Gengashuggeri i Munkedal 24-2

Erik Nordström

I detta hus vid Östra Åtorpsvägens början hade Erik verkstad

Foto på köksinredning från hans snickeriverkstad. Tillverkat 1952.

Gengas, eller »generatorgas«, var en viktig energikälla i Sverige under andra världskriget, särskilt på grund av bristen på importerat bränsle som bensin och diesel. Den här perioden, från ungefär 1939 till 1945, kännetecknades av omfattande ransoneringar och försök att göra landet mer självförsörjande när det gällde energi. För att underlätta omställningen byggdes gengasgeneratorer som kunde monteras på fordon, såsom bilar, lastbilar, bussar och till och med båtar. Även om gengasfordon hade sina begränsningar, såsom lägre effektivitet och behovet av frekvent påfyllning av bränsle, spelade de en avgörande roll för att hålla Sverige i rörelse under krigsåren. För att förse landet med den nödvändiga mängden ved för gengasdriften inrättades så kallade gengas-huggerier, där ved höggs och förbereddes för att användas i gengasgeneratorerna. Dessa huggerier fanns spridda över hela landet. I dessa huggerier tillverkades små träbitar eller träkol som sedan användes för att driva gengasgeneratorer. Min far Eric Nordström flyttade från Torsås, Kalmar län till Munkedal 1938 och arbetade då med stensättning av vägar. Under åren 1939 till 1945 drev min far ett gengashuggeri i Munkedal som låg nere på Östra Åtorp. Arbetet bestod i att åka upp till Kynnefjäll för att köpa in ved som sedan skulle huggas upp till små träbitar. Efterfrågan på bränsle för gengas var mycket stor. För att hugga upp veden behövdes flera personer och han hade därför 4–5 man till hjälp. När kriget var slut upphörde efterfrågan på gengas. Eric startade då istället ett snickeri där han tillverkade köksinredningar, fönster och dörrar mm. Snickeriet låg alldeles bredvid Tingshuset och resterna av huset finns fortfarande kvar.

Text: Jerker Nordström