David Arill 26-2
Här nedan återges den fullständiga texten om David Arill. Av utrymmesskäl var redaktionen tvungen att kort av texten som publicerades i Munkedalsbygden nr 26-2.
David Arill
David föddes 18930224 på Möe i Foss socken. Hans far var arbetaren Anders Oskar Hansson som var född 18601205 i Krokstad och dog 19450520 på Smedberg. Davids mor var Maja Cajsa Andersdotter som var född 18590711 i Sanne socken och dog 19460105 på Kamstorp. Paret vigdes 18841024 och fick barnen:
Carl Oskar född 18871215 på Klevberget under Nedre Lycke. Herman Arvid född 18910715 på Klevberget och död av kikhosta 18920304. David född 18930224 på Klevberget. Mina född 18981226 på torpet Långedal under Smedberg. Anna född 19011107 på Myren under Öbbön.
David skrevs in på Uddevalla realskola. I längden 1908-20 är han skriven på Myren under Öbbön, byter namn från Andersson till Arill och står som folkskollärare. 1914 flyttade han till skolhuset på Aspång Stora Öster i Svarteborgs socken och arbetade som lärare. 19160114 flyttade han till Landsvägsgatan 3A i Lysekil. 19170207 flyttade han till Uppsala Domkyrko-församling och står först som fil. stud. och senare som fil. kand. Han flyttade 19210228 till Fryksände, Värmland. Fick äktenskapsbetyg 19220228 till Jörlanda. Han uppges då vara rektor och vigdes 19220513 med Ida Katarina Stenström som var född 18960220 i Jörlanda. Paret fick dottern Gunborg Maria född 19230409 i Vasa församling i Göteborg. I längden 1941-51 står David som rektor och bor på Ärlan 10 i Torsby och där är han skriven när han dog 19530301.
Och vad åstadkom då David Arill under sitt liv?
Studentexamen 1913
Folkskollärarexamen 1914
Folkskollärare i Bohuslän 1914-18
Folkskollärare vid Grebbestads Folkhögskola 1918-20
Fil. kand. i Uppsala 1919
Folkskollärare vid Fryksände högre folkskola 1921-26
Fil. lic. i Lund 1929 Rektor från 1938 på Kommunala mellanskolan i Torsby
Aktiv inom Folkpartiet med flera kommunala uppdrag i Torsby och Fryksände
Skrev ett femtiotal uppsatser i folkloristik och kulturhistoria
Utsågs 1944 till hedersledamot i Västsvenska folkminnesföreningen
Och vad skrev David?
Bondespeleman från Norra Bohuslän, särtryck ur Folkminnen och folktankar band 5 häfte 2-3 1918
Riktlinjer för folkminnesinsamlingen, Västsvenska folkminnesföreningens småskrifter 99-1966919-9 1920
Anvisningar för folkminnesuppteckning. Pdf Särtryck ur Jordbrukare Ungdomens Förbunds Handbok 3: Handledning för bygdebeskrivare 1920
Gubben Jakobs visor, särtryck ur Ord och Bild 1921
Västsvenska Fornminnesföreningen 1922
Folksägen och folkdiktning i västra Sverige till Göteborgs stads 300-årsjubileum 1923
Västsvensk forntro och folksed 1923
Våra gamla, Västsvenska folkminnesföreningens småskrifter ; 2 1923
Bohuslänska folkminnen, Tro, sed och sägen: folkminnen 1924
Folksagor från Tanum upptecknade 1926
Folkminnesstudier tillägnade Hilding Celander den 17 juli 1926. Arill var en av fyra redaktörer men skrev också en artikel som hette Själen och blodet. Där får man veta mycket om inställning till blod historiskt och i olika kulturer. Han skriver ”Bruket att dricka blod för oss över till blodets roll i folkmedicinen. Från en avrättning i Håby socken, Boh., omkring 1840 berättas, att folk trängdes runt avrättningsplatsen för att få något av blodet efter den avrättade mördaren; man bar t.o.m. flaskor med sig att ta blodet i
Folkminnesinsamlingen i hembygdsföreningarna: Anvisningar för insamlingsledare 1928
Den fria folkminnesinsamlingen: ett inlägg i organisationsfrågan 1929
Från Allmogekulturens skördefält. Västsvenska folkminnen 1929
Folkminnesinsamlingen i Bohuslän, Vikarvet 1930
Hembygdskurser och deras anordnande. Tidskrift för hembygdsvård 1931
Värmländska folkminnen av Edvard Olsson utgivna av David Arill 1932
Hembygdskärlek och hembygdsromantik, Vikarvet 1932
Sventen, Göteborgs och Bohusläns fornminnsförening , Särtryck ur Bohuslänska studier 1933
Två års påföljd, roman Bonniers 1934
Bara en vanlig skollärare, Vikarvet 1936-37. Här beskriver han bl.a. sin egen skolgång: ”Hösten 1901 hade småskolan i det skolområde, dit mitt hem hörde, flyttats från det gamla överstebostället Bråland till den nybyggda sockenstugan vid Foss kyrka. Från de gamla råttbona i Brålands flygelbyggnader hade vi för första gången i vårt liv kommit in i en riktig skolsal.” Sedan berättar han om den stränge läraren Per Johansson, nämner också pastor Möller, hur han fick en örfil och om de olika ämnen som skulle genomgås. Han berättar också att läraren sydde ihop skrivböcker av brukets papper. Böckerna kostade fem öre och skulle betalas kontant. Pojkarna hade till uppgift att hämta vatten från Kamstorp eller om de hade bråttom från Korskällan.
Den gröne jägaren. Sagor och visor upptecknade i Foss och Svarteborg, Vikarvet 1943/1945
David Arill har också varit redaktör:
Bohuslänska folkminnen: studier och anteckningar redigerade av Arill 1922
Visor upptecknade i Veinge. Vår bygd 1923
Halländsk bygdekultur: studier rörande fornminnen, folkmål och folkliv (Arill en av tre redaktörer) 1925
Folkminnen och folkankar. Lund: Folkminnesföreningen i Lund (redaktionell medverkan) 1930-35
Lilli-Anne Sihlberg