Hur man kan dokumentera en torpinventering

Fil:Hur man kan dokumentera en torpinventering.pdf

FÖRSLAG

Sverker Balksten 1990-01-08

Innehållsförteckning

  1. Inledning 
     - syfte 
     - bakgrund ett  fack att stoppa  info i, syfte att 
       underlätta  att stoppa in  information 
     - uppbyggnad: översikt  „        karta  foto 
  2. Begrepp 
  3. Trakts- (gårds)förteckning 
  4. Karta 
  5. Förteckning  över underenheter per trakt (gård)
  6. Torp- och  boställebeskrivning 
  7. Avbildningar 
  8. Särskild historiebeskrivning 
  9. Innevånarförteckning 
  10. Personbeskrivning 
  11. Övrigt  material 
  -  tidigare gjorda  delar av en  torpinventering -  insortering 

  bill: Trakt- (gårds)förteckn 3-bi12.1:ek karta - 

  bil2.2:primärkarta 
  b113: underenheter  per trakt (gård) - 
  bi14: torp- o  bostbeskr 

Inledning

Denna beskrivning är ett förslag till hur man kan dokumentera arbetet från en torpinventering. Den är således inte i sig självt en inventering. Den här beskrivna metoden är ett grundförslag som kan komma att ändras i takt med att metoden praktiskt används. 
  
Nedan beskrivs hur olika sorters uppgifter kan systematiseras med hjälp av diverse blanketter, kartor och andra beskrivningar.   Ett viktigt beskrivningshjälpmedel är givetvis kartan samt skisser av olika slag. 
  
Ofta erhålls uppgifter i en mer eller mindre slumpmässig ordning som man har behov att snabbt bringa reda i. Man måste också ha ett  system så att man enkelt kan hitta uppgifterna igen. Här beskrivs en metod på hur detta kan ske. Det är viktigt att man alltid har  ett "fack" att stoppa in de uppgifter i, som man successivt erhåller. En torpinventering görs ju inte bara som ett engångsverk, utan den kommer att hela tiden kompletteras med nya uppgifter. 

Vanligtvis sker en torpinventering sockenvis, vilket också här utgör huvudbegreppet. Inom en socken finns ett antal trakter (gårdar). I varje trakt (på varje gård) finns det utöver huvudgården med mangårdsbyggnader, en eller flera underenheter. En underenhet kan vare ett torp, ett boställe, backstuga, vanligt hus, kvarn etc. 

Torpinventeringens mål kan sägas vara att erhålla en så komplett beskrivning som möjligt av dessa underenheter. Det kallas "torpinventering" men behöver inte alls begränsas till enbart de enheter som  hade statusen TORP. Man kunde också kallat det för  bebyggelse-inventering. Att man har uppgift om gårdar, socknar, län etc. är endast ett hjälpmedel i att få ordning i alla  uppgifter. 

Underenheterna (eller  det man oftast tänker på - torpen) samlar men en  mängd uppgifter om: 
- Namn på torpet  eller bostället, samt  vilken trakt (gård) det tillhör 
- Var någonstans det ligger - markeras på kartan 
- Hur ser husen ut - skiss, foto, ritning - samt kort beskrivning 
- Vem bodde på dessa underenheter samt i förekommande fall en kort beskrivning av personer man vet något extra om. Dessa
  personbeskrivningar är mycket viktiga att få med eftersom de ger en levande bild av torpet etc. 

Olika begrepp

Distrikt (socken)

Distriktets (socknens) gränser skall vara de som gäller i dag (1990-2000) och framgår bl.a. av Ekonomiska kartan. Socknar är ofta indelade i församlingar vilket  dock inte har någon  betydelse vid torpinventeringen. 
      
Distriktet (socken) utgjorde tidigare s.k. registerområde för fastighetsindelningen - dvs ett trakt- (gårds)namn får förkomma bara en gång inom ett distrikt (socken).  I en senare gjord revision av fastighetsregistret har man ändrat registerområdet till att  i stort överensstämma med Kommunens gränser. Eftersom  en  kommun oftast består av flera socknar kom  detta att innebära att det inom ett registerområde kom att finnas mer än en gård  med samma namn. Eftersom detta  inte får förekomma har man i dessa fall på något sätt ändrat namnen så att de går att skilja åt. Det nya namnet skall användas som huvudbegrepp. 

Den moderna  innebörden av registerområde (kommun) används inte som något huvudbegrepp inom torpinventeringen eftersom gammalt material alltid  är hänförbart till det gamla sockenbegreppet. Det skulle vara  opraktiskt att använda annat. 

Trakt- (gårds)namn

Begreppet Trakt (gård) används i denna beskrivning. För många är gårdsbegreppet naturligt men kräver  ändå en kommentar. Som synonym till gårdsbegreppet används även traktnamn  och hemman. Inom en trakt (gård) finns nästan alltid flera underenheter i form av torp  eller andra boställen. 

Underenhet

Detta begrepp  används som en  gemensam benämning på  alla de olika enheter som  en trakt (gård) i sin tur består av. En underenhet       kan vara av olika  slag. Det kan vara exempelvis  torp, boställe (dvs bara ett bostadshus utan tillhörande odlingsbar mark), kvarn etc. Den utgör i dag oftast en egen fastighet med egen tomt. Äldre torp eller backstugor hade dock inte egna tomtgränser i juridisk mening. I praktiken fanns givetvis gränser som ofta var markerade med gärdesgårdar eller andra naturliga begränsningar såsom vattendrag, bergstup, väg etc. 
      
Underenheten har/hade oftast endast ett bostadshus men kan ibland ha flera bostadshus om den t.ex. avser själva huvudgården eller  ett torp. 

Om man känner till vilka som har bott i de  olika husen på underenheten bör man hålla isär detta. Det sker genom att man underindelar underenheten i flera s.k. huslittera vilka anges med bokstäver (A,B,C etc). Se vidare avsnitt nr 9 "Innevånare per underenhet". Om man vet att det funnits flera bostadshus på underenheten men inte vet vilka människor som bott i respektive hus anges givetvis inte heller littera på innevånarförteckningen. 

Trakt- (Gårds)förteckning

För varje distrikt (socken) upprättas en komplett förteckning över alla i socknen förkommande trakter (gårdar). Trakterna (gårdarna) skrivs på blanketten enl bilaga 1. Här anges gårdarna i alfabetisk ordning och numreras. En del trakter var tidigare uppdelade  i flera  t.ex. Ödsby Övre, Ödsby Nedre och Ödsby Sörgård men har på senare tid slagits samman till en enda trakt t.ex.  Ödsby. I källmaterial såsom husförhörslängder etc. finns ofta den gamla uppdelningen redovisad. Av detta skäl skall den gamla uppdelningen anges och ges ett eget ID-nr. Se exempel i bilaga 1. 

Hur man fyller i  blanketten: 

1  -län: 
Se exempel 

2  -distrikt (socken): 
Se exempel 

3  -förteckning  nr: 
Ange sidnummer om  förteckningen  består av flera sidor.  Om traktförteckningarna  samlas i större sammanhang kan  även annan numrering anges t ex länsnr- distriktnr-sidnr 

4  -anteckning: 
Här anges  valfri extrainformation 

5  -ID-nr: 
Löpnummer som  börjar med 1  och går uppåt. Detta  ID-nr åsätts sedan  alla dokument  som har med trakten att  göra. Numret blir  sedan det  huvudsakliga sorteringsbegreppet när handlingar  sorteras in i pärmar  etc 

6  -Traktens (gårdens) namn: 
Här anges det  namn som är det  officiella namnet i  dag. Tidigare namn anges  i Anmärknings-kolumnen. Om en trakt tidigare har varit uppdelad i flera gårdar som i exemplet  bilaga 1 Ödsby anges även dessa gårdsnamn men endast i Anmärkningskolumnen.  I Traktnamnsfältet anges ingenting -  dock skall man ge dem ett ID-nummer. 

7  -MTL: 
Mantalsuppgift  samt vilken typ av  gård den var ur skattesynpunkt.  Härvid används följande beteckningar omedelbart  efter mantalsuppgiften     
t ex 1/1sk =  1 helt mantal  skattehemman 
        sk =  skattehemman 
        fr =  frälsehemman 
       uts = utsocknes  (ägt av  utsocknes?) 

8  -Yta Ha: 
Yta mätt i hektar 

9  -Anmärkning: 
Här anges om trakten (gården) haft ett annat namn tidigare eller om den även kallas för något annat i dag. Om  gården varit uppdelad i flera enheter tidigare anges dessa namn här. Se exempel. 

Karta

För att man lättare  skall kunna  hitta ett "torp" eller underenhet är  det synnerligen viktigt att det markeras  på en karta. I  bland vet man namnet på ett torp och  vill veta var  det ligger för att man skall kunna finna det i terrängen. Vid andra  tillfällen vet man var huset ligger eller har legat och vill veta något mera om det. I båda dessa fall skall man kunna gå till kartan för att börja söka  sin information.
 
Val av kartunderlag är delvis beroende på hur tätt bebyggelsen ligger samt hur stor gården är. Som grundrekommendation bör den Ekonomiska  kartan i skala  1:10000 användas. Om man vill dokumentera byggnader i tätort kan det vara lämpligt att använda en mera  storskalig karta t.ex. 1:4000 eller motsvarande. Ofta har kommunen låtit framställa sådana kartor för att bl.a. dokumentera sitt Vatten- och avloppsnät - primärkartor. Om trakten innehåller både  extrem tätbebyggelse och glesbygd kan det vara befogat att ha  två eller flera kartblad - dels den Ekonomiska och dels t.ex. primärkartan. 

När det gäller  den Ekonomiska kartan bör man  använda  den variant som saknar fotografisk bakgrund eftersom denna är olämplig att kopiera. (Den med fotografisk bakgrund är utmärkt att använda när man håller på att leta rätt på torpen eller lokalisera sig i terrängen.) 

På den Ekonomiska kartan finns givetvis många byggnader redan utsatta, de som saknas ritas in - lämpligen med en tuschpenna så att det syns bra vid kopiering. Byggnaderna markeras med fyllda fyrkanter. Se exempel i bilaga  2.1 På den mera storskaliga kartan t.ex. primärkartan markeras husen som linjer beskrivande husets ytterkonturer samt ett diagonalkryss inuti se exempel i bilaga 2.2. 

Om möjligt upprättar man en karta för varje trakt (gård) i format A4 eller A3. Ekonomiska kartan eller annan kopieras då på lämpligt sätt. Alla markeringar göres på denna kopia. Det är en fördel med detta genom att denna karta är lätt att kopiera vidare samt att arkivera tillsammans med den övriga dokumentationen. 

Det är givetvis också möjligt att göra markeringarna direkt på det ekonomiska kartbladet - dock lite opraktiskt. 

För varje underenhet anges dess U-nr (se nedan i avsnitt 5) och om möjligt dess namn. 

Förteckning över underenheter per trakt

För varje trakt (gård) skapas en mer eller mindre komplett förteckning över de underenheter som finns eller som är av intresse. I första hand medtages själva mangårdsenheten (med U-nr 1) samt de  torp som funnits, lämpligen i bokstavsordning. I övrigt kan man givetvis ta med alla  underenheter som  man har någon information om. Det är nödvändigt att skriva upp dem här eftersom man endast då får ett U-nr på enheten och därmed också "ett fack" att stoppa informationen i. 

Om man t ex får reda på när ett hus byggdes och kanske vem som lät bygga det  kan detta vara  anledning till att ta med huset på förteckningen.  Det kan också  vara så att man  vill nedteckna något  om en viss person som  bott på ett ställe, då skall man också  först ange stället i nämnda förteckning och därefter skriva upp personens namn på innevånarförteckningen samt skriva det  man vet om personen på  ett separat blad. Dessa två sistnämnda  dokument förses också med traktens (gårdens) ID-nr och enhetens U-nr så att de lätt kan sorteras in på rätt på ställe. 

Hur man fyller i blanketten: 
se bilaga 3 

1  -Län: 
Se exempel 

2  -Distrikt (socken): 
Se exempel 

3  -Trakt (gård): 
Här anges det  trakt- (gårds)namn som angivits i traktförteckningen i fältet traktnamn  (6). Om det således tidigare har funnits en  uppdelning av gården i mindre delar t.ex. Ödsby Övre, Ödsby Nedre och Ödsby Sörgård och man vet att underenheten har tillhört Ödsby  Sörgård skall man endast ange  gårdsnamnet Ödsby efter som det är det som står i traktnamnsförteckningen  (se exempel  i bil 1) 

4  -ID -nr: 
Ange det nummer  som står i traktnamnsförteckningen  (fält nr 5 i denna) 

5  -Sidnummer: 
Antalet underenheter per trakt (gård) kan i bland vara ganska stort och upptaga flera sidor. Numreras från sid 1 inom varje gård. 

6  -Anteckning: 
Valfri extrainformation kan  anges  som har med trakten gemensamt att  göra eller har att  göra med sättet att ange traktnamn etc.  Man kan gruppera underenheterna  så att alla som tillhör  en tidigare trakt- (gårds)indelning t  ex  Ödsby Nedre, Ödsby Sörgård förtecknas på separata blad. Underenheterna skall då i och för  sig erhålla en löpande numrering (U-nr)  men på resp. blads  anteckningsfält anges t ex att nedanstående underenheter tillhör Ödsby Sörgård. 

7 - U-nr: 
Inom varje trakt (gård) ges alla underenheter ett löpnummer som här kalls för U-nr. U-numret är således bara unikt inom gården.  Här rekommenderas att man börjar med mangårdsbyggnaden och således ger den numret -1-. Därefter kan man förslagsvis ange torpen i bokstavsordning och därefter alla de andra enheter man vill ha med. Förteckningen kan givetvis kompletteras successivt. Det är tillåtet att lämna luckor i nummerföljden för t.ex. att man anar att det har  funnits några torp till men man vet inte ännu deras namn. 

8  -Typ: 
Här  anges vilken typ av underenhet  det är  och anges med en bokstav enl. följande: 
Bo = Boställe dvs vanligt hus utan tillhörande jordbruksmark. Här tas ingen hänsyn till om det är i form av en backstuga, stort hus  eller liten stuga. 
Bt = Båtsmanstorp 
Kv = Kvarn 
Mb = Mangårdsbyggnaden 
St = Soldattorp 
Så = Såg 
To = Torp 

9  -Namn: 
Det  namn som enheten är känd under och som t ex står i Husförhörslängder etc. När det gäller nyare hus har de oftast inget namn, då kan man ange gatuadress eller om sådan saknas anges fastighetsbeteckningen. 

10  -Annat namn: 
Äldre enheter har i bland flera namn. Här anges annat namn. Ibland har ett hus i folkmun namn efter någon som bott där t.ex Ludvigs, Torssons, Mjölnar-ns. Här kan man helt enkelt ange namn som gör det enklare för läsaren att identifiera enheten. 

11  -Anteckning: 
Här anges valfri extrauppgift. 

12  -Beskrivning finns: 
Här har man möjlighet att markera om det över huvud taget finns någon beskrivning  över underenheten i form av Torp- och  boställebeskrivning, innevånarförteckning, skisser, bilder, personbeskrivning etc. Detta kan anges med bara ett kryss (x) eller mera utförligt med bokstäverna T,I,S,B,P  etc. Detta senare skrivsätt kan vara till nytta i ett senare skede när man vill skaffa sig en uppfattning om hur komplett inventeringen är och var man eventuellt behöver gå in och komplettera. 

Torp- och boställebeskrivning

När ett torp, boställe  eller annan typ  av underenhet väl har förtecknats på "Förteckning  över Underenheter per trakt" enligt   avsnitt 5 ovan vidtager beskrivningen av själva torpet etc. På blanketten "Torp- och boställebeskrivning"  enligt  exempel i bilaga 4 skrivs uppgifter om byggnaderna på enheten. Det kan vara en eller flera byggnader. När det gäller gårdar och torp finns ju alltid flera byggnader -  ibland flera bostadshus. 

På en plats kan det också ha legat flera "generationer" av hus varav endast det sista är kvar. Om det finns uppgifter om tidigare erhåller detta bara sitt eget husnummer (se nedan  -fält 16). Om ett tidigare torp är helt borta och inte direkt motsvaras av något  nyare hus på samma plats utan marken har bebyggts med flera  modernare hus, skall eventuella  uppgifter om dessa senare inte föras in på torpets blankett. Dessa senare hus skall i stället bilda en egen Underenhet med eget U-nr.  -Ett exempel på detta kan nämnas  torpet "Grinna" (Grinden) på gården Önnebacka i Foss socken. Det låg ungefär där ICA-butiken ligger i dag (1990).- 

Hur man  fyller i blanketten: 
Se exempel bilaga 4. 

1   -Trakt (Gård): 
Det Traktnamn som i angivits i "Förteckning över underenheter per gård" (fält 3). 

2   -Underenhet: 
Det namn som angivits i "Förteckning  över  Underenheter per gård" (fält  9). Saknas ett namn anges i första hand gatuadressen  och i andra hand fastighetsbeteckningen (= fält nr 8) 

3  - IDnr-Unr: 
Här anges traktens (gårdens) IDnr följt av bindestreck (-) och underenhetens U-nr t ex torpet Grinden under Önnebacka gård får nr 78-5. Denna numrering med både gårdens nummer och enhetens nummer är viktig att ha i de fall en torpbeskrivning tas ur sitt arkiv.  Det är då lätt att hitta dess rätta plats igen. 
Alla handlingar som har med en enskild underenhet att göra skall åsättas ett sådant nummer IDnr-Unr. 

4   -Sidnummer: 
Om det finns  mer än en blankett  eller sida  som beskriver en underenhet  anges sidnr. Det kan  finnas kompletterande andra blad  som kan erhålla sidnr  t ex 2, 3, 4 etc. 

5   -Län: 
Ange länsbokstav. 

6   -Distrikt (Socken): 
Se exempel. 

7   -Typ: 
Här skrivs typ av enhet i klartext. Jämför under avsnitt 5 ovan (fält 8). Om typen är ett boställe och men vet att huset var  en Backstuga kan man skriva detta här. 

8   -Fastighetsbeteckning: 
Den fastighetsbeteckning som gäller i dag anges. Det kan finnas torp som i dag är borta och som stod på s.k. "ofri grund", då  saknas troligen egen fastighetsbeteckning, varvid denna  kan utelämnas. Fastighetsbeteckning anges i formen t.ex. 1:14. Man skall inte skriva traktens (gårdens) namn här vilket är vanligt i många andra sammanhang. Skriv inte t ex  Önnebacka 1:14 utan  bara 1:14. 

9   -Adress: 
Om enheten har en gatuadress t ex "Önnegacka gata 3" anges denna. Enheten kan i bland på landsbygden endast ha ett postlådenummer och i sådant fall anges endast namnet på den väg den ligger vid. Postlådenummer behöver  ej anges. 

10   x-koordinat: 
11   y-koordinat: 
Här anges  koordinater  för bostadshusets centrumpunkt med så stor noggrannhet som möjligt. Finns flera byggnader anges ändå  endast koordinaten för bostadshuset. 
Koordinaten anges i meter. Observera att x-koordinat är den som mäts uppåt och y-koordinat en är den som mäts åt höger dvs tvärtom mot matematikens koordinater. 

12  -Koordinatsystem: 
Normalt anges koordinaterna i "Rikets koordinatsystem" dvs det som finns på Ekonomiska kartan och då behöver inte detta anges. Om koordinater anges i annat system t ex UTM eller någon lokal variant som finns för många tätorter anges alltid detta i fältet (12). 

13  -Muntlig  uppgift: 
Här kan anges vilka personer som eventuellt har lämnat uppgifterna -  en eller flera. Använd om så behövs även fält 15. 

14  -Inventerat  av, datum o sign: 
Den som fyllt i uppgifterna anger  här datum (eller  bara årtalet) samt  sina initialer eller namn. 

15  -blankt fält  fritt för  anteckningar 

BYGGNADSBESKRIVNING har plats för uppgifter  om fem byggnader. 
Om det  finns flera byggnader  kan man antingen fortsätta att skriva i fält 26 eller på en ny blankett. Kan man inte fylla i någon av uppgifterna i falt  16 till  25 går det lika bra att skriva i fält 26 eller på den tomma  yta - 27. 

16  -Husnr: 
Om det finns flera byggnader numreras  dessa 1,2  3 4 osv. Det kan även gälla annan typ av byggnad än hus tex damm, mur. 
 
17  -Funktion: 
Typ av byggnad t ex bostadshus,  källare, lada,   magasin, damm, mur,  hönshus etc 

18  -Tillstånd: 
Exempelvis  fullgott, dåligt, bara grund, borta, överbyggt 

19  -Konstruktion: 
Ange byggsätt t  ex timmer, sten,  bräder .. 

20  -Grund: 
Ange t.ex. murad,  gjuten, fria stenar, 

21  -Fasadfärg: 
Senast kända  färg 

22  -Tak: 
Typ av  tak t ex tegel, torv, papp  .. 

23  -Byggår: 
Om byggåret är känt anges detta. Om man vet att det var byggt på slutet av 1800-talet kan man ange "slut 1800" eller "1880-tal" 

24  -Rivningsår: 
Jämför byggår.  Det kan dock vara  svårt att ange ett rivningsår  om den siste innevånaren  bara flyttade därifrån och husen sedan successivt  har förfallit. Vet man ungefär när den  siste  flyttade därifrån kan man ange detta i fält 26 och lämna fält 24  tomt om byggnaderna fortfarande  finns kvar. 

25  -Övrigt (mått): 
Här kan man ange yttermått  på  huset eller  hänvisa till skiss nedan  eller annan  handling t ex ritning. 

26  -plats för  anteckningar 
Här kan man göra en  beskrivning av huset  eller ange  att det har ersatts  av annan nybyggnad  etc. 

27  -Situationsplan,  byggnadsskiss etc. 
Här finns plats  för en enkel skiss  av hur byggnaderna har legat samt enkel  måttsättning.  Är det fråga om ett enskilt hus kan  man här göra en  skiss/teckning över huset utseende i plan  och utsidor.  Tänk på att sätta ut husnr även på  skissen så att man vet vilket hus  som avses. 
Denna plats kan  också användas för  att skriva kompletterande  text. Längre texter och  beskrivningar görs lämpligen på separat papper.  Detta gäller även mera omfattande ritningar  och skisser. Observera  dock att man även på dessa anger enhetens IDnr-Unr   (se punkt 3 ovan). 

Struktur på MHF-Wiki

Tillägg av Lennart Sennung, oktober 2023

Distrikt

Allt sorterar under en huvudartikel för varje distrikt, t.ex. Sockeninventering Foss, eller Sockeninventering Håby. Se exempel.

Huvudartikeln för distriktet tilldelas en kategori med samma namn. Denna kategori blir samlingskategori för samtliga trakter och underenheter i distriktet.

I artikeln för varje distrikt upprättas en traktförteckning. Traktnamnen i listan länkas till artikel för respektive trakt, ex "Foss Berg". Se till att länken använder rätt namn på trakten, enligt nomenklaturen nedan.

Trakt

För varje trakt upprättas en huvudartikel för trakten. Denna artikel innehåller förteckning med underenheter som tillhör trakten. Underenheterna i listan länkas till artiklar för respektive underenhet, även här är det noga med rätt namn för underenheten. Se nedan.

Underenhet

Artikeln för underenhet kan inledas med en kortare beskrivning och en bild om det finns. Därefter kommer ett formulär för all information som rör underenheten. Detta formulär kopieras från sidan Underenhet blankett. Markera hela blanketter genom att dra musen över den med vänsterknappen intryckt, kopiera med ctrl-C och klistra in på den nya sidan med ctrl-V.

Längre ner på sidan, efter blanketten läggs ytterligare information in, helst i pdf-format, men även bilder och annat av intresse.

Filformat

Flera av de vanliga filformaten är möjliga ladda upp, skulle det vara problem med ett specifikt filformat kontakta administratören för denna Wiki. Tänk bara på att den som skall läsa filen skall också ha tillgång till mjukvara för att kunna öppna filen.

För närvarande är dessa filtyper möjliga att ladda upp: png', 'gif', 'jpg', 'jpeg', 'doc', 'xls', 'mpp', 'pdf', 'ppt', 'tiff', 'bmp', 'docx', 'xlsx', 'pptx', 'ps', 'odt', 'ods', 'odp', 'odg'.

Namngivningsnomenklatur:

För att undvika dubblerande traktnamn och namn på underenheter måste artiklarna namnges otvetydigt.

Distrikt: Med distriktets namn

Trakt: Distriktets namn, följt av traktens namn, följt av ordet "trakt" inom parentes. Exempel "Foss Amunderöd (trakt)".

Underenhet: Distriktets namn, följt av traktens namn, följt av Ue och underenhetens ID-nummer. Exempel "Foss Amunderöd Ue 1".