Skillnad mellan versioner av "Avrättningsplats i Foss"

Från MHF-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med 'ANGÅENDE AVRÄTTNINGSPLATS I FOSS Från tidig mede/tid till 1660-talet har ting hea/itk vid F0å4 kyxka. Uppyi6te1L 6inn5 om en ktox ting4hög i näxheten av kyxkan. Kongkmaxken och Kongkhagen äx namn på maxkomxåden N och NO om kyxkan och hart käkex/igen med tingkp/atken att göxa. På enkki6tekkaxtan .61Lån 1822 DI.. en med ktaket omgetxdad avxätt- ning4p/at4 maxkexad 550 m ONO om kyxkan. På kaxtan ptån laga 4ki6-...')
 
Rad 1: Rad 1:
ANGÅENDE  AVRÄTTNINGSPLATS  I  FOSS  
ANGÅENDE  AVRÄTTNINGSPLATS  I  FOSS  


Från tidig  mede/tid till 1660-talet  har ting  hea/itk  vid F0å4
Från tidig  medeltid till 1660-talet  har ting  hållits vid Foss kyrkaUppgifter finns om en  stor tingshög närheten av kyrkan. Kongsmarken och  Kongshagen är namn på  markområden norr och nordost kyrkan och har säkerligen med tingsplatsen att göra.  
kyxkaUppyi6te1L  6inn5 om en  ktox  ting4hög näxheten av kyxkan.  
 
Kongkmaxken  och  Kongkhagen äx namn på  maxkomxåden N och NO  om
enskifteskartan från 1822 är en med staket omgärdad avrättningsplats markerad 550 m ostnordost om kyrkan. På kartan från laga skiftet 1855  finns den inte med, men i beskrivningen till denna karta kallas området [[Galgeberget|Galgberget]], en benämning som fortfarande lever liksom namnet Galgbacken på en  del av den  gamla landsvägen norr därom. Platsen utgörs av en med  tall, ek  och  bok glest bevuxen  platå c:a 50 m ost om  Skogsvallens ishall. Inga märken av  det staket som 1822 omgav avrättningsplatsen återstår
kyxkan  och hart käkex/igen  med   tingkp/atken att göxa.  
 
    enkki6tekkaxtan .61Lån 1822 DI.. en med ktaket omgetxdad  avxätt-
Givetvis kan det vara en tillfällighet, men att tre ungefär lika stora stenar bildar en likbent triangel inom den forna avrättningsplatsen kan tyda att de  bildat fundament till en galge. På  norra, östra och södra sidan om avrättningsplatsen har funnits goda åskådarplatser. Avrättade brukade begravas avrättningsplatsen. Marktäcket är tunt (berget går i dagen på flera ställen), och några gravhögar syns ej. Däremot finns några låga sådana (kan rent av vara från järnåldern) på högsta punkten av Galgberget, dvs väst nordväst om ishallen. Den största av dem håller för övrigt på att förstöras genom att lekande barn gräver hålor i den. Möjligen kan avrättade ha jordats där. I Sverige har ingen avrättats genom hängning sedan 1832.
ning4p/at4  maxkexad 550 m ONO  om kyxkan. kaxtan  ptån  laga 4ki6-
 
tet  1855  6innk den inte med, men i bekkxivningen  ti// denna   kaxta
Teori: Tingsplatsen för Viken och senare för Tunge härad låg inte vid själva kyrkan utan vid [[Galgeberget|Galgberget]](i närheten av kyrkan) med utsikt över dalgången. Platsen ligger bättre skyddad mot väder och vind än vid Foss by. där kyrkan ligger. Om tingsplatsen i tidig medeltid var belägen vid [[Galgeberget|Galgberget]], kanske man också får omvärdera berättelsen om kung Öystein Haraldsson. Var det kanske så att han blev dömd på tinget och avrättad istället för mördad vid Korskällan nedanför [[Galgeberget|Galgberget]] 1157?
ka//a4 omxådet  Ga/gbexget, en benämning 4om  6oxt6axande  /evex /ik7
 
4om  namnet   Ga/gbacken på en  de/ av den  gamla /andkvägen  N dtixom.  
19.04.1993 Lars Ahlberg
P/atken  utgöxk av en med  tall, ek  och  bok g/ekt  bevuxen  p/atå ca
50 m 0 om  Skogkva//enk tikha//. /nya  mäxken av  det ktaket,  4om 1822  
omgav  avxättningkp/atken,  itexiståx.
    divetvik  kan det vaxa en   ti//6ä/Lighet, men att txe  unge6äx
/ika 4toxa ktenax  bildax en Likbent txiange/  inom den 6oxna  av-
xättningkplatken  kan tyda p&  att de  bildat gundament  til/  en ga/ge.  
På  N-, 0- och   S-kidan om   avxdttningkp/atken halt. 6unnit6 goda åkkå-
daxp/atkex.   Avxättade bxukade  begxavak avxättningkp/atken.   Maxk-
tdcket  äx  tunt (bexget  OA i dagen på 6/exa  ktätten), och necgxa
grtavhögax  kynå ej. Detxemot 6inn4  eågxa Iclga ketdana (kan xent av vaxa
6xån  jäxneadexn) hög4ta punkten av Galgbexget, dv4 VNV  om  
/en. Den ktöxkta  av dem hållen  .ö. att 6öxktöxak  genom att /e-
kande  baxn  gxävex hå/ox i den. Möjligen kan   avxättade ka joxdat4  ddx.  
I Svexige hax  ingen avxättatk  genom hänyning 'sedan 1832.  
  Teoxi:   Tingkp/atken 65x Viken och kenaxe 65/1. Tunge häxad  Låg
inte vid 4jälva  kyxkan utan vid Ga/ybexget (i näxheten av kyxkanl)  
med utkikt  övex  da/gången. nat4en  /iggex  bättxe  kkyddad mot vädex
och vind än ku//en vid Fo44  by, däx  kyxkan /iggex. Om ting4p/at4en  i  
tic/4  mede/tid vax  be/ägen på  Galgbetget, kankke  man ockk& 6åx  om-
växdexa  bexätte/ken om kuny  dyktein Haxa/dkkon.   Van det kankke  k& att  
han b/ev dömd på tinget ()ch. avxättad i  ktä//et  65x möndad  vid Kox4-
kä//an  nedan651L  Galgbexget 1157 ?  
19.4.1993   Lars Ahlberg

Versionen från 14 oktober 2022 kl. 16.27

ANGÅENDE AVRÄTTNINGSPLATS I FOSS

Från tidig medeltid till 1660-talet har ting hållits vid Foss kyrka. Uppgifter finns om en stor tingshög i närheten av kyrkan. Kongsmarken och Kongshagen är namn på markområden norr och nordost kyrkan och har säkerligen med tingsplatsen att göra.

På enskifteskartan från 1822 är en med staket omgärdad avrättningsplats markerad 550 m ostnordost om kyrkan. På kartan från laga skiftet 1855 finns den inte med, men i beskrivningen till denna karta kallas området Galgberget, en benämning som fortfarande lever liksom namnet Galgbacken på en del av den gamla landsvägen norr därom. Platsen utgörs av en med tall, ek och bok glest bevuxen platå c:a 50 m ost om Skogsvallens ishall. Inga märken av det staket som 1822 omgav avrättningsplatsen återstår

Givetvis kan det vara en tillfällighet, men att tre ungefär lika stora stenar bildar en likbent triangel inom den forna avrättningsplatsen kan tyda på att de bildat fundament till en galge. På norra, östra och södra sidan om avrättningsplatsen har funnits goda åskådarplatser. Avrättade brukade begravas på avrättningsplatsen. Marktäcket är tunt (berget går i dagen på flera ställen), och några gravhögar syns ej. Däremot finns några låga sådana (kan rent av vara från järnåldern) på högsta punkten av Galgberget, dvs väst nordväst om ishallen. Den största av dem håller för övrigt på att förstöras genom att lekande barn gräver hålor i den. Möjligen kan avrättade ha jordats där. I Sverige har ingen avrättats genom hängning sedan 1832.

Teori: Tingsplatsen för Viken och senare för Tunge härad låg inte vid själva kyrkan utan vid Galgberget(i närheten av kyrkan) med utsikt över dalgången. Platsen ligger bättre skyddad mot väder och vind än vid Foss by. där kyrkan ligger. Om tingsplatsen i tidig medeltid var belägen vid Galgberget, kanske man också får omvärdera berättelsen om kung Öystein Haraldsson. Var det kanske så att han blev dömd på tinget och avrättad istället för mördad vid Korskällan nedanför Galgberget 1157?

19.04.1993 Lars Ahlberg