta berg.

                                                          Gunnar Dahlqvist