Lilla Foss mangårdsbyggnad

Lilla Foss Herrgård – ett omistligt kulturarv som vittnar om centralorten Munkedals tillblivelse

Lilla Foss är en anrik gård som en gång hade stora bördiga åkermarker och ett ståtligt Corps de Logis. Idag är det bara den svunna herrgården som vittnar om dess storhetstid och om hur dess marker under 1900-talet förvandlades till Munkedals centrum. Här följer en historia om dess tillblivelse, omdanelse och nedgång.

Ägarförhållanden – från storhetstid till förändring

På 1660-talet bytte Riksrådet Harald Stake till sig Lilla Foss från kronan, efter att han deltagit i striderna mot danskarna i Skåne och Bohuslän. 1658 hade han utsetts till guvernör i Bohuslän, strax efter att freden i Roskilde gjort Bohuslän svenskt. Gården ägdes 1705 av borgmästare Börje Nilsson-Bage i Uddevalla. Han hade då förvärvat den efter Stakes arvingar. Svante Åhlander sålde 1792 halva gården till Mathias Rasmusson-Lund och hans fru Helena Dahlström. År 1780 ägdes den andra halvan av gården av Lars Andersson. År 1800 ägs gården av Christian Fahlgren, Hindrick Andersson och Hans-Görgen Eriksson. Ägare år 1812 var Advoqatficalen Herr Johan Plate vilken står som ägare av det då nyligen uppförda Corps de Logis som uppförts 1809.

Gården såldes sedan till Kronobefallningsman Herman Julius Nordberg som tidigare låtit uppföra Munkedals Herrgård och som utvecklade det järnmanufakturverk och den smedja som idag gett namn åt ”Gamla Bruket” och sedermera hela orten Munkedal. En tid bodde Pontus Wikner som fosterson på Lilla Foss Herrgård innan Nordberg bekostade hans utbildning. Nordberg sätter stor prägel på gården. Han står bl.a. för stora ombyggnationer av herrgården och planterade bokskog på Galgeberget. Efter hans död 1880 övertas den av den Nordbergska stiftelsen som förvaltar och utarrenderar gården till 1984 då jordbruket helt läggs ner. Sista arrendatorn, John Hedlund flyttade från herrgården 1978 och därefter har kommunen bedrivit verksamhet i herrgårdsbyggnaden.

När kommunen behövde centralt belägen mark för att kunna uppföra centrumbebyggelsen i anslutning till stationssamhället förvärvades den av Nordbergska stiftelsen och Lilla Foss gård kom under några få årtionden att helt ombildas till det som idag är mera känt som Munkedals centrum, delar av bostadsområdet Foss Västergård samt hela bostadsområdet Lilla Foss. Även Kung Östens väg, ishallen, Munkedalsskolan och Brukshundsklubben ligger på mark som tidigare var odlingsmark under Lilla Foss.

Lilla Foss enligt Brandförsäkringsverkets arkiv 1812-1920

Hemmanet Lilla Foss tecknade sin första brandförsäkring 1812, strax efter att en ny mangårdsbyggnad uppförts på egendomen, ett så kallat Corps de Logis. Tack vare detta kan vi följa gårdens utveckling tämligen noggrant med avseende på byggnaders uppförande, ombyggnader, tillbyggnader och rivningar. Det finns tillgängligt för alla via www.svar.ra.se, under Foss församling. Beskrivningarna är utförda så att det skulle gå att ersätta och bygga nytt vid en eventuell brand.

Lilla Foss mangårdsbyggnad, huvudentré. Foto: Oscar Färdig

1812 års försäkring beskriver en byggnad timrad av gran uppförts 1809, av en våning, 31 alnar lång, 17 alnar bred, 6 alnar hög med brutet tak av tegel på brädor, låg stenfot med ovälvd källare. Taken i rummen av brädor. Byggnaden består av elva rum varav bl.a. förstuga, sal, två förmak, drängkammare, pigkammare, garderob och kök kan utläsas. Tre kamrar samt kontor på vinden å gavlarna. Trappan till vinden av plankor. Hela stommen i vad stånd den nu är, klädd med brädor, är värderad till 700:-. Vidare beskrivs dess fönster som elva stycken standardluftar av vitt luftat glas i kitt med foder, grundmålade, 2 ¾ alnar höga och 1 ¾ alnar breda. Tre stycken dito med grönt glas och fyra stycken mindre dito med luftat glas. Om dörrarna beskriver man att det fanns sex helfranska dörrar, sju halvfranska dörrar och en klädd köksdörr. Det fanns även 6 stycken pottkakelugnar samt en köksspis med bakugn och alla dess tillbehör. Hela värdet beräknades till 2440 Skilling Banco (Brandförsäkringsnummer 8774).

År 1860 begär Kronobefallningsmannen H. J. Nordberg uppräkning av försäkringen då dess Corps de Logisbyggnad under senare åren undergått förändringar och högst betydliga förbättringar. Brandförsäkring nr 21666 beskriver ett Corps de Logis av träd med 6 a 7 tums gran- och furutimmerväggar, uppfört 1809 i en våning högt med frontespis tvärs igenom huset, 31 alnar långt, 17 alnar bredd, 6 alnar högt till väggbandet eller takfoten och försett med brutet tak med bräder och tjärade takpapper, står på en alns hög stenfot och därunder en ovälvd gråstenskällare, försedd med stentrappor, dörr och fönster med järngaller. Denna byggnad är förenad med en flygel eller tillbyggnad som här kommer upptagas (detta innebär alltså att första flygelbyggnaden just har tillkommit år 1860.) Byggnaden är utvändigt klädd med bräder och i vitt oljefärgsmålade, den befinnes indelad till åtta rum bestående av sal, sex kamrar, kök och förstuga samt i vindsvåningen trenne timrade gavelrum. Bjälklagen beskrivs med mellanskär och fyllning vilket kan innebära en typ av brandbotten som skulle förhindra att brand spreds mellan våningar. Golven i rummen består i fyra rum av plankor och i övriga rum av brädor. Taken i rummen är i fem rum bestående av bräder med spänd väv med papper målade med vattenfärg (dvs. det vi idag kallar limfärg), i övriga rum är det endast bräder. Trappan är byggd i plankor med ledstänger och staket. Ingångstrappan är byggd med kolonner och balkong. På husets motstående sida finns också en mindre balkong. Av fönster beskrivs 18 stycken höga fönsterlufter med vitt glas i kitt med karmar, foder, oljemålning och tillbehör, 4 lägre dito samt 4 runda vindsfönster med glas och bågar. Av dörrar beskrivs 6 helfranska dörrar och 8 halvfranska dörrar med karmar, foder, målning och tillbehör samt en köksdörr brädbeklädd med karm, foder, målning och tillbehör av lås och klinka, ett par brädbeklädda ingångs- eller förstugudörrar. På vinden finns 4 kontor med släta dörrar. I alla rummen finns tak-, bröst- och fotpanelningar. I tio rum finns tapeter av bättre beskaffenhet jämte rappningen med lera under tapeterna. Det beskrivs även tre porslinskakelugnar, sex pottkakelugnar samt en köksspis med bakugn, järnhäll och stekgryta.

Flygel eller tillbyggnad tillkom i rak sträckning med herrgårdens långsida under innevarande år (1860). Den är uppförd på 2 ½ alnars stenfot. Detta hus är försett med ovälvd källare, är av gran- eller furutimmer, 13 ½ alnar långt, 17 alnar brett och 6 alnar högt till takfoten med 6 tums väggar, täckt med bräder och därovanpå asfalttakfilt. Det är indelat till tre boningsrum, skafferi och mjölkkammare samt korridor och förstuga. Källaren har trappa av sten, dubbel brädbeklädd dörr, tre fönster med glas och järngaller. Trappan vid ingången är av sten. Det finns fem fönsterlufter samt ett halvfönster på gaveln. Av dörrar upptas två helfranska dörrar, tre halvfranska dörrar samt en ingångsdörr från gården. Även tak-, bröst- och fotpaneler upptas till en längd av 182 alnar. Tapeter av ordinär beskaffenhet finns i tre rum och i två rum finns papper med vattenfärg. Under tapeterna i alla rummen finns rappning med lera. Fyra pottkakelugnar finns med plåtrör och stenar framför eldstaden jämte en skorsten med fodermurar till alla kakelugnarna.

I 1860 års brandförsäkring finns ytterligare att läsa om fähus, spannmålsmagasin, ladugård. Ladugården som där beskrivs är av träd, 124 alnar lång med stor vinkelbyggnad å bägge ändar och ytterligare intill ena vinkelbyggnaden en mindre vinkelbyggnad.

Med anledning av 1904 års renovering tecknas ytterligare en försäkring (nr 36855), denna gång av Nordbergska stiftelsen. Det som här är av intresse är framförallt vad som skiljer sig från 1860 års noggranna beskrivning. Försäkringen tecknas med anledning av yttre och inre ombyggnation samt tillblivelsen av den södra flygeln och den västra balkongen. Här finns även nämnt arbetarbostad, nytt stall för hästar och nötkreatur, gammalt stall som skall rivas, fähus och spannmålsmagasin, se plankarta 1904. I beskrivningen av Corps de Logis nämns tak täckt med nya brädor, förhydringspapp och galvaniserad järnplåt. Under en del av huset finns välvd källare av gråsten (jämför att det tidigare stått ovälvd källare). På båda gavlarna av huset finns flygelbyggnader varav den södra är uppförd detta år. Den norra är av timmer och den södra är av plank, allt täckt med nya brädor. Hela byggnaden är numer driven(kanske med husmossa eller lindrev, det framgår ej), klädd med förhydringspapp, nya brädor och oljemålad. På båda sidor av Corps de Logis är större verandor, varav den på östra sidan är inklädd med fönster och den på västra sidan är öppen med balkong från vinden. Hela huset är indelat uti förstuga till köket, med murad bakugn och kåpa, en lång gång och serveringsrum, två andra förstugor, elva rum på nedre botten, tre rum på gavlarna samt en större vind. Specifikation på inredning av värde visar att det fanns; 34 fönsterlufter med karmar, yttre och inre bågar och beslag, nio mindre dito, fem ytterdörrar med målning och beslag, 28 inre dörrar, åtta garderober och kontor, en större spiraltrappa till vinden, en murad kakelugn och tolv glaserade kakelugnar, en spisel med murad kåpa och bakugn och fyra murstommar, tre yttertrappor av sten och en av trä, tak- och stuprännor av galvaniserad järnplåt, två verandor och en balkong samt vattenledning inom köksområdet.

Flygfoto över gårdens byggnader

Ladugården är nybyggd 1904 med en maxlängd på 65,3 m och en maxbredd på 43,4 m. Höjd till takfoten var 5,3 m. Det byggdes i två vinklar, den södra innehållande vagnbod och materialbod av bräder, stall av tegel samt foderrum. I den andra vinkeln finns kostall med tegelmurar med golv, foderbord och vattenrännor i betong, med foderskulle. Mellan vinklarna finns loge och lador av bräder. Allt är täckt med tegel på brädor. Körhus med tre egna väggar intill logens östra sida. Häststall innehåller tolv spiltor och två fölboxar. Golvet i dess gångar är av tuktad gatsten. I kostallet finns plats för 44 bundna nötkreatur och fyra boxar för ungdjur. Ladugården innehåller 23 fönster och nio portar.

Under 1905 är ytterligare byggnader färdigställda och med anledning härav utökas brandförsäkringen ytterligare (nr 37559). Försäkringen redogör för en arbetarbostad som flyttades till platsen, ett nyuppfört spannmålsmagasin, ett svinhus samt två hemlighus tillika redskapsbodar (ett för varje hushåll). Försäkringen redogör även för gårdens torpställen; Lilla Jonskogen, Backen, Ramnås, Utsigten, Nordgärde och Smedstugan. Plankartan från 1905 visar hur gårdens byggnader är placerade.

År 1920 tecknas den sista nya brandförsäkringen (nr 53289/53290) med anledning av att byggnadsbeståndet återigen har förändrats. Sammantaget ger dessa alla försäkringar en bra bild av hur jordbruket utvecklades och vilka behov som följde därav. Här upptas förutom Corps de Logis ett hemlighus med vedbod, en källare, ett vinkast tillika blomsterhus, en potatiskällare av sten med tegeltak, vattencistern och damm (se plankarta 1920). Även ladugård, arbetarbostad, svinhus, magasin, motorhus och ytterligare ett hemlighus är upptagna i försäkringsbeskrivningen. Jämfört med 1905 visar detta att spannmålsmagasinet är borta liksom även arbetarbostaden med dess hemlighus och vedbod.

Försäkringen ger följande beskrivning av herrgården; Corps de Logis av timmer och plank med oljemålad brädklädsel och tak av plåt på brädbotten, uppfört till en våning med vind och två frontespiser på 0,6-1,1 m hög stenfot med välvd källare. Husets mittparti, som är 18,5 meter långt har vid bägge gavlarna 8 meter långa flygelbyggnader under svagt sluttande tak. Husets inredning utgörs av tambur, förmak, salong och matsal med runda kakelugnar, serveringsrum och ett rum i nordvästra hörnet (gästrum). Bredvid tamburen och i ett rum med murade väggar och cementgolv är en varmvattenpanna uppställd. Uti norra flygelbyggnaden finns kök med panelat loft och väggar, golv beklätt med linoleummattor, skåpsinredning och diskbord samt kokspis med murad kåpa och bakugn, skafferi med förstuga och utgång. På norra gaveln finns jungfrukammare med tegelrum, strykrum och förrådsrum med nedgång till källaren. Rummens väggar är tapetserade, loften panelade. Uti södra flygelbyggnaden inryms kontorsrum med tegelugn samt två gästrum med runda kakelugnar, förstuga med två garderober samt utgång på södra gaveln. Från tamburen leder trappa till vindsvåningen som inrymmer hall, två sovrum, fyra kontor, klosettrum och torkvind. Vid husets västra sida står en öppen veranda med balkong (med oljemålat brädtak) och på östra sidan en glasinklädd veranda (med plåttak). Huset har vattenledning samt tak- och stuprännor av plåt. Nyheter som upptas i specifikationen över inredningens värde är; två dubbla ytterdörrar med glas och tre enkla ytterdörrar. 28 helfranska dörrar (märk att inga halvfranska dörrar nämns här), linoleummattor, 5 kakelugnar varav en värd 700 kr, två värda 500 kr och två värda 300 kr, två större tegelugnar samt värmepanna med ledningar och elementer.

Om vinkast och blomsterhus står att läsa att den västra delen utgörs av en mindre vinkast med tegelmurad värmekanal och den östra delen av ett glastäckt blomsterhus. Vinkastens södersida utgörs av glas i träspröjsar liksom blomsterhusets. Hela taket är täckt med glas.

Lilla Foss under arrendator John Hedlunds tid 1944-1984

Sonen Claes Hedlund kan berätta om tiden då hans far och mor; John och Inrid Hedlund var arrendatorer på Lilla Foss. De flyttade in i herrgårdsbyggnaden 1944, året efter föddes sonen. Då ägdes hela gården av Nordbergska stiftelsen. Gården hade stora åkermarker och en ovanligt stor ladugård. Gården brukades ända fram till 1984 men makarna Hedlund bodde från 1978 i eget hus vid Munkedals kvarn. I början fanns det mycket djur på gården bl.a. mjölkkor, grisar, kalkoner och höns. 17 arbetshästar fanns det innan första traktorn införskaffades 1948. Claes minns att åkrarna plöjdes med trespann och de har hässjat hö där torget nu ligger nere i centrum. Detta var det första området som avstyckades från gården. Som kompensation fick Kungsmarken tillkomma, här täckdikade man 1955. När förra E6 byggdes kom gården att skäras av och de marker där Munkeland nu är beläget fick tillkomma som kompensation.

Den stora ladugården hade två flyglar. I den norra flygeln fanns kostall medan den södra inhyste hästar och gödsvin. Mittendelen utgjordes av en ovanligt lång loge. Ladugården låg angränsande till där Allégården idag är placerad. Ungefär där dess entré är idag låg tidigare ett magasin. 1968 byggdes Ekebacken alldeles nedanför mangårdsbyggnaden. Då kom ett påbud att djuren skulle säljas eftersom man upplevde att det gav upphov till för mycket flugor. 1974 revs sedan hela ladugården för att ge plats för Allégården och det en gång så stora jordbruket decimerades ständigt för varje nytt behov som kommunen hade av exploaterbar mark. Claes kan berätta om hur branddammen invid herrgården var ishockeybana innan ishallen byggdes liksom att hans far upplät betesmark, där nuvarande ishallen ligger, till fotbollsplan. I skogarna runt galgberget bedrevs man ännu jakt när Claes var pojk.

Herrgården bestod under fam. Hedlunds tid av själva mangårdsbyggnaden och den södra flygeln. Den norra flygeln hade nyligen rivits när de flyttade in. Ett av Claes tidiga minnen var när det grävdes för hand för att åstadkomma en större källare under huset efter det att flygeln rivits. Då kom hästar och backade ner med vagnar under huset för att hämta jordlass.

I södra flygeln var det inrett för en lägenhet. Där bodde ett tag familjen Sundberg som bedrev Sundbergs speceriaffär nedanför galgbacken.

Herrgårdsbyggnaden bestod av en sexdelad planlösning som till stor del är oförändrad idag. Innanför den östra entrén låg hallen. Till vänster om hallen låg stora salen och i sydvästra hörnet låg förmaket som var familjens finrum. Rakt fram från hallen låg kontoret och till höger om hallen låg ett stort lantkök med skafferier och dylikt. Mellan dessa i nordvästra hörnet låg familjens enda sovrum där hela familjen samsades så länge barnen var små. Ca 1953 delades det av till två mindre sovrum för barnen varpå föräldrarna kombinerade sovrum och kontor. Viktor Johansson på Vadholmen anlitades för att utföra bl.a. denna ombyggnation. Sommarverandan som tidigare låg mot kyrkan hade rivits före 1945. Den tidigare huvudingången kan möjligen ha försvunnit i samband med att det grävdes för större källare.

I början av 1950-talet moderniserades huset något; då kom bl.a. elspis, elvärme och toalett. Tidigare var kakelugnar och köksspis enda värmekällan men när källaren byggdes ut kom den att tjäna som pannrum. Flera av kakelugnarna kom dock att sparas.

Ovanvåningen bestod bland annat av en stor oinredd vind. 1945 träffade Ingrid Hedlund på sin gamla väninna, Harriet Pettersson, som då var ny barnmorska i Munkedal. Ingrid kom att ombesörja att det inreddes en lägenhet till henne i norra delen av övervåningen som bestod av ett rum, kök, hall och mottagningsrum. I södra delen fanns ännu en utevind där barnen uppskattade att leka.

Lilla Foss i kommunens regi

När familjen Hedlund lämnade herrgården övertog Munkedals kommun byggnaden från Nordbergska stiftelsen och idag är den välbesökt och uppskattad av kommunens alla barn och föräldrar. Familjecentralen Skatten kallas det för nu år 2013. Salen har blivit lekrum, köket har blivit pysselrum och förmaket har blivit kök. Ovanvåningen inhyser återigen kontor. Ett par av kakelugnarna och den gamla trätrappan är egentligen det enda i interiören som vittnar om dess tidigare status och användning. Ytskikt, taktäckning och fönster har bytts ut i modern tid. Undertecknad minns 1980-talets barnverksamhet i huset då dess herrgårdskänsla var mer utpräglad och det ännu var breda golvtiljor att springa i strumplästen på.

Kommunen förvaltar idag ett omistligt kulturarv i denna byggnad där barnen får sina första sociala kontakter och sitt första möte med sin hemort. Genom sin blotta existens är den ett ensamt vittne om tidig 1800-talsbebyggelse på platsen men den vittnar också om hur dess marker under 1900-talet har gett plats för en ny centralort. Centrum kom då att förskjutas från Bruket och dess arbetarbebyggelse på Lycke, Önnebacka, Stale, Hede och Möe mot Stationssamhället och den bebyggelse som tillkom under framförallt 1960-1980-tal på Lilla Foss men även Foss Västergårds ägor. Tillsammans bär vi nu ansvar för dess fortlevnad till kommande generationer.

Källor:

Fem socknar i Munkedal (1980), sid 93-94.

Wikipedia, sökord: Harald Stake, www.wikipedia.se 2013-04-11

Bohusläns museums bildarkiv, sökord Lilla Foss, www.digitaltmuseum.se 2013-04-10

Brandförsäkringsverkets arkiv: Lilla Foss: försäkringsnummer 8774, 21666, 36855, 37559, 53289 samt 53290, www.svar.ra.se 2013-04-10

Intervju med Claes Hedlund, son till arrendator John Hedlund, 2013-04-10

Text: Kristin Balksten, lektor i Kulturvård