Föreläsningssalen: Skillnad mellan sidversioner
Lennart (diskussion | bidrag) Stavfel rättade |
Lennart (diskussion | bidrag) Bild infogad |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Föreläsningssalen | Föreläsningssalen | ||
[[Fil:Föreläsninssalen innan rivningen 1987.png|miniatyr|Fabriksskolan med föreläsningssalen strax innan den revs 1987]] | |||
I samma byggnad som [[Fabriksskolan|Fabriksskolans]] tre skolsalar var inrymda fanns det även en stor sal som kallades Föreläsningssalen. Denna lokal var nog den största samlingslokalen inom dåvarande [[Munkedals kommun]] utanför [[Foss kyrka]]. Föreläsningssalen användes till många olika ändamål. Som namnet anger så hölls föreläsningar där. Det bildades och en Föreläsningsförening som hade till uppgift att ta dit föreläsare. På den tiden var det stor efterfrågan på ny kunskap om världen utanför Munkedal. Varken radio eller TV fanns. Denna verksamhet pågick ända fram till slutet av 1950-talet. Då kom ju TV. Munkedals Aktiebolags egna tillställningar fyllde salen. Så t.ex. när bruket firade sin 75-årsdag så bjöds alla anställda till fest som var uppdelade på två dagar för att alla skulle få plats Vid Pontus Wikners jubiléet 1912 kom det ca 1100 personer till [[Kaserna]]. Många av dessa skulle ju undfägnas med något att dricka och äta. Detta skedde just i Föreläsningssalen. Skolklasserna i [[Fabriksskolan]], Önnebacka och Lycke använde Föreläsningssalen som gymnastiksal. Längs ena långväggen fanns det ribbstolar som gymnasterna kunde klättra i. När nya Bruksskolan hade tagits i bruk fortsatte Föreläsningssalen att användas som gymnastiksal ytterligare en tid tills Bruksskolans egen gymnastiksal var klar. Efterhand kom Föreläsningssalen att användas för olika verksamheter. Munkedals bordtennisklubb disponerade salen fram till rivningen. Under de nästan 90 åren som den funnits hade den använts till många olika aktiviteter utöver de som ovan nämnts. Den uppläts till olika föreningar. Under 50-60-talen var salen platsen där Munkedals unga brottare tränade och tävlade. Röda korsets syförening samt Munkedals kapellstiftelses syförening höll varje år omkring 1 december en var sin mycket uppskattade försäljningar. det var auktion på allehanda skänkta föremål, inte minst och egentillverkade alster. Fint broderade dukar , trasmattor, slöjdföremål är bara några exempel. Munkedals folkdanslag liksom Brukets tjänstemannagille och Munkedals manskör höll till -föreläsningssalen. På hösten 1987 kom A-schakt grävskopor att ge huset nådastöten. Munkedals Järnvägsklubb fick då ett fint erbjudande av Brukets Leif Bergh och A-schakts Albert Johansson. Museijärnvägen plockade åt sig dörrar, fönster och väggpanel. Detta material har återanvänts i stationsbyggnaden på Åtorp. En av de stora järnspisarna finns som museiföremål på Hembygdsgården Kaserna. | I samma byggnad som [[Fabriksskolan|Fabriksskolans]] tre skolsalar var inrymda fanns det även en stor sal som kallades Föreläsningssalen. Denna lokal var nog den största samlingslokalen inom dåvarande [[Munkedals kommun]] utanför [[Foss kyrka]]. Föreläsningssalen användes till många olika ändamål. Som namnet anger så hölls föreläsningar där. Det bildades och en Föreläsningsförening som hade till uppgift att ta dit föreläsare. På den tiden var det stor efterfrågan på ny kunskap om världen utanför Munkedal. Varken radio eller TV fanns. Denna verksamhet pågick ända fram till slutet av 1950-talet. Då kom ju TV. Munkedals Aktiebolags egna tillställningar fyllde salen. Så t.ex. när bruket firade sin 75-årsdag så bjöds alla anställda till fest som var uppdelade på två dagar för att alla skulle få plats Vid Pontus Wikners jubiléet 1912 kom det ca 1100 personer till [[Kaserna]]. Många av dessa skulle ju undfägnas med något att dricka och äta. Detta skedde just i Föreläsningssalen. Skolklasserna i [[Fabriksskolan]], Önnebacka och Lycke använde Föreläsningssalen som gymnastiksal. Längs ena långväggen fanns det ribbstolar som gymnasterna kunde klättra i. När nya Bruksskolan hade tagits i bruk fortsatte Föreläsningssalen att användas som gymnastiksal ytterligare en tid tills Bruksskolans egen gymnastiksal var klar. Efterhand kom Föreläsningssalen att användas för olika verksamheter. Munkedals bordtennisklubb disponerade salen fram till rivningen. Under de nästan 90 åren som den funnits hade den använts till många olika aktiviteter utöver de som ovan nämnts. Den uppläts till olika föreningar. Under 50-60-talen var salen platsen där Munkedals unga brottare tränade och tävlade. Röda korsets syförening samt Munkedals kapellstiftelses syförening höll varje år omkring 1 december en var sin mycket uppskattade försäljningar. det var auktion på allehanda skänkta föremål, inte minst och egentillverkade alster. Fint broderade dukar , trasmattor, slöjdföremål är bara några exempel. Munkedals folkdanslag liksom Brukets tjänstemannagille och Munkedals manskör höll till -föreläsningssalen. På hösten 1987 kom A-schakt grävskopor att ge huset nådastöten. Munkedals Järnvägsklubb fick då ett fint erbjudande av Brukets Leif Bergh och A-schakts Albert Johansson. Museijärnvägen plockade åt sig dörrar, fönster och väggpanel. Detta material har återanvänts i stationsbyggnaden på Åtorp. En av de stora järnspisarna finns som museiföremål på Hembygdsgården Kaserna. | ||
Versionen från 11 januari 2026 kl. 13.15
Föreläsningssalen
I samma byggnad som Fabriksskolans tre skolsalar var inrymda fanns det även en stor sal som kallades Föreläsningssalen. Denna lokal var nog den största samlingslokalen inom dåvarande Munkedals kommun utanför Foss kyrka. Föreläsningssalen användes till många olika ändamål. Som namnet anger så hölls föreläsningar där. Det bildades och en Föreläsningsförening som hade till uppgift att ta dit föreläsare. På den tiden var det stor efterfrågan på ny kunskap om världen utanför Munkedal. Varken radio eller TV fanns. Denna verksamhet pågick ända fram till slutet av 1950-talet. Då kom ju TV. Munkedals Aktiebolags egna tillställningar fyllde salen. Så t.ex. när bruket firade sin 75-årsdag så bjöds alla anställda till fest som var uppdelade på två dagar för att alla skulle få plats Vid Pontus Wikners jubiléet 1912 kom det ca 1100 personer till Kaserna. Många av dessa skulle ju undfägnas med något att dricka och äta. Detta skedde just i Föreläsningssalen. Skolklasserna i Fabriksskolan, Önnebacka och Lycke använde Föreläsningssalen som gymnastiksal. Längs ena långväggen fanns det ribbstolar som gymnasterna kunde klättra i. När nya Bruksskolan hade tagits i bruk fortsatte Föreläsningssalen att användas som gymnastiksal ytterligare en tid tills Bruksskolans egen gymnastiksal var klar. Efterhand kom Föreläsningssalen att användas för olika verksamheter. Munkedals bordtennisklubb disponerade salen fram till rivningen. Under de nästan 90 åren som den funnits hade den använts till många olika aktiviteter utöver de som ovan nämnts. Den uppläts till olika föreningar. Under 50-60-talen var salen platsen där Munkedals unga brottare tränade och tävlade. Röda korsets syförening samt Munkedals kapellstiftelses syförening höll varje år omkring 1 december en var sin mycket uppskattade försäljningar. det var auktion på allehanda skänkta föremål, inte minst och egentillverkade alster. Fint broderade dukar , trasmattor, slöjdföremål är bara några exempel. Munkedals folkdanslag liksom Brukets tjänstemannagille och Munkedals manskör höll till -föreläsningssalen. På hösten 1987 kom A-schakt grävskopor att ge huset nådastöten. Munkedals Järnvägsklubb fick då ett fint erbjudande av Brukets Leif Bergh och A-schakts Albert Johansson. Museijärnvägen plockade åt sig dörrar, fönster och väggpanel. Detta material har återanvänts i stationsbyggnaden på Åtorp. En av de stora järnspisarna finns som museiföremål på Hembygdsgården Kaserna.
Källa: \\192.168.1.70\MHF_dokument\MHF-DOKUMENT\Arctic Paper\Boken om Arctic Paper 2016\Manus\Manus 1 hela 210125.pdf