Skillnad mellan versioner av "Isskåpet"
Lennart (diskussion | bidrag) m (Bild infogad) |
Lennart (diskussion | bidrag) (Länk) |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
[[Fil:P9275378.jpg|miniatyr]] | [[Fil:P9275378.jpg|miniatyr]] | ||
[[Fil:Telia 100 redigerad-1.jpg|miniatyr|Schematisk bild]] | [[Fil:Telia 100 redigerad-1.jpg|miniatyr|Schematisk bild]] | ||
Hur kunde man förvara mat innan vi fick kylskåp. Från äldsta tider har man utnyttjat kylan som fanns nere i marken. En del hus hade källare under själva huset med ofta metertjocka grundmurar och som behöll kylan ganska bra, även under varma | Hur kunde man förvara mat innan vi fick kylskåp. Från äldsta tider har man utnyttjat kylan som fanns nere i marken. En del hus hade källare under själva huset med ofta metertjocka grundmurar och som behöll kylan ganska bra, även under varma somrar. Ännu vanligare var det dock att man hade en separat jordkällare. Den som vandrar i skog och mark och träffar på resterna av ett hus upptäcker ofta just jordkällaren. Den och rester av murstocken är oftast det som finns kvar allra längst. Att utnyttja jordkällare gick bra på landsbygden, men det var värre om man bodde inne i ett tättbebyggt samhälle eller stad. Där fanns behov av kylskåp. Dagens kylskåp uppfanns redan på 1920-talet och blev snabbt en framgång. Det var de båda svenska uppfinnarna Baltzar von Platen och Carl Munters som stod för den viktigaste uppfinningen. Men vad fanns innan dess och vad gjorde man när det inte fanns elektrisk ström. Den kom ju inte förrän på slutet av 1920-talet och på många platser först långt senare. Jag minns att hemma i mitt eget hem hade vi ett isskåp. Det stod i köket på andra våningen i huset. Några gånger varje vecka kom Ryno Olsson, ”Putte på Herrgården”, cyklande med ett stort isblock på pakethållaren. Mamma eller pappa tog sedan en yxa och högg sönder blocket i några mindre bitar och placerade isen i det översta facket i isskåpet. Det fanns en lucka på toppen. Isen smälte sakta och det nollgradiga vattnet rann sakta utmed de veckade plåtklädda sidorna på skåpet, dvs. mellan den veckade plåten och ytterväggen. | ||
Vattnet samlades upp i botten och rann sedan ut i ett rör som gick ut genom väggen. Det var givetvis inte alla som kunde ha ett isskåp eftersom det inte fanns is att tillgå överallt. På Munkedals Herrgård fanns det flera stora s.k. isbingar där man förvarade isblock under hela året. Isen togs upp vid Vassbotten (Kaserna) på vintern, kördes på särskilda slädar till isbingarna. Där täcktes isblocken med sågspån. En sådan isbinge fanns vid sidan om vägen som skolbarnen cyklade när de skulle till Fabriksskolan (nära Munkedals herrgård). Isen var viktigt för att man skulle kunna kyla mjölken från korna på gården. På Hembygdsmuseet finns både isskåp och issågar att beskåda. | Vattnet samlades upp i botten och rann sedan ut i ett rör som gick ut genom väggen. Det var givetvis inte alla som kunde ha ett isskåp eftersom det inte fanns is att tillgå överallt. På [[Munkedals herrgård|Munkedals Herrgård]] fanns det flera stora s.k. isbingar där man förvarade isblock under hela året. Isen togs upp vid Vassbotten (Kaserna) på vintern, kördes på särskilda slädar till isbingarna. Där täcktes isblocken med sågspån. En sådan isbinge fanns vid sidan om vägen som skolbarnen cyklade när de skulle till Fabriksskolan (nära Munkedals herrgård). Isen var viktigt för att man skulle kunna kyla mjölken från korna på gården. På [[Munkedals hembygdsmuseum|Hembygdsmuseet]] finns både isskåp och issågar att beskåda. | ||
Text och bild: [[Sverker Balksten]] | Text och bild: [[Sverker Balksten]] | ||
Versionen från 24 mars 2023 kl. 12.52
Isskåpet - föregångaren till dagens kylskåp
Hur kunde man förvara mat innan vi fick kylskåp. Från äldsta tider har man utnyttjat kylan som fanns nere i marken. En del hus hade källare under själva huset med ofta metertjocka grundmurar och som behöll kylan ganska bra, även under varma somrar. Ännu vanligare var det dock att man hade en separat jordkällare. Den som vandrar i skog och mark och träffar på resterna av ett hus upptäcker ofta just jordkällaren. Den och rester av murstocken är oftast det som finns kvar allra längst. Att utnyttja jordkällare gick bra på landsbygden, men det var värre om man bodde inne i ett tättbebyggt samhälle eller stad. Där fanns behov av kylskåp. Dagens kylskåp uppfanns redan på 1920-talet och blev snabbt en framgång. Det var de båda svenska uppfinnarna Baltzar von Platen och Carl Munters som stod för den viktigaste uppfinningen. Men vad fanns innan dess och vad gjorde man när det inte fanns elektrisk ström. Den kom ju inte förrän på slutet av 1920-talet och på många platser först långt senare. Jag minns att hemma i mitt eget hem hade vi ett isskåp. Det stod i köket på andra våningen i huset. Några gånger varje vecka kom Ryno Olsson, ”Putte på Herrgården”, cyklande med ett stort isblock på pakethållaren. Mamma eller pappa tog sedan en yxa och högg sönder blocket i några mindre bitar och placerade isen i det översta facket i isskåpet. Det fanns en lucka på toppen. Isen smälte sakta och det nollgradiga vattnet rann sakta utmed de veckade plåtklädda sidorna på skåpet, dvs. mellan den veckade plåten och ytterväggen.
Vattnet samlades upp i botten och rann sedan ut i ett rör som gick ut genom väggen. Det var givetvis inte alla som kunde ha ett isskåp eftersom det inte fanns is att tillgå överallt. På Munkedals Herrgård fanns det flera stora s.k. isbingar där man förvarade isblock under hela året. Isen togs upp vid Vassbotten (Kaserna) på vintern, kördes på särskilda slädar till isbingarna. Där täcktes isblocken med sågspån. En sådan isbinge fanns vid sidan om vägen som skolbarnen cyklade när de skulle till Fabriksskolan (nära Munkedals herrgård). Isen var viktigt för att man skulle kunna kyla mjölken från korna på gården. På Hembygdsmuseet finns både isskåp och issågar att beskåda.
Text och bild: Sverker Balksten