2. Om Kong-Elfs stad och Sockn

2. Om sielfwa KongElfs-Stad.

Thenne  gamble Stad, belägen rätt ned under Bahus-Slott, dock på 
norre sidan om Älfwen, öfwer  wilcken äro gjorde 2ne kostbara 
win-Bryggor at ther öfwer fara Norr til Kong-Elf ock Söder åt Giö- 
teborg från Slottet, kallades fordom Kongehelle, thet är Konga-Bo- 
ning/ liksom Kongehold betyder ett Kongs-hus eller Sal, utan twif- 
wel så kalladt, antingen therföre, at Konungarna ther hade fordom 
sitt Residence ock Säte, eller för thet Kongen af Swerige hölt ther 
Möte  med the Norska ock  Danska Kongarna, när the wille handla 
om  Fred, efter thenne Staden låg tå i gräntze-Skildnaden, när wid 
Hafwet (d).
  År 997 tå Kong Oluf Tryggesson hade  låtit Christna Wijken eller 
Bahus-Län, hölt han Möte i Kongelle med  Drotning Sigrid Storrå- 
de. af Swerge om Acktenskap, som ej gick för sig, efter hon ej wille 
antaga then Christeliga Trona (e).

 Anno 1020 hölt Kong  Oluf Haraldsson hus i Kongelle med myc- 

ket Folck ock Skepp, ther mötte honom omsider Kongen af Swer- ge ock gjorde Freds Förbund med honom: Samma tid hade Kong- en af Norge jämwäl then del, som Kongen i Dannemarck haft ther i Landet (f).

 Anno 1078 blef åter hållit ett Möte af Konungarna i Kongelle, tå 

möttes tilsammans Kong Oluf Haraldsson Kyrre ock Kong Knut af Dannemarck, som gjorde Förbund med hwar annan om ett Fälttog mot Engeland (g).

 Anno 1100 möttes  3ne Kongar i Kongelle, nemligen Kong  Mag- 

nus af Norge, Kong Inge af Swerge ock Kong Erik Swensson af Dannemarck, the gingo fram på Walden för sig sielfwa ock gjorde Fred med hwar andra.

 Anno 1117 hade Kong  Sigurd Jorsalafar sitt Residence ock Säte i 

Kongelle ock förbättrade thenna Staden ganska mycket, så at i hans tid war ingen mäcktigare eller rikare Stad i hela Norge: han bygde ther en Kongsgärd ock ett stort Casten af Torf ock Sten ock lät grafwa dijken ock Walgrafwar ther om, hwars rudera eller qwar- lefwor något litet synes ännu ther efter, ock är thet samma, som

(e) Sturelsson p. 153. (f) Idem p. 233. (g) Idem p. 385.

90 � nu kallas Castell-Ladugården (then ther tilförne, i Harald Stakes tid, war Gouverneurens ock Landshöfdingens Boställe, men nu öf- werstens för Bahus-Läns gröna Dragoner). Här brede wid bygde ock 1130 thenne berömwärde Jorsalafar en Kors-Kyrcka af Trä, i hwilcken han lät sättia up en Altare-Tafla af Silfwer ock Guld, be- satt med dyrbara Stenar, then han hade fådt från Graeke-Landet, ock på then thet Heliga Kors, af Christi Kors utarbetadt, som han hade fördt från Jerusalem. Kong Eric Eimund i Dannemarck hade sändt honom ett skiönt Skrin / thet gal han ock til thenna Kyrc- kan samt ock then Bok med förgylte Bokstäfwer, förärad af Pat- riarchen i Constantinopel (h).

Anno    1135 i  Kong  Harald Gilles tid, tå Guttorm Harald Flattis 

Son ock Seemund Huspryde woro höfdingar i Kongelle ock An- ders Brunsson Sockne-Präst thersa.mmastädes til Kors-Kyrckan, blef ett stort buller öfwer hela Staden första Söndags-Natt in til Christi Himmelsfärds-Dag, liksom en stor armde eller Krigs-här ha- de med fult Gewär marscherat igenom Staden: Hundarna lupo ut ock blefwo galne ock ho som blef beten af them, blef ock galen med: Många Borgare blefwo här öfwer förfärade, sålde sina Gårdar ock flötte ut på Landet ock til andra Köp-Städer at bo: The för- ståndige förundrade sig storligen ock mente, at thetta betydde them en stor olycka. På Pingestdagen ther efter rådde ock förman- te Sockne-Prästen i Kongelle Hr. Anders Brunsson them til at öf- wergifwa thenna härliga Staden (som sträckte sig tå ut med norre Alf åt Castel-Ladugården in emot sielfwa Hafwet) men dock wara wid ett fritt mod, taga wäl wara på Elden, sen the räddat sina Sa- ker ock bedt GUD om Nåde: hwarefter 13 af the förnämste Borga- re giorde sig resefärdige at fara siöleds til Bergen i Norge, men thet lyckades intet bättre, än at 12 af them blefwo borto med Skepp ock Godz ock then 13de allena blef bärgad ock kom med sitt Skepp ock Godz wäl behållen til Bergen, sände så bod til Kongelle ock rådde them at wäl förwara Staden, ty Wenderne woro utdrag- ne med en stor här at strida emot the Christna ock fingo öfwer- hand, hwar the foro fram; Men Folcket aktade icke thenna war- ningen, förglömde then farliga handel ock bulret, som hade want i Staden, icke eller lade på hiertat Prästens alfwarlige påxninnelse. Hwad hände?

(h) Vid. Snorre Sturelss. p. 409. 421. 422. Item Wolffs Beskrifning om Norge p. 153. ock uti K. Magn. Blindes Saga Cap. 9. & 13.

                                                               91 

�

 På  St. Laurentii Dag, tå thet war ringt til Högmässan, kom Katte- 
bur Wendernas ,Kong til Kongelle med 250 wendiske Snäcker, eller, 
som  wi nu  kalle, Caper-Fartyg, ock på hwart 24 Soldater ock 4 
Hästar, en del lade i Land öster up omkring Hisingen in til Kongel- 
len en del lade in til Pålarne eller Bryggan, satte Hästarne i Land, 
redo öfwer Bras-ås ock  kommo öfwer Staden. Men tå en i Staden 
blef thet warse, sprang han strax til Slotts-Kyrckan, hwaräst the 
mäste Borgare woro i Högmässan ock  gaf them  thet tilkänna, the 
mente, at thet war Kong Eric af Dannemarck.  I tancka at få Fred 
med  honom, sökte altså hwar til sitt Hus at bewäpna sig ock gofwo 
sig ther efter ned på Bryggan, hwaräst the fingo se, at thet war en 
Här af Cisterlandsfolck. För Bryggan flöto 9 Coffardie-Skepp, them 
lade Wenderna först til, Köpmännen  wärjade sig manligen, så at 
Wenderne miste sitt Skepps-folck, som woro mer än på 150 Skepp, 
them  the öfwerwunno:Tå the hade tagit Skeppen flydde Borgarena 
på Slottet med thet mäste ock bäste the hade ock kunde taga med 
sig. Hustrorne ock theras Döttrar foro up i Landet ock Wendeme 
gingo in i Staden, plundrade then ut ock drogo sen för Slottet. The 
Wenders Kong  tilböd them  Fred ock lofte them få fritt gå ned af 
Slottet med theras Wapn-kläder ock Pengar, men the wile intet: 
Ther på skiöte the på thessa Hedningar, kastade Stenar ock grus på 
them, så at thet föll mycket Folck på bägge Sidor: Tå thetta blef 
kunnogt up  i Landet, kom Bod til Skiurthög (som nu kallas Skiur- 
te) twärt öfwer Giöta-Älf, hwaräst war Gästebod ock mycket Folck 
samladt ock bland andra en starck frimodig Bonde   Olfwer, som 
språng strax up, satte sin Järn-Hatt på, tog sitt Skiöld ock en stor 
Yxe  i handen ock sade: I gode Drängar, låter oss hielpa them, thet 
är nu bättre at dräpa Hedningarna ock rädda wå'rt Fädernesland af 
theras wåld, än at sitia här ock fylla sig med 01; Men the rådde ho- 
nom ther ifrån ock ingen wille följa honom: Men han sade: efter 
som  ingen wil följa mig, så wil jag fara allena ock jag skal l5.14 a en 
eller twå Hedningar ned, förr än jag faller, titer på lopp han in i 
Staden, en del af hans wänner lupo efter honom at se, huru thet 
wile aflöpa: Tå han kom in emot Slottet ock Hedningarne blefwo 
honom wa,rse, kornmo  8 bewäpnade   Män  mot  honom, han lyfte 
Yxen  hastigt up, ock skar Strupen af på then, som kom bak på ho- 
nom  och slog then ihiäl, som stod fram för honom: han lyfte så 
Yxen  2dra gången up ock med 2 hugg dräpte 2 af them, the andra 
slog han til sido med Yxhammarn,  men blef sielf tå illa blesserad 
ock sårad: The 4 Hedningar flydde ock han förfölgde them, så at 

92 � 2 af them kommo at stå i ett Moras, hwaräst Olfwer dräpte them ock blef så sielf fastnader i hängedyet, tils hans Folck kommo ock hielpte honom up, förde så honom hem til Skiurte ock läkte ho- nom: Thet säges, at ingen Bonde i hela Norge har giordt manligare Bedrifter, än han. Sen thetta war alt skedt, kommo 2:ne Landshöfdingar med 600 Man at undsätia Staden ock Slottet; Men tå then ene såg Hedning- arna wara så Manstarcka, blef han förfärad ock drog tilbaka igen med 400 Man, hwar efter han blef mycket föracktad, så länge han lefde: Men then =lira gaf sig emot Fienden med the 200 Man han hade, dock blef slagen med alt sitt Folck. Ther på sökte Wenderne alt närmare ock närmare in til Slottet, hwaräst Kongen ock hans Skeppare stodo i Bakhåld. Thesse Wen- der hade en Skytt, som träffade en Man så ofta han skiöt til Fäst- ningen, ty han stod betäckt emellan 2, som beskiärmade honom med theras Skiöld: Tå sade Seemund Huspryde til sin son Asmund, wi wele bägge skjuta på en gång, jag wil skjuta på then, som bär Skiölden, skjut tu på Skytten: Seemund skiöt til en af them, som ,hölt Skiölden ock Asmund skiöt emellan Skiöldena ock råkade Skytten just i Pannan, så at Pijlen stod ut igenom Nacken. Hwarpå en Trålkarl Nand Wenderna gick til Slotts-Porten ock stack en ihjäl, som stod wakt, the af Slottet skuto på honom med Pijlar, men tå hwarcken Järn eller Stål bet på honom, fast han ingen Skiöld eller Pantzar hade på sig, skiöt en af Muren til honom med en Eeke-Pijl, som war härdad i Elden ock skarp i then ene ändan, then bet på honom, så at han stalp ned som en Hund: Tå Wender- ne thet sågo, tiöto the ock låtte som Wargar, ock the Wenders Höf- ding sade:Thetta Folcket är hårdt at handla med, ock om wi skiönt röfwade alt thet the hade, så måtte wi dock hafwa gifwet mycket til, at wi aldrig hade kommit här: Först wärde the sig med Gewär, ther efter slogo the oss med Sten ock nu slå the oss med kniplar, som Hundar, ock jag förmärcker intet, at Wapn ock Wärja fattas them. Anstalt til thessa Eeke-Pilar at wärja sig med giorde Kong Sigur Jorsalafar, ty tå han hade bygt Bahus-Slott, befalte han ock ther efter, at hwarMans-Person på Landet, som war 9 år ock ther öfwer, skulle bära in på Slottet 5 Stenar ock 5 Eeke-Pålar, hwasse i ändar- na, tå the ledo mangel på them, klöfwo the them mitt i tu. Hedningarna fulfölgde Belägringen ock skiftades wid at storma Slottet, ock efter Wendernes Kong låt tilbiuda them Fred, at the

                                                           93 

� måtte gå ut med full Mundering ock så mycket Gods the kunde bä- ra, måste the, sen Seemund Huspryde war fallen, gifwa sig til Hed- ningarna; Men the stodo intet wid accord, ord ock afsked med them, utan dräpte the blesserade ock alla Barn, som the ej kunde föra med sig: Sedan röfwade the Slottet ock Slotts-Kyrckan, togo thet Helige Kors bort ock then skiöna Altar-Tafla, som Kong Sigux tijt förärt; ock tå the gingo utaf Kyrckan gaf Prästen Kongen ett förgylt ock af Silfwer beslagit Wapn, ock Kongens Syster en stor Guld-Ring, ther af märckte the at hon war en af the förnämste i Staden: Kongen, som stod hos Prästen sade: Thetta Hus är bygt med stor flit, men mig synes, at then GUD, som thet är bygt til äro, war wred på them, som Staden skulle förswara: Prästen med sitt Tal ther på bewekte så Kongens hierta, at han gaf honom igen bå- de Kyrckan ock thet heliga Kors: Men tå han war ther ifrån kom- men, brände the Hedniske Soldater then up, drogo så bort ock to- go Folck ock Gods med sig så mycket the mäcktade bärga:Tå the nu kommo til Wenden med them, höllo the them under Träldom hela theras Lifstid, icke annorlunda än Turcken the Christna, dock blefwo någre få ransonerade ock utlöste: efter then tiden är Kong- elle aldrig kommen til sin förra Mackt ock härlighet (i).

Ar  1158 tå Gregorius Dagsson war Kong Inges Landwärie Man el- 

ler Gouverneur öfwer Kongelle, kom Nonske Konungen Håkan Si- gursson ifrån Gottland med mycket Folck in til Kongelle: Grego- rius samlade 11 Skepp ock afslog Kong Håkans Folck som woro 3000. Män ock jagade them bort: Men sedan som Kong Håkan kom til Riket, satte han Gref Sigur af Röiwe til Länshöfdinge uti Kong- elle (k).

Anno   1192 höll Kong Swere en Slacktning med Kong Magnus Er- 

lingsson i Kongelle ock upbrände hans Skepp. Sedan, tå han Anno 1194 kom åter til Kongelle, fann han ther en Cardinal från Rom med Aflats-Bref, hwilcken Kong Swere wiste af Landet med sitt krämeri (1).

Anno   1206 war ett Muncke-Clöster i  Kongelle, i hwilcket Jon 

Dronning blef begrafwen, som war Kong Inges Burssons Länshöf-

(i) Om alt thetta kan widlyftigt läsas/ dels i Sigurs Saga Cap. 27. & 37, dels i Wolffs Norv. illustrata pag. 165 &c. (k) Stun. p.460. & 475. (1) Konunga Sagur p. 436. Item Sturl. p. 524.

94 � dinge öfwer Wijkorna (m).

  Anno 1217  ock 1224  har  Kong Håkan    Håkansson  residerat uti 

Kongelle ock låtit göra en Skantz i Ranille-Holmen, som ligger wid Staden (n).

  Anno 1257  seglade  then  unga Kong  Håkan  med sin Flotta til 

Kongelle ock blef sielf på Slottet, som stod på Holmen wid Kong- elle ock satt ther för the Danskas Infall, drog sedan up tu Liodhus eller Löse, thet Praeses Cederbourg kallar Lödese thet gambla ock nya (o) for så ther ifrån up til Låne, men tå han kom igen til Kong- die ock lät sig sätia öfwer /ken på Hulöen, blef han ther sjuk ock dödde (p).

  Anno 1304 blef Kongelle   Stad ock Slott pantsatt ock fil Förlä- 

ning lämnadt åt Kong Börges Bröder i Swerge Hertigarne Eric ock Waldemar, hwilcka sedan rebellerade emot Kong Håkan Magnus- son, som blef therföre twungen at belägra Kongelle Stad ock Slott (q) hwilcket bör skiljas från thet Slott, som Kong Sigur Jorsalafar lät upbygga wid Castell-Ladugården 300 år före thetta; ty tå diet af Wenderna blef förstördt, lades thetta an på then Holmen ther thet nu står af Kongen i Dannemarck, som förbemält är.

 Efter så  många otaliga feigder, plågor ock olyckor, som  timat 

thenna fordom största, förnämsta ock rikaste Staden i hela Norge alla Tider, särdeles 1645 den 13 Aug. tå han af wåra Swänska blef med glödande Kulor från Lägret på Hisingen til största delen af- bränd, in til sidsta Krigets Slut 1720, är han nu sig intet lik, hälst sen Staden i Kong Carl Gustays tid 1658 miste sina Privilegier, Bor- gerskapet blef befalt flytta til Giöteborg, Mastrand ock Uddewalda (r) ock inga andre skulle bo ther än Krögare ock Handtwärcks Män tu Fästningens tienst, dock är then nu äntå wackert tiltagen, haf- wandes både Magistrat ock ansenligt Borgerskap, som upbygt en wacker Kors-Kyrcka af Trä med Altare-Tafla, Predike-Stol ock Or- gelwärck, underhållandes både Pastor ock Comminister samt en Schole-Mästare med Collega; Men sen som Giöteborg kom i for ock Handelen i Kongelle tog af, är Borgerskapet i fattigt tilstånd mot andra, så at the förr ey hade kunnat underhålla sina Präster, om the ej genom Kong'. Benådning alt ifrån K. Carl den Xdes tid tils nu, fådt 70 Tunnor Crone-Spannemål, utom en liten Sockn på

(m) Igem p. 500. (n) Idem p. 648. (o) Giöteb. Beskrifning p. 4. & 5. (p) Stun. p. 757. (q) Idem p. 813. (r) Kong!. Maj:ts Resolution öfwer Giöteborgs desiderier af den 4 Junii 1658.

                                                              95 

� Landet Ytterby til hielp, dock äro thesse 70 Tunnor år 1739 blef- ne anslagne til Giöteborgs Gymnasium ock Scholae-statens rundeli- gare underhåld, icke utan Pastoris loci stora skada ock afsaknad, hälst the få Borgare ther äro hafwa liten eller ingen Handel, utan lefwa af Åkerbruk ock sina många wackra Trägårdar, samt Krögerij ock Bakerij til Guarnizonen på Fästningen så wäl som til resande, utom något Fiskerij the kunna idka i bägge Älfwerne norre- ock Giöte. Hwilcket föranlätte Herr Mag. ock Kyrckoherden Tranchel på Riksdagen 1742, såsom Riksdags-Man bemälte Crone-Spannemål hos Hans Maj:t ock Riksens Ständer återsöka ock winna, hwilcket ock skedde 1743 på the många Kongl. försäkringar både för sig ock alla efterkommande få njuta. Eljest wet jag intet mer märck- wärdigt här: dock wil ej förgäta at upteckna the Pastores ock Sock- ne-Präster, som öfwer 100de år tilbaka betient Kongelles Försam- ling, them nu warande Kyrckoherde Hr. Mag. Tranchel på begäran dragit utur en gammal Kyrcke-Bok ock mig tilhanda sändt.

Then lste Sockne-Präst,   som man kan minnas ock få  kundskap 

om, har want en wid namn Hr. Cortt under Påwedömmet.

Then 2dra  Herr Lauritz ock så under thet Påwiska wäldet. 
3die Hr. Staffan eller Stephanus, som uti Kongelle war then förs- 

te Evangeliske Präst, efter then Reformationen, som skedde i K. Christian den 3dies Tid. När han kom til kallet eller Pastoratet (som man nu säger) wet man intet, men han dödde 1560, tå thet gambla Swänska Kriget börjades, ock emedan Kriget påstod i 7 år ock hela Kongelle Stad blef afbränd, stod Pastoratet vacant eller ledigt utan Präst i några å'r ock blef af kringliggande Präster ibland betient.

Then   4de Pastor war Hr. Michel Basse Jönsson kallad till Pastora- 

tet 1569, som lefde ther wid i 39 år ock dödde i Köngelle 1608 i Maji.

Then   Ste wid Namn   Holger Ovensson blef på Bartolomwi  dag 

1608 från Slotts-Präst på Bahus kallad i Hr. Michels ställe, ock ef- ter KongElfs-Stad blef af the Swänska afbränd 1613, befalte Kong Christian den IV, at the skulle bygga Staden tätt under Slottet, dock utan för höge-Bro, ther ock Kyrckan bygdes, som står ännu på samma Platz: förbemälte Hr. Holger blef Probst 1626 ock död- de i KongElf den 5 Dec. 1632.

Then 6te hette Hr. Peder Söfrensson, hwilcken, tå han hade wa- 

nit 6 år Capellan i Hiertum, blef han kallad til Pastor i KongElf, sin Födelse-Ort, år 1633 den 13 Jan. föreståendes Församlingen alt til

96 �

  1677, oaktadt han sökte sig ther ifrån, tå staden war af Fienden af- 
  bränd 1645, thet K. Carl Gustays Högloflig i åminnelse Nådiga Bref 
  för  honom ta Consistorium i Giöteborg nogsamt utwisar, hwilcket 
  jag håller wärdigt här ord ifrån ord införa: 

               Carl Gustaff med  Guds Nåde, Sweri-ges, Göthes ock Wendes Konung etc. 

  Wår  ynnest ock nådiga  benägenhet med   GUD Alsmäcktig. Efter 
  som, Superintendent, Kyrckoherden i Kongelf, Hr. Peder Söfrens- 
  son  råkat i någon olägenhet  genom bemälte Stads ruinerande. 
  Hwarföre är wår nådiga wilja ock Befalning, det I jämte thet förri- 
  ga giäldet, som han nu hafwer, accomodera honom med det första, 
  som kan vacant blifwa, wetandes det ju bättre han kan bekomma, 
  ju heller Wij thet se, på thet han må någorledes ställas klageslös. 
  Datum  wid  Giötheborg på Skeppet  Ammirante den 6 Junii 1658. 

                           Carl Gustaff. 

  Then   7de Herr.  Mag. Lars Westerman,  hwilcken tilträdde året 
  ther efter 1678, men lefde intet längre än til 1681. 
  Then   8de Herr Mag. Jacob Rattrey, kallad från Håfwet i Stock- 
  holm  til Kongelf, theräst han med heder ock beröm war icke alle- 
  nast Kyrckoherde i Staden ock  på Landet, utan ock Slotts-Präst 
  på Bahus alt ifrån 1682 til 1709 tå han, som ock på Prästemötet 
  i Giöteborg praesiderat, i HErranom afsomnade. Ther på blef 
  Then   9de Salig Herr Anders Tranchelius utwald til Pastor, eme- 
  dan han ther i många år want Stads-Capellan ock mycket trälat så 
  wäl som then nu warande  Comministern Herr David Kreitlov: ock 
  tå han i 25 år wäl förestådt Församlingen, i ty han lefde alt tils 
  1735, wardt hans k. Son så lyckelig Hr. Mag. Andreas Tranchelius 
  ock blef året efter 1736 benådad med Fulmakt på Kongelfs Pasto- 
  rat, sen han sielf praesiderat i Rostock then 20 Juli 1723 De corn- 
  mercico rei spiritualis cum re materiali, hafwandes sin egen Bror 
  Hr. Jöns Tranchel, som nu är Slotts-Präst på Bahus, til sin Respon- 
  dent, samt thessutan want Adjunctus både hos sin Sal. Fader ock i 
  Giöteborg wid Domkyrckan  i någre år. Thet är rart at se 3ne Brö- 

                                                              97 

Oedman 7 � der wara Präster i en Stad, i ty then yngsta Hr. Peter Tranchel är Rector Scholae i Kongelf, liksom thet ännu rarare war at se ock för- nimma 3 kötzliga Bröder wara på en tijd Biskopar, nemligen Doc- tor Eric Benzelius i Lindköping som blef Arcke-Biskop 1742 ock dödde 1743 Doct. Jacob i Giöteborg som nu succederat sin Sal. Bror, ock Doct. Hinric i Lund, hwilcka, såsom rätta fasta Pelare, GUD uppehålle -di sin Kyrckos Förswar mot alla willo-andar i lång- liga Tijder!

The Magistrats-Personer, som  nu för tiden finnas, äro följande: 
1) Borgmästarn  Herr  Gabriel Hofverberg,  som ock  är tillika Sta- 
   dsens Notarius. 
2) Rådmänner   äro Hr. Anders Seglorin. 
                   Hr. Gunne  Månsson. 
                   Hr.  Bengt Delander. 
                   Hr. Rutger Björck. 
Under  thenna   Stads  Församling liner  then så kallade   Röbo- 

Sockn, hälst thess egen Kyrckia blef förstörd, tå Landet blef Swänskt i then feigden, liksom Bäfwe-Kyrcka wid Uddewald.

                              3. 
                      Om Ytterby  Kyrcka.