Munkedal – en gammal industriort del II
I förra numret av Munkedalsbygden (artikel Munkedal – en gammal industriort del I ) skrev vi om hur historien började med att Munkedals blev en industriort. Vi fortsätter nu denna djupdykning i Munkedals industrihistoria vid Gamla bruket.
Karta över Munkedals herrgård med gamla bruket från 1842 - 58
En karta över de olika byggnaderna skapades 1842 som en del av brandförsäkringen. Kartan är av yttersta intresse eftersom den visar alla byggnader som fanns i området under 1800-talet. Nedanstående bild är en avritning av kartan för att kunna se den tydligare. Numren finns på originalkartan. Vissa byggnader har inga nummer på originalkartan men de har här åsatts nummer i serien 50-59 . Den är kompletterad så sent som 1858.
Kartan har texten: Copia af Karta öfver Karaktär jämte Sågar och Qvarnhus m.fl. till Bruksegendomen Munkedahl uti Tunge Härad och Foss socken. Författad År 1842 av Nikolaus Qvist med tillägg af nya qvarnbyggnader signerad med a.
Munkedal den 30 januari 1851
A Björkman
Civilingenieur”
Förteckning av de olika byggnaderna
Nr Benämning Kommentar
1 Manbyggnad med två flyglar (1a och 1b) Uppförd 1823 samt 1829 försedd med en flygel på varje gavel
1c Köksbyggnad Stuga flyttad från Åmål 1842. Bostad åt Herman Vogel. Telegraf från 1875
2 Spannmålsmagasin Märkt 2 resp. 2½
3 Drängstugebyggnad Är under byggnad 1842. Finns på foto
4 Ladugård och stall
5 Fähus med oxhus
6 Redskapshus och hemlighus Redskapsboden inredd till spannmålsbod 1861.
7 Bränneri Byggt 1842, byggt i tre våningar med en 93 kannors brännvinspanna av koppar, potatiskokare, potatiskvarn och andra tillbehör.
Ombyggt till sädesmagasin 1864.
8 Kölna
9 Kontorsbyggnad Byggd 1836. Rödmålad
10 Färgarebostad
11 Fähus
12 Magasin. Finns också på 1813 års karta (e) som ”magazin”. Nedrivet 1842.
13 Svinhus Troligen samma byggnad som finns i dag, källare med källarvind
14 Såg Byggd ca 1853 då den gamla sågen (nr 58) revs.
15 Mjölnarebostad Byggd 1805 med brutet tak – ”på det italienska sättet”
16 Mjölnarebostad
17 Gammal qvarnbyggnad
(Kvarn nr 1) Finns även på 1813 års karta litt. a Är under nedtagning och ersatta av nya qvarnen litt c. Byggd 1805. Med 4 par stenar varav 2 grovmäldstenar och 2 siktstenar. Låg 7 alnar från sågen(nr 56). Var timrad och tegeltäckt. Storlek 15,5 x 11 alnar. Kvarnstenar ca 2,5 alnar i diam. Drevs av fothjul, s.k. fjärkallar. De utgjordes av ca 5 alnar långa järnbeslagna ekstockar med insatta träskovlar.
År 1822 utökades denna kvarn. Kvarnen skadades svårt i en brand 1846 och tog slutligen ned 1850. Liksom kvarn nr 2
18 Kolhus Fanns kvar till 1970-talet?
19 Gammal qvarnbyggnad (Kvarn nr 2) Byggd 1822. Av timmer rödmålad. Kvarn med 2 par stenar samt en siktkvarn. Kvarnen drevs av fothjul. Kvarnen skadades vid branden i det närbelägna färgeriet/stampen år 1843 och revs slutligen efter viss reparation år 1850.
20 Järnbod
21 Stångjärnssmedja 20 x 51 alnar av brädväggar och brädtak. Tysksmidesmetoden skulle användas. Byggd 1838. Hade 2 stångjärnshammare, varav en räckhammare och en smälthammare. Till dessa hörde en tyskhärd med en Alströmmers varmapparat och kolbesparingsrum. Här fanns också en hollowfire och en smält- och räckhärd för Lancashiresmide. På samma hjulstock som smälthammaren fanns en klippsax och en klipphammare. Till dessa senare hörde även en klippugn och en klipphärd med två eldar. På södra gaveln fanns en Bagges blåsmaskin av tackjärn med 3 cylindrar. Från denna ledde trärör till de olika härdarna utom till tyskhärden dit det gick rör av bleckplåt. Under sumpen utmed långväggen låg 4 vattenhjul med 5½ alnars diameter. Smide enligt Lancashiremetoden lades ned 1856 bl.a. pga. brist på träkol. Tre år senare 1859 byggde man troligen i stället en puddelugn, där stenkol kunde användas. Träkol ersattes även vid smidet successivt av stenkol. Stångjärnsproduktionen uppgick totalt till ca 1 500 ton. Från 1890-talet fungerade stångjärnssmedjan som gjuteri.
22 Stall
23 Qvarn 4:e kvarnen Byggd 1836. Fanns kvar till 1960-talet.
24 Stallbyggnad 1854
25 Stamp och färgeri med kypp Byggd 1827. Brann 1843, sedan ca 1833 uthyrt till fabrikör Thornblad. Byggdes upp på nytt.
Huset byggdes om år 1858 till en bandfabrik och var verksam under 1860-talet. Tillverkades skoband och band för kantning av kläder o.d.
26 Tork-, färg-, och förvaringshus för stamp och färgeri Med en text ”finns ej”?
27 Spiksmedja Betydligt mindre än stångjärnsmedjan. Den innehöll 6 spikhamrar och en härd med 2 eldar.
Den upphörde 1871 och hade då producerat ett tiotal ton årligen. Smedjan revs år 1874.
28 Smedbostad Befintligt hus idag där kaffestugan idag är inrymt
29 Smedbostad Stora bostadshuset med flera lägenheter. Finns i dag bl.a. med slöjdrum, väv och bokbinderi.
. Nedanstående nummer är skapade därför att det saknas nummer i originalkartan
50 Märkt 22 med svag blyerts samt en oläslig text
51 Nybyggt manhus (1842)
52 Ladugård på 2 alnars avstånd från gamla ladugården. Skall täckas med tegel. Under byggnad 1842
53 Gammal stenkällare
54 Kolhus. Svårtydd numrering.
55 Nedtaget
57 Nedtaget
56 Nytt kvarnhus Byggd 1850. Rymmer 8 par kvarnstenar. Finns på foto.
58 Såg. Finns även på 1813 års karta litt. b Byggd 1805. Av brädor i väggar och tak. 16,5 alnar lång och 15,5 alnar bred. Rödmålad. Hade i början två enbladiga sågramar.
Väsentligt ombyggt år 1839 och betydligt större än den gamla. Den bestod nu av tre avdelningar som låg över varandra, nämligen hjulhuset, spånhus samt sågrummet överst.
I sågrummet fanns nu 1839 två finbladiga dubbelramar med många sågblad, samt en ram med ett grövre sågblad.
”Sågen revs 1853 och ersattes av en ny mindre dito på den gamlas plats”. Troligen ersattes den med nummer 14. På den gamla sågens plats byggs 1850 nya kvarnen nr 56.
59 Kvarn hus nr 3 Osäker placering men placerad ”ett stycke längre ner” räknat från kvarn nr 2 (19)
Byggd 1826. Den hade två par stenar och driven av fothjul. Rödmålad.
Det kan vara den som är angiven på ritning över stångjärnssmedjan och ligger omedelbart ovanför denna och som senare ersatts av det som har nr 20 Järnbod
60 Gamla stenbron Denna bro saknar säkra uppgifter om datering. Den spelade säkerligen en stor roll för den lokala transporten mellan gården, Herrgården och bruksområdet samt de östra och södra delarna av trakten. Samtidigt utgjorde den en viktig del av häradsvägen till Sörbygden. Biskop Jens Nilson skriver om den som en ”stensetter bru” vid sin visitationsresa på 1590-talet, vilket dock kan varit en föregångare. Tillkomsten av nuvarande stenbro kan nog antas vara i slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet.
61 Damm Damm ovan fallet som möjliggjorde för vattnet att rinna in i vattenrännan ner till sågar och kvarnar.
Uppgifterna hämtade dels från kartorna 1813 och 1842 samt Anders Edestams utredning 1939
Denna skiss är en avritning från nämnda karta1842 med senare tillägg. Numren är samma som original med tillägg av nummer över 50 skapats i skissen.
Källa till text om processerna: Wikipedia och Nordisk Familjebok samt boken “Den skapande människan” av Staffan Hansson.
Övriga källor är Karta från Arkivet samt boken Munkedal en bygd ett bruk i Bohuslän av Harry Molin 1949
Originalkartan från 1842
Text: Sverker Balksten
UMFA_53666_0292