Skillnad mellan versioner av "Vandring till Stale gruva den 19 maj"

Från MHF-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
m (kategori tillagd)
m
 
(3 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Kvarts och fältspat är två bergarter som är viktiga för porslinsindustrin. Man kan anta att Göteborgs porslinsfabrik har varit en av brukarna. Porslin tillverkas av en blandning av kvarts, fällspat och kaolin. I Munkedal finns flera gruvor där man brutit dessa mineraler. Denna vandring leddes av Bengt Blomberg som berättade om arbetet med att anlägga gruvan uppe vid Stale tjärn. När gruvbrytningen började hette hela det aktuella området Stale. Numera ingår platsen för själva gruvhålet i fastigheten Foss-Hult.  
Kvarts och fältspat är två bergarter som är viktiga för porslinsindustrin. Man kan anta att Göteborgs porslinsfabrik har varit en av brukarna. Porslin tillverkas av en blandning av kvarts, fällspat och kaolin. I Munkedal finns flera gruvor där man brutit dessa mineraler. Denna vandring leddes av [[Bengt Blomberg]] som berättade om arbetet med att anlägga gruvan uppe vid Stale tjärn. När gruvbrytningen började hette hela det aktuella området Stale. Numera ingår platsen för själva gruvhålet i fastigheten Foss-Hult.  
[[Fil:Bengt B.jpg|miniatyr|Bengt Blomberg på vägen till Stale gruva berättar för de många intresserade åhörarna ]]
[[Fil:Bengt B.jpg|miniatyr|Bengt Blomberg på vägen till Stale gruva berättar för de många intresserade åhörarna ]]


Rad 5: Rad 5:
Brytningen i Stale gruva har skett i två perioder. Det började 1942 och höll på till 1946. Sedan var det ett uppehåll till 1965 då man återupptog brytningen under ett par år. Bengt berättade om att man först fick anlägga en 800 meter lång väg från där Stale gata slutar idag fram till själva tjärnen. (Då var det bara branta backen närmast landsvägen som hade den benämningen). Detta var svårt, dels för stora stenblock som måste hanteras, dels för att det på sina ställen var bottenlöst. Där lade man en matta med slanor av asp som underlag för vägen. Aspen lär hålla bra när den ligger i vatten.
Brytningen i Stale gruva har skett i två perioder. Det började 1942 och höll på till 1946. Sedan var det ett uppehåll till 1965 då man återupptog brytningen under ett par år. Bengt berättade om att man först fick anlägga en 800 meter lång väg från där Stale gata slutar idag fram till själva tjärnen. (Då var det bara branta backen närmast landsvägen som hade den benämningen). Detta var svårt, dels för stora stenblock som måste hanteras, dels för att det på sina ställen var bottenlöst. Där lade man en matta med slanor av asp som underlag för vägen. Aspen lär hålla bra när den ligger i vatten.


På en fråga om hur många personer som arbetade i gruvan trodde Bengt det handlade om ca fem personer utöver de som transporterade stenen. Transporten gick åtminstone under den första perioden till Saltkällans hamn (nuvarande båthamnen för fritidsbåtar). Ett drygt 40-tal intresserade deltagare deltog i vandringen. Bengt avslutade sin berättelse vid Stale tjärn där utlastningen skedde. Många av deltagarna ”klättrade” upp för branten för att bese själva gruvhålet som numera är vattenfyllt. Det har ett djup om ca 20 meter, vilket kan ses på de bilder som Bengt visade. Se även den mullrande berättelsen på sidan 23 och se vidare Hembygdsföreningens hemsida www.hembygd.se/munkedals-hembygdsf-rening.
På en fråga om hur många personer som arbetade i gruvan trodde Bengt det handlade om ca fem personer utöver de som transporterade stenen. Transporten gick åtminstone under den första perioden till Saltkällans hamn (nuvarande båthamnen för fritidsbåtar). Ett drygt 40-tal intresserade deltagare deltog i vandringen. Bengt avslutade sin berättelse vid Stale tjärn där utlastningen skedde. Många av deltagarna ”klättrade” upp för branten för att bese själva gruvhålet som numera är vattenfyllt. Det har ett djup om ca 20 meter, vilket kan ses på de bilder som Bengt visade. Se även den mullrande berättelsen på sidan 23 och se vidare Hembygdsföreningens hemsida [https://www.hembygd.se/munkedals-hembygdsf-rening/ny-sida-22 www.hembygd.se/munkedals-hembygdsf-rening.]


[[Kategori:Munkedalsbygden]]
[[Kategori:Munkedalsbygden]]
Rad 11: Rad 11:
[[Kategori:Näringsliv]]
[[Kategori:Näringsliv]]
[[Kategori:Stale]]
[[Kategori:Stale]]
[[Kategori:Gruvor]]

Nuvarande version från 9 november 2022 kl. 19.55

Kvarts och fältspat är två bergarter som är viktiga för porslinsindustrin. Man kan anta att Göteborgs porslinsfabrik har varit en av brukarna. Porslin tillverkas av en blandning av kvarts, fällspat och kaolin. I Munkedal finns flera gruvor där man brutit dessa mineraler. Denna vandring leddes av Bengt Blomberg som berättade om arbetet med att anlägga gruvan uppe vid Stale tjärn. När gruvbrytningen började hette hela det aktuella området Stale. Numera ingår platsen för själva gruvhålet i fastigheten Foss-Hult.

Bengt Blomberg på vägen till Stale gruva berättar för de många intresserade åhörarna


Brytningen i Stale gruva har skett i två perioder. Det började 1942 och höll på till 1946. Sedan var det ett uppehåll till 1965 då man återupptog brytningen under ett par år. Bengt berättade om att man först fick anlägga en 800 meter lång väg från där Stale gata slutar idag fram till själva tjärnen. (Då var det bara branta backen närmast landsvägen som hade den benämningen). Detta var svårt, dels för stora stenblock som måste hanteras, dels för att det på sina ställen var bottenlöst. Där lade man en matta med slanor av asp som underlag för vägen. Aspen lär hålla bra när den ligger i vatten.

På en fråga om hur många personer som arbetade i gruvan trodde Bengt det handlade om ca fem personer utöver de som transporterade stenen. Transporten gick åtminstone under den första perioden till Saltkällans hamn (nuvarande båthamnen för fritidsbåtar). Ett drygt 40-tal intresserade deltagare deltog i vandringen. Bengt avslutade sin berättelse vid Stale tjärn där utlastningen skedde. Många av deltagarna ”klättrade” upp för branten för att bese själva gruvhålet som numera är vattenfyllt. Det har ett djup om ca 20 meter, vilket kan ses på de bilder som Bengt visade. Se även den mullrande berättelsen på sidan 23 och se vidare Hembygdsföreningens hemsida www.hembygd.se/munkedals-hembygdsf-rening.