Gruvraset som kunde krävt liv

I senaste numret av Munkedalsbygden fanns min ”Grävande gruvhistoria” med. En händelse i Stale gruva som borde varit med fick jag veta först efter avslutat grävande.

Det är Bertil Carlsson på Ekelundsvägen som efter att ha läst artikeln delat med sig av ett minne. Vid tiden då sista brytningen pågick bodde han på Stale, ”bakom” Harry Karlssons speceriaffär (långt innan Färgservice flyttat dit). Huset låg på den tomt där de två hyreshusen senare byggdes. Bertils föräldrar var välbekanta med Ivan Anderssons föräldrar, och Bertil och Ivan talades ofta vid. På så sätt fick Bertil vetskap om en händelse som kunde slutat mycket illa.

Han återgav Ivans berättelse: Erik Axelsson ”i Myra” (Nytorp på kartan) hade hört mullret en helg. Att det var från gruvan kunde han inte ana. Liknade åska på långt avstånd. Mullret tyder ju på att det var ett omfattande ras. När Ivan och hans arbetskamrater kom till gruvan på måndag morgon blev de överraskade. Det blev mycket extra arbete med att röja upp. Bland annat hade vattenpumpen fördärvats.

Avståndet Nytorp (”Myra”) till gruvan är närmare 1 km. Mullret Erik hörde kom från Färgelandahållet. Inte så ovanligt att det är åska ”på Dal” när det är sol i Munkedal. Att detta ljud på en helg kom från gruvan var inte lätt att föreställa sig.

Att det hände då ingen människa befann sig där, var ju verkligen en tröst — särskilt för de som jobbade där och deras anhöriga. Gruvdriften höll inte på så länge därefter på grund av risken för fler ras. Kvartsådrorna som finns kvar får nog förbli orörda för alltid.

Text: Bengt Blomberg