Skillnad mellan versioner av "Ledare 09-1"
Lennart (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Kommer vi till Bohusläns muséum är det lätt att gå upp för trappan till andra våningen. Där har muséet en särskild hembygdsmonter med utställningen ”Utgångspunkten”. Avsikten är att Bohusläns olika hembygdsföreningar skall presenteras undan för undan. Ucklum inledde och nu har turen kommit till vår förening i Munkedal. Kulturarvskonsulent Kristina Holmström, som vi nu har nöjet att återknyta bekantskapen med, är en av dem som håller i trådarna...') |
Lennart (diskussion | bidrag) |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
Kommer vi till Bohusläns muséum är det lätt att gå upp för trappan till andra våningen. Där har muséet en särskild hembygdsmonter med utställningen ”Utgångspunkten”. Avsikten är att Bohusläns olika hembygdsföreningar skall presenteras undan för undan. Ucklum inledde och nu har turen kommit till vår förening i Munkedal. Kulturarvskonsulent Kristina Holmström, som vi nu har nöjet att återknyta bekantskapen med, är en av dem som håller i trådarna och organiserar det hela. | Kommer vi till Bohusläns muséum är det lätt att gå upp för trappan till andra våningen. Där har muséet en särskild hembygdsmonter med utställningen ”Utgångspunkten”. Avsikten är att Bohusläns olika hembygdsföreningar skall presenteras undan för undan. Ucklum inledde och nu har turen kommit till vår förening i Munkedal. Kulturarvskonsulent Kristina Holmström, som vi nu har nöjet att återknyta bekantskapen med, är en av dem som håller i trådarna och organiserar det hela. | ||
Ett av Kristinas motiv den militära historien kring Kviström. Intresset knyter sig till Henry Sjöbergs samling av föremål som hittades någon gång på 1900-talet inom stridsområdet. Det rör sig om uniformsknappar, projektiler m m , som undersökts och katalogiserats av den unga forskaren Louise Henriksson. I anslutning till det arbetet besökte hon vid några tillfällen hembygdsmuséet Önnebacka. Resultatet har Louise redovisat i uppsatsen ”Spår av krig”. | Ett av Kristinas motiv den militära historien kring [[Kviström]]. Intresset knyter sig till Henry Sjöbergs samling av föremål som hittades någon gång på 1900-talet inom stridsområdet. Det rör sig om uniformsknappar, projektiler m m , som undersökts och katalogiserats av den unga forskaren Louise Henriksson. I anslutning till det arbetet besökte hon vid några tillfällen hembygdsmuséet [[Önnebacka]]. Resultatet har Louise redovisat i uppsatsen ”Spår av krig”. | ||
Till krigsutställningen har Munkedalsföreningen bidragit med sex kanonkulor som hittats vid Kung Karls skansar. Det är alltså inte troligt att dessa har med den remarkabla träffningen 1788 att göra för då stod ju själva slaget längre söderut på Uddevallavägen. Den svenske befälhavaren överste Tranefelt hade egendomligt nog lämnat den optimala försvarspositionen vid skansarna och grupperat sig mycket olämpligt. Den ryska auxilärarmén under befäl av Prins Carl av Hessen stötte oförhindrad fram mot älven. General Mansbach hade redan marscherat över bron och besatt Kviströmshöjderna. När det dansk-norska artilleriet öppnade eld vid halvsex-tiden 29 september slog Mansbach till och föll svenskarna i ryggen. General Dürings kavalleri red fram över den oförsvarade Kviströmsbron och stormade Tranefelts läger. Svenskarnas högste befälhavare general Hierta beordrade då kapitulation. | Till krigsutställningen har Munkedalsföreningen bidragit med sex kanonkulor som hittats vid Kung Karls skansar. Det är alltså inte troligt att dessa har med den remarkabla träffningen 1788 att göra för då stod ju själva slaget längre söderut på Uddevallavägen. Den svenske befälhavaren överste Tranefelt hade egendomligt nog lämnat den optimala försvarspositionen vid skansarna och grupperat sig mycket olämpligt. Den ryska auxilärarmén under befäl av Prins Carl av Hessen stötte oförhindrad fram mot älven. General Mansbach hade redan marscherat över bron och besatt Kviströmshöjderna. När det dansk-norska artilleriet öppnade eld vid halvsex-tiden 29 september slog Mansbach till och föll svenskarna i ryggen. General Dürings kavalleri red fram över den oförsvarade Kviströmsbron och stormade Tranefelts läger. Svenskarnas högste befälhavare general Hierta beordrade då kapitulation. | ||
Rad 11: | Rad 11: | ||
Mer om detta kan vi få reda på om vi besöker museet i Uddevalla och letar upp utställningen ”Utgångspunkten”. | Mer om detta kan vi få reda på om vi besöker museet i Uddevalla och letar upp utställningen ”Utgångspunkten”. | ||
''Yngve Carlsson'' | ''[[Yngve Carlsson]]'' | ||
[[Kategori:Munkedalsbygden]] | [[Kategori:Munkedalsbygden]] | ||
[[Kategori:Munkedalsbygden 09-1]] | [[Kategori:Munkedalsbygden 09-1]] |
Nuvarande version från 20 mars 2023 kl. 18.14
Kommer vi till Bohusläns muséum är det lätt att gå upp för trappan till andra våningen. Där har muséet en särskild hembygdsmonter med utställningen ”Utgångspunkten”. Avsikten är att Bohusläns olika hembygdsföreningar skall presenteras undan för undan. Ucklum inledde och nu har turen kommit till vår förening i Munkedal. Kulturarvskonsulent Kristina Holmström, som vi nu har nöjet att återknyta bekantskapen med, är en av dem som håller i trådarna och organiserar det hela.
Ett av Kristinas motiv den militära historien kring Kviström. Intresset knyter sig till Henry Sjöbergs samling av föremål som hittades någon gång på 1900-talet inom stridsområdet. Det rör sig om uniformsknappar, projektiler m m , som undersökts och katalogiserats av den unga forskaren Louise Henriksson. I anslutning till det arbetet besökte hon vid några tillfällen hembygdsmuséet Önnebacka. Resultatet har Louise redovisat i uppsatsen ”Spår av krig”.
Till krigsutställningen har Munkedalsföreningen bidragit med sex kanonkulor som hittats vid Kung Karls skansar. Det är alltså inte troligt att dessa har med den remarkabla träffningen 1788 att göra för då stod ju själva slaget längre söderut på Uddevallavägen. Den svenske befälhavaren överste Tranefelt hade egendomligt nog lämnat den optimala försvarspositionen vid skansarna och grupperat sig mycket olämpligt. Den ryska auxilärarmén under befäl av Prins Carl av Hessen stötte oförhindrad fram mot älven. General Mansbach hade redan marscherat över bron och besatt Kviströmshöjderna. När det dansk-norska artilleriet öppnade eld vid halvsex-tiden 29 september slog Mansbach till och föll svenskarna i ryggen. General Dürings kavalleri red fram över den oförsvarade Kviströmsbron och stormade Tranefelts läger. Svenskarnas högste befälhavare general Hierta beordrade då kapitulation.
Begreppet ”auxilärarmé ” behöver kanske förklaras lite närmare. Danmark/Norge ansåg sig alltså inte vara i krig med Sverige utan Prins Carls avdelning proklamerades som rysk hjälptrupp. (Därav uttrycket auxi). Ryssland hade nämligen ett försvarsavtal med Danmark och när nu Gustaf III startat krig med Ryssland fordrade ryssarna att danskarna skulle ställa upp på deras sida.
Utan större entusiasm hade då en norsk avdelning gått över gränsen vid Svinesund.
Mer om detta kan vi få reda på om vi besöker museet i Uddevalla och letar upp utställningen ”Utgångspunkten”.