Skillnad mellan versioner av "X. Om Odalsjord, Odalsmän"

Från MHF-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(4 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 5: Rad 5:
'''Thet 10de  Capitlet.'''
'''Thet 10de  Capitlet.'''
'''Om Odals-Jord/ Odalsmän/ Land-skyld/ Landsskylds ock Mensal-'''  
'''Om Odals-Jord/ Odalsmän/ Land-skyld/ Landsskylds ock Mensal-'''  
'''samt Annex-Hemman/ Byxel/ Taga/'''
'''samt Annex-Hemman/ Byxel/ Taga/ Skatt ock Crone-Utlagor Årligen.'''


== Sida 66 ==
== Sida 66 ==
Skatt ock Crone-Utlagor Årligen.
  Odal betyder  fast, Laggill, fri för Skatt ock Tunga.  
  Odal betyder  fast, Laggill, fri för Skatt ock Tunga.  
Odalboren; then som är boren eller född til sina faders fasta Agen-  
  Odalboren; then som är boren eller född til sina faders fasta Agen-  
  dom eller Frälsegods.  
  dom eller Frälsegods.  
Odals-Jord är  thet Arfwegods, som en fådt efter sina Förfäder,  
  Odals-Jord är  thet Arfwegods, som en fådt efter sina Förfäder,  
  hwilka kallas nu som förr Odals-Män: d. ä. Jordägande, frije Bön-  
  hwilka kallas nu som förr Odals-Män: d. ä. Jordägande, frije Bön-  
  der, eller någre andre Personer, som i 2 Mans åldrar, eller 2ne Män  
  der, eller någre andre Personer, som i 2 Mans åldrar, eller 2ne Män  
Rad 19: Rad 17:
  Jord, ock är  kommen i 3die Led utan klander, efter ärhållit laga
  Jord, ock är  kommen i 3die Led utan klander, efter ärhållit laga


==Sida 67==  
==Sida 67==
�
Skafft ock Skiöte.<ref>(l) vid Spegels Glossarium p. 325. och gambla Norske Lagen Odals-Balcken cap. I.</ref>(l) At Odals-Rätt är mycket gammal ses af then  
Skafft ock Skiöte. (1) At Odals-Rätt är mycket gammal ses af then  
Norska  Chrönickan, hwilken säger, at tå Harald Harfager lade un-  
Norska  Chrönickan, hwilken säger, at tå Harald Harfager lade un-  
der sig Norrige ock blef Enwålds Kong, tog han alt Odals gods til  
der sig Norrige ock blef Enwålds Kong, tog han alt Odals gods til  
sig, och alla Bönderna, som woro  Odalsmän måste gifwa honom  
sig, och alla Bönderna, som woro  Odalsmän måste gifwa   honom  
Landsskyld; Men Kong Hagen eller Håke Adelsten lofte på Tinget,  
Landsskyld; Men Kong   Hagen eller Håke Adelsten lofte på Tinget,  
tå han blef tagen til Kong, at han wille ge Bönderna sitt Odal ock  
tå han blef tagen til Kong, at han wille ge Bönderna sitt Odal ock  
Ägendom igen och göra them til Odalsborne.  
Ägendom   igen och göra them til Odalsborne.  
  Odals-Frihet består ther i, at en hwar kan icke allenast tilhandla  
Odals-Frihet består ther i, at en hwar kan icke allenast tilhandla  
sig sådant gods, utan ock thet sielf bruka ock besitja, eller fästa  
sig sådant gods, utan ock thet sielf bruka ock besitja, eller fästa  
thet bort åt andra mot wiss Taga ock Landskyld, ock är i synner-  
thet bort åt andra mot wiss Taga ock Landskyld, ock är i synner-  
het thet Förskiäl at märka emellan the Norske  Odalsmän ock Jord-  
het thet Förskiäl at märka emellan the Norske  Odalsmän ock Jord-  
ägande Bönder i Dannemarck, at the förra nemligen Norske Odals-  
ägande Bönder i Dannemarck, at the förra nemligen Norske Odals-  
män  (hwar under Bahuslänningarne  begripas) icke ärkänna något  
män  (hwar under Bahuslänningarne  begripas) icke ärkänna något  
annat Herrskap öfwer sig, utan allenast Kongen ock Cronan, til  
annat Herrskap öfwer sig, utan allenast Kongen   ock Cronan, til  
hwilken the endast skatta, så at Odalsgods har samma  härlighet  
hwilken the endast skatta, så at Odalsgods har samma  härlighet  
nästan som Adeligit Gods, ock en Norsk Odalsman kan ej obilligt  
nästan som Adeligit Gods, ock en   Norsk Odalsman   kan ej obilligt  
kallas en liten Adelsman.
kallas en liten Adelsman.  
  Änteligen  är at märcka, at  Odal är en så starck ägendom, at tå  
Änteligen  är at märcka, at  Odal är en så starck ägendom, at tå  
man  säljer något til oryggelig ägendom, plär man thet kalla et äwigt  
man  säljer något til oryggelig ägendom, plär man thet kalla et äwigt  
Odal och ägendom; Therföre  när någon har köpt Odal ock han wil  
Odal och   ägendom; Therföre  när någon har köpt Odal ock han wil  
sälja thet igen, må thet hembiudas then, som thet först sålde eller  
sälja thet igen, må thet hembiudas then, som thet först sålde eller  
hans arfwingar <ref>(m) Norska Odals Balken §. 7.</ref>(m). The Norske  Bönder, ja ock Bahuslänningarne,  
hans arfwingar (m). The Norske  Bönder, ja ock Bahuslänningarne,  
höllo sig fordom i anseende här til, för små Herremän ock sågo sin  
höllo sig fordom i anseende här til, för små Herremän ock sågo sin  
Odals-Rätt an, som thet största klenod the ägde; Förthenskull har  
Odals-Rätt an, som thet största klenod the ägde; Förthenskull har  
Kong efter Kong aldrig welat betaga Odalsmännen theras Odals-  
Kong   efter Kong aldrig welat betaga Odalsmännen   theras Odals-  
Rätt, ej eller förordna något, som them kunde förswaga, särdeles  
Rätt, ej eller förordna något, som them kunde förswaga, särdeles  
som Konungarna sågo, at thenna härlighet gaf Odalsmännen ambi-  
som Konungarna sågo, at thenna härlighet gaf Odalsmännen ambi-  
tion ock stort-mod, i synnerhet wid alla Feigder, tå the, til at för-  
tion ock stort-mod, i synnerhet wid alla Feigder, tå the, til at för-  
swara  sig ock sin Odals-Jord, wiste sig så Tapperhet, at the intet  
swara  sig ock sin Odals-Jord, wiste sig så Tapperhet, at the intet  
folck i werlden wile eftergifwa.
folck i werlden wile eftergifwa.  
  Här i Wikorna uti Bahus-Län finnas the mäste ock bäste Odals-
Här i Wikorna uti Bahus-Län   finnas the mäste ock bäste Odals-  
män af alla Stånd nu för tiden, hwarföre som  en stor hop af them  
män af alla Stånd nu för tiden, hwarföre som  en stor hop af them  
ej  kunna komma fil at sielfwa bo på sina Odalsgårdax, så pläga the  
ej  kunna komma fil at sielfwa bo på sina Odalsgårdax, så pläga the  
antingen mot  en wiss Summa Penningar förpanta sitt Odal till främ-  
antingen mot  en wiss Summa Penningar förpanta sitt Odal till främ-  
mande  på wissa år, hWilka kallas Pante-män, som bo på sådant Odal  
mande  på wissa år, hWilka kallas Pante-män, som bo på sådant Odal  
utan Taga  ock Landskyld,  så länge Pantåren wara,  ock tils Pante-  
utan Taga  ock Landskyld,  så länge Pantåren wara,  ock tils Pante-  
skillingen, efter the utsatte årens förlopp, blir betalter: Eller ock  
skillingen, efter the utsatte årens förlopp, blir betalter: Eller ock  
skaffa the sig Fäste-bönder på sina Odalshemman, som kallas dels  
skaffa the sig Fäste-bönder på sina Odalshemman,   som kallas dels  
 
(i) vid Spegels Glossarium p. 325. och gambla Norske Lagen Odals-Balcken
cap. I.    (m) Norska Odals Balken §. 7.


==Sida 68==
==Sida 68==
�
Leilänningar, dels Byxelbönder, (ty bygsla  är ett Norskt ord ock  
Leilänningar, dels Byxelbönder, (ty bygsla  är ett Norskt ord ock  
betyder så mycket som leija eller fästa) ock tå ger en sådan Leijlän-  
betyder så mycket som leija eller fästa) ock tå ger en sådan Leijlän-  
ning til Odalsmannen icke allenast Taga ibland hwart 3die år,  
ning til Odalsmannen icke allenast Taga ibland hwart 3die år,  
ibland Lifs-Tids Taga, samt årlig Lanskyld, bestående i Malt, Råg,  
ibland Lifs-Tids Taga, samt årlig Lanskyld, bestående i Malt, Råg,  
Korn, Smör, Fornöt etc. eller ock alt räknadt uti Contante Pennin-  
Korn, Smör, Fornöt etc. eller ock alt räknadt uti Contante Pennin-  
gar, alt som Gården är god ock stor til, utan ock the äro förbundne  
gar, alt som Gården är god ock stor til, utan ock the äro förbundne  
at göra Äcker ock Arbete hos Odalsmannen, när han så behöfwer.
at göra Acker ock Arbete hos   Odalsmannen, när han så behöfwer.  
  Then gamla Norska Lag förordnar<ref>(n) Landleje-Balken. I. Cap.</ref>(n) at när ther äro många Lotts-  
Then gamla Norska Lag förordnar (n) at när ther äro många Lotts-  
ägare til en Gård, tå äger then allena Bygselen, thet är mackt at sä-  
ägare til en Gård, tå äger then allena Bygselen, thet är mackt at sä-  
tia Bonden til ock ifrån Gården mot Taga ock Landskyld, som har  
tia Bonden til ock ifrån Gården mot Taga ock Landskyld, som har  
then största delen i Gården; ock tå Lott-ägarne ha lika stor part,  
then största delen i Gården; ock tå Lott-ägarne ha lika stor part,  
göres Förskiäl på  theras Stånd, om then ena är Adelsman, then  
göres Förskiäl på  theras Stånd, om then ena är Adelsman,   then  
andra Präst, then 3die Borgare eller Bonde, tå bygslar then förste  
andra Präst, then 3die Borgare eller Bonde, tå bygslar then förste  
eller förnämste, hwilken bemälte Lag kallar bäste Man.
eller förnämste, hwilken bemälte Lag kallar bäste Man.  
  Sådane Landsskylds-Hemman äro fordom i Catholiska tider til en  
Sådane Landsskylds-Hemman     äro fordom i Catholiska tider til en  
stor del bortskiänckte i Siäle-gåfwor så wäl til Kyrcka, som Präst,  
stor del bortskiänckte i Siäle-gå'fwor så wäl til Kyrcka, som Präst,  
af somlige mer ock somlige mindre, alt som the haft kärlek för sin  
af somlige mer ock somlige mindre, alt som the haft kärlek för sin  
Präst ock råd til, hwilken  Landskyld eller Ränta Kyrkorna ock  
Präst ock råd til, hwilken  Landskyld eller   Ränta Kyrkorna ock  
Prästerne ännu oförrykt, liksom i Norska tider, njuta efter Freds-  
Prästerne ännu oförrykt, liksom i   Norska tider, njuta efter Freds-  
Fördraget, tå Landet blef Swänskt, så at mången har rätt ansenligt,  
Fördraget, tå Landet blef Swänskt, så at mången har rätt ansenligt,  
men största delen litet nog. Hwilka hemman kallas Mensal-Hem-  
men   största delen litet nog. Hwilka hemman kallas   Mensal-Hem-  
man för Prästerna, såsom wederlag up i Landet för stor giästning,  
man   för Prästerna, såsom wederlag up i Landet för stor giästning,  
hwilka äro nu dels indelte til Dragone- ock Båtsmäns-håld; dels  
hwilka   äro nu dels indelte til Dragone- ock Båtsmäns-håld; dels  
oindelte, af the senare har Prästen mästa ock bästa Rättighet,  
oindelte, af the senare har Prästen mästa ock bästa Rättighet,  
utom Smör, Offer ock Tijonde efter Föreningen 1722.
utom Smör, Offer ock Tijonde efter Föreningen 1722.  
  Wid  Land-skyldens  upbärande  war  mycket  brukligt, efter gamla  
Wid  Land-skyldens  upbärande  war  mycket  brukligt, efter gamla  
Norska  Lagen at  nämna  Hudar ock Skinn;  Hwarwid  aktades at 1  
Norska  Lagen at  nämna  Hudar ock Skinn;  Hwarwid  aktades at 1  
Hud  skulle swara emot 1  Tun. Skyld, bestående af 12 Tolftingar  
Hud  skulle swara emot 1  Tun. Skyld, bestående af 12 Tolftingar  
eller Sättingar Malt; ock 12 Skinn  emot  1 Hud  ock altså 1 Skin  
eller Sättingar Malt; ock 12 Skinn  emot  1 Hud  ock altså 1 Skin  
emot  1 Tolfting Malt.
emot  1 Tolfting Malt.  
 
  Utur  ett gammalt  Manuscript finnes Landskylden i gamla Tider så-  
Utur  ett gammalt  Manuscript finnes Landskylden i gamla Tider så-  
ledes wara satt ock taxerad.
ledes wara satt ock taxerad.  
 
  Ein  Marck  Guld är suo god, sem VIII Bugild Marck.  
  Ein  Marck  Guld är suo god, sem VIII Bugild Marck.  
  Ein  Bugild Marck  er  suo god, sem  ku, eller halw Bissmar Pund  
  Ein  Bugild Marck  er  suo god, sem  ku, eller halw Bissmar Pund Kopar.
Kopar.  
  VI.  Roker  Korn  er suo god, sem  VI Faar eller IV Geitar eller 1
  VI.  Roker  Korn  er suo god, sem  VI Faar eller IV Geitar eller 1  
 
(n) Landleje-Balken. I. Cap.


==Sida 69==
==Sida 69==
�
Lod Syl sur gammult.
Lod Syl sur gammult.  
  Eit Marmataboel  eru IX Spanner Korn-Stad  ijordu.  
Eit Marmataboel  eru IX Spanner Korn-Stad  ijordu.  
  Hefsel  duboel er eit halfmarckis boel eller IV Erikzboel.
Hefsel  duboel er eit halfmarckis boel eller IV Erikzboel.  
  Eit Marckeboel er VIII Eiris boel.  
Eit Marckeboel er VIII Eiris boel.  
  Try  Laups-land er halftredie Eiris-Boel og III Penninge-boel.  
Try  Laups-land er halftredie Eiris-Boel og III Penninge-boel.  
  Tre  Ortuge-Boel er eit Eiris-Boel.  
Tre  Ortuge-Boel er eit Eiris-Boel.  
  Tre  Mamateleige  er eit Marcke-Moel an Agdesidu.<ref>(o) Ramus om Noriges Beskrifning p. 26.</ref> (o)
Tre  Mamateleige  er eit Marcke-Moel an Agdesidu. (o)  
 
  At thenna gamla  Skrift thesto bättre förstå, wil jag til the okun-
  At thenna gamla  Skrift thesto bättre förstå, wil jag til the okun-  
nigas uplysning, i korthet förklara Eiris- ock Ortuge-Boel. Boel  
nigas uplysning, i korthet förklara Eiris- ock Ortuge-Boel. Boel  
thet betyder ett Hemman ock Bolstad  thet är Boställe, ock Bolby  
thet betyder ett   Hemman ock Bolstad  thet är Boställe, ock Bolby  
kallas ett stycke Aker.<ref>(p) Veil. Gloss. Dan.</ref>(p) Men Eiris thet är Ore på Swänska: 1 öre  
kallas ett stycke Aker. (p) Men Eiris thet är Ore på Swänska: 1 öre  
galt fordom 15 Penningar; så at 2 öre war 2 1/2 skilling Dansk: ock  
galt fordom 15 Penningar; så at 2 öre war 2 1/2 skilling Dansk: ock  
1 öre Sölf war 2 1/2 Penning, som nu skal Wara 7 1/2 skilling Dansk.<ref>(q) vid. B. B. C. 24.</ref>
1 öre Sölf war 2 1/2 Penning, som nu skal Wara 7 1/2 skilling Dansk.  
(q) örtug eller örtig åter war fordom 8 öre: Men 24 Ortuger giorde  
(q) örtug eller örtig åter war fordom 8 öre: Men 24 Ortuger giorde  
en Marck; ock  40 Marcks Böte war efter G. Stiernhielms uträkning  
en Marck; ock  40 Marcks Böte war efter G. Stiernhielms uträkning  
240  Tunnor Säd. <ref>(r) P. Dykman de Moneta Svet.</ref>(r).
240  Tunnor Säd. (r).  
  Angående  Hemmanens Natur och  Beskaffenhet, så äro the af oli-  
Angående  Hemmanens   Natur och  Beskaffenhet, så äro the af oli-  
ka art.
ka art.  
  (1) Frälse-hemman, som kallas Allodial-Ägendom, jämwäl Ode  
(1) Frälse-hemman,   som kallas Allodial-Ägendom, jämwäl   Ode  
thet är Frälse-gods, hwar om Loccenius emot Vossium skrifwer <ref>(s) de vit. Serm. Lib. 2. C. 2.</ref>(s)  
thet är Frälse-gods, hwar om Loccenius emot Vossium skrifwer (s)  
besitjas merendels af Ridderskapet ock Adele'', efter Råå ock Röör, ''
besitjas merendels af Ridderskapet ock Adele'', efter Råå ock Röör,  
thet är the Råmärcken ock Dele-Stenar, som finnas i Skogar ock  
thet är the Råmärcken   ock Dele-Stenar, som finnas i Skogar ock  
Marck til Skildnad från andra Hemman. The som äro belägne inn-  
Marck til Skildnad från andra Hemman.   The som äro belägne inn-  
om Råå ock Röör, ock kallas Insockne Frälse, göra på wissa dagar  
om Råå ock Röör,   ock kallas Insockne Frälse, göra på wissa dagar  
ock tider Arbete på sielfwa Säterien eller Herregårdarna, ther Här-  
ock tider Arbete på sielfwa Säterien eller Herregårdarna, ther Här-  
skapet bor, utom Äcker Skjuts-färder, när the bli befalte. Men  
skapet bor, utom   Acker Skjuts-färder, när the bli befalte. Men  
Utsokne frälse betala alt med Penningar arbete ock Äcker, äfwen  
Utsokne   frälse betala alt med Penningar arbete ock Acker, äfwen  
som  thet sker
som  thet sker  
  (2) Med Ofrifrälse hemman, som så kallas efter the bebos ei af
(2) Med Ofrifrälse hemman, som så kallas efter the bebos el af  
Adelsmän utan andra Stånds-Personer, Präster, Borgare eller Bön-  
Adelsmän utan andra Stånds-Personer, Präster, Borgare eller Bön-  
der, ock altså intet njuta the Privilegier, som tå the hörde Adelen  
der, ock altså intet njuta the Privilegier, som tå the hörde Adelen  
til, utan må 2ne sådane hela Hemman hålla en Båtsman, utom  
til, utan må 2ne sådane hela Hemman   hålla en Båtsman,   utom  
Odal-Skatt til Cronan, när Ofrifrälsemannen ei Hemmanet sielf be-  
Odal-Skatt til Cronan, när Ofiifrälsemannen ei Hemmanet sielf be-  
bor; dock är Skatten lika stor ock betalas mäst  som fordomdags i  
bor; dock är Skatten lika stor ock betalas mäst  som fordomdags i  
 
(o) Ramus om Noriges Beskrifning p. 26.
(p) Veil. Gloss. Dan.
 
(q) vid. B. B. C. 24. (r) P. Dykman de Moneta Svet.
(s) de vit. Serm. Lib. 2. C. 2.


==Sida 70==
==Sida 70==
�
Landgille eller Landskyld, nu med Malt, nu med Smör utom Fo-  
Landgille eller Landskyld, nu med   Malt, nu med   Smör utom Fo-  
rings-Nöt, Taga ock känssel, som sker när Omskifte sker efter åbo-  
rings-Nöt, Taga ock känssel, som sker när Omskifte sker efter åbo-  
ens död. Hwar wid är at märcka, när någon frågar, huru många  
ens död. Hwar wid är at märcka, när någon frågar, huru många  
Pund skyllar thet eller thet Hemmanet? ock ther på swaras 4. 5. el-  
Pund skyllar thet eller thet Hemmanet? ock ther på swaras 4. 5. el-  
ler 6. Lisp. skal man räckna hwart Pund för 50 RiksD. eller 75 Dal.  
ler 6. Lisp. skal man räckna hwart Pund för 50 RiksD. eller 75 Dal.  
Sm :t.
Sm :t.  
  Huru  nådigt  Hans Kong!. Maj:t sig utlåtit för för Ofrälse-männen,  
Huru  nådigt  Hans Kong!. Maj:t sig utlåtit för för Ofrälse-männen,  
at the skola sådana  från Adelen köpte Frälse-hemman få behålla  
at the skola sådana  från Adelen köpte Frälse-hemman   få behålla  
ock besitia för sig ock sina arfwingar alt framgent under Frälse-  
ock besitia för sig ock sina arfwingar alt framgent under Frälse-  
manna  Rätt, thet kan klarligen ses af Adelens Privilegier. <ref>(t) Ridd. ock Adel. Privil. 1723. §. 27.</ref>(t).
manna  Rätt, thet kan klarligen ses af Adelens Privilegier. (t).  
  (3) Skatte-Hemman Prxdium  vectigale är af samma art som Odals-  
(3) Skatte-Hemman   Prxdium  vectigale är af samma art som Odals-  
hemman (hwarom i Början på thetta  Capitel) hafwandes  ingen  
hemman     (hwarom i Början på thetta  Capitel) hafwandes  ingen  
mackt at drifwa  en sådan  Skatte-Bonde från sitt Hemman icke el-  
mackt at drifwa  en sådan  Skatte-Bonde från sitt Hemman icke el-  
ler hans Hustru ock  Barn, så länge the göra Rätt för sig: Men ther  
ler hans Hustru ock  Barn, så länge the göra Rätt för sig: Men ther  
et sådant  Hemman, genom  Aboens lätia ock försummelse,  kommer  
et sådant  Hemman, genom  Aboens lätia ock försummelse,  kommer  
I Lägerwald ock bli  3 år ödeliggandes, anses thet strax såsom Skat-  
I Lägerwald ock bli  3 år ödeliggandes, anses thet strax såsom Skat-  
tewrak  och hemfaller Cronan, hwilket intet gärna sker, utan i långa  
tewrak  och hemfaller Cronan, hwilket intet gärna sker, utan i långa  
swåra  Feigder, hwar efter the dock på Kong'.  Nåd ock Resolutio-  
swåra  Feigder, hwar efter the dock på Kong'.  Nåd ock Resolutio-  
ner <ref>(u) Vid. Kongl. Maj as Nådige Resolution öfwer Allmogens Beswär 1720. och 1723. Confer Mag Mentzers Swänska Åkerman An. 1727. åpag. 9. ad 25.</ref>(u) kommit frije til sina  Skattehemman igen,  när the allenast  
ner (u) kommit frije til sina  Skattehemman igen,  när the allenast  
betala  the innestående Crone-utlagor,  som skedde nu efter sidsta  
betala  the innestående Crone-utlagor,  som skedde nu efter sidsta  
Ofreden. Thesse Hemman  böra skiljas ifrån thet
Ofreden. Thesse Hemman  böra skiljas ifrån thet  
  (4) Slaget nemligen Crono-Skatte-Hemman, them en ock annan
(4) Slaget nemligen Crono-Skatte-Hemman,     them en ock annan  
köpt af Cronan efter 6 års Ränta, ock thet i krafft af Kongl. Maj:tz  
köpt af Cronan efter 6 års Ränta, ock thet i krafft af Kongl. Maj:tz  
Nådige  Förordning<ref>(x) Kong!. Förordning d. 19 Sept. 1723.</ref>(x) wid hwilka Heilman inge Förmåner äro  
Nådige  Förordning   (x) wid hwilka Heilman   inge Förmåner   äro  
mer sen än som förr, hwarken Landskyld eller annan Landgilde,  
mer sen än som förr,   hwarken   Landskyld eller annan Landgilde,  
utan allenast Besitielse-Rätten, hwar af then gör sig förlustig, som  
utan allenast Besitielse-Rätten, hwar af then gör sig förlustig, som  
ej i rättan tid betalar Cronan, Kyrckan ock Prästen then  Tijonde  
ej i rättan tid betalar Cronan, Kyrckan ock Prästen then  Tijonde  
ock  Skatt hwar ock  en skal ha.
ock  Skatt hwar ock  en skal ha.  
  (5) Sidsta slaget äro pura Crono-hemman, öfwer hwilka  Konung-
(5) Sidsta slaget äro pura Crono-hemman, öfwer hwilka  Konung-  
ens  Befallningshafwande ha til at bjuda ock befalla, sättia Bonde af  
ens  Befallningshafwande ha tu l at bjuda ock befalla, sättia Bonde af  
ock til. The Skatter  ock Utlagor, som the årligen betala, äro åtskil-  
ock tu. The Skatter  ock Utlagor, som the årligen betala, äro åtskil-  
lige neml.
lige neml.  
     1. Ordinarie- Jordeboks ock Mantals  Ränta.  
     1. Ordinarie- Jordeboks ock Mantals  Ränta.  
     2.  Crono, Kyrcko- ock Präste-Tijonde.  
     2.  Crono, Kyrcko- ock Präste-Tijonde.  
(t) Ridd. ock Adel. Privil. 1723. §. 27.
(u) Vid. Kongl. Maj as Nådige Resolution öfwer Allmogens Beswär 1720. och
1723.
Confer Mag Mentzers Swänska Åkerman An. 1727. åpag. 9. ad 25.
(x) Kong!. Förordning d. 19 Sept. 1723.


==Sida 71==
==Sida 71==
�
     3. Mantals-Penningar.  
     3. Mantals-Penningar.  
     4. Allehanda Contributioner.  
     4. Allehanda Contributioner.  
     5. Lands ock Slots-hielp.  
     5. Lands ock Slots-hielp.  
     6. Lön ock Betalnings-Afgifft. (y)  
     6. Lön ock Betalnings-Afgifft.<ref>(y) Vid. Contributions Placaten af år 1719 och 1720.</ref> (y)  
  Här under komma     nu sidst at beskrifwas Mensal- ock Annex-  
  Här under komma nu sidst at beskrifwas Mensal- ock Annex-
Hemman,   hwilka blefwo lagde til Prästernas underhåld uti Drot-  
Hemman, hwilka blefwo lagde til Prästernas underhåld uti Drot-  
ning Margaretae tid 1387. Ty när Biskoparne woro försynte   med  
ning Margaretae tid 1387. Ty när Biskoparne woro försynte med  
sina goda Bispe-Stolar, hälst the förut inga hade, utan woro wand-  
sina goda Bispe-Stolar, hälst the förut inga hade, utan woro wand-  
rande Missionarii eller Sänningebod från  Påfwen i Rom, så förord-  
rande Missionarii eller Sänningebod från  Påfwen i Rom, så förord-  
nade thenna mäktiga  ock  mycket wisa Drotningen, at Archi-Diaco-  
nade thenna mäktiga  ock  mycket wisa Drotningen, at Archi-Diaco-  
ni, Diaconi, Cantores ock Caniker skulle ha til sina Inkomster wis-  
ni, Diaconi, Cantores ock Caniker skulle ha til sina Inkomster wis-  
sa Praeberxder ock Kanike-Bord eller bona Mensalia; Ty  man ser, at  
sa Praeberxder ock Kanike-Bord eller bona Mensalia; Ty  man ser, at  
Canikerne hafwa i förstonne spisat  wid Biskoparnas Bord; men  tå  
Canikerne hafwa i förstonne spisat  wid Biskoparnas Bord; men  tå  
the  thet intet längre wile, utan helre bo i Enslighet ock Rolighet  
the  thet intet längre wile, utan helre bo i Enslighet ock Rolighet  
för  sig sielfwa, blefwo thesse Mensal-Hemman  (som ther af fingo  
för  sig sielfwa, blefwo thesse Mensal-Hemman  (som ther af fingo  
sina namn)  delte  emellan Arcke-Diäkner,  Diäknar  ock Kaniker,  
sina namn)  delte  emellan Arcke-Diäkner,  Diäknar  ock Kaniker,  
som  nu kallas Kyrckoherdar,  Capellaner ock Klockare, hälst the  
som  nu kallas Kyrckoherdar,  Capellaner ock Klockare, hälst the  
uti Arcke-Biskopens  Nicolai Tid, som lefde under Kong  Waldemar  
uti Arcke-Biskopens  Nicolai Tid, som lefde under Kong  Waldemar  
then 3die, blefwo kallade Dignitates thet är Wärdigheter eller Wör-  
then 3die, blefwo kallade Dignitates thet är Wärdigheter eller Wör-  
digheter, ock Delnings-Boken  på thessa  Mensal-Hemmanen kalla-  
digheter, ock Delnings-Boken  på thessa  Mensal-Hemmanen kalla-  
des  Palte-Boken, hwaruti hwars  ock  ens Praelats, Caniks ock Vi-  
des  Palte-Boken, hwaruti hwars  ock  ens Praelats, Caniks ock Vi-  
carii Gods ock  wärde blef infört ock upteknadt, så at efter handen  
carii Gods ock  wärde blef infört ock upteknadt, så at efter handen  
hwad  som  war tilförene liksom ett commune  bonum eller samfält,  
hwad  som  war tilförene liksom ett commune  bonum eller samfält,  
blef til hwars ock ens proprium eller särskilt Ägendom. (z)  
blef til hwars ock ens proprium eller särskilt Ägendom. <ref>(z) Vid. Chron. Archi-Episcopi Lundensis. Item Holbergs Dannemarks Riges Histor. p. 486.</ref>(z)
  Angående   härnäst Annex-Hemmanen,   så äro the mäst anslagne til  
  Angående härnäst Annex-Hemmanen, så äro the mäst anslagne til
Äncke-Säten   för Pastorum qwarlemnade   Änckor, på thet the, efter  
Äncke-Säten för Pastorum qwarlemnade Änckor, på thet the, efter  
sina Mäns död, icke måtte  wara wildfoglar ock flyta, som  Watn  
sina Mäns död, icke måtte  wara wildfoglar ock flyta, som  Watn  
kring Stenar, utan ha någon Torfwa ock hus at bo uti: ock fast the  
kring Stenar, utan ha någon Torfwa ock hus at bo uti: ock fast the  
hit tils haft thess utan både af Kyrckorna ock samtefiga Prästerska-  
hit tils haft thess utan både af Kyrckorna ock samtefiga Prästerska-  
pet årligen Contante Penningar til en Summa här i Wikornas  Con-  
pet årligen Contante Penningar til en Summa här i Wikornas  Con-  
tract af 57 Dal. ock thet efter Kong FREDRICKS   then III :dies nå-  
tract af 57 Dal. ock thet efter Kong FREDRICKS then III:dies nå-  
diga anordnande öfwer hela Norrige, hwilket efter Pacta Pacis blif-  
diga anordnande öfwer hela Norrige, hwilket efter Pacta Pacis blif-  
wit hållit wid mackt; dock som oss syntes många ledo äntå Nöd,  
wit hållit wid mackt; dock som oss syntes många ledo äntå Nöd,  
uprättade wi här i Wikornas Probsteri en Förenings Skrifft d. 6.  
uprättade wi här i Wikornas Probsteri en Förenings Skrifft d. 6.  
Sept. 1739 til rundeligare Äncko-Hielp för alla warande Änckor i  
Sept. 1739 til rundeligare Äncko-Hielp för alla warande Änckor i  
Contractet icke allenast Kyrckoherdarnas, utan ock Capellaners  
Contractet icke allenast Kyrckoherdarnas, utan ock Capellaners
 
(y) Vid. Contributions Placaten af år 1719 och 1720.
(z) Vid. Chron. Archi-Episcopi Lundensis. Item Holbergs Dannemarks Riges
Histor. p. 486.
 


                                                                71
== Sida 72 ==
�==Sida 72==
ock Scholae-Betienters, bestående ther i, at hwar ock en af sin Tij-
onde ger hwar 50de Tun. eller 3 Dal. Smt. belöpande sig årligen til
121 Dal. Smt., som the nu få utom Änke-Säten, hwilken Skrift
Hans Kongl. Maj:ts nådigst confirmerat. <ref>(aa) Stockholm d. 28 Martii 1740. </ref>(aa).


ock Scholae-Betienters, bestående ther i, at hwar ock en af sin Tij-
== Fotnot ==
onde ger  hwar 50de Tun.  eller 3 Dal. Smt. belöpande sig årligen tul
[[Kategori:Digitaliserade skrifter]]
121 Dal.  Smt., som the  nu få utom Änke-Säten,  hwilken Skrift
[[Kategori:Bohusläns Beskrivning Oedman 1746]]
Hans Kongl. Maj:ts nådigst confirmerat. (aa).

Nuvarande version från 7 maj 2023 kl. 15.42

Tillbaka till: Thet 9:e capitlet

Scannade filer

Thet 10de Capitlet. Om Odals-Jord/ Odalsmän/ Land-skyld/ Landsskylds ock Mensal- samt Annex-Hemman/ Byxel/ Taga/ Skatt ock Crone-Utlagor Årligen.

Sida 66[redigera | redigera wikitext]

Odal betyder  fast, Laggill, fri för Skatt ock Tunga. 
  Odalboren; then som är boren eller född til sina faders fasta Agen- 
dom eller Frälsegods. 
  Odals-Jord är  thet Arfwegods, som en fådt efter sina Förfäder, 
hwilka kallas nu som förr Odals-Män: d. ä. Jordägande, frije Bön- 
der, eller någre andre Personer, som i 2 Mans åldrar, eller 2ne Män 
efter theras föräldrar haft i rolig possession i 30 Wintrar sin Odals- 
Jord, ock är  kommen i 3die Led utan klander, efter ärhållit laga

Sida 67[redigera | redigera wikitext]

Skafft ock Skiöte.[1](l) At Odals-Rätt är mycket gammal ses af then 
Norska  Chrönickan, hwilken säger, at tå Harald Harfager lade un- 
der sig Norrige ock blef Enwålds Kong, tog han alt Odals gods til 
sig, och alla Bönderna, som woro  Odalsmän måste gifwa honom 
Landsskyld; Men Kong Hagen eller Håke Adelsten lofte på Tinget, 
tå han blef tagen til Kong, at han wille ge Bönderna sitt Odal ock 
Ägendom igen och göra them til Odalsborne. 
  Odals-Frihet består ther i, at en hwar kan icke allenast tilhandla 
sig sådant gods, utan ock thet sielf bruka ock besitja, eller fästa 
thet bort åt andra mot wiss Taga ock Landskyld, ock är i synner- 
het thet Förskiäl at märka emellan the Norske  Odalsmän ock Jord- 
ägande Bönder i Dannemarck, at the förra nemligen Norske Odals- 
män  (hwar under Bahuslänningarne  begripas) icke ärkänna något 
annat Herrskap öfwer sig, utan allenast Kongen ock Cronan, til 
hwilken the endast skatta, så at Odalsgods har samma  härlighet 
nästan som Adeligit Gods, ock en Norsk Odalsman kan ej obilligt 
kallas en liten Adelsman.
  Änteligen  är at märcka, at  Odal är en så starck ägendom, at tå 
man  säljer något til oryggelig ägendom, plär man thet kalla et äwigt 
Odal och ägendom; Therföre  när någon har köpt Odal ock han wil 
sälja thet igen, må thet hembiudas then, som thet först sålde eller 
hans arfwingar [2](m). The Norske  Bönder, ja ock Bahuslänningarne, 
höllo sig fordom i anseende här til, för små Herremän ock sågo sin 
Odals-Rätt an, som thet största klenod the ägde; Förthenskull har 
Kong efter Kong aldrig welat betaga Odalsmännen theras Odals- 
Rätt, ej eller förordna något, som them kunde förswaga, särdeles 
som Konungarna sågo, at thenna härlighet gaf Odalsmännen ambi- 
tion ock stort-mod, i synnerhet wid alla Feigder, tå the, til at för- 
swara  sig ock sin Odals-Jord, wiste sig så Tapperhet, at the intet 
folck i werlden wile eftergifwa.
  Här i Wikorna uti Bahus-Län finnas the mäste ock bäste Odals-
män af alla Stånd nu för tiden, hwarföre som  en stor hop af them 
ej  kunna komma fil at sielfwa bo på sina Odalsgårdax, så pläga the 
antingen mot  en wiss Summa Penningar förpanta sitt Odal till främ- 
mande  på wissa år, hWilka kallas Pante-män, som bo på sådant Odal 
utan Taga  ock Landskyld,  så länge Pantåren wara,  ock tils Pante- 
skillingen, efter the utsatte årens förlopp, blir betalter: Eller ock 
skaffa the sig Fäste-bönder på sina Odalshemman, som kallas dels

Sida 68[redigera | redigera wikitext]

Leilänningar, dels Byxelbönder, (ty bygsla  är ett Norskt ord ock 
betyder så mycket som leija eller fästa) ock tå ger en sådan Leijlän- 
ning til Odalsmannen icke allenast Taga ibland hwart 3die år, 
ibland Lifs-Tids Taga, samt årlig Lanskyld, bestående i Malt, Råg, 
Korn, Smör, Fornöt etc. eller ock alt räknadt uti Contante Pennin- 
gar, alt som Gården är god ock stor til, utan ock the äro förbundne 
at göra Äcker ock Arbete hos Odalsmannen, när han så behöfwer.
  Then gamla Norska Lag förordnar[3](n) at när ther äro många Lotts- 
ägare til en Gård, tå äger then allena Bygselen, thet är mackt at sä- 
tia Bonden til ock ifrån Gården mot Taga ock Landskyld, som har 
then största delen i Gården; ock tå Lott-ägarne ha lika stor part, 
göres Förskiäl på  theras Stånd, om then ena är Adelsman, then 
andra Präst, then 3die Borgare eller Bonde, tå bygslar then förste 
eller förnämste, hwilken bemälte Lag kallar bäste Man.
  Sådane Landsskylds-Hemman äro fordom i Catholiska tider til en 
stor del bortskiänckte i Siäle-gåfwor så wäl til Kyrcka, som Präst, 
af somlige mer ock somlige mindre, alt som the haft kärlek för sin 
Präst ock råd til, hwilken  Landskyld eller Ränta Kyrkorna ock 
Prästerne ännu oförrykt, liksom i Norska tider, njuta efter Freds- 
Fördraget, tå Landet blef Swänskt, så at mången har rätt ansenligt, 
men största delen litet nog. Hwilka hemman kallas Mensal-Hem- 
man för Prästerna, såsom wederlag up i Landet för stor giästning, 
hwilka äro nu dels indelte til Dragone- ock Båtsmäns-håld; dels 
oindelte, af the senare har Prästen mästa ock bästa Rättighet, 
utom Smör, Offer ock Tijonde efter Föreningen 1722.
  Wid  Land-skyldens   upbärande  war  mycket  brukligt, efter gamla 
Norska   Lagen at  nämna  Hudar ock Skinn;  Hwarwid  aktades at 1 
Hud   skulle swara emot 1  Tun. Skyld, bestående af 12 Tolftingar 
eller Sättingar Malt; ock 12 Skinn  emot  1 Hud  ock altså 1 Skin 
emot  1 Tolfting Malt.

  Utur  ett gammalt  Manuscript finnes Landskylden i gamla Tider så- 
ledes wara satt ock taxerad.
Ein  Marck  Guld är suo god, sem VIII Bugild Marck. 
Ein  Bugild Marck  er  suo god, sem  ku, eller halw Bissmar Pund Kopar.
VI.  Roker  Korn  er suo god, sem  VI Faar eller IV Geitar eller 1

Sida 69[redigera | redigera wikitext]

Lod Syl sur gammult.
  Eit Marmataboel  eru IX Spanner Korn-Stad   ijordu. 
  Hefsel  duboel er eit halfmarckis boel eller IV Erikzboel.
  Eit Marckeboel er VIII Eiris boel. 
  Try  Laups-land er halftredie Eiris-Boel og III Penninge-boel. 
  Tre  Ortuge-Boel er eit Eiris-Boel. 
  Tre  Mamateleige  er eit Marcke-Moel an Agdesidu.[4] (o)

  At thenna gamla  Skrift thesto bättre förstå, wil jag til the okun-
nigas uplysning, i korthet förklara Eiris- ock Ortuge-Boel. Boel 
thet betyder ett Hemman ock Bolstad  thet är Boställe, ock Bolby 
kallas ett stycke Aker.[5](p) Men Eiris thet är Ore på Swänska: 1 öre 
galt fordom 15 Penningar; så at 2 öre war 2 1/2 skilling Dansk: ock 
1 öre Sölf war 2 1/2 Penning, som nu skal Wara 7 1/2 skilling Dansk.[6] 
(q) örtug eller örtig åter war fordom 8 öre: Men 24 Ortuger giorde 
en Marck; ock  40 Marcks Böte war efter G. Stiernhielms uträkning 
240  Tunnor Säd. [7](r).
  Angående  Hemmanens Natur och  Beskaffenhet, så äro the af oli- 
ka art.
  (1) Frälse-hemman, som kallas Allodial-Ägendom, jämwäl Ode 
thet är Frälse-gods, hwar om Loccenius emot Vossium skrifwer [8](s) 
besitjas merendels af Ridderskapet ock Adele, efter Råå ock Röör, 
thet är the Råmärcken ock Dele-Stenar, som finnas i Skogar ock 
Marck til Skildnad från andra Hemman. The som äro belägne inn- 
om Råå ock Röör, ock kallas Insockne Frälse, göra på wissa dagar 
ock tider Arbete på sielfwa Säterien eller Herregårdarna, ther Här- 
skapet bor, utom Äcker Skjuts-färder, när the bli befalte. Men 
Utsokne frälse betala alt med Penningar arbete ock Äcker, äfwen 
som  thet sker
  (2) Med Ofrifrälse hemman, som så kallas efter the bebos ei af
Adelsmän utan andra Stånds-Personer, Präster, Borgare eller Bön- 
der, ock altså intet njuta the Privilegier, som tå the hörde Adelen 
til, utan må 2ne sådane hela Hemman hålla en Båtsman,  utom 
Odal-Skatt til Cronan, när Ofrifrälsemannen ei Hemmanet sielf be- 
bor; dock är Skatten lika stor ock betalas mäst  som fordomdags i

Sida 70[redigera | redigera wikitext]

Landgille eller Landskyld, nu med Malt, nu med Smör utom Fo- 
rings-Nöt, Taga ock känssel, som sker när Omskifte sker efter åbo- 
ens död. Hwar wid är at märcka, när någon frågar, huru många 
Pund skyllar thet eller thet Hemmanet? ock ther på swaras 4. 5. el- 
ler 6. Lisp. skal man räckna hwart Pund för 50 RiksD. eller 75 Dal. 
Sm :t.
  Huru  nådigt  Hans Kong!. Maj:t sig utlåtit för för Ofrälse-männen, 
at the skola sådana  från Adelen köpte Frälse-hemman få behålla 
ock besitia för sig ock sina arfwingar alt framgent under Frälse- 
manna  Rätt, thet kan klarligen ses af Adelens Privilegier. [9](t).
  (3) Skatte-Hemman Prxdium  vectigale är af samma art som Odals- 
hemman (hwarom i Början på thetta  Capitel) hafwandes  ingen 
mackt at drifwa  en sådan  Skatte-Bonde från sitt Hemman icke el- 
ler hans Hustru ock  Barn, så länge the göra Rätt för sig: Men ther 
et sådant   Hemman, genom  Aboens lätia ock försummelse,   kommer 
I Lägerwald ock bli  3 år ödeliggandes, anses thet strax såsom Skat- 
tewrak  och hemfaller Cronan, hwilket intet gärna sker, utan i långa 
swåra  Feigder, hwar efter the dock på Kong'.  Nåd ock Resolutio- 
ner [10](u) kommit frije til sina  Skattehemman igen,  när the allenast 
betala  the innestående Crone-utlagor,  som skedde nu efter sidsta 
Ofreden. Thesse Hemman   böra skiljas ifrån thet
  (4) Slaget nemligen Crono-Skatte-Hemman, them en ock annan
köpt af Cronan efter 6 års Ränta, ock thet i krafft af Kongl. Maj:tz 
Nådige  Förordning[11](x) wid hwilka Heilman inge Förmåner äro 
mer sen än som förr, hwarken Landskyld eller annan Landgilde, 
utan allenast Besitielse-Rätten, hwar af then gör sig förlustig, som 
ej i rättan tid betalar Cronan, Kyrckan ock Prästen then  Tijonde 
ock  Skatt hwar ock  en skal ha.
  (5) Sidsta slaget äro pura Crono-hemman, öfwer hwilka  Konung-
ens  Befallningshafwande ha til at bjuda ock befalla, sättia Bonde af 
ock til. The Skatter  ock Utlagor, som the årligen betala, äro åtskil- 
lige neml.
    1. Ordinarie- Jordeboks ock Mantals  Ränta. 
    2.  Crono, Kyrcko- ock Präste-Tijonde.

Sida 71[redigera | redigera wikitext]

    3. Mantals-Penningar. 
    4. Allehanda Contributioner. 
    5. Lands ock Slots-hielp. 
    6. Lön ock Betalnings-Afgifft.[12] (y) 
Här under komma nu sidst at beskrifwas Mensal- ock Annex-
Hemman, hwilka blefwo lagde til Prästernas underhåld uti Drot- 
ning Margaretae tid 1387. Ty när Biskoparne woro försynte med 
sina goda Bispe-Stolar, hälst the förut inga hade, utan woro wand- 
rande Missionarii eller Sänningebod från  Påfwen i Rom, så förord- 
nade thenna mäktiga   ock  mycket wisa Drotningen, at Archi-Diaco- 
ni, Diaconi, Cantores ock Caniker skulle ha til sina Inkomster wis- 
sa Praeberxder ock Kanike-Bord eller bona Mensalia; Ty  man ser, at 
Canikerne hafwa i förstonne spisat  wid Biskoparnas Bord; men  tå 
the  thet intet längre wile, utan helre bo i Enslighet ock Rolighet 
för  sig sielfwa, blefwo thesse Mensal-Hemman  (som ther af fingo 
sina namn)  delte  emellan Arcke-Diäkner,  Diäknar   ock Kaniker, 
som  nu kallas Kyrckoherdar,   Capellaner ock Klockare, hälst the 
uti Arcke-Biskopens  Nicolai Tid, som lefde under Kong   Waldemar 
then 3die, blefwo kallade Dignitates thet är Wärdigheter eller Wör- 
digheter, ock Delnings-Boken   på thessa   Mensal-Hemmanen kalla- 
des  Palte-Boken, hwaruti hwars  ock  ens Praelats, Caniks ock Vi- 
carii Gods ock  wärde blef infört ock upteknadt, så at efter handen 
hwad  som  war tilförene liksom ett commune   bonum eller samfält, 
blef til hwars ock ens proprium eller särskilt Ägendom. [13](z)
Angående härnäst Annex-Hemmanen, så äro the mäst anslagne til
Äncke-Säten för Pastorum qwarlemnade Änckor, på thet the, efter 
sina Mäns död, icke måtte  wara wildfoglar ock flyta, som  Watn 
kring Stenar, utan ha någon Torfwa ock hus at bo uti: ock fast the 
hit tils haft thess utan både af Kyrckorna ock samtefiga Prästerska- 
pet årligen Contante Penningar til en Summa här i Wikornas  Con- 
tract af 57 Dal. ock thet efter Kong FREDRICKS then III:dies nå- 
diga anordnande öfwer hela Norrige, hwilket efter Pacta Pacis blif- 
wit hållit wid mackt; dock som oss syntes många ledo äntå Nöd, 
uprättade wi här i Wikornas Probsteri en Förenings Skrifft d. 6. 
Sept. 1739 til rundeligare Äncko-Hielp för alla warande Änckor i 
Contractet icke allenast Kyrckoherdarnas, utan ock Capellaners

Sida 72[redigera | redigera wikitext]

ock Scholae-Betienters, bestående ther i, at hwar ock en af sin Tij- 
onde ger hwar 50de Tun. eller 3 Dal. Smt. belöpande sig årligen til 
121 Dal. Smt., som the nu få utom Änke-Säten, hwilken Skrift 
Hans Kongl. Maj:ts nådigst confirmerat. [14](aa).

Fotnot[redigera | redigera wikitext]

  1. ↑ (l) vid Spegels Glossarium p. 325. och gambla Norske Lagen Odals-Balcken cap. I.
  2. ↑ (m) Norska Odals Balken §. 7.
  3. ↑ (n) Landleje-Balken. I. Cap.
  4. ↑ (o) Ramus om Noriges Beskrifning p. 26.
  5. ↑ (p) Veil. Gloss. Dan.
  6. ↑ (q) vid. B. B. C. 24.
  7. ↑ (r) P. Dykman de Moneta Svet.
  8. ↑ (s) de vit. Serm. Lib. 2. C. 2.
  9. ↑ (t) Ridd. ock Adel. Privil. 1723. §. 27.
  10. ↑ (u) Vid. Kongl. Maj as Nådige Resolution öfwer Allmogens Beswär 1720. och 1723. Confer Mag Mentzers Swänska Åkerman An. 1727. åpag. 9. ad 25.
  11. ↑ (x) Kong!. Förordning d. 19 Sept. 1723.
  12. ↑ (y) Vid. Contributions Placaten af år 1719 och 1720.
  13. ↑ (z) Vid. Chron. Archi-Episcopi Lundensis. Item Holbergs Dannemarks Riges Histor. p. 486.
  14. ↑ (aa) Stockholm d. 28 Martii 1740.
Hämtad från "http://museet.dyndns.org/mediawiki/index.php?title=X._Om_Odalsjord,_Odalsmän&oldid=4311"