Hembygden i Munkedal 89-1: Skillnad mellan sidversioner
Lennart (diskussion | bidrag) Länk |
Lennart (diskussion | bidrag) Text borttagen |
||
| (6 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Hembygden i Munkedal | Hembygden i Munkedal | ||
Tidigt under 1200-talet, kom bygden kring [[Kviström]] att få ett namn, som skulle bli bestående långt fram i tiden, och som fortfarande har stor aktivitet inom orten. Det som föranledde namnet Munkedal var de grupper av munkar, som från klostret i Dragsmark, sökte sig åt skilda väderstreck, för att känna den bygd och de omgivningar dit munkarna kunde färdas. Det är troligt, att munkarna från Marieskog — som klostret i Dragsmark kallas — sjöledes färdades till Kviströmsdalen. Syftet var att fånga lax, och som det även heter idka ett fromt sinneslag. Munkarna lärde sig även att mala sin säd, som de fraktade upp till farleden nära herrgården. I berget ovanför herrgården, finns en höjdpunkt, en stenmur som benämnes för Örtagården. Så uppkom namnet Munkedal, som på munkarnas tid kallades för "Munkedalen". | |||
Ortsnamnet förkortades under seklernas lopp till Munkedal, genom att avkorta ändelsen "en", så kom namnet till medan sockennamnet alltjämt heter Foss, uppkommet genom fallen vid Bråland och av norskt ursprung. Då Bohuslän under många sekler tillhörde Norge, hade namnet Foss uppkommit, motsvarande. norskarnas foss istället för fors. Men efter 1658 då Bohuslän återbördades till Sverige fick Foss kvarstå som benämning på sockennamnet, och kommer alltjämt att så förbli. | |||
För dem som har Munkedal till sin hembygd är åtskilligt som vittnar om gamla tider, våra fornlämningar i en historisk trakt; livaktiga industrier i bygden, varav flera har anor .från 180-talet. Ett rikt föreningsliv blomstrar inom socknens gränser, så många att det ar svart att nämna alla vid namn, det måste gälla såväl ortsbetonade föreningar, som sådana på det kulturella planet. Alla har de sin uppgift att fylla. | |||
Samhället Munkedal är spritt på flera områden, t ex stationen [[Kviström]], Stale och centrum kring pappersbruket. Tätbebyggelsen är sådan, att den knappast är sammanhängande men i bilismens tidevarv torde avstånden mellan olika samhälles delar ej ha avgörande .betydelse. | |||
Kviströmsdalen, som munkarna så ivrigt eftersökte på grund av riklig förekomst av lax och andra fiskarter är bekant för sin skönhet. 'Här har såväl järnväg som landsväg,. trängt samman mellan [[Kviströmsberget]] (ibland kallat for "gråstensberget") och åt andra sidan älven det stora sammanhängande berg, som omger den ostligaste delen av Tungenäset . I [[Kviströmsberget]] finns rester efter fornborgar och liknande befästningsanläggningar finns också bevarade vid Jermunneröd och Skree. Boplatser från stenåldern finns på många historiska platser i landskapet, ett sådant finns Vid Hensbacka, där många föremål kommit i dagen men som förvaras i.Göteborgs.museum. Andra historiska minnesmärken finns vid Lökeberg, Med dess intressanta hällristning på gråberg. Ej långt därifrån finns. en naturlig urholkning i en bergsplatå dar istiden bar urholkat. en gryta, som inte stannat därvid utan fortsatt genom stenarten, och trängt genom densarnma, Fenomenet är delvis svårtillgängligt -- men säreget. | |||
Vid Skälleröd finns rester av en stenåldersboplats. Här finns även små grytor, inhuggna i berg och på. ett gärde syns tvenne stenar, i bygden kallat for "kämpesteriarna", minnen från ett slag som rasade här sedan många seklet tillbaka. I stridens hetta lär ett par konungar fått sätta livet till. Här vid Skälleröd har en gång i tiden saltvattnet trängt ända upp till sjön Vassbotten. | |||
Oändligt mycket mer, kan berättas från bygden kring Munkedal. En av våra föreningar är fornminnes- och hembygdsföreningen i Munkedal, som slår vakt om allt historiskt i form av gamla föremål och antika saker. Hembygdsföreningen har också utökat sitt medlemsantal under senare tid. Låt oss sluta där vi började, vid den sköna Kviströmsdalen. Det är en rofylld trakt, väl värd att studera. Numera kanske störd av stress från alla bilar och andra tafikfordon, som både dag och natt susar förbi. Men utvecklingen står aldrig stilla, det är bara att hänga med. | |||
[[Alfred Carlsson|A.C.]] | |||
[[Kategori:Munkedalsbygden]] | |||
[[Kategori:Munkedalsbygden]] | |||
[[Kategori:Munkedalsbygden 89-1]] | [[Kategori:Munkedalsbygden 89-1]] | ||
Nuvarande version från 16 maj 2026 kl. 11.51
Hembygden i Munkedal
Tidigt under 1200-talet, kom bygden kring Kviström att få ett namn, som skulle bli bestående långt fram i tiden, och som fortfarande har stor aktivitet inom orten. Det som föranledde namnet Munkedal var de grupper av munkar, som från klostret i Dragsmark, sökte sig åt skilda väderstreck, för att känna den bygd och de omgivningar dit munkarna kunde färdas. Det är troligt, att munkarna från Marieskog — som klostret i Dragsmark kallas — sjöledes färdades till Kviströmsdalen. Syftet var att fånga lax, och som det även heter idka ett fromt sinneslag. Munkarna lärde sig även att mala sin säd, som de fraktade upp till farleden nära herrgården. I berget ovanför herrgården, finns en höjdpunkt, en stenmur som benämnes för Örtagården. Så uppkom namnet Munkedal, som på munkarnas tid kallades för "Munkedalen".
Ortsnamnet förkortades under seklernas lopp till Munkedal, genom att avkorta ändelsen "en", så kom namnet till medan sockennamnet alltjämt heter Foss, uppkommet genom fallen vid Bråland och av norskt ursprung. Då Bohuslän under många sekler tillhörde Norge, hade namnet Foss uppkommit, motsvarande. norskarnas foss istället för fors. Men efter 1658 då Bohuslän återbördades till Sverige fick Foss kvarstå som benämning på sockennamnet, och kommer alltjämt att så förbli.
För dem som har Munkedal till sin hembygd är åtskilligt som vittnar om gamla tider, våra fornlämningar i en historisk trakt; livaktiga industrier i bygden, varav flera har anor .från 180-talet. Ett rikt föreningsliv blomstrar inom socknens gränser, så många att det ar svart att nämna alla vid namn, det måste gälla såväl ortsbetonade föreningar, som sådana på det kulturella planet. Alla har de sin uppgift att fylla.
Samhället Munkedal är spritt på flera områden, t ex stationen Kviström, Stale och centrum kring pappersbruket. Tätbebyggelsen är sådan, att den knappast är sammanhängande men i bilismens tidevarv torde avstånden mellan olika samhälles delar ej ha avgörande .betydelse.
Kviströmsdalen, som munkarna så ivrigt eftersökte på grund av riklig förekomst av lax och andra fiskarter är bekant för sin skönhet. 'Här har såväl järnväg som landsväg,. trängt samman mellan Kviströmsberget (ibland kallat for "gråstensberget") och åt andra sidan älven det stora sammanhängande berg, som omger den ostligaste delen av Tungenäset . I Kviströmsberget finns rester efter fornborgar och liknande befästningsanläggningar finns också bevarade vid Jermunneröd och Skree. Boplatser från stenåldern finns på många historiska platser i landskapet, ett sådant finns Vid Hensbacka, där många föremål kommit i dagen men som förvaras i.Göteborgs.museum. Andra historiska minnesmärken finns vid Lökeberg, Med dess intressanta hällristning på gråberg. Ej långt därifrån finns. en naturlig urholkning i en bergsplatå dar istiden bar urholkat. en gryta, som inte stannat därvid utan fortsatt genom stenarten, och trängt genom densarnma, Fenomenet är delvis svårtillgängligt -- men säreget.
Vid Skälleröd finns rester av en stenåldersboplats. Här finns även små grytor, inhuggna i berg och på. ett gärde syns tvenne stenar, i bygden kallat for "kämpesteriarna", minnen från ett slag som rasade här sedan många seklet tillbaka. I stridens hetta lär ett par konungar fått sätta livet till. Här vid Skälleröd har en gång i tiden saltvattnet trängt ända upp till sjön Vassbotten.
Oändligt mycket mer, kan berättas från bygden kring Munkedal. En av våra föreningar är fornminnes- och hembygdsföreningen i Munkedal, som slår vakt om allt historiskt i form av gamla föremål och antika saker. Hembygdsföreningen har också utökat sitt medlemsantal under senare tid. Låt oss sluta där vi började, vid den sköna Kviströmsdalen. Det är en rofylld trakt, väl värd att studera. Numera kanske störd av stress från alla bilar och andra tafikfordon, som både dag och natt susar förbi. Men utvecklingen står aldrig stilla, det är bara att hänga med.