Föreningsaktiviteter 1993 94-1
Föreningsaktiviteter 1993
Föredrag av Olle Friberg från Trollhättan
"Sagan om Sverige." 10 000 år svensk historia presenterad på en timma. Arrangerad i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Birgitta Gunberg hälsade föreläsaren välkommen och denne visade sig vara en såväl kunskapsrik som underhållande talare. Västgötahumor parad med vetenskaplig exakthet och illustrerad med vackra och intressanta ljusbilder — så kan föreställningen lämpligast karakteriseras. I pausen serverade hembygdsföreningen kaffe och munkar. Allt försiggick i Tingshuset.
Årsmöte 27 februari
i Hembygdsmuseet, Önnebacka. Ordf. vid förhandlingarna var Karl-Erik Johansson. Protokollförare föreningens ordinarie sekreterare Bertil Johansson. Styrelsen fick i sin helhet förnyat förtroende. Likaså revisorerna. Efter förhandlingarna vidtog samkväm där husmoderkommitten stod för den lekamliga spisen och en grupp ur Munkedals Dragspelsklubb för den musikaliska menyn.
Kulturdagar 3-4 april
i museet. Utställningar av oljemålningar av Ivan Carlsson, hobbyalster av Kay Lennerling och blomsteruppsättningar av Lena Johansson. Dessutom en mycket fin kollektion i träslöjd av Rune Minsäter och Nils-Olof Nilsson. Ivan Carlsson utställning var retrospektiv och visade utvecklingen från 1959 till dags dato. Där fanns allt från stilleben till landskap och porträtt. Den lätt surrealistiska målningen "Spela på hårflätan" (1968) väckte stort intresse liksom hamnöverblicken "Söndag på Skagen" (1988). Av landskapen märktes bilder från Lappland och från Hardagervidda och Stryn och av porträtten kan vi nämna Per Oscarsson och Frans Karlsson. Per Oscarsson avporträtterades i början av 70-talet på uppdrag av en av den riksbekante skådespelarens närmaste vänner i Göteborg. Tavlan på vår utställning blev målad några år senare och är i konstnärens egen ägo. Originalet till Frans Karlsson-tavlan hänger i Frans gamla stuga i Påstigen, Svarteborg, byggd kring sekelskiftet 1800, troligen den bäst bevarade torpstugan inom kommunens gränser. Frans levde mellan 1874 och 1973.
På senare tid har Ivan börjat måla mariner och två av dessa var också med, den stora "Skepp i storm" (1992, ägare Sannehed) och "Tremastad bark" (1993, i egen ägo). Dessa väckte stor beundran hos publiken. Ivans son Jan-Olof Carlsson, Dingle, deltog i expon med fyra fina blyersteckningar, bl a ett mycket lyckat porträtt av systern Anne-Marie.
För lördagsunderhållningen svarade sångerskan Malin Nilsson, "Näktergalen från Hallinden." Hennes mor Margit har sina rötter här i Foss och själv har Malin arbetat inom vården i Munkedal, såväl på Kamstorp som Ekebacken och Rönngården. En del av gästerna på det sistnämnda servicehemmet hade också sökt sig till museet för att få tillfälle att återse sin idol. Malins röst är mycket välklingande och hennes vackra sång hänryckte den talrika åhörarskaran till starkt och rikt bifall. Mest applåder fick hon för "Only love", vilket nummer efter påtryckningar från den entusiastiska publiken också bisserades. Hon ackompanjerades lyhört och följsamt av unge Peter Samuelsson.
Söndagen var Vikt för en helt annan sorts musik. Det var John Ahlström från Dingle med sin samling av gamla durspel. Ja, ett var förstås inte så gammalt; han hade nämligen byggt det själv. Dessutom visade han hur ett positiv fungerar. Utställningsobjektet är mycket gammalt och tillhör Munkedals Folkets hus samlingar.
Torpvandring på Saltkällan 25 april.
Banläggare: Sverker Balksten. Route: Anrikebacken — Kvartsgruvan — Utsikten — Saltkällan — gamla marknadsplatsen — Åbacken. En fråga som uppstod: Var fanns egentligen den omtalade kyrkogården på Sanden? Det finns ju inga säkra bevarade spår efter den. Varför började man begrava folk här? Olika teorier ventilerades.
Gökotta 20 maj på Kaserna.
Morgonpromenad i Björidskogen med besök vid det gamla ödetorpet Hagarna, även kallat "Älisetorpet". Vi erinrade oss en del av de människor som bott här: Johannes och Augusta Andersson (farföräldrar till Thyra i Bräcka), Folke på Sågebacken, Ingeborg Frantz, Evald i Maa, Rut i Rånäs m fl. Vi tittade på medhavda fotografier och byggnadsritningar från den gamla tiden. Återkomna till Kaserna vidtog underhållning med våra egna dragspelare Bertil och Inge samt fiolspelmännen Bröderna Carlsson.
Torpvandring 26 maj
på Torreby-Sjöritzområdet. Banläggare: Gerhard Johansson. Besök vid resterna av Sjöritz damm. Ruinen är nu i ganska dålig skick och vi varnar besökare för, att gå ut på den. Delar av muren kan rasa när som helst. Vid Vackra kulle, en gammal rastplats, slog vi oss ned för en liten kaffepaus i gröngräset. Här finns en upplagd kvarnstensliknande stenskiva till bord. Den har dock aldrig använts som kvarnsten. Vandringen fortsatte därefter mot Sälebyhållet. Vi passerade Svartebro, nu riven, och nådde fram till Holmen och Jonastorpet. Vände därefter åter och gick till Vässby och Torreby. Vid Vässby fanns skola in på 20-talet. Den är riven liksom ladugård och lada.
Bohusläns Hembygdsförbunds årsmöte 5 juni
i Fiskebäck. Samling i församlingshemmet i Västra Frölunda. Därefter visning av kyrkan och hembygdsmuseet. Årsmötesförhandlingar i missionskyrkans lokaler Cafe Ankaret i Fiskebäck. Cirka 150 personer deltog och Munkedals representanter var Inge Ingman, Gunborg Bjurström och Lisa Johansson.
Wiknerspelen 26 juni
på Kaserna. Det är mycket arbete i förväg för att allt skall klaffa när föreningen avhåller sin största fest under året. Hembygdsgårdens område är stort och all gräsklippning är ett tidsödande arbete. Byggnaderna skall underhållas och målas. Elanläggningar, vedspisar, toaletter m m skall ses om. Men föreståndaren Erik Karlsson ser till att allt fungerar och han har naturligtvis många goda medhjälpare, såsom Gustav Olsson, Torsten Johansson, Karl Erik Levinsson, Georg Claesson, Herbert Nilsson m.fl. Sekreteraren Bertil Johansson ordnar med reklam i olika former; tidningar, radio, affischering (i år även på serbokroatiska). En viktig uppgift har Gustav Johansson i Björid som sammankallande för kommittén för Kaserna.
Vad själva Wiknerspelen gäller är det speciella förberedelser. Man måste till skogen och samla eklöv, man skall kläda midsommarstången och resa den. Det brukar man göra dagen före midsommarafton. Sammankallande i stångresningskornmitten är Inge Ingman. När allt är klart ayslutar man med att äta sill och potatis, en midsommarmåltid som husmoderkommitten ordnar med.
Gunborg Bjurström sköter alla inköp som behövs. På tisdag i samma vecka samlas bakstugekommitten för att provbaka lefsor. Då kontrollerar man att spisarna är sotade och i stånd och att vedträna är av lagom längd. I år har man också en nyanskaffad elektriskt häll i reserv. Vid detta tillfälle brukar också hantverkare och andra medverkare vid spelen inbjudas för att proväta lefsor. Det är Margaretha Bruzelius och Erik Karlsson som organiserar hantverksavdelningen vid Wiknerspelen.
Annars började det som vanligt. Helge Melin och Vivan Niklasson satte sig i biljetthytten vid entrén och Gustav i Långedal och hans medhjälpare (Flodstrand, Levinsson, Ernst Eriksson, Soini Lundgren m fl) övervakade trafik och parkering. Försäljningen av lefsor drog i gång. Cafeterian öppnade. Munkedals Folkdansgille och föreningens hantverkare tågade in med fladdrande svenska fanor och spelmän i täten. Fil kand Gunnar Dahlqvist förrättade invigningen. I sitt tal, som återges på annan plats i detta medlemsblad, berörde han bl a folkrörelsernas stora satsning på svensk historia under innevarande år.
Folkdanslaget under ledning av Lennart Andersson gjorde en fin uppvisning i gröngräset. Bohuslänska danser, som "Räknaren" från Hunnebostrand och Mazurkalin" från Flatön, växlande med danser från andra landskap, t.ex. "Schottis från Bingsjö" och "Skithuspolka" som gillet tagit upp efter förra årets gästartister på Kasema, Nisses Senap. Benny Anderssons välkända "Födelsedagsvals till Mona" var ett mycket vackert inslag. Det är Tunhems Lekare som gjort koreografin och den uppfördes under namnet Festvals.
Fiolspelmän var Ove Kilborn och Lars Ahlberg. Efter barnens dans kring midsommarstången följde scenprogrammen. Först syskonen Tejlerdal med bl a en trevlig visa om spelen på Kasema och sedan Munkedals Dragspelsklubb med Helge i Torp som conferencier. Huvudartister var MAC LAINS, den mest bohuslänska musikgrupp man kan tänka sig. Det är sjöns folk deras låtar handlar om, det är havets arbetare de besjunger.
Om fisket, den uråldriga bohuslänska näringen, och dess historia handlar deras Fiskarblues, raffinerat arrangerad och rytmiskt pregnant. En mycket väl utförd blues. I några andra bitar hade de (och detta är menat som ett beröm) ett sound och en melodityp som erinrade om Kim Larsens.
Dagen avslutades med aftongudstjänst med predikan av kyrkoherde Dag Selander och med sjungande ungdomar under mottot Hela Kyrkan_sjunger. För ljudanläggningen svarade, som vid så många Wiknerspel tidigare, Lave Johansson från Trollhättan.
Hemlig resa 21 augusti
till Värmland. Arrangörer var Gunborg och Lisa och i likhet med förra året var det Ulla Svensson vid Munk-Resor som var reseledare. För underhållningen ombord svarade dragspelaren Inge Ingman och Bröderna Carlsson, fiol och dragspel. Den nyligen bortgångne Åke Berlin, en av Bohusläns mer välkände musikprofiler, ägnades en liten minnesstund.
Ingman framförde en av Berlins sista kompositioner, "Bryggdans i en skärgårdsvik", och alla bussresenärerna sjöng gemensamt den mest välkända av Berlins bitar, den riksbekanta "Ålefeskams vals".
Morgonkaffet intogs under gemytliga former på Hamrane Bak- och -Kaffestuga i närheten av Erikstad på Dal. Det är den initiativrika och energiska Eva Sternbergs välkända anläggning. En mer än 200 år gammal allmogestuga som fru Sternberg satsat stora pengar på att rusta upp. Hon är också känd för handelshuset EWA och mässan Kvinnor Kan. Den förutvarande föreståndarinnan på Hamrane, Sonja Pettersson, är för tillfället sjuk och verksamheten drivs nu av Fred Bowers, "äventyraren från Vancouver", 34 år, och hans svenska fru Anette Nilsson-Bowers, 27 år. Här gräddas den klassiska klengåsen och gästerna får äta så mycket de vill för 40:-. Namnet "klengås" kommer av den gamla seden an "klena" ut smöret med tummen på brödet. Degen är av rågsikt, vatten, sirap, salt och opastoriserad mjölk. Mjölet mals i en par gamla kvarnar nära kaffestugan.
Resans huvudmål var den nylagda Erlandergården i Ransäter, med en utställning som med texter, bilder och föremål skildrar och belyser Tage Erlanders liv och utveckling. Bl a står där en Volvo PV från 40-talet, duvblå lackerad, precis som Erlanders första bil. En särskild avdelning av museet rymmer en rekonstruktion av Erlanders våning i Stockholm sådan den tedde sig vid tiden för hans statsministertillträde. Vi besökte också den gamla skolan där Tages far var lärare under många år och där också familjen bodde. En gång när skolpojkarna slogs ute på skolgården öppnade Tages mamma fönstret och ropade till dem. "Pojkar, pojkar, akta Tage för den skall vi kosta på!".
Efter detta guidade besök fortsatte resan till Hedegårds pensionat norr om Ekshärad där ett stort smörgåsbord väntade. Mätta och belåtna återvände resenärerna till Ransäter och gjorde ett kort besök på marknaden där. Eftermiddagskaffet intogs på den trevliga Tössegården.
Hembygdens dag
firades 17 oktober i Foss kyrka med gudstjänst och predikan av kyrkoherde Unger. Vid det efterföljande samkvämet i det under året tillbyggda församlingshemmet medverkade sångarparet Edit och Melker på gammalt välkänt maner. Som vanligt kompades de av dragspelarna Helge och Evert.
Julbasar 28 november
i museet, med lotterier, kaffeservering, öppen vävstuga m m. Stort intresse knöts till konstutställningar Tony Johansson och Astrid Ekelund, som båda visade oljemålningar. Tonys konst spänner mellan exotiska landskap och vardagliga interiörer och Astrid har både stilleben och landskap på sin repertoar. Ett av hennes bästa arbeten är ett prisbelönt stilleben med gipshuvud och schackbräde och av hennes landskap fäste vi oss särskilt vid en vy över en norsk fjord. Både Tony och Astrid använder sig av starka, klara färger. (Astrid är för övrigt norrlänska och gift med en son till vår välkände före detta sotarmästare Karl Ekelund. Tony är från Lyckevägen och känd från Konsum.) Men vi hade också andra utställningar. Elsa Hermansson, Syrenvägen, demonstrerade målade handarbeten (och de flesta besökarna trodde att de var sydda!), gammal lapptäcksteknik och mycket intressant gaffelvirkning, bl a kuddar av den runda pösiga typ man ofta såg i allmogehem runt och efter sekelskiftet. Dessutom medverkade den från våra kulturdagar välkända Lena Johansson och hennes medarbetare Caritha Strömberg med populära juldekorationer. Sven i Hattefjäll, årets slöjdare, ställde ut sina suveräna arbeten i olika träslag. En spegel i björk och mahogny fick mycket beröm. Sven Hansson är säkerligen en av Munkedals allra skickligaste slöjdmästare. Naturligtvis dansade man också kring granen och vem skulle leda denna traditionella begivenhet om inte Anki Savik? Jovisst, hon var här i år också och likaledes dragspelarna Bertil och Helge samt den väl maskerade men i och med denna artikel avslöjande jultomten Gunnar i Svinebacka.