Skillnad mellan versioner av "Den sista kvarnen vid Gamla Bruket"
Lennart (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''''Vid gamla bruket har vattenkraften utnyttjats i många hundra år till tidig industriell verksamhet. Således har det funnits flera kvarnar. Den som senast revs handlar denna artikel om. Huset låg där det i dag är en parkerings- och vändplats vid Gamla bruket och intill den stora almen som växer på denna plan i dag.''''' Kvarnen drevs ursprungligen av ett vattenhjul. Tillgången på vatten blev bestämmande för tidpunkten, när malning kunde ske. Vid god v...') |
Lennart (diskussion | bidrag) m |
||
| (2 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''''Vid gamla bruket har vattenkraften utnyttjats i många hundra år till tidig industriell verksamhet. Således har det funnits flera kvarnar. Den som senast revs handlar denna artikel om. Huset låg där det i dag är en parkerings- och vändplats vid Gamla bruket och intill den stora almen som växer på denna plan i dag.''''' | '''''Vid gamla bruket har vattenkraften utnyttjats i många hundra år till tidig industriell verksamhet. Således har det funnits flera kvarnar. Den som senast revs handlar denna artikel om. Huset låg där det i dag är en parkerings- och vändplats vid Gamla bruket och intill den stora almen som växer på denna plan i dag.''''' | ||
[[Fil:Gamla Bruket Kvarnen vid landsvägen .jpg|miniatyr|''Kvarnen vid landsvägen'' Bild från Göte Fredriksson]] | |||
Kvarnen drevs ursprungligen av ett vattenhjul. Tillgången på vatten blev bestämmande för tidpunkten, när malning kunde ske. Vid god vattentillgång gick kvarnen långt in på nätterna medan bönderna väntade och vilade uppe i kvarnkammaren. I början av 1900-talet ersattes vattenhjulet av en elektrisk motor. | Kvarnen drevs ursprungligen av ett vattenhjul. Tillgången på vatten blev bestämmande för tidpunkten, när malning kunde ske. Vid god vattentillgång gick kvarnen långt in på nätterna medan bönderna väntade och vilade uppe i kvarnkammaren. I början av 1900-talet ersattes vattenhjulet av en elektrisk motor. | ||
Se bifogad ritning ”Skiss över elektriska mjölkvarnen” från 1920. | Se bifogad ritning ”Skiss över elektriska mjölkvarnen” från 1920. | ||
Kvarnen i [[Gamla Bruket]]. Dörren, som på bilden mynnar mot Bruksvägen, flyttades senare till ena gaveln på order av direktören för pappersbruket. Han kom inte fram snabbt nog med sin bil när han åkte mellan kontoret och herrgården för alla bönder som blockerade ingången till kvarnen med hästkärror och mjölsäckar. | |||
[[Fil:Gamla Bruket kvarnen.jpg|miniatyr|''Gustaf Fredriksson (t. höger) och hans far mjölnaren Carl Fredrik Gustafsson i kvarnen''''i Gamla Bruket. Bilden tagen troligtvis runt år 1915''. (bild 2b)]] | |||
''Gustaf Fredriksson (t. höger) och hans far mjölnaren Carl Fredrik Gustafsson i kvarnen'' | |||
''i Gamla Bruket. Bilden tagen troligtvis runt år 1915''. (bild 2b) | |||
[[Fil:Ritning Elektriska mjölkvarnen-2.jpg|miniatyr|''Ritning på ”Elektriska mjölkvarnen” från 1920'']] | |||
| Rad 39: | Rad 27: | ||
''Red.'' | ''Red.'' | ||
[[Kategori:Munkedalsbygden]] | |||
[[Kategori:Munkedalsbygden 09-2]] | |||
Nuvarande version från 31 oktober 2022 kl. 10.18
Vid gamla bruket har vattenkraften utnyttjats i många hundra år till tidig industriell verksamhet. Således har det funnits flera kvarnar. Den som senast revs handlar denna artikel om. Huset låg där det i dag är en parkerings- och vändplats vid Gamla bruket och intill den stora almen som växer på denna plan i dag.
Kvarnen drevs ursprungligen av ett vattenhjul. Tillgången på vatten blev bestämmande för tidpunkten, när malning kunde ske. Vid god vattentillgång gick kvarnen långt in på nätterna medan bönderna väntade och vilade uppe i kvarnkammaren. I början av 1900-talet ersattes vattenhjulet av en elektrisk motor.
Se bifogad ritning ”Skiss över elektriska mjölkvarnen” från 1920.
Kvarnen i Gamla Bruket. Dörren, som på bilden mynnar mot Bruksvägen, flyttades senare till ena gaveln på order av direktören för pappersbruket. Han kom inte fram snabbt nog med sin bil när han åkte mellan kontoret och herrgården för alla bönder som blockerade ingången till kvarnen med hästkärror och mjölsäckar.
Text och bilder: Göte Fredriksson
Kvarnen var i bruk fram till början av 1930-talet. Kvarnen stod kvar ända fram till omkring 1963, då den revs.
Enligt boken ”MUNKEDAL En bygd och ett bruk i Bohuslän” var kvarnen bygd 1836 och var från början försedd med tre kvarnstenar drivna av tre vattenhjul för underfall. Senare fanns det bara två stenar, vilket kanske skedde i samband med elektrifieringen.
Kvarnen var nummer tre i ordningen. Det fanns ytterligare först två kvarnar byggda 1820-talet. När dessa brann på 1840-talet ersattes de av en fjärde kvarn med sju kvarnstenar.
Red.