Bad 24-2: Skillnad mellan sidversioner
Lennart (diskussion | bidrag) Ny sida |
Lennart (diskussion | bidrag) mellanslag borttagna |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
=== Bad === | === Bad === | ||
Bad har inverkan på organismen i många avseenden. Vi | Bad har inverkan på organismen i många avseenden. Vi använder sålunda bad i renlighetsfrämjande, allmänt stimulerande, medicinskt och sportsligt syfte. Badens uppfriskande medicinska effekt sammanhänger främst med deras värmande eller avkylande verkan; samtidigt befrämjas blodcirkulationen ofta genom borstning och gnidning. Alltefter badets skiftande värmeeffekt talar man om kalla, svala, ljumma, varma och heta bad. Man kan dock inte ange exakta temperaturgränser, eftersom det beror på individens konstitution och hans tillstånd för ögonblicket, vilka bad det är som känns kalla eller varma. I genomsnitt räknar man emellertid ungefär så: kalla bad upp till 25 grader, svala bad 36-39 grader och heta bad från 40 grader och uppåt. | ||
=== Tekniken vid kalla bad === | === Tekniken vid kalla bad === | ||
Kalla och svala bad är värmeberövande. Efter badet bör det normalt inträda en reaktion mot avkylningen varvid | Kalla och svala bad är värmeberövande. Efter badet bör det normalt inträda en reaktion mot avkylningen varvid blodkärlen i huden vidgar sig, så att blodet strömmar fram rikligare. Samtidigt känner man då en allmänt stimulerande och värmande effekt av badet. Hjärtat arbetar starkare och ämnesomsättningen stegras. Effekten uteblir och det inträder i stället ett andra frysningstillstånd, ifall man är kall omedelbart före badet eller om man ligger i för länge; är man frusen före badet bör man sålunda först värme upp sig till normalt tillstånd genom avpassade, ej alltför våldsamma kroppsrörelser (eller genom att gå i bastu där detta är möjligt). Man bör inte duscha efter kallbad men väl efteråt frottera kroppen kraftigt. På friska personer verkar kallbad härdande. Klena personer, konvalescenter, åldringar och individer med hjärtfel, njurlidande eller reumatism bör ej använda kallbad annat än där läkare ansett det tillrådligt. | ||
=== Ljumma bad är det bästa för klena personer === | === Ljumma bad är det bästa för klena personer === | ||
De ljumma baden kallas ofta indifferenta (overksamma), emedan de inte nämnvärt påverkar vare sig | De ljumma baden kallas ofta indifferenta (overksamma), emedan de inte nämnvärt påverkar vare sig kroppstemperatur eller ämnesomsättning. Däremot ha de en lugnande effekt och används därför i viss omfattning i sinnessjukvården för att dämpa oroliga patienter. Klena och ömtåliga personer som vill ta renlighetsbad bör välja ljumma bad. | ||
=== Regler för varma bad === | === Regler för varma bad === | ||
De varma och heta baden är värmestegrande. Varma bad har till att börja med i viss mån samma effekt som reaktionen | De varma och heta baden är värmestegrande. Varma bad har till att börja med i viss mån samma effekt som reaktionen efter ett kallbad: blodkärlen utvidgar sig, hjärtat arbetar starkare och ämnesomsättningen blir mera livlig. Övergången från badet till normaltemperatur innebär förkylningsrisk. Man bör därför underlätta övergången genom att avsluta badet med dusch eller översköljning med svalare vatten. Därpå bör man ligga en stund övertäckt för att avvakta eftersvettningen. Har man inte tagit någon dusch eller översköljning, är det försiktigast att ligga till sängs en timme efter badet. En varm dryck är bra för att hejda risken av en alltför stark avkylning. Åldringar och personer med högt blodtryck eller hjärtfel bör ta varmbad blott efter läkares tillrådan. Nervösa personer mår i regel inte bra av varmbad. Heta bad åstadkommer stark vidgning av blodkärlen, stegrat blodtryck och stark ökning av hjärtats arbete. Här gäller samma slag av försiktighetsmått som beträffande varma bad. | ||
=== Olika badformer === | === Olika badformer === | ||
Bland »otaliga« badformer nämns några nedan: | Bland »otaliga« badformer nämns några nedan: | ||
Avrivning innebär att en medhjälpare slår om den badande ett vått, svalt badlakan och gnider honom utanpå detta över hela kroppen, till dess lakanet känns varmt. Den badande skall själv vara varm före avrivningen. Ofta säger man | Avrivning innebär att en medhjälpare slår om den badande ett vått, svalt badlakan och gnider honom utanpå detta över hela kroppen, till dess lakanet känns varmt. Den badande skall själv vara varm före avrivningen. Ofta säger man »avrivning« även om den procedur som bör heta »kall avtvättning«. | ||
Elektriska ljusbad är ett slag av ljus- och värmebehandling; värmen alstras av elektriska lampor på väggarna i ett skåp där patienten befinner sig eller placerar en del av sin kropp. Baden har prövats mot reumatiska åkommor, | Elektriska ljusbad är ett slag av ljus- och värmebehandling; värmen alstras av elektriska lampor på väggarna i ett skåp där patienten befinner sig eller placerar en del av sin kropp. Baden har prövats mot reumatiska åkommor, slemhinneinflammationer mm. | ||
Salta bad är delvis friluftsbad i saltvatten, dels havsbad och karbad där man lagt några kilo salt i vatten vilket kan verka stärkande, speciellt för barn. | Salta bad är delvis friluftsbad i saltvatten, dels havsbad och karbad där man lagt några kilo salt i vatten vilket kan verka stärkande, speciellt för barn. | ||
Nuvarande version från 15 september 2025 kl. 10.37
Hämtat från Svenskt Husmoderslexikon uppslagsbok för hem och familj, Stockholm 1952 Delvis avskrivet av Håkan Grundberg 2023-12-19
Bad
Bad har inverkan på organismen i många avseenden. Vi använder sålunda bad i renlighetsfrämjande, allmänt stimulerande, medicinskt och sportsligt syfte. Badens uppfriskande medicinska effekt sammanhänger främst med deras värmande eller avkylande verkan; samtidigt befrämjas blodcirkulationen ofta genom borstning och gnidning. Alltefter badets skiftande värmeeffekt talar man om kalla, svala, ljumma, varma och heta bad. Man kan dock inte ange exakta temperaturgränser, eftersom det beror på individens konstitution och hans tillstånd för ögonblicket, vilka bad det är som känns kalla eller varma. I genomsnitt räknar man emellertid ungefär så: kalla bad upp till 25 grader, svala bad 36-39 grader och heta bad från 40 grader och uppåt.
Tekniken vid kalla bad
Kalla och svala bad är värmeberövande. Efter badet bör det normalt inträda en reaktion mot avkylningen varvid blodkärlen i huden vidgar sig, så att blodet strömmar fram rikligare. Samtidigt känner man då en allmänt stimulerande och värmande effekt av badet. Hjärtat arbetar starkare och ämnesomsättningen stegras. Effekten uteblir och det inträder i stället ett andra frysningstillstånd, ifall man är kall omedelbart före badet eller om man ligger i för länge; är man frusen före badet bör man sålunda först värme upp sig till normalt tillstånd genom avpassade, ej alltför våldsamma kroppsrörelser (eller genom att gå i bastu där detta är möjligt). Man bör inte duscha efter kallbad men väl efteråt frottera kroppen kraftigt. På friska personer verkar kallbad härdande. Klena personer, konvalescenter, åldringar och individer med hjärtfel, njurlidande eller reumatism bör ej använda kallbad annat än där läkare ansett det tillrådligt.
Ljumma bad är det bästa för klena personer
De ljumma baden kallas ofta indifferenta (overksamma), emedan de inte nämnvärt påverkar vare sig kroppstemperatur eller ämnesomsättning. Däremot ha de en lugnande effekt och används därför i viss omfattning i sinnessjukvården för att dämpa oroliga patienter. Klena och ömtåliga personer som vill ta renlighetsbad bör välja ljumma bad.
Regler för varma bad
De varma och heta baden är värmestegrande. Varma bad har till att börja med i viss mån samma effekt som reaktionen efter ett kallbad: blodkärlen utvidgar sig, hjärtat arbetar starkare och ämnesomsättningen blir mera livlig. Övergången från badet till normaltemperatur innebär förkylningsrisk. Man bör därför underlätta övergången genom att avsluta badet med dusch eller översköljning med svalare vatten. Därpå bör man ligga en stund övertäckt för att avvakta eftersvettningen. Har man inte tagit någon dusch eller översköljning, är det försiktigast att ligga till sängs en timme efter badet. En varm dryck är bra för att hejda risken av en alltför stark avkylning. Åldringar och personer med högt blodtryck eller hjärtfel bör ta varmbad blott efter läkares tillrådan. Nervösa personer mår i regel inte bra av varmbad. Heta bad åstadkommer stark vidgning av blodkärlen, stegrat blodtryck och stark ökning av hjärtats arbete. Här gäller samma slag av försiktighetsmått som beträffande varma bad.
Olika badformer
Bland »otaliga« badformer nämns några nedan:
Avrivning innebär att en medhjälpare slår om den badande ett vått, svalt badlakan och gnider honom utanpå detta över hela kroppen, till dess lakanet känns varmt. Den badande skall själv vara varm före avrivningen. Ofta säger man »avrivning« även om den procedur som bör heta »kall avtvättning«.
Elektriska ljusbad är ett slag av ljus- och värmebehandling; värmen alstras av elektriska lampor på väggarna i ett skåp där patienten befinner sig eller placerar en del av sin kropp. Baden har prövats mot reumatiska åkommor, slemhinneinflammationer mm.
Salta bad är delvis friluftsbad i saltvatten, dels havsbad och karbad där man lagt några kilo salt i vatten vilket kan verka stärkande, speciellt för barn.
Saltsjöbad är karbad med havsvatten. Vanligen har man här ljumma bad, 34–35 grader. Saltsjöbad är stimulerande för klena personer och konvalescenter. Ett stort antal olika sätt att bada förelåg. Endast ett fåtal har tagits med i denna artikel.
Text: Håkan Grundberg