Hur man kan dokumentera en torpinventering
Version från den 25 augusti 2023 kl. 10.45 av Lennart (diskussion | bidrag)
FÖRSLAG
Sverker Balksten 1990-01-08
Innehållsförteckning
1. Inledning
- syfte
- bakgrund ett fack att stoppa info i, syfte att
underlätta att stoppa in information
- uppbyggnad: översikt „ karta foto
2. Begrepp
3. Gårdsförteckning
4. Karta
5. Förteckning över underenheter per gård
6. Torp- och boställebeskrivning
7. Avbildningar
8. Särskild historiebeskrivning
9. Innevånarförteckning
10. Personbeskrivning
11. Övrigt material
- tidigare gjorda delar av en torpinventering - insortering
bill: gårsförteckn 3-bi12.1:ek karta -
bil2.2:primärkarta b113: underenheter per gård - bi14: torp- o bostbeskr
INLEDNING
Denna beskrivning är ett förslag till hur man kan
dokumentera arbetet från en torpinventering. Den är således
inte i sig självt en inventering. Den här beskrivna metoden
är ett grundförslag som kan komma att ändras i takt med att
metoden praktiskt används.
Nedan beskrivs hur olika sorters uppgifter kan systematiseras
med hjälp av diverse blanketter, kartor och andra
beskrivningar. Ett viktigt beskrivningshjälpmedel är
givetvis kartan samt skisser av olika slag.
Ofta erhålls uppgifter i en mer eller mindre slumpmässig
ordning som man har behov att snabbt bringa reda i . Man
måste också ha ett system så att man enkelt kan hitta
uppgifterna igen. Här beskrivs en metod på hur detta kan ske.
Det är viktigt att man alltid har ett "fack" att stoppa in de
uppgifter i, som man successivt erhåller . En torpinventering
görs ju inte bara som ett engångsverk, utan den kommer att
hela tiden kompletteras med nya uppgifter.
Vanligtvis sker en torpinventering sockenvis, vilket också
här utgör huvudbegreppet. Inom en socken finns ett antal 1
gårdar. På varje gård finns det utöver huvudgården med
mangårdsbyggnader, en eller flera underenheter. En underenhet
kan vare ett torp, ett boställe, backsutga, vanligt hus,
kvarn etc.
Torpinventeringens mål kan sägas vara att erhålla en så
komplett beskrivning som möjligt av dessa underenheter. Det
kalls "torpinventering" men behöver inte alls begränsas till
enbart de enheter som hade statusen TORP. Man kunde också
kallat det för bebyggelse-inventering. Att man har uppgift om
gårdar,socknar, län etc är endast ett hjälpmedel i att få
ordning i alla uppgifter.
Underenheterna (eller det man ofteast tänker på - torpen)
samlar men en mängd uppgifter om:
- Namn på torpet eller bostället, samt vilken gård det
tillhör
- Var någonstans det ligger - markeras på kartan
- Hur ser husen ut - skiss, foto, ritning - samt kort
beskrivning
- Vem bodde på dessa underenheter samt i förekommande fall
en kort beskrivning av personer man vet något extra om.
Dessa personbeskrivningar är mycket viktiga att få med
eftersom de ger en levande bild av torpet etc.
OLIKA BEGREPP
SOCKEN
Socknens gränser skall vara de som gäller i dag och framgår
bl a av Ekonomiska kartan. Socknar är ofta indelade i
församlingar vilket dock inte har någon betydelse vid
torpinventeringen.
Socken utgjorde tidigare s k registerområde för
fastighetsindelningen - dvs ett gårdsnamn får förkomma bara
en gång inom en Socken. I en senare gjord revision av
fastighetsregistret har man ändrat registerområdet till att i
stort överensstämma med Kommunens gränser. Eftersom en kommun
oftast består av flera socknar kom dettga att innebära att
det inom ett registerområde kom att finnas mer än en gård med
samma namn. Eftersom detta inte får förekomma har man i dessa
fall på något sätt ändrat namnen så att de går att skilja åt.
Det nya namnet skall användas som huvudbegrepp.
Den moderna innebörden av registerområde (kommun) används
inte som något huvudbegrepp inom torpinventeringen eftersom
gammalt material alltid är hänförbart till det gamla
sockenbegreppet. Det skulle vara opraktiskt att använda
annat.
GÅRD
Begreppet GÅRD används i denna beskrivning. För många är
gårdsbegreppet naturligt men kräver ändå en kommentar. Som
synonym till gårdsbegreppet används ibland även traktnamn och
hemman. Inom en gård finns nästan alltid flera underenheter
i form av torp eller andra boställen.
UNDERENHET
Detta begrepp används som en gemensam benämning på alla de
olika enheter som en gård i sin tur består av. En underenhet
kan vara av olika slag. Det kan vara exempelvis torp,
boställe (dvs bara ett bostadshus utan tillhörande odlingsbar
mark), kvarn etc. Den utgör i dag oftast en egen fastighet
med egen tomt. Äldre torp eller backstugor hade dock inte
egna tomtgränser i juridsik mening. I praktiken fanns
givetvis gränser som ofta var markerade med gärdesgårdar
eller andra naturliga begränsningar såsom vattendrag,
bergstup, väg etc.
Underenheten har/hade oftast endast ett bostadshus men kan
ibland ha flera bostadshus om den t ex avser själva
huvudgården eller ett torp.
Om man känner till vilka som har bott i de olika husen på
underenheten bör man hålla isär detta. Det sker genom att man
underindelar underenheten i flera s k huslittera vilka anges
med bokstäver (A,B,C etc). Se vidare avsnitt nr 9 "Innevånare
per underenhet". Om man vet att det funnits flera bostadshus
på underenheten men inte vet vilka människor som bott i resp
hus anges givetvis inte heller littera på innevånarförteckningen.
GÅRDSFÖRTECKNING
För varje socken upprättas en komplett förteckning över alla
I socknen förkommande gårdar. Gårdarna skrivs på blanketten
enl bilaga 1. Här anges gårdarna i alfabetisk ordning och
numreras. En del gårdar var tidigare uppdelade i flera t ex
Ödsby Övre, Ödsby Nedre och Ödsby Sörgård men har på senare
tid slagits samman till en enda gård t ex Ödsby. I
kälmaterial såsom husförhörslängder etc finns ofta den gamla
uppdelningen redovisad. Av detta skäl skall den gamla
uppdelningen anges och ges ett eget ID-nr. Se exempel i
bilaga 1.
Hur man fyller i blanketten:
1 -län:
se exempel
2 -socken:
se exempel
3 -förteckning nr:
Ange sidnr om förteckningen består av
flera sidor. Om gårdsförteckningarna samlas i större
samanhang kan även annan numrering anges t ex länsnr-
sockennr-sidnr
4 -anteckning:
Här anges valfri extrainformation
5 -ID-nr:
Löpnummer som börjar med 1 och går uppåt. Detta ID-nr
åsätts sedan alla dokument som har med gården att göra
Numret blir sedan det huvudsakliga sorteringsbegreppet
när handlingar sorteras in i pärmar etc
6 -Gårdens namn:
Här anges det namn som är det oficiella namnet i dag
Tidigare mnamn anges i Anmärknings-kolumnen.
Om en gård tidigare har varit uppdelad i flera gårdar som
i exemplet bilaga 1 Ödsby anges även dessa gårsdnamn men
endast i Anmärkningskolumnen. I Gårdsnamnsfältet anges
ingenting - dock skall man ge dem ett ID-nummer.
7 -MTL:
Mantalsuppgift samt vilken typ av gård den var ur
skattesynpunkt. Härvid använs följande beteckningar
omedelbart efter mantalsuppgiften t ex 1/1sk = 1 helt
mantal skattehemman
sk = skattehemman
fr = frälsehemman
uts = utsocknes (ägt av utsocknes?)
8 -Yta HA :
Yta mätt i hektar
9 -Anmärkning:
Här anges om gården haft ett annat namn tidigare eller om
den även kalls för något annat i dag. Om gården varit
uppdelad iflera genheter tidigare anges dessa namn här.
se exempel.
4. KARTA
För att man lättare skall kunna hitta ett "torp" är det synnerligen viktigt att det markeras på en karta. I bland vet man namnet på et torp och vill veta var det ligger för att man skall kunna finna det i terrängen. Vid andra tillfällen vet man var huset ligger eller har legat och villveta något mera om det. I båda dessa fall skall man kunna går till kartan gör att börja söka sin information. Val av kartunderlag är delvis beroende på hur tätt bebyggelsen ligger samt hur stor gården är. Som grundrekommendation bör den Ekonomiska kartan i skala 1:10000 användas. Om man vill dokumentera byggnader i tätort kan det var alämpligt att använda en mera storskalig karta t ex 1:4000 eller motsvarande. Ofta har kommunen låtit framställa sådana kartor för att bl a dokumentera sit Vatten- och avloppsnät - primärkartor. Om gården innehåller både extrem tätbebyggelse och glesbyg kan det var abefohat att ha två eller flera kartblad - dels den Ekonomiska och dels t ex primärkartan. När det gäller den Ekonomiska kartan bör man använda den variant som saknar fotografisk bakgrund eftersom denna är olämplig att kopiera. ( Den med fotografisk bakgrund är utmärkt att använda när man håler på att leta rätt på torpen eller lokalisdera sig i terrängen.) På de Ekonomiska kartan finns givetvis många byggnader redan utsatta, de som saknas ritas in - lämpligen med en tuschpenna så att det sysns bra vid kopiering. Byggnaderna markeras med fyllda fyrkanter. Se exempel i bilaga 2.1 På den mera storskaliga kartan t tex primärkartan markeras husen som linjer beskrivande husets ytterkonturer samt ett diagonalkryss inuti se exempel i bilaga 2.2 . Om möjligt upprättar man en karta för varje gård i formatet A4 eller A3. Ekonomiska kartan eller annan kopieras då på lämligt sätt. Alla markeringar göres på denna kopia. Detr är en fördel med detta genom att denna karta är lätt att kopiera vidare samt att arkivera tillsammans med den övriga dokumentatuionen. Det är givetvis också möjligt att göra markertingarna direkt på dt ekonomiska kartbladet - dock lite opraktiskt. För varje underenhet anges dess U-nr (se nedan i avsnitt 5) och om möjligt dess namn.
FÖRTECKNING ÖVER UNDERENHETER PER GÅRD
För varje gård skapas en mer eller mindre komplett
förteckning över de underenheter som finns eller som är av
intresse. I första hand medtages själva mangårdsenheten (med
U-nr 1) samt de torp som funnits, lämpligen i bokstavsordning
I övrigt kan man givetvis ta med alla underenheter som man
har någon information om. Det är nödvändigt att skriva upp
dem här eftersom man endast då får ett U-nr på enheten och
därmed också "ett fack" att stoppa informationen i.
Om man t ex får reda på när ett hus byggdes och kanske vem
som lät bygga det kan detta vara anledning till att ta med
huset på förteckningen. Det kan också vara så att man vill
nedteckna något om en viss person som bott på ett ställe, då
skall man också först ange stället i nämnda förteckning och
därefter skriva upp personens namn på innevånarförteckningen
samt skriva det man vet om personen på ett separat blad.
Dessa två sistnämnda dokument förses också med gårdens ID-nr
och enhetens U-nr så att de lätt kan sorteras in på rätt
på rställe.
Hur man fyller i blanketten:
se bilaga 3
1 -Lån:
se exempel
2 -Socken:
se exempel
3 -Gård:
Här anges det gårdsnamn som angivits i Gårdsförteckningen
i fältet gårdsnamn (6). Om det således tidigare har
funnits en uppdelning av gården i mindre delar t ex Ödsby
Övre, Ödsby Nedre och Ödsby Sörgård och man vet att
underenheten har tillhört Ödsby Sörgård skall man enadast
ange gårdsnamnet Ödsby efter som det är det som står i
Gårdsnamnsförteckningen (se exempel i bil 1)
4 -ID -nr:
Ange det nummer som står i Gårdsnamnsförteckningen (fält
nr 5 i denna)
5 -Sidnr:
Antalet underenheter per gård kan i bland vara ganska
stort och upptagea flerta sidor. Numreras från sid 1 inom
varje gård.
6 -Anteckning:
Valfri extrainformation kan anges som har med gården
gemensamt att göra eller har att göra med sättet att ange
gårdsnamn etc. Man kan gruppera underenheterna så att
alla som tillhör en tidigare gårdsindelning t ex Ödsby
Nedre, Ödsby Sörgård förtecknas på separata blad.
Underenheterna skall då i och för sig erhålla en löpande
numrering (U-nr) men på resp. blads antecknigsfält anges
t ex att nedanstående underenheter tillhör Ödsby Sörgård.
7 - U-nr:
Inom varje gård ges alla underenheter ett löpnummer som
här kalls för U-nr. U-numret är således bara unikt inom
gården. Här rekommenderas att man börjar med
mangårdsbyggnaden och således ger den numret -1-.
Därefter kan man förslagsvis ange torpen i
bokstavsordning och därefter alla de andra enhetr man
vill ha med. Förteckningen kan givetvis kompletteras
successivt. Det är tillåtet att lämna luckor i
nummerföljdenför t ex att man anar att det har funnits
några torp till men man vet inte ännu deras namn.
8 -Typ:
Här anges vilkentyp av underenhet det är och anges med en
bokstav enl fölajande:
Bo = Boställe dvs vanligt hus utan tillhörande
jordbruksmark. Här tas ingen hänsysn till om det ar i
form av en backstuga, stort hus eller liten stuga.
Bt = Båtsmanstorp
Kv = Kvarn
Mb = Mangårdsbyggnaden
St = Soldattorp
Så = Såg
To = Torp
9 -Namn:
Det namn som enheten är käönd under och som t ex står i
Husförhörslängder etc. När det gäller nyare hus har de
oftast inget namn, då kan man ange gatuadress eller om
sådansaknas anges fastighetsbeteckningen.
10 -Annat namn:
Äldre enheter har i bland flera namn. Här anges annat
namn. I bland har ett hus i folkmun namn efter någon
som bott där t ex Ludvigs, Torssons, Mjölnar-ns. Här kan
man helt enkelt ange namn som gör det enklare för
läsaren att identifiera enheten.
11 -Anteckning:
Här anges valfri extrauppgift.
12 -Beskrivning finns:
Här har man möjlighet att markera om det över huvud
taget finns någon beskrivning över underenheten i form
av Torp- och boställebeskrivning, Innevånarförteckning,
Skisser, Bilder, Personbeskrivning etc . Detta kan anges
med bara ett kryss (x) eller mera utförligt med
bokstäverna T,I,S,B,P etc. Detta senare skrivsätt kan
vara till nytta i ett senare skede när man vill skaffa
sig en uppfattning om hur komplett inventeringen är och
var man eventuellt behöver gå in och komplettera.
TORP-OCH BOSTÄLLEBESKRIVNING
När ett torp, boställe eller annan typ av Underenhet väl har
förtecknats på "Förteckning över Underenheter per gård" enl
avsnitt 5 ovan vidtager beskrivningen av själva torpet etc.
På blanketten "Torp- och boställebeskrivning" enligt exempel
i bilaga 4 skrivs uppgifter om byggnaderna på enheten.
Det kan vara en eller flera byggnader. När det gäller
gårdar och torp finns ju alltid flera byggnader - ibland
flera bostadshus.
På en plats kan det också ha legat flera "generationer" av
hus varav endast det sista är kvar. Om det finns uppgifter om
tidigare erhåller detta bara sitt eget husnr (se nedan -fält
16). Om ett tidigare torp är helt borta och inte direkt
motsvaras av något nyare hus på samma plats utan marken har
bebyggts med flera modernare hus, skall eventuella uppgifter
om dessa senare inte föras in på torpets blankett. Dessa
senare hus skall i stället bilda en egen Underenhet med eget
U-nr. -Ett exempel på detta kan nämnas torpet "Grinna"
(Grinden) på gården Önnebacka i Foss socken. Det låg
ungefär där ICA-butiken ligger i dag (1990).-
Hur man fyller i blanketten:
Se exempel bilaga 4.
1 -Gård:
Det Gårdsnamn som i angivits i "Förteckning över
underenheter per gård" (fält 3).
2 -Underenhet:
Det namn som angivits i "Förteckning över Underenheter
per gård" (fält 9). Saknas ett namn amges i första hand
gatuadressen och i andra hand fatighetsbeteckningen (=
fält nr 8)
3 - IDnr-Unr:
Här anges gårdens IDnr följt av bindestreck (-) och
underenhetens U-nr t ex torpet Grinden under Önnebacka
gård får nr 78-5. Denna numrering med både gårdens
nummer och enhetens nummer är viktig att ha i de fall en
torpbeskrivning tas ur sitt arkiv. Det är då lätt att
hitta dess rätta plats igen.
Alla handlingar som har med en enskild underenhet att
göra skall åsättas ett sådant nummer IDnr-Unr.
4 -Sidnr:
Om det finns mer än en blankett eller sida som beskriver
en underenhet anges sidnr. Det kan finnas kompletterande
andra blad som kan erhålla sidnr t ex 2, 3, 4 etc.
5 -Län:
Ange länsbokstav.
6 -Socken:
Se exempel.
7 -Typ:
Här skrivs typ av enhet i klartext. Jämför under avsnit
5 ovan (fält 8). Om typen är ett boställe och men vet
att huset var en Backstuga kan man skriva detta här.
8 -Fastighetsbeteckning:
Den fastighetsbeteckning som gäller i dag anges. Det kan
finnas torp som i dag är borta och som stod på s k "ofri
grund", då saknas troligen egen fastighetsbeteckning,
varvid denna kan utelämnas. Fastighetsbeteckning anges
i formen t ex 1:14. Man skall inte skriva Gårdens namn
här vilket är vanligt i många andra sammanhang. Skriv
inte t ex Önnebacka 1:14 utan bara 1:14.
9 -Adress:
Om enheten har en gatuadress t ex "Önnegacka gata 3"
anges denna. Enheten kan i bland på landsbygden endast
ha en postlådenr och i sådant fall anges endast namnet
på den väg den ligger vid. Postlådenummer behöver ej
anges.
10 x-koordinat:
11 y-koordinat:
Här anges koordinater för bostadshusets centrumpunkt med
så stor noggranhet som möjligt. Finns flera byggander
anges ändå endast koordinaten för bostadshuset.
Koordinaten anges i meter. Observera att x-koordinat är
den som mäts uppåt och y-koordinat en är den som mäts åt
höger dvs tvärtom mot matematikens koordinater.
12 -Koordinatsystem:
Normalt anges koordinaterna i "Rikets koordinatsystem"
dvs det som finn på Ekonomiska kartan och då behöver
inte detta anges. Om koordinater anges i annat system
t ex UTM eller någon lokal variant som finns för många
tätorter anges alltid detta i fältet (12).
13 -Muntlig uppgift:
Här kan anges vilka personer som eventuellt har lämnat
uppgifterna - en eller flera. Använd om så behövs även
fält 15.
14 -Inventerat av, datum o sign:
Den som fyllt i uppgifterna anger här datum (eller bara
årtalet) samt sina initialer eller namn.
15 -blankt fält fritt för anateckningar
BYGGNADSBESKRIVNING har plats för uppgifter om fem byggnader.
Om det finns flera byggnader kan man antingen fortsätta att
skriva i fält 26 eller på en ny blankett. Kan man inte fylla
i någon av uppgifterna i falt 16 till 25 går det lika bra att
skriva i fält 26 eller på den tomma yta - 27.
16 -Husnr:
Om det finns flera byggnader numreras dessa 1,2 3 4 osv.
Det kan även gälla annan typ av byggnad än hus tex damm,
Mr.
17 -Funktion:
Typ av byggnad t ex bostadshus, källare, lada, magasin,
damm, mur, hönshus etc
18 -Tillstånd:
Exempelvis fullgott, dåligt, bara grund, borta,
överbyggt
19 -Konstruktion:
Ange byggsätt t ex timmer, sten, bräder ..
20 -Grund:
Ange te x murad, gjuten, fria stenar,
21 -Fasadfärg:
senast kända färg
22 -Tak:
Typ av tak t ex tegel, torv, papp ..
23 -Byggår:
Om byggåret är känt anges detta. Om man vet att det var
byggt på slutet av 1800-talet kan man ange "slut 1800"
eller "1880-tal"
24 -Rivningsår:
Jämför byggår. Det kan dock vara svårt att ange ett
rivningsår om den sistte innevånaren bara flyttade
därifrån och husen sedan successivt har förfallit. Vet
man ungefär när den siste flyttade därifrån kan man ange
detta i fält 26 och lämna fält 24 tomt om byggnaderna
fortfarande finns kvar.
25 -Övrigt (mått):
Här kan man ange yttermått på huset eller hänvisa till
skiss nedan eller annan handlig t ex ritning.
26 -plats för anteckningar
Här kan man göra en beskrivning av huset eller ange att
det har ersatts av annan nybyggnad etc.
27 -Situationsplan, byggnadsskiss etc
Här finns plats för en enkel skiss av hur byggnaderna
har legat samt enkel måttsättning. Är det fråga om ett
enskilt hus kan man här göra en skiss/teckning över
huset utseende i plan och utsidor. Tänk på att sätta ut
husnr även på skissen så att man vet vilket hus som
avses.
Denna plats kan också användas för att skriva
kompletterande text. Längre texter och beskrivningar
görs lämpligen på separat papper. Detta gäller även mera
omfattande ritningar och skisser. Observera dock att man
även på dessa anager enhetens IDnr-Unr (se punkt 3
ovan).
10