Ledare 20-1

Corona, Corona, Corona, Anders Tegnell, Folkhälsomyndigheten, Lena Hallengren, Anders Carlsson, intensivvård, respirator, tvätta händerna mycket noga, håll avståndet, res inte mer än du måste. Är du över 70 var extra försiktig. Detta är ord vi hör varje dag. Numera är det nästa regel i vår familj att lyssna på radions P1 kl 14 varje dag. Vi får den senaste rapporten om coronaläget med uppgifter om totalt antal smittade och döda i Sverige. Det har blivit en overklig värld vi lever i. Det är svårt att fullt ut ta till sig och känna krisläget, som trots allt finns där. Det är först när man hör talas om någon viss person som har drabbats svårt. Nyligen hörde jag om en kvinna, 66 år från Stockholm, som endast hade varit i en affär och handlat, blivit smittad och nu är död.    Då tänker man - oj! Bara 66 år, mycket pigg, fullt frisk och nu inte i livet längre. Tänk om det drabbar mig. Man blir mer krismedveten och har lättare för att acceptera de begränsningar vi rekommenderas.

I Hembygdsföreningen har vi stoppat alla fysiska möten och detta går ju ganska bra ett tag. Det blir dock lite tomt i längden och man saknar den energi som de fysiska mötena ger. Vi längtar efter att få träffas igen i våra olika aktiviteter.

Så långt negativa saker med Corona, men finns det något positivt? För min egen del upplever jag att nästan all tid är disponibel för det jag vill göra för stunden. Jag har aldrig i mitt vuxna liv haft så mycket tid till mitt förfogande. Hinner jag inte göra en sak i dag så kan jag göra det i morgon, för då har jag inte heller något inbokat och detta är än så länge en behaglig känsla.

Att vandra på olika ställen har blivit en sysselsättning vi satt i system. Bohusleden, Kuststigen och andra leder får avlösa morgonpromenader på Maltes stig.  Detta är ett utmärkt sätt att ytterligare lära känna och njuta av det fina landskap vi bor i. På mobilens stegräknare kollar vi varje dag hur långt vi gått och om vi eventuellt har slagit vårt eget rekord på 18 683 steg på en dag. Då hann vi med både Maltes stig på morgonen och en etapp av Bohusleden senare på dagen, samt lite trädgårdsarbete där emellan.

Vi har nog alla hittat vårt eget livsmönster under den här konstiga tiden och jag hoppas vi så sakta kan börja återgå till vårt normala liv men ingen vet ju hur lång tid det kan ta. Blir det samma sorts liv eller kommer något att ändras. Jag tror det blir en förändring.

Sverker Balksten