Modalen

Den 20 maj 2018 kunde vi läsa i Bohusläningen att friluftsstugan i Modalen har brunnit ner och den 18 augusti 2019 invigs en ny friluftsstuga. Men hur kom det sig egentligen att det från första början blev en övernattningsstuga på just denna plats?

På plats vid invigningen av den nya stugan var Arno och Elsie Johannesson som visste hur allt en gång började.

Gammal boplats

När Bohuslän tillhörde Norge var den gamla riksgränsen mellan Sverige och Norge i Kikerudsbäcken. Området för Modalen är sedan åtminstone 1600-talet känt för sin småindustri. Lämningar av byggnader återfinns på den gamla svenska sidan, under Kikerud. På kartan från 1687 kan vi studera ”2ne såg och qvarnar” utritade vid vattenfallet. Likaså på 1863-års karta över Kikerud kan man se inritade byggnader kring bäcken och vattenfallet. Resterna av grunderna finns ännu att beskåda som gamla stenmurar. Området kring bäcken hörde till Kikeruds gård. I fornminnesregistret kan vi läsa om rester av två små bostadshus som sannolikt runt 1840 kan ha varit torpet som då kallades Sågebacken. Arno berättade att det även ska ha funnit en vadmalsstamp och en ålkista i bäcken.

Modalen gränsar till Ryrs säteri. Det är namngivet på kartan från 1911 men inte tidigare på 1800-talets kartor. På Modalen uppfördes ett stort bostadshus i tidstypisk panelarkitektur. Huset uppfördes av familjen Brunsson som syns på bild från 1920-30-talet. Stengrunderna efter huset kan vi ännu se nära dagens grillplats vid Modalenstugan. Av ladugården kan vi se rester längre ner mot sjön, där finns en betonggrund som vittnar om att det är ett relativt modernt byggnadsverk som legat på platsen.

Familjens Brunssons mest kända familjemedlem var Johanna Brunsson, dotter till Sofia Andersson och Benjamin Brunsson (lantbrukare och kommunalman under Ryr). Johanna Brunsson, f. 1846, var en pionjär inom det svenska konstnärliga vävandet och startade år 1889 ”Johanna Brunssons Praktiska Wäfnadsskola” i Stockholm vilket hon drev till sin död 1920. Den togs sedan över av hennes systerdotter Alma Jacobsson och drevs vidare till 1958. Skolan som var landets mest välrenommerade vävskola, hade internationell status och utbildade lärarinnor och konstväverskor från många länder.

Industrilämningar

Fram till 1950-talet pågick brytning i de fältspatgruvor som låg ovanför stugan. Platsen för dessa finns utmärkta på den ekonomiska kartan från 1963. Fältspaten skulle gå till porslinstillverkning och skeppades ut från Saltkällan tillsammans med fältspat från andra smågruvor i trakten. Till gruvan hörde ett vedskjul med traktorgarage.

I Munkedalsälven var flottarleden ännu aktiv fram till 1965 och det pågick mycket verksamhet knuten till detta i området. Timret flottades ner till Munkedals bruk och rester av dessa kan man ännu se när man paddlar kanot i lågvatten, som uppstickande stockar som fastnat i botten. Det fanns även en smedja i Strömmarna nära brofästet vid Dyreberget. Viken nedanför Kikerudsbäcken fungerade som virkesförråd och vattenytan var ofta helt täckt av stockar.

Modalenstugan

Modalenstugan på 1970-talet med gamla vedskjulet till vänster och tillbyggda delen till höger. Foto: Elsie Johannesson

Invigning av nya Modalenstugan. Arno Johannesson lyssnar till Bosse Savik och Björn Balksten Regnér. Foto Kristin Balksten

Arno håller invigningstal vid nya Modalenstugan och skänker en tavla med samma text som fanns I den gamla stugan. Foto: Kristin Balksten

Arno I flottarbåten “Queen Elisabeth”. Foto Elsie Johannesson

Runt år 1950 var Arno som ung tonåring på plats vid Kikerudsbäcken och den gamla boplatsen Modalen. Då stod ännu delar av det pampiga boningshus kvar som byggdes runt 1910. Nedre delen av huset hade rivits redan på 1940-talet men i den övre delen kunde man då se spår av vandalism med sönderskjutna dörrar och kakelugnsrester. Efter att Bruket hade köpt huset fick Daniel Blomqvist lov att plocka ner de timmerstockar som han ville ha. Av dessa uppfördes en sommarstuga nedanför Guldkisteberget som sedan flyttades till Önnebackavägen och blev Wahlmans affär för belysning. När Elsie tillsammans med Ingela Ingman bildade Skogsmulle 1968 så fanns gruvans vedskjul ännu kvar på området. Det ägdes nu av Bruket och Arno frågade tjänstemännen om inte Frisluftsfrämjandet kunde få lov att använda det. Tillsammans med barnen som börjande i den första Strövargruppen iordningsställdes första delen av Modalenstugan, den som sedan alltid var öppen för vandrare. När barnen växte och blev TVM-grupp började man att bygga till stugan med de grundstenar som tidigare hört till det intilliggande traktorgaraget. Denna del av stugan har alltsedan dessa varit möjlig att hyra och använda för större grupper. För att kunna ta flottarleden till stugan fick Arno lov att låna Ragnar Murs båt vid Kaserna. De fick även lov att låna brukets pråm som ju rymde fler personer. Flottarbåten döptes till ”Queen Elisabeth” och började användas runt 1970. Den har sedan skötts om i många år av Arno. Nya Modalenstugan har byggts under 2019 av Friluftsfrämjandets lokalavdelning i Munkedal. Vid invigningen hade Arno med sig en snidad tavla med samma dikt som tidigare prytt den gamla stugan med hopp om att många nya frilufsare skall kunna njuta här framöver. Ante Ojakangas, Anders Savik och Åke Hansson har haft huvudansvar för bygget av nya stugan. Till hjälp har de också haft flera proffsbyggare till olika moment

Text: Kristin Balksten