Skillnad mellan versioner av "XI. Om Luften och Nordljusningar"
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Lennart (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ' Thet lite Capitlet. Om Luften ock Nordliusningar. Thetta Landet ligger under Polens högd eller Gradu latitudinis 59 tu l 60, hwarest Zona frigida wil liksom taga sin begynnelse ock temperata nästan ändas, hwarföre Luften här i Landet är mera kall, än warm, undantagandes i hetaste Sommaren, ty tå plär offta stor heta förorsakas i the diupa Dalar af Solenes strålar, som falla på the höge Bärgen, s...') |
Lennart (diskussion | bidrag) |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Thet 11:e Capitlet.''' | |||
'''Om Luften ock Nordliusningar.''' | |||
== Sida 72 == | |||
Thetta Landet ligger under Polens högd eller Gradu latitudinis 59 | Thetta Landet ligger under Polens högd eller Gradu latitudinis 59 | ||
tu l 60, hwarest Zona frigida wil liksom taga sin begynnelse ock | tu l 60, hwarest Zona frigida wil liksom taga sin begynnelse ock | ||
temperata nästan ändas, hwarföre Luften här | temperata nästan ändas, hwarföre Luften här i Landet är mera kall, | ||
än warm, undantagandes i hetaste Sommaren, | än warm, undantagandes i hetaste Sommaren, ty tå plär offta stor | ||
heta förorsakas | heta förorsakas i the diupa Dalar af Solenes strålar, som falla på | ||
the höge Bärgen, som slå hetan ifrån sig, at Säden ock Gräset på | the höge Bärgen, som slå hetan ifrån sig, at Säden ock Gräset på | ||
kort tid wäxer ock mognar: Men | kort tid wäxer ock mognar: Men wid siökanten, hwarest jämte Siö- | ||
gusten winden blåser häftigt esomoftast, är Luften så kylaktig och | gusten winden blåser häftigt esomoftast, är Luften så kylaktig och | ||
ränsad, at om Sommaren | ränsad, at om Sommaren fins knapt nå'gon ort kallare och friskare | ||
än här | än här i Landet. Men ther emot är winteren både mörck, hård ock | ||
sträng som | sträng som 1739 ock 1740, så at både Menniskior, Boskap ock Fis- | ||
kar til stort Tal måste lifwet tilsätia, tagandes sin Början i Oct. d. | kar til stort Tal måste lifwet tilsätia, tagandes sin Början i Oct. d. | ||
16 ock warar mäst | 16 ock warar mäst til Tiburtii dag eller d. 14 Apr. Dock under så- | ||
dana | dana långa, kalla ock mörcka Nätter, när Månen icke skiner, utan | ||
thet är Nedan ock klart wäder, pläga Nordliusningar, genom | thet är Nedan ock klart wäder, pläga Nordliusningar, genom GUDs | ||
underliga Styrelse wara them | underliga Styrelse wara them resandom ock Siöfarandom, såsom | ||
en Pharos ock stor hielp at se wid. Thetta Sken ock Nordlius stiger | en Pharos ock stor hielp at se wid. Thetta Sken ock Nordlius stiger | ||
mäst up i Norr | mäst up i Norr ock går ibland öfwer hela wår Horizont längst Sö- | ||
der åt, såsom år 1707 syntes thet i Skåne ock på Zeeland, thet har | der åt, såsom år 1707 syntes thet i Skåne ock på Zeeland, thet har | ||
en blekaktig ljus färg, men wisar wid upstigandet, åtskilliga Färgor | en blekaktig ljus färg, men wisar wid upstigandet, åtskilliga Färgor | ||
liksom uti Regnbogen, | liksom uti Regnbogen, särdeles tå en tjock rödaktig dimba slår ned | ||
wid Horizonten, bestående af swafwelaktige effluvier eller dunster, | wid Horizonten, bestående af swafwelaktige effluvier eller dunster, | ||
som intet äro så mycket resolverade, hwarigenom thet stiger högt i | som intet äro så mycket resolverade, hwarigenom thet stiger högt i | ||
wädret ock rörer sig rätt hastigt up ock ned i mångfaldige Strim- | wädret ock rörer sig rätt hastigt up ock ned i mångfaldige Strim- | ||
mor, liksom Orgel-Pipor kunde stå hos | mor, liksom Orgel-Pipor kunde stå hos hwar andra, hwilcket sker i | ||
en otrolig geswindighet, icke annorlunda än 2ne Krigs-Härar träffa- | en otrolig geswindighet, icke annorlunda än 2ne Krigs-Härar träffa- | ||
de mot | de mot hwar andra på thet häfftigaste, dock intet oftare än i stilla | ||
kalt klart wäder, ofta hela Natten, hwaref ter thet sedan stiger has- | kalt klart wäder, ofta hela Natten, hwaref ter thet sedan stiger has- | ||
tigt ned ock blir aldeles borta, särdeles när thet börjar på at dagas. | tigt ned ock blir aldeles borta, särdeles när thet börjar på at dagas. | ||
Altid ser man thet stiga up mitt emot Solenes Nedergång. e. g. tå | |||
==Sida 73== | ==Sida 73== |
Versionen från 7 maj 2023 kl. 15.50
Thet 11:e Capitlet.
Om Luften ock Nordliusningar.
Sida 72
Thetta Landet ligger under Polens högd eller Gradu latitudinis 59 tu l 60, hwarest Zona frigida wil liksom taga sin begynnelse ock temperata nästan ändas, hwarföre Luften här i Landet är mera kall, än warm, undantagandes i hetaste Sommaren, ty tå plär offta stor heta förorsakas i the diupa Dalar af Solenes strålar, som falla på the höge Bärgen, som slå hetan ifrån sig, at Säden ock Gräset på kort tid wäxer ock mognar: Men wid siökanten, hwarest jämte Siö- gusten winden blåser häftigt esomoftast, är Luften så kylaktig och ränsad, at om Sommaren fins knapt nå'gon ort kallare och friskare än här i Landet. Men ther emot är winteren både mörck, hård ock sträng som 1739 ock 1740, så at både Menniskior, Boskap ock Fis- kar til stort Tal måste lifwet tilsätia, tagandes sin Början i Oct. d. 16 ock warar mäst til Tiburtii dag eller d. 14 Apr. Dock under så- dana långa, kalla ock mörcka Nätter, när Månen icke skiner, utan thet är Nedan ock klart wäder, pläga Nordliusningar, genom GUDs underliga Styrelse wara them resandom ock Siöfarandom, såsom en Pharos ock stor hielp at se wid. Thetta Sken ock Nordlius stiger mäst up i Norr ock går ibland öfwer hela wår Horizont längst Sö- der åt, såsom år 1707 syntes thet i Skåne ock på Zeeland, thet har en blekaktig ljus färg, men wisar wid upstigandet, åtskilliga Färgor liksom uti Regnbogen, särdeles tå en tjock rödaktig dimba slår ned wid Horizonten, bestående af swafwelaktige effluvier eller dunster, som intet äro så mycket resolverade, hwarigenom thet stiger högt i wädret ock rörer sig rätt hastigt up ock ned i mångfaldige Strim- mor, liksom Orgel-Pipor kunde stå hos hwar andra, hwilcket sker i en otrolig geswindighet, icke annorlunda än 2ne Krigs-Härar träffa- de mot hwar andra på thet häfftigaste, dock intet oftare än i stilla kalt klart wäder, ofta hela Natten, hwaref ter thet sedan stiger has- tigt ned ock blir aldeles borta, särdeles när thet börjar på at dagas. Altid ser man thet stiga up mitt emot Solenes Nedergång. e. g. tå